Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 0

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 0

osby årsredovisig 2010 i e håll Omslagsbilder. Framsida f.v. Det bjöds på rodellkakor är cirkulatiosplatse ivigdes. Kostverket Nosko - besök frå uderjorde i rodelles mitt. Baksida f.v. Stemur i aslutig till ya cirkulatiosplatse. Kommufullmäktiges ordförade Dag Ivarsso avtäcker kostverket. Iehåll Iledig 4 Kommustyrelses ordförade 4 Osby kommus visio 5 Fem år i sammadrag 6 Hudrakroa 7 Orgaisatio 8 Förvaltigsberättelse 9 Omvärlde 9 Målavstämig 11 Årets hädelser 14 Ekoomisk aalys 16 Sammaställd redovisig 23 Persoalredovisig 24 Verksamhetsberättelser 26 Kommustyrelse 26 Miljö- och byggämde 41 Fastighetsämde 44 Valämde 46 Socialämde 47 Överförmydare 54 Kommuala bolage 55 Ekoomisk redovisig 59 Redovisigspriciper 59 Resultaträkig 60 Kassaflödesaalys 60 Balasräkig 61 Noter 62 Resultat- o balasräkig VA-verksamhet 66 Kostads- och itäktsstruktur 68 Driftredovisig 69 Ivesterigsredovisig 69 Redovisigsmodell 70 Ord och begrepp 71 Osby kommu Kommuledigskotoret Ekoomiavdelige 283 80 Osby 0479-180 00 www.osby.se Revisiosberättelser 72 2 OSBY ÅRSREDOVISNING 2010 OSBY ÅRSREDOVISNING 2010 3

i le d i g iledig visio Kommustyrelses ordförade Osby kommu på rätt väg År 2010 blev ett återhämtigsår för Osby kommu. Fler flyttlass har gått till kommue i år ä tidigare. Detta har ieburit att befolkige har ökat i alla kommudelar; i Osby/Visseltofta med 36, i Loshult/Killeberg med 17, och i Örkeed/Lösboda med 15. Det iebär att totalt 68 fler ivåare har valt att göra vår kommu till sitt hem. Dessutom har vi kuat välkoma 143 ya små kommuivåare till livet uder året som gick. Detta är glädjade siffror, som bådar gott för framtide. Aders Pettersso, kommustyrelses ordförade Fler bostäder behövs Fortsatt bostadsbyggade i hela kommue är e grudläggade förutsättig för att ya ivåare ska kua flytta hit till oss i hjärtat av sydsverige. Det är därför glädjade att 44 ya bostäder färdigställdes uder 2010, eligt Statistiska cetralbyrås statistik. Nu gäller det för oss att förvalta och utveckla de goda förutsättigar som det gåga året fört med sig. Attraktiva arbetsplatser I Sveskt Närigslivs rakiglista för ärigslivsklimat ligger Osby kommu på plats 24 blad Sveriges 290 kommuer, vilket vi är stolta över. De öppa arbetslöshete har dessutom sjukit till e bit uder fyra procet. Det är ageläget att Osby kommu förblir e god och attraktiv arbetsgivare äve i framtide. Persoalavdelige arbetar aktivt med att iformera blad aat ugdomar och arbetssökade om de olika typer av jobb som fis iom kommues verksamheter. Det goda värdskapet är exempel på ett projekt, som geomförs för att besökare, kuder och aställda alltid ska käa sig välkoma. Ma ska få bra bemötade och e positiv bild av arbetsplatsera i Osby kommu. För att lyfta fram goda exempel utser kommustyrelse varje år, e arbetsplats till viare av Värdskapspriset. 2010 års viare var Röebackes kök i Osby. Kommuikatioer allt viktigare Vi är beroede av bra kommuikatioer, vilket blad aat uderlättar rekryterig av arbetskraft. Kommue har reda idag måga aställda som daglige tar tåget eller busse till sitt arbete. Tågresadet har ökat för varje år, seda Öresudståge började rulla frå och till kommue. Järvägsstatioe i Osby är u uppe i rekordhöga resadesiffror cirka 1200 tågreseärer varje dag. Nästa år kommer Pågatåge och äu fler kommer då att välja tåg som färdmedel. Osby har reda haft besök av ett av de ya modera Pågatåge, Fader Guar, amgive efter kyrkoherde Guar Rosedal frå Osby. På perroge i Osby döpte Fader Guars so, Thomas Rosedal, tåget med champage i Faders, Soes och de heliga Skåetrafikes am. Sart ivigs Tvärlede mella Osby och Markaryd, vilket iebär att vi lättare kommer att kua resa i ost-västlig rikig. Osby och Markaryds kommuer arbetar för att få e god bussförbidelse, som ytterligare ska förbättra tillgäglighete mella ortera. Detta skulle dessutom ge ivåara i Visseltofta goda kollektiva resmöjligheter i framtide. Tack Jag vill på kommustyrelses vägar framföra ett varmt tack till våra medarbetare för goda arbetsisatser uder det gåga året. Jag hoppas alla aställda och förtroedevalda vill fortsätta sitt kostruktiva arbete på att göra e fi kommu äu attraktivare. Aders Pettersso Kommustyrelses ordförade osby kommus visio 2020 Osby är e kommu där vi sätter livskvalitet i främsta rummet. Vi lever ett gott liv och bor vackert och tryggt ära ature. Goda kommuikatioer skapar ärhet och sparar vår tid. Vår kommu präglas av kreativitet och samverka, erbjuder ett livskraftigt företagsklimat och ibjuder medborgara till iflytade och asvarstagade. Ett aktivt miljöarbete säkrar e hållbar livsmiljö för kommade geeratioer. 4 OSBY ÅRSREDOVISNING 2010 OSBY ÅRSREDOVISNING 2010 5

iledig fem år i sammadrag iledig hudrakroa Fem år i sammadrag Hudrakroa fem år i sammadrag 2010 2009 2008 2007 2006 100 kroor i skatt till kommue avädes uder 2010 så här: 2010 (2009) Atal ivåare per 31 december 12 724 12 656 12 648 12 623 12 634 Utdebiterig per skattekroa 21,26 21,01 21,01 21,01 21,26 27,74 kr (28,06) till vård och omsorg Atal aställda årsarbetare 1) 884 879 890 907 907 Verksamhetes ettokostader, Mkr 544,8 510,8 525,1 501,7 470,5 förädrig i procet 6,7-2,7 4,7 6,63 4,9 Skatteitäkter ikl. geerella statsbidrag, Mkr 559,9 527,3 528,6 512,0 499,3 förädrig i procet 6,2-0,2 3,2 2,5 3,6 Nettokostader i procet av skatteitäkter/bidrag 97,3 96,9 99,3 98,0 94,2 20,96 kr (21,54) till grudskola ikl förskoleklasser Resultat efter skatteitäkter och fiasetto, Mkr 16,4 19,7 5,3 15,8 33,4 Nettoivesterigar, Mkr 36,2 39,1 104,1 73,7 48,0 Låeskuld, Mkr 100 135 135 85 80 Pesiosskuld, Mkr 2) 3,7 4,3 4,6 6,0 8,8 10,26 kr (10,88) till gymasieskola Tillgågar totalt, Mkr 744,0 765,2 729,7 667,2 638,5 per ivåare, kr 58 475 60 458 57 696 52 857 50 538 10,10 kr (10,17) till förskola och skolbaromsorg Skulder totalt, Mkr 233,8 270,8 254,8 196,1 180,4 per ivåare, kr 18 376 21 394 20 144 15 538 14 279 Totalt eget kapital, Mkr 506,5 490,1 470,4 465,1 449,3 varav rörelsekapital, Mkr -37,4-47,7-51,0-33,3-0,5 Extera utgifter, Mkr 662 632 629 610 600 Rörelsekapital i procet av extera utgifter -5,6-7,5-8 -5 0 Soliditet, eget kapital i procet av totala tillgågar 68 64 65 70 70 Soliditet ikl. pesiosförpliktelser 32 27 27 29 35 1) Pesiosgrudade ATP-timmar ikl. tillfälligt aställda. År 2006 igår ebart fast aställd persoal. Vi får ej fram ATP-timmar ur uvarade persoalsystem. 2) Pesiosskulde igår blad totala skulder och eget kapital. Skuld före 1998 redovisas uder asvarsförbidelser. 4,46 kr (4,11) till isatser eligt LSS/LASS 3,89kr (4,10) till admiistrativ servicefuktio 3,61 kr (3,46) till fritid 2,54 kr (2,44) till gator, vägar och parkerig 2,48 kr (2,59) till kultur 2,47 kr (2,28) till bar- och ugdomsvård 2,22 kr (1,96) till fysisk och tekisk plaerig 1,99 kr (2,06) till räddigstjäst, totalförsvar och samhällsskydd 1,94 kr (1,86) till skolskjutsar och färdtjäst 1,62 kr (1,39) till försörjigsstöd 0,98 kr (0,99) till stöd politiska åtgärder 0,93 kr (0,50) till vuxeutbildig och övrig utbildig 0,73 kr (0,84) till missbruksvård för vuxa 0,64 kr (0,54) till parker 0,36 kr (0,47) till övrigt 0,15 kr (0,08) till miljöv- och hälsoskydd 0,07 kr ( 0,32) till arbetsmarkadsåtgärder och flyktigmottagig 6 OSBY ÅRSREDOVISNING 2010 OSBY ÅRSREDOVISNING 2010 7

