Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Meijerska gårdens förskola 2009-12-15
Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan: - bedriver ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn. - vidtar åtgärder för att förebygga och förhindra att barn utsätts för kränkande behandling. - varje år upprättar en plan mot kränkande behandling, efter de riktlinjer som finns. - lever upp till den så kallade handlingsplikten, vilket innebär att så snart förskolan får kännedom om att barn känner sig utsatt för kränkande behandling så måste de agera och utreda vad som hänt. Skyldigheten gäller inte bara vid mobbning, utan så snart ett barn utsatts för en kränkning. Förskolan måste även göra allt för att det inte ska hända igen. - det finns också ett direkt förbud för vuxna i förskolan att kränka ett barn till exempel genom nedsättande kommentarer. Diskrimineringslagen (2008:567) Förskolans huvudman ska se till att förskolan: - bedriver ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller ålder. - vidtar åtgärder för att förebygga och förhindra att något barn utsätts för trakasserier som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. - varje år upprättar en likabehandlingsplan som innehåller en översikt över det som behöver göras för att främja lika rättigheter och möjligheter för barnen. Läroplanen(Lpfö 98/10) - Förskolan vilar på demokratins grund. Därför skall dess verksamhet utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. - Var och en som verkar inom förskolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde - En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan skall hålla levande i arbetet med barnen. - Inget barn skall i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller - annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionshinder eller för annan kränkande behandling. Verksamheten skall syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt.
- Alla som verkar i förskolan skall hävda de grundläggande värden som anges i denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dessa värden. Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma flickors och pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt. Förskolan skall motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar skall i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. - Förskolan skall, varhelst den anordnas, arbeta för att nå de mål som ställts upp för den pedagogiska verksamheten. Omsorg om det enskilda barnets välbefinnande, trygghet, utveckling och lärande skall prägla arbetet i förskolan. Hänsyn skall tas till barnens olika förutsättningar och behov. Detta innebär att verksamheten inte kan utformas på samma sätt överallt och att förskolans resurser därför inte skall fördelas lika. Förtydligande Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn. Trakasserier är en behandling som kränker ett barns värdighet och som har koppling till någon av de skyddande diskrimineringsgrunderna dvs. kön, funktionshinder, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller ålder. Med Annan kränkande behandling menas uppträdande som kränker ett barns värdighet men som saknar koppling till en diskrimineringsgrund. Vision Vi vill att Meijerska gårdens förskola skall vara en arbetsplats för barn och vuxna där alla känner sig trygga och där ingen skall bli utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling. Vi tar alltid barnet eller den vuxnes upplevelser på allvar. Vi strävar efter en förskola fri från kränkningar, där alla kan känna sig trygga och kan känna glädje. Vi vill att föräldrarna skall känna sig trygga när de lämnar sina barn på förskolan. Vi skall arbeta långsiktigt och aktivt för att förebygga diskriminering eller annan kränkande behandling. Vid fall av diskriminering eller annan kränkande behandling skall vi ta tag i problemet och åtgärda det snarast. Utvärdering/revidering Likabehandlingsplanen utvärderas varje år. Ny plan upprättas efter utvärderingen. Bilaga med avdelningens plan ska innehålla redogörelse för vilka åtgärder avdelningen avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. Reflektion/avstämning av avdelningens plan (kartläggning) görs i mars, juni och september.