iledig osby kommus orgaisatio förvaltigsberättelse omvärlde Orgaisatio Omvärlde revisio osbybostäder ab (100%) osby Nova ab (100%) Kommufullmäktige Kommustyrelse valberedig kommuledigskotor gatukotor NATIONELLA ANALYSER Rekyl som bäddar för rekord Källa: Sveriges kommuer och ladstig cirkulär 2011:07 Tillväxte i de sveska ekoomi blev rekyl- och rekordartad 2010. Aldrig tidigare, i moder tid, har efterfråga ökat så mycket. Vilket aturligtvis delvis förklaras av motsvarade fall 2009. Sverige har dock, av olika skäl, klarat sig bättre ä måga adra läder. E ljusare iteratioell bild samt företages och hushålles positiva förvätigar iför framtide gör att svesk ekoomi förvätas växa sabbt äve de kommade åre. Återhämtige i världshadel har ieburit att de sveska exporte har ökat mycket kraftigt. Förutom exportes och ivesterigaras (främst bostadsivesterigar) starka tillväxt ska läggas att hushålles kosumtiosutgifter har utvecklats förhålladevis väl. Trots att hushålles reala ikomster edast ökade med kappt 1 procet i fjol kom hushålles kosumtiosutgifter att växa med över 3 procet. UTJÄMNINGSSYSTEMET UTVÄRDERAS Utjämigskommitté tillsattes 2008 för att se över uvarade utjämigssystem som urspruglige ifördes år 1996. Större justerigar har geomförts 1993, 1996 och 2005. Allt tyder på att systemet behöver e kotiuerlig översy i takt med att samhället förädras. fjärrvärme i osby ab (100%) idustrihus i osby ab (100%) Östra göige rehålligs ab (50%) Miljö- och byggämde räddigstjäst utbildigsförvaltig miljö- och byggkotor Arbetsmarkade förbättras tack vare växade efterfråga. Atalet arbetade timmar är u uppe i ivå med de föregåede toppe adra kvartalet 2008. Atalet sysselsatta är dock fortfarade ågot färre ä de tidigare toppe, det sakas fortfarade drygt 20.000 sysselsatta. Löeavtale som slöts på svesk arbetsmarkad uder våre 2010 iebar timlöeökigar på ca 1,7% per år exklusive löeglidig och rut 2,5% ikl löeglidig. Skatteuderlagsprogosera har förbättrats för kommusektor. Trots dea förstärkig kvarstår det mer lågsiktiga problemet att itäktera kappast täcker de behov av verksamhet som demografi och krav på förbättrigar ställer. Kommuer och ladstig står fortfarade iför stora omprövigar. Uppdraget (dir 2008:110) till uvarade kommitté är att utvärdera och utreda systemet för kommualekoomisk utjämig. Förutom översye av ikomstutjämige skall kommitté förekla systemet och öka stabilitete. Förslaget skall läggas fram de 30 april 2011. Att främja e stabil kommual verksamhet över kojukturcykel E utredig tillsattes 2010 Att främja e stabil kommual verksamhet över kojukturcykel (dir 2010:29). Särskild utredare är Clas Olsso. fastighetsämd fastighetskotor Överskott i offetliga fiaser på sikt Källa: Sveriges Kommuer och Ladstig Makroytt 01/2011. Uppdraget är följade: Aalysera de kommuala fiaseras kojukturkäslighet. socialämd valämd överförmydare socialförvaltig Sveriges offetliga fiaser befa sig i ett gysamt läge då de fiasiella krise bröt ut. De offetliga sektor hade 2008 ett överskott på mer ä två procet av BNP. Lågkojukture och behovet av e expasiv fiaspolitik iebar emellertid e sabb försvagig till ett uderskott på e procet av BNP 2009. Äve 2010 var det offetliga sparadet egativt. De kraftiga ekoomiska återhämtige som vi u ser iebär att vi räkar med att de offetliga sektor kommer att å balas 2011. Därefter förbättras de offetliga fiasera i takt med att ekoomi återhämtar sig, för att 2015 uppvisa ett överskott motsvarade 1,5% av BNP. Föreslå möjliga förädrigar i regelverke för de ekoomiska förvaltige i kommuer och ladstig och för de kommuala redovisige. Läma förslag till ett system för stabiliserig av kommusektors itäkter över e kojukturcykel. Utredige ska vara klar de 15 september 2011. 8 OSBY ÅRSREDOVISNING 2010 OSBY ÅRSREDOVISNING 2010 9

förvaltigsberättelse omvärlde förvaltigsberättelse målavstämig Medfiasierig i sambad med de lågsiktiga plaerige av trasportifrastruktur (dir 2010:92). Regerige tillsatte de 9 september 2010 e särskild utredare för att se över processer mm kopplat till lagstiftige om möjlighete till medfiasierig av ifrastruktur frå bl a kommuera. Som e del av utredige ska utredare föreslå hur förhadligsprocesse mella state och medfiasierade parter bör regleras. Dessutom igår i utredige att aalysera riskera för om medfiasierig ka bli ett sätt att köpa sig förbi kö och leder till att samhällsekoomiska värderigar ite blir tillräckligt styrade vid prioriterige av statliga ivesterigar. Uppdraget ska slutredovisas seast de 31 maj 2011. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Eligt kommuallage ska för verksamhete ages mål och riktlijer som är av betydelse för god ekoomisk hushållig. Dessutom ska förvaltigsberättelse iehålla e utvärderig om måle uppåtts. Revisorera ska bedöma om årsresultatet är föreligt med de mål kommufullmäktige beslutat om. Utvärderig av Osby kommus verksamhetsmål och fiasiella mål redovisas uder ett eget avsitt i förvaltigsberättelse. Balaskravet, dvs att itäktera skall vara högre ä kostadera, är ite tillräckligt. Utifrå det omfattade ivesterigsprogrammet som plaeras bör kommue plaera för ett resultat som är mer ä 2% av skatter och bidrag. ÖKANDE BEFOLKNING I OSBY KOMMUN Osby kommu ökade med 68 persoer uder 2010 och ivåaratalet uppgår till 12.724 persoer per de 31 december 2010. Befolkigsförädrige avser ett födelseuderskott med 27 persoer och ettoiflyttig iklusive justerigar med 96 persoer. Samtidigt ökade Skåes kommuer totalt med 12.267 persoer (totalt 1.243.329) och Sverige med 74.888 persoer (totalt 9.415.570). Målavstämig Uppföljig av de av kommufullmäktige beslutade verksamhetsmåle utifrå god ekoomisk hushållig som gäller för 2010. Mål är målet uppfyllt? Aalys och slutsats Aktiviteter som samhällsplaerig, ärigslivsutvecklig, kommual service och markadsförig av Osby kommu, ska ha e såda utformig att resultatet blir e positiv befolkigsutvecklig. (KS rapporterar) Översiktsplae skall vara remissbehadlad och klar, samt atage av kommufullmäktige uder år 2010. Sjukfråvaro i Osby kommu år 2010 bör vara högst 4,3 procet eligt timredovisige (augusti 4,4 procet 2009). (KS rapporterar) Effektiviserig av de kommuala verksamhete eftersträvas kotiuerligt, varför atalet årsarbetare totalt skall miska uder periode. (= atalet aställda årsarbetare uppgick till 900 per 2008-12-31.) (KS rapporterar). Ja Ja Nej Nej Befolkige har ökat med 68 persoer 2010. Atogs de 29 ovember 2010. Uppått Delvis uppått Ej uppått Sjukfråvaro i Osby kommu uppgår de 31 december 2010 till 4,5 %. Atalet årsarbetare de 31 december 2010 uppgår till 883. Vid årsskiftet 2009/2010 uppgick atalet till 879. Presetera tjästegaratier för Osby kommu. (Samtliga ämder rapporterar). Delvis Rapport har skett till kommufullmäktige om pågåede arbete. Tjästegaratier har tagits fram iom Kultur och fritid. Miljö-och byggämde atog 2010-06-16 tjästegaratier för ärede iom livsmedel, hälsoskydd, miljöskydd, bygglov och bygglovamäla, stradskydd och beställig av ybyggadskarta. De verksamheter iom socialämde som har tagit fram tjäste-/kvalitetsgaratier är särskilda boede, hemtjäste och daglig verksamhet eligt LSS. Alla elever ska kua läsa och förstå e för ålder adekvat text, är de lämar årskurs 2. (KS rapporterar) Nej 94 % kude läsa och förstå e för ålder adekvat text. Våre 2010 var det 104 elever i årskurs 2 och av dessa var det 98 elever som ådde målet och 6 elever som ite ådde målet. E elev får i mätige e påverka på resultatet med cirka e procetehet då urvalet av elever är förhålladevis litet. Särskilda stödisatser plaeras för elever som ite uppår måle. Arbetet med elever i behov av särskilt stöd kommer att fokuseras uder 2011. God grudskoleudervisig iom resurstilldelige 7,8 lärare/100 elever, geomsittsmått för Osby kommus grudskola (eligt skolverkets defiitio). (KS rapporterar uppgifter om lärartäthet och betygsutfall). Ja Lärartäthet 7,8 lärare/100 elever, meritvärde 215,4. Resurstilldelige för läsåret 2009/2010 var 7,8 och för läsåret 2010/2011 8,0 lärare per 100 elever. God grudskoleudervisig redovisas geom betygsmeritvärdet för årskurs 9. Osby kommu redovisar bra resultat i förhållade till riket som helhet och e ökig jämfört med föregåede år. Arbetet med att förbättra kuskapsresultat kommer att fortsätta iom grudskola och e av de faktorer som påverkar eleveras resultat är lärartäthete. Uppmärksamhet kommer att riktas mot elever i behov av särskilt stöd då vi ser att adele elever behöriga till atioella program miskat trots högre geomsittligt meritvärde. 10 OSBY ÅRSREDOVISNING 2010 OSBY ÅRSREDOVISNING 2010 11

förvaltigsberättelse målavstämig förvaltigsberättelse målavstämig Uppått Delvis uppått Ej uppått Uppått Delvis uppått Ej uppått målavstämig forts. Mål är målet uppfyllt? Aalys och slutsats Mål är målet uppfyllt? Aalys och slutsats Attraktiv gymasieskola, så att adele elever ökar, som är skriva i Osby kommu och som söker gymasieutbildig i vår kommu (årskurs 1). Dessutom eftersträvas att öka atalet elever, som är skriva i aa kommu och som går i vår gymasieskola. Redovisa uppgifter om atalet elever som är skriva i Osby kommu och väljer att geomföra si gymasieutbildig i vår kommu. (prel aug 2009, 54 procet). Redovisa uppgifter om adele av elevera på Ekbackeskola och Naturbruksgymasiet som är skriva i adra kommuer (årskurs 1). (KS rapporterar). Presetera förslag till ytt resursfördeligssystem iom utbildigsförvaltige uder år 2010. (KS rapporterar). Högst 25 procet av hushålle som uppbär försörjigsstöd skall ha e bidragsperiod som är lägre ä 6 måader. (SN rapporterar). Delvis Nej Delvis I pricip samma ivå som tidigare år. 40% av ugdomara födda 1994 skriva i Osby kommu har valt att geomföra si gymasieutbildig på Ekbackeskola. 4% av ugdomara födda 1994 och folkbokförda i Osby kommu har valt att geomföra si gymasieutbildig på Naturbruksgymasiet. Totalt har 44% av alla ugdomar födda 1994 och folkbokförda i kommue valt att geomföra si gymasieutbildig i Osby kommu. Totalt har 91 elever börjat årskurs 1 på Ekbackeskola och 79 elever har börjat årskurs 1 på Naturbruksgymasiet (iklusive gymasiesärskola). Arbetet med att skapa e attraktiv gymasieskola och att markadsföra Ekbackeskola och Naturbruksgymasiet kommer att fortsätta uder 2011. Arbetet är ä viktigare då årskullara de kommade åre kommer att miska avsevärt. Uder 2010 har tjäster iom ekoomifuktioe på förvaltige ersatts blad aat pga pesiosavgågar. Förvaltige har valt att utveckla arbetet uder 2010 geom uppbyggade av rutier för budget, budgetuppföljig etc. Arbetet kommer att fortsätta uder 2011. Förvaltige kommer att arbeta med framtagadet av resursfördeligssystem uder 2011. 100% av de ärede som aktualiserades uder jui måad 2010 är avslutade sex måader seare. Måluppfyllelse är missvisade, då uppföljig av rapport om aktuella ärede i socialämde i september 2008 visar att av 67 aktuella ärede i september 2008 var 46% fortfarade aktuella bistådstagare i december 2010. Av de ärede som aktualiserades i jauari 2010 var 50% fortfarade aktuella i december 2010. Orsakera till att hushåll är lågvarigt beroede av försörjigsstöd är att det är svårt för lågtidsarbetslösa att få aställig, iflöde av persoer med avslutad sjukersättig, psykisk ohälsa som arbetshider, ej tillräckligt med arbetsträigsplatser iom kommue för persoer med fuktiossvårigheter. För att målet skall uppfyllas behöver persoer med lågvarigt försörjigsstöd ha tillgåg till aktivitet och social rehabiliterig för att kua gå vidare till arbete eller utbildig. Dea rehabiliterig behöver fias i kommue. För de persoer som ite ka stå till arbetsmarkades förfogade skall rätte till sjukersättig prövas. Alla beslut om särskilt boede ska verkställas iom 3 måader. (SN rapporterar). Efter itroduktiostides slut ska 75 procet av flyktigara vara ekoomiskt självförsörjade. (SN rapporterar). Nyaskaffig av persobilar i Osby kommu skall vara s k miljöväliga fordo och äve övriga fordo skall ha bästa möjliga stadard ur miljöhäseede. Detta iebär att kommue ska satsa på fordo som drivs med föryelsebart bräsle, i första had biogas. (KS rapporterar). Klimat- och eergiarbete ska bedrivas så att förbättrigar och effektiviserigar årlige ka redovisas i elighet med uppsatta mål i klimatstrategi (MoB rapporterar). Nej Nej Nej Delvis 80% av alla aktuella beslut har verkställts iom 3 måader. 13 persoer eller 20% har vätat mer ä 3 måader. Av dessa har 3 persoer erbjudits boede iom 3-måadersgräse me tackat ej pga specifika öskemål. Uder det första halvåret fas det e brist på platser som berodde på omvadlige av särskilt boedeplatser till trygghetsbostäder. Uder det seare halvåret har tillgåge på platser mer kommit i fas med behovet. Målet bör kua uppås uder 2011. 50% av flyktigara som avslutat itroduktioe uder 2010 är självförsörjade. Orsakera till att flyktigar ej är självförsörjade efter avslutad itroduktio är sjukdom eller att persoe ite har slutfört sia SFI-studier. De försämrade arbetsmarkade påverkar utladsfödda persoers möjlighet till arbete. Persoer som haft istegsjobb har till exempel svårt att få aställig. Flyktigar behöver SFI studier och språkpraktik för att öka möjlighetera till att bli självförsörjade. På grud av att ågot biogastappställe ite kuat etableras i kommue har biogasfordo ite upphadlats. Utbyte sker ädå successivt till miljögodkäda dieselbilar. Eergi- och klimatrådgivare slutade si aställig vid halvårsskiftet. Med aledig av vakase har ige uppföljig med kvatitativa beräkigar gjorts. Utförda aktiviteter första halvåret 2010: ECO-driveutbildig för aställda iom kommue som kör mest, 20 persoer år 2010 och 20 persoer år 2009, totalt 40. Iga löjliga bilresor, ta cykel i stället för bil, Bodagara, 250-300 persoer. Klimatsmart arbetsplats, ifo till kommuala arbetsplatser om hur ma ka spara eergi, ca 100 persoer. Skola, eergi och klimatfrågor, 29 föreläsigar, 10-40 persoer medv/ föreläsig. Klimatsmart Skola, Visseltoftaskola och Toftagårde, ca 30 pers. Klimatvardag 2010, 3 deltagade familjer m bar. Svårigheter att rekrytera ersättare. Av de aledige påbörjas samarbete med Östra Göige och Hässleholm om gemesam resurs uder 2011. Alla beslut om hjälp i hemmet ska verkställas iom 10 dagar, beslut som ikluderar hjälp med persolig omvårdad ska verkställas iom högst tre dagar. (SN rapporterar). Delvis 97,5% av beslut verkställdes iom uppsatta tider. Uder periode 15 jui 2010-31 december 2010 fattades 120 beslut om hjälp i hemmet. 104 brukare fick ågo form av beslut som gällde hjälp i hemmet. Tre av dessa beslut verkställdes ite iom uppsatt tid. Två beslut gällde servicetjäster (städ i båda två falle). I det ea fallet gick vi över 6 dagar och i det adra 4 dagar. Det tredje beslutet gällde persolig omvårdad och i det här fallet var förseige 2 dagar. Äve om uppfyllelsegrade är hög är det viktigt att vi behåller dessa mål. I och med att vi går i i LOVe detta år är dessa mål ett bra verktyg för att vi ska kua leva upp till kommues tillsysskyldighet. Kommustyrelses aalys av måluppfyllelse Förvaltigar och ämder har stämt av de av kommufullmäktige ataga verksamhetsmåle utifrå god ekoomisk hushållig. De av kommufullmäktige beslutade måle stäms av löpade uder året i sambad med delårsbokslutet. De slutgiltiga avstämige sker i sambad med årsredovisige. Kommustyrelse kostaterar att vi ått e hög grad av måluppfyllelse år 2010 och att verksamhetsmåle utifrå god ekoomisk hushållig är styrade för de kommuala verksamhete. 12 OSBY ÅRSREDOVISNING 2010 OSBY ÅRSREDOVISNING 2010 13

förvaltigsberättelse årets hädelser förvaltigsberättelse årets hädelser Årets hädelser Regio Skåe, Regioförbudet södra Smålad samt Hässleholms, Kristiastads, Osby, Höör, Markaryds, Älmhults, Alvesta och Växjö kommuer har teckat geomförade- och fiasierigsavtal avseede Pågatåg Nordost. Byggprojektet kommer att gå uder amet Pågatåg ordost och Krösatåg. Geomföradet av projektet är plaerat till 2012-2014. Avtal om fria Seiorresor för äldre (70 +) har teckats mella kommue och Skåetrafike. Ett treårigt atioellt jämförelseprojekt har avslutats uder året. Samtliga kommuers rapporter återfis uder www.jamforelser.se. Uder året geomfördes 2 projekt ur ett medborgarperspektiv, hemtjäst och kommual kost. Hasselgårde växer iom kort. Grudskole- och gymasieutbildige visar bra kuskapsresultat. Bra kommuikatioer är viktiga för kommue. Järvägsutredige Sydostläke, Älmhult - Karlsham, beräkas påbörjas uder år 2011. Osby kommu är medfiasiär för projektet. Iförade av LOV (valfrihetssystem iom hemtjäste) geomförs uder år 2011. Ny översiktspla är atage. Översiktsplaes syfte är att ge vägledig och stöd för beslut om avädige av mark- och vatteområde samt hur de byggda miljö ska utvecklas och bevaras. Plae är ite juridiskt bidade. Fler tågavgågar i Osby kommu 2012. Kommue har deltagit i bildade av ett Fisamförbud (rehabiliterigssamverka). Samverkade parter är Arbetsförmedlig, Försäkrigskassa, Regio Skåe och Osby, Hässleholms, Kristiastads och Östra Göige kommuer. Osby kommu ligger kvar på e framskjute placerig (plats 24) avseede kommurakige är det gäller företagsklimat. BoDagar geomfördes i september med kocetratio till Killeberg. Medborgarträffar har aordats i Lösboda och Killeberg. Kommue publicerade e y hemsida i maj och de förbättras och föryas kotiuerligt. Firade på Soldale i Lösboda. Kommues kvalitet i korthet är ett projekt som kommue gick med i uder höste och de första resultate fis redovisade på kommues hemsida i jauari 2011. Ett atioellt forskigsprojekt geomförs uder åre 2010-2012. Första dele Framgågsrik förädrig - ett atioellt kommuforskigsprogram om haterig av förädrade ekoomiska förutsättigar och besvärliga situatioer har geomförts uder året. Nästa steg är fördjupade studier utifrå ataga temaområde. www.atkom.se. Asvaret för färdtjäst och riksfärdtjäst fördes över 2010-10-01 till Regio Skåe. Hasselgårdes förskola skall byggas till med ytterligare e avdelig med 20 platser. Ombyggad skall geomföras av Klockareskogsskola och Klockareskogsgårde. Fritidsgårde ETTBE i Medborgarhuset Lösboda ivigdes uder höste. Ny programstruktur är fastställd för Ekbackeskola och Naturbruksgymasiet utifrå GY11. Kulturpriset 2010 delades ut till Tjärbräigslaget, som leds av Olle Liljedal, Ket Olsso och Börje Nilsso. Ugefär vart femte år geomförs tjärbräig eligt flerhudraåriga traditioer. Tjärbräig vid Hjärtasjö. RAKELsystemet ifördes i maj för hela Skåe, vilket iebär att alla blåljusorgaisatioer har ett gemesamt radiosystem. Det uderlättar samarbetet mella räddigstjäst, ambulas och polis. Osby kommus vackra miljö värd att bevara. Osby kommus ya hemsida. Parkskola sedd frå Osbysjö. I rapporte Öppa jämförelser publicerar Socialstyrelse och Sveriges kommuer och ladstig jämförelser av vårde och omsorge om äldre. 2010 års rapport visar att Osby kommu är blad de tjugo bästa kommuera i Sverige. 14 OSBY ÅRSREDOVISNING 2010 OSBY ÅRSREDOVISNING 2010 15

förvaltigsberättelse ekoomisk aalys förvaltigsberättelse ekoomisk aalys Ekoomisk aalys KOMMUNKONCERNEN I kommukocere igår Osbybostäder AB, Idustrihus i Osby AB, Fjärrvärme i Osby AB, Östra Göige Rehålligs AB och OsbyNova AB. Ägaradele är 100% i alla bolag förutom är det gäller Östra Göige Rehålligs AB (50%). Kommues bolag geererar ett positivt resultat utom OsbyNova AB för 2010. OsbyNova AB:s ekoomiska situatio har uppkommit då ärigslivet miskade sia satsigar på kompetesutvecklig uder fiaskrise. Huvuduppgifte för OsbyNova AB är att geomföra utbildigsmäklig getemot ärigslivet. Höste 2010 har det geomförts e strategidag med represetater för kommu och ärigsliv. Styrelse tar u fram e lågsiktig strategi för bolaget. Kommue har uder 2010 ökat aktiekapitalet i bolaget med 300 tkr och äve tillfört ett aktieägartillskott för markadsförigsåtgärder. Dessa åtgärder har ite varit tillräckliga uta styrelse har ikommit med ytterligare begära om aktieägartillskott. Ny lag om kommuala bostadsaktiebolag mm iförs fr o m 1 jauari 2011. Syftet med de ya lage är att skapa likvärdiga förutsättigar för privata och allmäyttiga bostadsföretag. De ya lagstiftige iebär att bolagsordige för Osbybostäder AB skall ses över. Äve kommues ägardirektiv getemot Osbybostäder AB kommer att ses över. Östra Göige Rehålligs AB är ett gemesamt bolag för Osby och Östra Göige kommuer. Idag bedrivs verksamhete i ära samverka med Hässleholms kommu. E utredig har geomförts om evetuell utökad samverka med Hässleholms kommu. Kocerresultaträkig Resultatet för kommukocere 2010 blev 20,5 mkr (2009 +22,7 mkr). Verksamhetes ettokostader har ökat med 6,6% (2009-2,2%). Kommue geererar större dele av resultatet 16,4 mkr. Kocerbalasräkig Soliditete för kommukocere har förbättrats uder året till 54,8% frå 53,4%. De geomsitttliga soliditete för kommukocerer i Sverige är 41% (seaste officiella uppgifte avser 2009). vilket iebär att det ser lite bättre ut i Osby jämfört med Sverigeivå för kommukocerer. Här redovisas soliditet iklusive pesiosskuld i balasräkige. Pesiosskulde som redovisas i asvarsförbidelse igår ite. Kocerkassaflödesaalys Likviditete i kommukocere är god och uppgår till 67,3 mkr, vilket är e miskig med 12,5 mkr frå föregåede år. Miskige av de likvida medle häföres i si helhet till kommue. RESULTATSAMMANFATTNING Resultatet för kommue 2010 blev 16,4 mkr. Balaskravsresultatet uppgår till 14 mkr. Balaskravsresultatet är årets resultat resat för realisatiosvister och -förluster. Det budgeterade resultatet var vid årsskiftet 12,9 mkr. Detta iebär att kommufullmäktiges resultatmål är uppfyllda. Balaskravsresultatet är 14 mkr. Osby kommu har ite ågra uderskott frå tidigare år som återstår att reglera och uppfyller i och med detta balaskravet. Sveriges kommuer fick ett extra kojukturstöd frå state för att jäma ut kojuktursvägigara. I Osby kommu uppgick detta till 12,3 mkr. FINANSIELL MÅLSÄTTNING Uppått Delvis uppått Ej uppått Mål: Högst 98% av skatter och bidrag bör avädas för verksamhetes ettokostader. Detta iebär att ett överskott, exklusive fiasettot, på 10 mkr eftersträvas. Är målet uppfyllt? Ja Kommetar: Resultatet iebär att 97% av skatter och bidrag aväds för verksamhetes ettokostader. Mål: All kommual bolagsverksamhet skall regelmässigt ge ett positivt resultat. Är målet uppfyllt? Delvis Kommetar: Osby kommus bolag redovisar ett överskott med 240 tkr. Samtliga bolag utom Osby Nova AB har gått med vist uder året. E koferes har hållits tillsammas med ärligslivet om Osby Novas framtid. Idéer och takar frå dea koferes geomsyrar bolagets verksamhetspla för 2011. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Osby kommu har seda kommissiosarbetet 2004 behållit greppet om ekoomi och redovisat positiva resultat. Kommue uppfyller kommuallages krav om god ekoomisk hushållig i ett lågsiktigt perspektiv. Verksamhetes ettokostader uppgår till 97% av skatter och bidrag och är bättre ä uppsatta mål. Kommues låeskuld har uder året miskat, p g a att utlåige till Fjärrvärme i Osby AB är miskat frå 56 mkr till 20 mkr. Det tillfälligt lösta lået i december 2009 kommer att låas upp uder år 2011. Aledige till att detta lå löstes tillfälligt var bl a states kojukturstöd och fördelaktiga skatteavräkigar som gjorde att vi kude avvakta att placera lået till år 2011. Ivesterigsvolyme för 2010 var 36 mkr och avskrivigara uppgick till 29 mkr. Verksamhetes ettokostader ökade med 6,7% och våra skatter och bidrag ökade med 6,2%. Osby kommu har e god ekoomisk hushållig och arbetar lågsiktigt avseede ivesterigsoch verksamhetsplaerig med syfte att bedriva e bra verksamhet iom tillgägliga resurser. 100 Nettokostaderas adel av skatter och bidrag i % 99 98 97 96 95 94 93 92 91 Skatte/bidragsutv jmf med ettokostader 8 6 4 2 0-2 -4 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Förädrig ettokostad Förädrig skatter och bidrag AVSTÄMNING BALANSKRAVET Begreppet god ekoomisk hushållig har preciserats i balaskravet eligt kommuallage och iebär att itäktera ska vara större ä kostadera. Balaskravet är emellertid e miimiivå för att säkerställa e god ekoomisk hushållig. Seda 2005 gäller eligt lagstiftige att uppkommet uderskott ska regleras iom e treårsperiod. Om det fis syerliga skäl ka fullmäktige besluta att e såda reglerig ite ska göras. Vid avstämig av balaskravet ska ite realisatiosvister vid försäljig av aläggigstillgågar etc räkas med i resultatet. Balaskravsresultatet är 14 mkr (se ot 9). Osby kommu har ite ågra uderskott frå tidigare år som återstår att reglera och uppfyller i och med detta balaskravet. BUDGETAVVIKELSER E grudläggade förutsättig för att uppå de fiasiella målsättige är att ämder och styrelser bedriver verksamhete iom de av kommufullmäktige tilldelade budgetrame. Kommufullmäktige beslutar om prelimiära budgetramar i flerårsperspektiv, vilket iebär att ämder har stora möjligheter att apassa verksamhete iom giva ramar uder e treårsperiod. Uder 2010 utökades budgetramara med 5,6 mkr, förutom diverse tilläggsbudgeterig för speciella driftprojekt. I mars beslöt fullmäktige om utökad budgetram för gatukotoret utifrå ökade kostader för söröjig med 1 mkr och för räddigtjäste med 0,6 mkr då e utredig visade att det ite var lämpligt att dra er på isatsstyrka. Socialämde beviljades utökad budgetram med 4 mkr utifrå ämdes helårsprogos i april som visade att kostadera för försörjigsstöd ökade kraftigt. Nämder och styrelser redovisar e egativ budgetavvikelse med 7,9 mkr. Detta ka jämföras med e egativ budgetavvikelse om 2,3 mkr 2009, 5,6 mkr 2008 och 11,9 mkr 2007. De positiva trede som vi såg i fjolårets bokslut ser ut att ha vät och vi är tillbaka på ivåer som vi hade 2007 är det gäller budgetavvikelser, jämfört med de av fullmäktige fastlagda budgetramara. Utbildigsförvaltige och socialförvaltige satsar 2011 på att utbilda budgetasvariga i att bl a göra progoser. Uder året har det fortlöpade skett stora variatioer i lämade progoser och det är viktigt att det sker förbättrigar för att öka säkerhete i våra progoser. Musikater i Cetralparke. 16 OSBY ÅRSREDOVISNING 2010 OSBY ÅRSREDOVISNING 2010 17

förvaltigsberättelse ekoomisk aalys förvaltigsberättelse ekoomisk aalys Kommustyrelse har äve uder 2010 lagt stor vikt vid ämderas budgetuppföljigar och de ära dialog som sker med ämderas presidier. Kommustyrelse och ämdera har ett gemesamt asvar att klara e god ekoomisk hushållig i ett lägre perspektiv. Styrelseras och ämderas progostiserade budgetavvikelser har uder året uppgått till följade: Budgetavvikelse Mkr 2010 2009 Februari -8,2-13,3 April -5,0-11,5 Jui -4,5-14,9 Augusti -6,0-14,3 Oktober -6,6-14,3 December -7,9-2,3 Kommustyrelse har uder året oga följt utvecklige avseede progostiserade budgetavvikelser och det förädrigsarbete som pågår iom alla verksamheter i syfte att apassa verksamhetera iom giva budgetramar. De stora egativa budgetavvikelsera har uppstått på socialämd -8,8 mkr och gatukotoret -2,3 mkr. Avvikelsera på socialämde har uppkommit trots ett tilläggsaslag uder året med 4 mkr. Det är främst ökade kostader för försörjigsstöd, hemtjäst och LSS som är orsak till överskridadet. Iom gatukotoret är överskridadet orsakat av kostader för viterväghållig (trots utökat budgetaslag med 1 mkr uder året), parker, turism mm. Fiasförvaltige har ett överskott med 11,5 mkr. De stora avvikelsera avser bättre skatte/bidragsitäkter +4 mkr, kapitalförvaltig + 4,8 mkr, skuldrätor +2,4 mkr, persoalförsäkrigar+1,7 mkr. Negativa avvikelser är pesioskostader -1,6 mkr och edskrivig aläggigstillgågar -2,3 mkr. Kapitalförvaltiges resultat återivesteras och budgeteras ej. Överskottet avseede persoalförsäkrigar är kopplat till säkige av arbetsgivaravgifter i slutet av ovember och är ej fördelat på ämdera. Totalt sett, d v s ämder och fiasförvaltig är budgetavvikelse positiv med 3,6 mkr. 10 Budgetavvikelse ämdera Mkr 5 0-5 -10-15 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Budgetavvikelse per ämd tkr 2010 2009 Kommustyrelse (exkl utb) -2 263 791 Utbildigsförvaltige 1 465-657 Miljö- och byggämd 260 852 Fastighetsämd 1 606 3 287 Revisio 52 1 Valämd -26 14 Socialämd -8 847-6 469 Överförmydare -189-124 Total -7 942-2 305 DRIFT- OCH INVESTERINGSREDOVISNING Nettokostadera ökade med 6,7% Verksamhetes itäkter ökade med 1,9% 2010 (2009 7%). Verksamhetes itäkter fiasierar 22% (21% 2009) av kostadera för de löpade verksamhete. Verksamhetes kostader ökade med 5,6% (0,9% 2009). Därav utgjorde löeökigara, utifrå årets löerörelse 2,4%. Verksamhetes ettokostader ökade med 6,7%. Skatteitäkter/utjämigsbidrag, är kommues huvudsakliga ikomstkälla och svarade för 78% (77% 2009) av kommues skattefiasierade verksamhet. Skatteprogosera har förbättrats succesivt uder året. Skatteitäktera blev slutlige 4 mkr bättre ä de slutliga budgete. Osby kommu följer Rådet för kommual redovisigs rekommedatio om att beräka slutavräkigara för skatteitäktera utifrå Sveriges kommuers och ladstigs progoser i december 2010. Ivigig av y cirkulatiosplats. Kommue ivesterade 36,2 mkr. Osby kommu ivesterade 36,2 mkr 2010 (39,1 mkr 2009). Av detta svarade de avgiftsfiasierade verksamhete för 2,2 mkr (3,7 mkr 2009). Ivesterigsivå var betydligt högre uder 2007 och 2008 ä ormalt. 2009 och 2010 är ere på ivesterigsivåer som är mer ormala. Målet är att våra ivesterigar skall motsvara årets avskrivigar på cirka 33 mkr. Uder de ärmaste flerårsperiode 2011-2013 omfattar ivesterigsprogrammet drygt 250 mkr. Dea höga ivesterigsivå bör edast förekomma uder kortare perioder och samtidigt följas av ett högre resultatmål. Av större ivesterigar ka ämas: Rodell Visseltoftaväge/V Storgata Köp Ekebo Hasslarödskola Låg och mellastadium, tak vetilatio mm Ishalle, reoverig kylaläggig Nya plaområde 6 mkr 6,2 mkr 6,8 mkr 2,2 mkr 1,6 mkr Ivesterigsredovisige visar ett överskott jämfört med budget på 22,6 mkr (4,3 mkr). Förslag till tilläggs-/ombudgeterig 2011 uppgår till 11 mkr. Huvuddele är pågåede projekt som kommer att slutföras uder år 2011. 120 100 Ivesterigar, Mkr RESULTATRÄKNING Årets resultat (förädrig av eget kapital) uppgår till +16,4 mkr (+19,7 mkr 2009). Osby kommu följer redovisigsrådets rekommedatioer avseede skatteredovisig och redovisig av löeskatt. Rekommedatioe avseede kommualskatt iebär att ikomstårets redovisade skatteitäkter består av tre delar: 80 60 40 20 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Prelimiära måatliga ibetaligar Progos för slutavräkig (2010) Differes mella slutlig taxerig och progos föregåede år (2009). Osby kommu följer Sveriges kommuers och ladstigs progoser avseede slutlig skatt för 2009 och 2010. Verksamhetes ettokostader exklusive itera poster har uder året ökat med 6,7% (-2,7% 2009). Persoalkostadera har ökat med 4,3% (miskig 0,8% 2009). I semesterlöeskulde igår ferielöeskuld, upphållslöeskuld och övertidsskuld. Semesterlöeskulde iklusive övertidsskulde ökade uder 2010 med 1,3 mkr. Dea kostad fördelas ite ut på verksamhetera uta redovisas på fiasförvaltige. 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Resultat 2005-2010, Mkr 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Kommue har seda flera år tillbaka större fiasiella itäkter ä kostader och således ett postivt fiasetto. Fiasettot uppgår till +1,3 mkr (+3,3 mkr 2009). Det budgeterade fiasettot var -3,4 mkr. De fiasiella itäktera uppgår till 4,8 mkr (7,9 mkr 2009) och häförs till största dele frå räteitäkter frå Fjärrvärme i Osby AB med 1,9 mkr (2,5 mkr 2009), avkastig kapitalförvaltig 2,4 mkr (3,9 mkr 2009) räteitäkter bak 0,4 mkr (0,3 mkr 2009). De fiasiella kostadera uppgår till 3,5 mkr (4,6 mkr 2009) och består av rätekostader för upptaga lå, räta avseede pesiosförpliktelser samt övriga fiasiella kostader. I fiasiella kostader igår äve rabattera för förvaltigsavgifter avseede kapitalförvaltige. BALANSRÄKNING Kommues likviditet uppgick till 44,2 mkr de 31 december 2010 (59,4 mkr 2009). De goda likviditete uder året, trots seareläggig av upplåig, har främst berott på skatteavräkigar som ite ska återbetalas förrä i jauari 2011. Rörelsekapitalet är fortfarade egativt Rörelsekapitalet, vilket avspeglar kommues fiasiella styrka, har förädrats positivt med 10,3 mkr och uppgår till -37,4 mkr (-47,7 mkr 2009). I det egativa rörelsekapitalet igår -30 mkr som kortfristig skuld avseede semester, ferielöer, upphållslöer och övertid. Vid årsskiftet fis beslut om upplåig med 41,2 mkr som ite är verkställt. Markadsvärdet på pesiosmedel ökade med 7% Osby kommu har seda 2000 gjort lågsiktiga kapitalplacerigar med kopplig till vårt lågsiktiga pesiosåtagade. Osby kommus pesiosskuld, iklusive asvarsförbidelse, uppgår till 276 mkr (287 mkr 2009). Beräkigsgrude för pesiosskulde är RIPS 07. Sveriges kommuer och ladstig följer fortlöpade upp beräkigsgrude i RIPS 07 och ågra förädrigar har ite skett uder 2010. 18 OSBY ÅRSREDOVISNING 2010 OSBY ÅRSREDOVISNING 2010 19

förvaltigsberättelse ekoomisk aalys förvaltigsberättelse ekoomisk aalys Syftet med kommues kapitalförvaltig framgår av kommues pesiosplacerigsreglemete, det vill säga att uppå e lågsiktigt god avkastig med betryggade säkerhet. Det sker geom spridig av placerigara mella olika tillgågsslag. Kommue placerar ebart i foder. Osby kommu placerade 90 mkr år 2000. Ny upphadlig av förvaltare har skett uder 2003 och 2009, tillsammas med ytterligare fem kommuer i Skåe. Nuvarade avtal gäller t o m 30 jui 2012, med möjlighet till ett års förlägig. Kommues placerigsreglemete för medel avsatta för pesiosförpliktelser ädrades seast av kommufullmäktige i september 2008. E aalys av kommues pesiostillgågar och pesiosskuld asset-liability-modellig, ALM-aalys, är geomförd och låg som uderlag för framtaget reglemete. Uder 2010 har 2,1 mkr tagits ur kapitalförvaltige i elighet med ALM-aalyse för att täcka pesioskostader. Seda år 2000 har 8,7 mkr tagits ur kapitalförvaltige för att likviditetsmässigt täcka pesioskostadera. Seda 1 juli 2009 har förvaltare upphadlats för våra olika tillgågsslag så kallat specialistmadat. Allokerig geomförs gemesamt med upphadligskommuera och vår kosult Ageta. I tidigare upphadligar har våra förvaltare haft bladmadat, vilket iebär att placerig ka ske i alla tillgågsslage rätor, sveska och utlädska aktier. Markadsvärdet uppgår de 31 december 2010 till 120,8 mkr (112,8 mkr 31 december 2009). Markadsvärdet har ökat med 7% uder 2010. Kapitalplacerige skall matcha pesiosskulde som har utbetaligar fram till och med år 2049. Kapitalplacerige är lågsiktig och skall täcka utbetaligstoppara uder periode. I elighet med ALM-aalyse tas kapital frå placerigara för att täcka pesioskostader. Markadsvärde per tillgågsslag och förvaltare räte- Sv aktie- Utl aktie- Hedge- Förvaltare (tkr) foder foder foder foder Carlsso 41 377 Daske Bak 16 574 32 939 Robur 24 461 Ageta 5 481 Total portfölj 41 377 41 035 32 939 5 481 Fördelig % 34 34 27 5 Avkastige på kapitalförvaltige uppgår till 2,4 mkr (3,9 mkr), vilke redovisas uder fiasiella itäkter. Avkastige har återivesterats i si helhet. Eftersom det fortlöpade görs omallokerig av placerigar uppstår realisatiosvister. Bakivest har tagits bort som förvaltare uder året, i övrigt är det samma förvaltare som år 2009. Realisatiosvistera uppgår till 1,7 mkr 2010 (1,8 mkr (2009). vilka har återivesterats. Uder år 2010 har vi betalat totalt 236 tkr (2009 280 tkr) för förvaltige. Förvaltigsavgift Förvaltare (tkr) 2010 2009 Carlsso 32 77 Daske Bak 59 75 Robur 67 37 Bakivest 20 51 Ageta 58 40 Total 236 280 Låeskuld Låeskulde uppgår till 100 mkr (2009:135 mkr), vilket iebär att skulde miskat med 35 mkr. Beslutad låeskuld uppgår till 142 mkr för år 2010. Lå som tillfälligt lösts i december 2009 på 25 mkr har ite låats upp förrä i jauari 2011, då vi haft god likviditet. Låeskulde har uder året miskat, då upplåige till Fjärrvärme i Osby AB har miskat med 36 mkr. Nettolåeskulde uppgår till 77,5 mkr, då 20 mkr är utlåade till Fjärrvärme i Osby AB och 2,5 mkr till Kommuivest AB. 0,3 mkr som är utlåade till Fastighets AB Solstråle är överförda till kortfristiga fordrigar, då lået ska lösas uder 2011. 160 140 120 100 Låeskulde, Mkr 80 60 40 20 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Upplåat Utlåat Pesiosskulde miskade Kommue atog 2000 e pesiosstrategi som blad aat iebär att hela de avgiftsbaserade dele av avtalspesioe (frå och med 1998) placeras av de aställde. Dessutom har beslut fattats och geomförts uder 2001 om försäkrigslösig avseede de återståede del som är möjlig, det vill säga de kompletterade ålderspesioe för löer över 7,5 basbelopp. Detta iebär att avsättigara för pesioer iklusive löeskatt har miskat. Pesiosförpliktelser iklusive löeskatt uppgår de 31 december 2010 till 3,7 mkr (4,3 mkr). Pesiosförpliktelser itjäade före 1998 ska eligt gällade redovisigspriciper redovisas iom lije i balasräkige. Dessa förpliktelser iklusive löeskatt uppgår till 272,1 mkr (282,5 mkr) iklusive löeskatt. De totala pesiosförpliktelsera uppgår alltså till 275,8 mkr. Detta ka jämföras med markadsvärdet på pesiosförvaltige om 120,8 mkr. Skuldes täckigsgrad uppgår till 44% (40% 2009). Pesiosskuld, Mkr År Asvars- Avsättig Kapital- Återlå Soliditet förbidelse placerig ikl asv.förb. % 2006 228,5 8,8 105,8 131,5 35 2007 271,6 6,0 105,9 171,7 29 2008 276,4 4,6 92,1 188,9 26 2009 282,5 4,3 112,8 174,0 27 2010 272,1 3,7 120,8 155,0 32 God soliditet Soliditete, det vill säga eget kapital i förhållade till det totala kapitalet, miskade drastiskt uder 2002 (frå 74% till 64%) geom egativt resultat och hög ivesterigsivå. Soliditete uppgår till 68% de 31 december 2010 (64% 2009) redovisig iom balasräkige. Utgår vi ifrå att äve pesiosförpliktelse räkas i uppgår soliditete till 32% (27% 2009). De förbättrade soliditete har uppkommit utifrå miskad låeskuld, lägre utlåig till kommuala bolag samt ej geomförd beslutad upplåig. Soliditete ka äve beskrivas som grade av egefiasierade tillgågar. För att förbättra soliditete bör vi i högre grad egefiasiera våra ivesterigar. Detta iebär att vi måste skapa utrymme avseede skatte- och bidragsitäkter för att delvis fiasiera ivesterigara. 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Soliditet i procet 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Soliditet exklusive asvarsförbidelse för pesioer Soliditet iklusive asvarsförbidelse för pesioer RISK- OCH KÄNSLIGHETSANALYS Kommues borgesåtagade uppgick de 31 december 2010 till 190,8 mkr, e ökig med 39,4 seda 2009. 150,6 mkr (142,6 mkr) avser det helägda bostadsbolaget Osbybostäder AB. Bolaget har, i likhet med adra bostadsbolag, e låg soliditet 9,9% (9,9%). Bolagets vakasgrad (outhyrt) har varit 1,3% uder 2010 (2,8%). Kommues verksamheter fiasieras till största dele geom skatter och bidrag ca 78%. Kommue plaerar och apassar si verksamhet och service utifrå tillgägliga itäkter. Kommueras skatteitäkter och bidrag ka utökas geom befolkigsökig och geom skattehöjig. Käslighetsaalys Mkr Förädrig i kostad/itäkt Räteförädrig lå med 1% +/- 1,0 Bruttokostader förädras med 1% +/- 6,6 Försörjigsstöd med 1% +/- 0,1 Geerell avgiftshöjig med 1% +/- 0,5 Löeförädrig med 1% +/- 4,1 Förädrig i utdebiterig med 1 kr +/- 20,0 SAMMANFATTNING EKONOMISK ANALYS Ett valigt sätt att bedöma e kommus resultat ur fiasiell sypukt bygger på fyra perspektiv resultat, kapacitet, risk och kotroll. Resultat Med resultat avses balase mella itäkter och kostader, samt utvecklige av ivesterigsvolyme. Kommues resultat har varit positiv större dele av seaste 10-årsperiode, dock hade vi uderskott 2002 och 2003. År 2002 främst på grud av edskrivige av kapitalförvaltige, då bokförda värdet var högre ä markadsvärdet. 2003 var orsake främst utbildigsämdes överskridade. Kommues resultat förbättrades betydligt uder 2004-2010. Årets resultat +16,4 mkr är ett resultat som iebär att vi uppfyller kommuallages balaskrav och äve god ekoomisk hushållig. Resultatet är 3,6 mkr bättre ä budgeterat, bl a utifrå bättre skatteprogoser ä budgeterat. Kojukture förbättras och SKL progostiserar att kommuera år jämförbara ivåer med 2008 (ia fiaskrise) först framåt år 2015. Detta betyder att kommuera måste fortsätta att effektivisera sia verksamheter för att klara måle om att behålla oförädrad utdebiterig. Avgörade framöver är utvecklige av kostadera iom kärverksamhetera och då främst avseede socialämdes asvarsområde. Socialämde har uder de seaste två åre ite bedrivit verksamhete iom budgeterade ramar. Kommustyrelse har haft överläggigar med socialämde uder december 2010 - februari 2011 och gemesamt kommit fram till att det geomförs e geomlysig av verksamhete uder våre 2011. E apassig av kostadsivå till tillgägliga resurser måste göras äve fortsättigsvis. Löeökigara progostiseras hama på betydligt högre ivåer ä uder ievarade avtalsperiod. Nytt avtal ska teckas fr o m 1 april 2012. Skatteitäktera förvätas höjas i lågsam takt de ärmaste åre, äve detta ser bättre ut ä föregåede år. Det är viktigt att de av kommufullmäktige uppställda måle uppås. Ivesterigsivå och resultat måste harmoiera, aars kommer framtide att iebära ökad upplåig och därmed ökade fiasiella kostader. Atage flerårspla till och med 2012 iebär att vi ökar skuldbörda markat. Kapacitet Nyckeltalet för kapacitet är soliditet och det beskriver de fiasiella motstådskrafte på sikt. Soliditete försämrades markat 2002 frå 74% till 65%. 2009 var soliditete ere på 64%, uder 2010 har de förbättrats till 68%. Förädrigar ett eskilt år ka ha midre betydelse, me det är viktigt att vara observat på 20 OSBY ÅRSREDOVISNING 2010 OSBY ÅRSREDOVISNING 2010 21

förvaltigsberättelse ekoomisk aalys förvaltigsberättelse sammaställd redovisig tredmässiga förädrigar. Målet för ievarade flerårsperiod till och med 2012 är att vi skall ha högre soliditet är sittet i Skåe, vilket prelimiärt 2010 uppgår till 63%. Risk Risk bedöms utifrå likviditet, leasigåtagade och borgesåtagade. Likviditete är viktig att ha fokus på utifrå kommues fiasiella målsättig, med direktfiasierig av ivesterigara. Kommue har teckat borge för 190,8 mkr, därav 79% Osbybostäder AB. Bedömige är att det ite föreligger ågra större risker avseede våra borgesåtagade. Leasigåtagade uppgår till och med 2016 till 12,1 mkr. Uder år 2010 har kommues leasigåtagade kartlagts då ite alla avtal teckats i samverka med ekoomiavdelige. Leaseright AB har kartlagt alla avtal och vi aboerar på e fortlöpade kotroll av samtliga fakturor. Huvudregel är att vi köper ivetarier, såvida det ite är vissa fordo. Vid evetuellt yteckade av leasig graskas alla avtal av Leaseright AB. Likviditet Likviditet 2010 2009 Kassalikviditet % 70 64 Balaslikviditet % 71 64 Rörelsekapital mkr -37,4-47,7 Kassa och bak mkr 44,2 59,4 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Likviditet, Mkr 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Likviditete har försämrats uder året frå 59,4 mkr til 44,2 mkr. Kassalikviditete (omsättigstillgågar, exklusive förråd/exploaterig och kortfristiga skulder) uppgår till 70% i bokslutet. E kassalikviditet uder 100% iebär att viss risk ka uppstå med de kortsiktiga betaligsberedskape. I de kortfristiga skuldera igår äve semesterlöeskulde med drygt 30 mkr, vilket gör att vi bedömer saolikhete för e utbetalig på kort sikt som väldigt låg. Iom kort kommer upplåig att geomföras för att klara likviditete. Beslutad ej geomförd upplåig uppgår till 41,2 mkr. I balaslikviditete igår samtliga omsättigstillgågar/kortfristiga skulder. Kotroll Med kotroll avses avslutigsvis hur kommufullmäktiges upprättade budget efterföljs. Budgetföljsamhete har förbättras iom utbildigsförvaltige, meda de har försämrats främst iom socialförvaltige. Beslut har fattats för att geomlysa socialämdes verksamhet uder våre 2011, för att få uderlag för att vidtaga lämpliga åtgärder så att fullmäktiges beslut ka hållas. Kommue har dock klarat överskridadea frå ämder geom att skatteprogosera har förbättrats uder året. I gällade flerårspla 2011-2012 är de budgeterade resultate lägre ä de fiasiella måle 2%. I rådade ekoomiska läge och med sakade ekoomiska margialer i de ekoomiska plaerige, förutsätts att verksamhete bedrivs iom de av kommufullmäktige beslutade budgetramara. Kommues soliditet är således högre ä sittet för både riket och läet. SLUTSATS Slutlige ka kostateras att Osby kommus fiasiella ställig fortfarade är god. Borgesåtagade har ökat frå 151 mkr till 191 mkr, främst kopplat till Osbybostäder AB 8 mkr och Fjärrvärme i Osby AB 25 mkr. Riske bedöms låg är det gäller kommues borgesåtagade. Pesiosskulde har miskat ågot uder året. Eligt gällade regler ska asvarsförbidelse redovisas iom lie, d v s igår ite i balasräkige. Det pågår diskussioer i ladet om redovisigssättet, då det strider mot gägse redovisigsormer. Flera kommuer har lagt i hela pesiosskulde i si balasräkig och gör då avsteg frå de kommuala redovisigslage. Pesiosskuldes haterig i redovisige igår i utredigsuppdrag som ska redovisas till regerige i september 2011. Kommues soliditet förbättrades uder året frå 64% till 68%. Eligt prelimiär statistik frå SCB är geomsittlig soliditet för ladet 49% och för skåekommuera 63%. Kommues soliditet är således högre ä sittet för både riket och läet. För att säkerställa e god ekoomisk hushållig är det viktigt att kommue lever upp till de fiasiella målsättige. Verksamhetsmål behöver kopplas till tillgägliga resurser och tydliga priorierigar mella verksamheter. Osby kommu har iför budget 2011 haft e bred dialog om verksamhetmål beslutade av kommufullmäktige, vilket kommer att utvecklas ytterligare i kommade budgetprocesser. Sammaställd redovisig I kocere Osby kommu igår följade företag: osbybostäder ab fjärrvärme i osby ab REDOVISNINGSPRINCIPER FÖR KONCERNEN Kocerredovisige utgör ett sammadrag av kommues och företages balas- och resultaträkigar. I detta sammahag har elimierats itera mellahavade mella de i kocere igåede ehetera. Redovisige har upprättats eligt s k proportioell kosoliderig, vilket betyder att om företage ej är helägda har edast ägda adelar av räkeskapspostera tagits med i kocerredovisige. Vid elimierig av itera mellahavade har arbetet följt väsetlighetspricipe och försiktighetspricipe. osby kommu idustrihus i osby ab östra göige rehålligs ab Osby kommu är delägare i följade föreigar osby Nova ab 50% Osby kommu 100% Osby kommu 100% Osby kommu 100% Osby kommu 50% Östra Göige 100% Osby kommu Kocere Osby kommu 2010-12-31, Mkr Föreig ekoomiskt stöd tkr Adel Medborgarhusföreige Osby 1 340 ca 45% Sapphaerikets turistföreig 1 233 ca 85% Kommuivest i Sverige AB 0 0,24 % Kommuassuras Syd Försäkrigs AB 0 1,31 % Osby kommu har ite lagt ut ågo kommual verksamhet på etrepread omsättig tillgågar skulder eget kap årets res Osby kommu 708,5 744,0 237,5 506,6 16,4 Osbybostäder AB 44,9 226,8 204,4 22,4 1,1 Östra Göige Rehålligs AB 32,4 22,7 14,2 8,4 2,9 Fjärrvärme i Osby AB 28,1 74,8 56,9 17,9 3,6 Idustrihus i Osby AB 0,4 1,5 0 1,4 0 OsbyNova AB 1,1 0,4 0,1 0,2-0,3 22 OSBY ÅRSREDOVISNING 2010 OSBY ÅRSREDOVISNING 2010 23

förvaltigsberättelse persoalredovisig förvaltigsberättelse persoalredovisig Persoalredovisig EN ATTRAKTIV ARBETSGIVARE Uder 2010 har persoalavdelige arbetat med åtgärder för att lyfta fram Osby kommu som attraktiv arbetsgivare. Iriktige har främst varit på ugdomar och arbetssökade. Flera iformatiosträffar till arbetssökade med fokus på vårde har geomförts. Samarbete med skolora årsklassera 8 och 9 har skett bl a geom studiebesök. Temat har varit att ge iformatio om de olika kommuala yrkea som fis. E utvecklig har skett av hemsida där rubrike lediga jobb har utvecklats med e rubrik Jobba hos oss, Syftet är att ge e bild av Osby kommus persoalpolitik samt att ge medarbetare e möjlighet att berätta om sia yrke. ARBETSMARKNAD Förmedlig har skett av praktikplatser till framförallt arbetslösa ugdomar. Besök har skett på arbetsplatser för att iformera om vikte att Osby kommu har e positiv sy på att ta emot praktikater. Praktikplatser ger de olika arbetsplatsera e möjlighet att visa de verksamhet som bedrivs. Iformatio har lämats till arbetssökade vid gemesamma träffar. DET GODA VÄRDSKAPET Syftet med projektet är att utveckla det goda medarbetarskapet och bemötadet. Ett gott bemötadet är viktigt för alla som kommer i kotakt med kommue och äve för att ge trivsel i e arbetsgrupp. Uder året delades priset för det goda värdskapet ut för första gåge. Priset vas av Soldales arbetsplats iom socialförvaltige. LEDARUTVECKLING Ledare har e viktig roll för att Osby kommu ska utvecklas och att persoale ska må bra och trivas. För att skapa möjlighet för ledarutvecklig sker samverka med adra kommuer geom t ex projektet framtides ledare. Rökfri arbetstid har iförts frå de 1 april 2010. ARBETSMILJÖ OCH HÄLSA Rökfri arbetstid har iförts frå de 1 april 2010. Ekät till chefer uder höste visade på att geomföradet har fugerat väl på e del arbetsplatser och midre bra på adra. Uppföljig kommer att ske med ekät till medarbetare uder 2011. Medarbetare har erbjudits att delta i utbildig i stresshaterig samt i hälsoiriktade föreläsigar. Utbildig i stresshaterig har iletts för samtliga chefer. Syftet är att chefer tidigt ska kua se om medarbetare utsätts för stress och få verktyg för att hatera både medarbetaras stress samt si ege upplevelse av stress. Uga medarbetare i Osby kommu. De låga sjukfråvaro, mer ä 60 dagar, har miskat betydligt jämfört med tidigare år bl a till följd av ädrade regler i sjukförsäkrige. PERSONAL- OCH PENSIONSKOSTNADERNAS UTVECKLING Persoalkostaderas utvecklig åre 2009-2010 framgår av edaståede sammaställig. Persoalkostaderas utvecklig (Mkr) 2010 2009 Förädr 09-10 Arvode och sammaträdesersättigar förtroedevalda 2,6 2,7-2,1 Övrig persoal 335,7 321,3 4,5 Kostad exkl arbetsgivaravg 338,3 324,0 4,4 Arbetsgivaravgifter (betalda) 99,1 95,2 4,1 Total persoalkostad 437,4 419,2 4,3 ANTAL ANSTÄLLDA I december 2010 hade kommue 883,5 tillsvidareaställda årsarbetare. Atal aställda Org ehet 2010 2009 Procet Kommuledigskotor 33,1 32,3 3,8 Räddigstjäst 4,0 4,0 0,4 Gatukotor 25,0 25,6 2,8 Miljö- och byggförvaltig 9,8 8,8 1,1 Fastighetsförvaltig 48,3 48,9 5,5 Utildigsförvaltig 424,9 427,6 48,1 Socialförvaltig 338,4 332,0 38,3 Summa årsarbetare 883,5 879,2 100,0 ÅLDERS- OCH KÖNSFÖRDELNING Av de tillsvidareaställda är 48,6% 50 år och däröver. Medelålder är 48,2 år. Kösfördelige blad kommues tillsvidareaställigar är 81% kvior och 19% mä. Atal Fördelige mella kvior och mä iebär iga större förädrigar uder periode. Kommue har liksom hela kommusektor e traditioell uppdelig av kvio- och masdomierade förvaltigar. Mä arbetar främst som lärare, kommualarbetare samt i ledigsfuktio. Kvior arbetar främst iom vårdade yrke samt som lärare. Ålders- och kösfördelig SYSSELSÄTTNINGSGRAD Majoritete av kommues aställda, 53,7% är heltidsaställda. De geomsittliga sysselsättigsgrade är 86,9%. Deltidsaställigar fis huvudsaklige iom vård och omsorg, städ samt kök. Av de som var aställda de 31 december 2010 hade 65,0% e sysselsättigsgrad som var högre ä 75%. Motsvarade siffra för 2009 var 65,4%. Sammaställige är e beskrivig av de sysselsättigsgrad som arbetstagare har i sitt aställigsavtal. Sysselsättigsgrad i procet av heltid 2010 2010 i % 2009 2009 i % 100 % 546 53,7 552 54,5 76-99% 115 11,3 109 10,8 51-75% 296 29,1 284 28,1 0-50% 60 5,9 67 6,6 Summa 1 017 100,0 1 012 100,0 FRÅNVARO 829 188 Kvior Nettoarbetstid/fråvaroorsak Av total arbetstid utgör 22% fråvaro. De främsta aledigara till fråvaro är semester och ferieuppehåll (10%), sjukdom (5%), och vård av sjukt bar (3%). Övrig fråvaro utgörs blad aat av föräldraledighet och övrig tjästledighet (4%). Mä Fråvaroorsak Orsak 2010 2009 Semester 10 10 Sjukdom 5 5 Vård av sjukt bar 3 3 Övrig ledighet 4 4 Summa fråvarotid 22 22 Nettoarbetstid 78 78 Nettoarbetstid/fråvaroorsak Sjukfråvaro De totala sjukfråvaro ages i procet av de aställdas sammalagda ordiarie arbetstid. Uppgift ska lämas om de adel av sjukfråvaro som är fråvaro uder e sammahägade tid av 60 dager eller mer, sjukfråvaro för kvior respektive mä samt sjukfråvaro för aställda i åldrara 29 år eller ygre, 30-49 år och 50 år eller äldre. Sjukfråvaro Övrig ledighet 4% Sjukdom ikl arbetssk. 5% Arbetstid 78% Semester 10% Vård av sjukt bar 3% Nyckeltal 2010 2009 Sjukfråvaro totalt 4,5 4,9 Adel sjukfråvaro 60 dagar 17,8 50,3 Sjukfråvaro kvior 5,2 5,6 Sjukfråvaro mä 2,4 2,2 Sjukfråvaro -29 år 2,6 2,2 Sjukfråvaro 30-49 år 6,5 4,9 Sjukfråvaro 50- år 3,8 5,5 24 OSBY ÅRSREDOVISNING 2010 OSBY ÅRSREDOVISNING 2010 25

VERKSAMHETSBERÄTTELSE kommuledigskotoret VERKSAMHETSBERÄTTELSE kommuledigskotoret Kommustyrelse KOMMUNLEDNINGSKONTORET Kommues ledade politiska förvaltigsorga Asvarar för kommues utvecklig Asvarar för kommues ekoomiska ställig (ikl kocerföretag) Asvarar för de cetrala fuktioera iom kommual verksamhet. Förvaltige är idelad i fyra avdeligar: kasli, persoal, IT och ekoomi. Ledig Dag Ivarsso (Kommufullmäktiges ordförade) Aders Pettersso (Kommustyrelses ordförade) Igvar Carlberg (kaslichef och chef för kommuledigskotoret) Pia Lidvall Begtsso (ekoomichef) Christia Mårtesso (persoalchef) Adel av ettokostader: 5,6% Adel av atalet aställda: 3,7% ÅRETS HÄNDELSER Viktiga hädelser/beslut i kommustyrelse uder 2010 Godkäade av avtal och fiasierig av Pågatågstrafike (tågstopp i Osby och Killeberg) samt medfiasierig av järvägsutredige för det så kallade Sydostläke-projektet. 36,9 % Socialämde 0,9 % Miljö- och byggämde 0 % Valämde 0 % Fastighetsämde Beslut om tillbyggad av - förskola Hasselgårde - äldreboede på Röebacke Atagade av lokalprogram för ombyggad av Klockarskogsskola Iförade av LOV (valfrihetssystem iom hemtjäst) Atagade av y översiktspla 0,1 % Överförmydare 5,6 % Kommuledigskotoret 2 % Räddigstjäste 4,6 % Gatukotoret 0,2 % VA 49,6 % Utbildigsförvaltige Deltagade vid bildade av så kallad Fisamförbud (rehabiliterigssamverka) Kommues befolkig har uder året ökat med 68 persoer. Arbetslöshete har varit lägre ä riksgeomsittet och sjukit successivt uder året. Närigsliv Osby kommu ligger kvar på e framskjute placerig avseede kommurakige är det gäller företagsklimat (plats 24). Iom rame för projekt Framgåg Osby har geomförts e satsig på hadel i kommue. Säljutbildig har aordats med ett 70-tal deltagare. Hadelssamordare har utsetts i Osby och Lösboda. Blad övriga aktiviteter ka ämas företagsekät, luchmöte samt stöd för yföretagade. Kommuikatioer och medborgardialog År 2010 kocetrerades BoDagars-eveemaget till Killeberg. Förutom lägehetsvisig och iformatiospukt hade kommuala verksamheter och föreigar Öppet Hus. Besökare fick äve möjlighet att se Killeberg frå ova och ta del av e ortsaalys för Killeberg. Eveemaget som helhet var välbesökt. Medborgarträffar har aordats i Killeberg och Lösboda. Fortsättig på dessa aktiviteter plaeras uder 2011. E y hemsida publicerades i maj. Arbetet med föryelse och förbättrig är e kotiuerlig process. Arbetet med implemeterige av kommues ya grafiska profil har igågsatts och fortsätter äve 2011. Ifrastruktur och kommuikatioer Vägbyggatioe Tvärlede Osby-Markaryd har rullat på eligt pla och beräkas stå klar uder sommare 2011. Pågatågsprojektet har kommit igåg och beräkas för kommues del vara i trafik i december 2012. Osby kommu deltar i fiasierige av statioe i Killeberg med 12 miljoer kroor. Kommufullmäktige atog de 29 ovember översiktspla. Uder slutet av året har e tematisk fördjupig om vidbruk varit utsäd för samråd. Avtal har teckats mella kommue och Skåetrafike om fria seiorresor för äldre (70 +) iom kommue. Ett samarbete har iletts med Markaryds kommu med målet att etablera e y busslije mella Osby och Markaryd. Kommue har tagit fram tågtidtabell för Osby statio iför tidtabellsskiftet i december. Projektarbete med mera Arbete har igågsatts uder året för att i samarbete med ärliggade kommuer skapa EU-fiasierade projekt för blad aat följade ädamål Utvecklig av samhälle som erhåller Pågatågstrafik Kotaktskapade åtgärder riktade mot fastighetsägare och företagare med utlädskt medborgarskap Ny kollektivtrafik mella Osby och Markaryd Kompetesutvecklig för persoal i företag i Osby och Östra Göige kommuer. Väortskommitté har uder året geomfört ett besök i Kretiga och ett besök i Gilleleje Gripskovs kommuer. Folkhälso- och brottsförebyggade arbete Arbetet har omorgaiserats och leds u av ett råd för trygghet och hälsa. Förebyggade arbete med iformatiosbroschyr med mera har pågått uder året. Stöd frå Regio Skåe har erhållits för projektet krig friskvård för äldre. Bostadsapassig Asvaret för bostadsapassigsbidrag admiistreras av fastighetskotoret. Uder året har 76 apassigsärede hadlagts. 80% av äredea har ieburit kostader uder 20 tkr. Tre ärede har resulterat i kostader mella 100-125 tkr. Persoal och ekoomi Osby kommu har i gruppera ugdomar och arbetssökade geomfört åtgärder för att lyfta fram Osby kommu som e attraktiv arbetsgivare. Kommue samarbetar med adra kommuer om ledarförsörjig och ledarutvecklig. Tillsammas med socialförvaltige har ett atal praktikplatser för arbetslösa ugdomar skapats. Mot bakgrud av geomförd hälsoaalys utförd av Hälsorige AB har utbildigar iletts i stresshaterig för arbetsledare och medarbetare. Ekäter om arbetsmiljöarbetet pekar på e god stadard. Utbildig av arbetsledare och skyddsombud har fortsatt. Årets värdskapspris utdelades till arbetslag vid Soldale i Lösboda. Priset ska ispirera till bra bemötade och gott värdskap. Utfallet av årets löerörelse blev löepåslag med i geomsitt 2,38%. Kommues samarbete med företagshälsovårde och försäkrigskassa om gemesam strategi för tidig arbetsåtergåg har tillsammas med ya regler om preciserade regler för sjukpeig medfört att de låga sjukfråvaro miskat. Arbetet med utvecklig av E-hadel har fortsatt uder året. Ekoomisystemet har apassats till Ope Office ur rapportsypukt. Osby kommu har varit pilotkommu i detta projekt. Osby kommu har deltagit i det atioella så kallade jämförelseprojektet uder e tre-årsperiod. Rapporter frå projektet återfis på www.jamforelser.se. Osby deltar äve i ett treårigt atioellt forskigsprojekt med iriktig på ekoomiska kriser. Uder året har geomförts så kallade ekoomi-caféer med iformatio om olika ekoomiska tema. Kommues förvaltigar och politiker har ibjudits. IT-verksamhet På Hasslarödsskola, Örkeedskola och Parkskola ileddes arbetet med utbyggad av trådlöst ätverk. Badbredde mella Osby och Lösboda har utökats frå 10 Mbit/s till 100 Mbit/s. Kommues webbserver överflyttades uder året till Kristiastads kommu i elighet med iriktige om utökad samverka. Förutom samverka med gemesam IT-ämd i SKNO har IT-avdelige äve haft samverka med kommuer i västra Götalad om blad aat e-tjäster. För ärvarade dispoerar kommue totalt 1 300 datorer varav 442 är så kallade 1 till 1 datorer iom gymasieskola. IT-ämd Skåe Nordost I IT-ämd Skåe Nordost deltar kommuera Bromölla, Hässleholm, Hörby, Höör, Kristiastad, Osby och Östra Göige. Nämde har asvar för uppbyggad och drift av gemesam IT-ifrastruktur och iteretaslutig. De totala driftkostadera för året uppgick till 1.993 tkr mot budgeterat 2.110. Ett system för VA-debiterig har driftsatts i Kristiastad med deltagade av Hässleholms, Kristiastads, Osby och Östra Göige kommuer. Kosoliderige av bibliotekssysteme fortlöper. E asöka om ekoomiskt stöd har skickats till Regio Skåe. Avtalet med Tele2 avseede kommuikatiostjäster har löpt ut och drifte av förbidelsera sker u i ege regi. Tele2-avtalet avseede iterettjäste har löpt ut och ytt avtal har teckats med Telia. E utredig har resulterat i ett förslag till e gemesam driftoch supportorgaisatio för Hässleholms, Kristiastads, Osby och Östra Göige kommuer. Beslut tas i april 2011. 26 OSBY ÅRSREDOVISNING 2010 OSBY ÅRSREDOVISNING 2010 27

VERKSAMHETSBERÄTTELSE kommuledigskotoret VERKSAMHETSBERÄTTELSE räddigstjäste HAR VI UPPFYLLT VÅRA MÅL? För kommufullmäktiges verksamhetsmål utifrå god ekoomisk hushållig se förvaltigsberättelse. NYCKELTAL OCH STATISTIK Persoalstatistik 2010 2009 Tillsvidareaställda 32 33 Summa årsaställda 35 36 Sjukfråvaro i % 1,2 1,6 Kostadsuppföljig persoal Tkr 2010 2009 Kostad för arbetskraft 22 514 22 645 Varav kostad för sjuklö 247 158 Ekoomi Tkr Redov 2009 Redov 2010 Budget 2010 Avvik Itäkter 11 333 11 698 10 636 1 062 Kostader 41 595 42 769 43 174 406 Resultat 30 262 31 071 32 538 1 468 Kommuledigskotorets admiistrativa verksamheter visar e positiv avvikelse på cirka 1,1 miljoer på grud av midre persoalkostader ä budgeterat (kasliet +237 tkr, ekoomiavdelige +323 tkr, persoalavdelige +378 tkr). För IT-avdelige har de itera ersättigara överskridit kostadera med 162 tkr. Aslaget för diverse PA-åtgärder uppvisar e positiv avvikelse med 180 tkr. Aslaget ska utyttjas för omställigskostader vid persoalförädrig. De fackliga verksamhete har blivit 175 tkr dyrare ä budgeterat. Detta beror på att ya löeavtal har förhadlats uder året samt byte av fackliga förtroedevalda. Iköpsehete visar e positiv avvikelse på 147 tkr. Lägre persoalkostad och högre itäkter (ersättig frå adra kommuer) förklarar avvikelse. Kostade för lokaltrafik har överskridit budgete med 202 tkr. Skälet till avvikelse är ökat resade, dyrare tidtabeller ä beräkat samt eftersläpade fakturor frå föregåede år. Ivesterigsbudgete Bidraget till utredige för järvägspla Sydostläke har ite avropats. Aslaget bör tilläggsbudgeteras (+500 tkr). Övergåg till så kallade elevdatorer har miskat reivesterigsbehovet (+601 tkr). FRAMTIDEN Uder madatperiode måste ekoomifrågora städigt vara i fokus för samtliga partier eftersom e majoritet ite utkristalliserats i kommufullmäktige Uder 2011 kommer BoDagarsaktiviteter att kocetreras till Osby. Ett kommuövergripade samarbete om byutvecklig med EU-stöd är på väg att förhadlas fram för de orter som får Pågatågsstopp lägs med stambaa. Utvecklig av E-hadel fortsätter successivt. Arbetet med att bilda varumärket attraktiv arbetsgivare fortsätter för att uderlätta rekryterig av medarbetare. Arbetet med fördjupigar av översiktsplae fortsätter med vidkraft och tätortsfördjupigar i Lösboda och Killeberg. Förberedelser för fördjupad samverka iom IT-området mella Osby, Östra Göige, Hässleholm och Kristiastad fortsätter. Målet är att uder 2012 etablera e gemesam ITdrift och gemesam support. Arbetet med projekt Idetitetshaterig kommer igåg 2011 och slutförs 2012. Kommustyrelse RÄDDNINGSTJÄNSTEN Förebyggade bradskydd Operativ räddigstjäst Exter och iter självskyddsutbildig Beredskap och säkerhet IVPA (I Väta På Ambulas) Ledig Aders Pettersso (Kommustyrelses ordförade) Lars-Aders Svesso (räddigschef) Adel av ettokostader: 2,0% Adel av atalet aställda: 0,5% ÅRETS HÄNDELSER Efter utredig togs uder våre beslut i kommustyrelse att ite ädra räddigstjästes orgaisatio avseede bemaig av beredskapsstyrka i Osby 36,9 % Socialämde 0,9 % Miljö- och byggämde 0 % Valämde 0 % Fastighetsämde 0,1 % Överförmydare 5,6 % Kommuledigskotoret 2 % Räddigstjäste 4,6 % Gatukotoret 0,2 % VA 49,6 % Utbildigsförvaltige I maj ifördes det ya Rakelsystemet för hela Skåe som iebär att alla blåljusorgaisatioer har ett gemesamt radiosystem. Detta har ieburit att samarbetet uderlättats betyd ligt mella räddigstjäst, ambulas och polis Första september började e y lag att gälla om bradfarliga och explosiva varor. I dea lag övergår bl.a asvaret för tillståd och tillsy av explosiva varor frå polismydighete till kommue. I Osby kommu kommer kommustyrelse att vara asvarig ämd och räddigstjäste att hadlägga verksamhete både vad gäller bradfarliga (tidigare miljöoch byggkotoret) och explosiva varor. På grud av rekryterigsproblem för kåre i Hästveda gjordes uder 2010 e övereskommelse med Hässleholm att Osbystyrka äve åker till detta