Ansvarig Förskolechef Förebyggande arbete Vi vuxna skall vara goda förebilder för barnen. Vårt förhållningssätt mot barnen präglas av gemensamma kända riktlinjer. Så fort man hör eller ser något som är kränkande tar vi upp det direkt. Vi informerar varandra om vad som har hänt och hur man har agerat. Vi informerar berörda föräldrar vid incidenter. Vi uppmuntrar positivt beteende. Vi observerar och är med i barns lek. Under de år barnen är hos oss skall vi vuxna lära barnen reflektera över sitt handlande. Genom att t ex ställa frågorna: Hur kände du? Hur tänkte du? Kunde du gjort på något annat sätt? Hur tror du att den andre kände sig? Vid det förebyggande arbetet kan vi använda oss av: Samtalsbilder Sagor rim ramsor Utbildning för personal Utvecklingssamtal Dagliga samtal Ritsamtal Fotodokumentation i vilken vi lyfter upp positiva exempel Att utreda och åtgärda kränkande behandling: Barn barn Lyssna in situationen. Uppmärksamma, prata med barnen om vad de gjort. Använda sig av hur frågorna Visa att beteendet inte är acceptabelt. Barnen skall mena förlåt och visa detta på något sätt, med ord eller handling. Vid upprepande tillfällen eller riktade mot ett och samma barn skall föräldrar och rektor informeras. Och vid behov ta in expert hjälp. Dokumentation av insatserna krävs. (Det är angeläget att förskolan är uppmärksam på vuxnas kränkningar mot barn.) Vuxna barn
Lyssna in situationen. Om den vuxne inte mår bra, låt det inte gå ut över barnen. Vuxna ska säga förlåt och göra förlåt om denne kränkt ett barn. Om vi ser att någon vuxen (personal, förälder) gör fel så skall vi ha modet och vara så raka att vi kan säga till varandra. Ta den vuxne åt sidan och fråga hur denne tänkte. Diskussioner mellan personal och personal samt personal och föräldrar skall ske utan att barnen är närvarande. Vid upprepade kränkningar skall vi gå till rektorn. Om inte detta hjälper får rektor gå vidare. Vi dokumenterar åtgärderna. Vuxna vuxna Vuxna som genom handling, ord eller kroppsspråk kränker en annan vuxen (personal eller förälder) skall göras medveten om detta av den personal som ser det. Vuxen person ska kunna säga ifrån och fråga hur den vuxne tänkte i situationen. Dessa diskussioner ska göras utan att det är något barn närvarande. Vi ska dokumentera händelserna. Vid upprepade kränkningar skall vi gå till rektorn. Om inte detta hjälper får rektorn gå vidare. (Det är angeläget att förskolan är uppmärksam på vuxnas kränkningar mot vuxna.) Vid upptäckt av kränkning eller trakasserier (personal barn) Var och en som får indikation om att kränkning eller trakasseri har förekommit är skyldig att agera. Vi frågar hur han/hon tänkte. Vid upprepade kränkningar eller trakasserier informeras rektor. Dokumentation Alla samtal dokumenteras (se bilaga Dokumentation vid kränkande behandling ). Dokumentationen skall förvaras inlåst. Personalens kompetensutveckling:. Förskolechefen har i uppdrag att diskutera jämställdhetsfrågor i den pedagogiska verksamheten. Detta har skett vid våra arbetsplatsträffar under året. Vi har under läsåret diskuterat frågor kring värdegrund, fördomar, attityder, normer, förhållningssätt och bemötande fortgående på våra avdelningsmöten samt under områdets gemensamma arbetsplatsträffar. - Personal som behöver kompetens för övrigt inom likabehandlingsområdet bevakar detta själv och tar upp det i sin individuella utvecklingsplan.
Så här gör vi planen känd: Samtliga arbetslag finns med i framtagandet av planen. Vid nyanställning av personal presenteras planen tillsammans med övrig information. Planen ska förankras hos föräldrar vid t.ex. samtal och på föräldramöten. Planen finns att ta del av för föräldrar på varje avdelning. Planen skall finnas med som ett levande dokument i verksamheten genom att ett medvetet arbete mot kränkning och trakasserier hela tiden bedrivs. Planen kommer att finnas tillgänglig på Meijerska gårdens hemsida Arbetet med framtagandet av planen Arbetet med framtagandet av planen har skett i samarbete mellan rektor och pedagoggrupp, som i sin tur har arbetat vidare med den ute i arbetslagen. Planen finns att ta del av för föräldrar på varje avdelning. Föräldrarna har möjlighet att påverka innehållet. Föräldrarna representerar här även sina barn. Kartläggning Vad ser vi hos barngruppen och hur ser vi detta? Vi ser att barngruppen är trygga hos oss. Detta ser vi då barnen visar glädje, nyfikenhet och vågar ta för sig. Barnen visar välvilja mot varandra och mycket omtanke på så vis att de hjälper och tar hand om varandra och kan säga ifrån om de anser att något är fel. Vi haren struktur som gör att barnen vet vad de skall göra och de kan därför tryggt göra saker på egen hand. Vi har inte observerat någon olika behandling vad gäller etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning i barngruppen eller hos personal. I barngruppen ser vi ibland händelser som visar på att man är i olika ålder. Ibland kan vi dock höra saker så som du får inte vara med, du kan inte samt den lyssnar inte på mig till och från bland barnen. Vi ser också att barnen har en tendens att testa gränser när vi har vikarier eller ny personal på plats. Hur går vi vidare? Vi måste prata mer med barnen om hur man bemöter andra människor. De är som sagt omtänksamma och omhändertagna mot varandra medan de ibland är respektlösa mot vuxna. Vi behöver ta hjälp av material såsom Tilde med sol och is eller Marius mus.
Vi bör också jobba med hur vi agerar som förebilder till barnen och fundera över hur vårt bemötande påverkar deras agerande. Incidentrapporter Vi har inte skrivit några incidentrapporter under läsåret. Vi har arbetat mycket med normer och värden med barngruppen. Genom att prata och diskutera mycket gemensamt i samlingar och enskilt om hur man kan vara en bra kompis, att alla är lika värdefulla fast man är olika och kan olika saker, kunna respektera och lyssna på varandra. Att vi alla behandlar andra som vi själv vill bli behandlade.
Granskning av regler och rutiner Det finns inga strukturellt diskriminerande inslag i verksamheten. Vi har en del föräldrar som inte behärskar svenska fullt ut. Vid behov använder vi tolk. Vi ser till att de får den information som är viktig genom att använda oss av engelska språket i kommunikativt syfte med våra utländska föräldrar och barn. Det händer dock att de inte får lika mycket information som de föräldrar som har svenska som modersmål. Verksamhetens form och innehåll Vi strävar mot att bemöta alla barn och föräldrar som likvärdiga individer, vilket betyder att vi inte lägger olika värden i etniska bakgrunder eller tillhörighet Vi ser barn och föräldrars olika religioner likvärdigt i vårt arbete. Vi bemöter inte medvetet flickor och pojkar olika och vi arbetar för att medvetandegöra oss om vårt ordval och vårt beteende rörande detta. När vi har observerat varandra i arbetslaget ser vi att vi trots vår strävan inte har nått ända fram, men det är något vi kontinuerligt fortsätter att arbeta med. Detta gör vi bland annat genom diskussioner i arbetslaget och genom att läsa texter och information om detta. Vi kan se hur barnen i verksamheten ibland bryter normer på ett positivt sätt och då uppmuntrar vi detta för att på så sätt ge barnen en känsla av att man kan göra många saker, klara många saker och att det är ok att ha olika intressen eller agerande och inte bara normativa intressen eller agerande.
Mål Vi skall hjälpa barnen att sätta ord på sina känslor och åsikter. Vi ska ge dem positiv feedback, bekräfta känslorna och uppmuntra du kan. Syfte: Få barnen att välja aktiviteter efter eget intresse och inte hela tiden vänta och se vad kompisen vill göra. Vi ska använda oss av en metod där vi bekräftar, informerar och föreslår barnen om lösningar. Syfte: Hjälpa barnen att hävda sig eller hantera sitt behov att hävda sig. Vi ska hjälpa barnen att göra egna val. Åtgärder Vi vill ha mer kunskap om olika etniska tillhörigheter, religioner och andra trosuppfattningar för att kunna göra vår verksamhet mer mångkulturellt och interkulturellt. Vi vill även kunna möta upp barn och föräldrar med större medvetenhet. Vi behöver prata mer om normer och värden för att kartlägga de åsikter och tankar personallaget har och kunna utveckla oss vidare. Eftersom språket är av betydelse för alla barn arbetar vi aktivt för att de ska utveckla ett fungerande språk. Vi fortsätter att stödja de barn som ännu inte har det svenska språket som sitt för att alla barn på bästa sätt skall komma in i och känna sig trygga och som en del av vår verksamhet. Ta upp och föra diskussion om hur vi skall skriva incidentrapporter. Vi ska ta reda på vad barnen tycker om sin tid på förskolan Genom att: Låta barnen berätta om vad som intresserar dem och dokumentera detta. Inför utvecklingssamtal ber vi föräldrarna prata med sina barn om barnets trivsel på förskolan utifrån frågor vi utarbetat. Låta barnen fotografera det de tycker om och som är viktigt för dem på förskolan. Frågar barnen om deras tankar kring lärande; Hur gjorde du?, Kan du visa mig?, Vad är det bra för?, Vad skulle du vilja lära dig?
BILAGA: DOKUMENTATION VID KRÄNKANDE BEHANDLING Datum: Anteckningar förda av: Befattning: Rubrik för händelsen: (t.ex. Diskriminering, trakasserier, hot, våld) Person/er som är utsatt/a: Annan/andra person/er som nämns i samband med händelsen: Beskrivning av händelsen: Har vårdnadshavare informerats? När? Av vem? Vilka andra har informerats? När? Av vem? Vilka andra åtgärder har vidtagits? (Individ-, grupp-, förskole- och förvaltningsnivå) Vilka kommer att informeras? När? Av vem?
Vilka andra åtgärder kommer att vidtas? (Individ-, grupp-, förskole- och förvaltningsnivå) Datum för uppföljning och utvärdering: Vilka ska delta vid uppföljning och utvärdering? Ansvarig utredare: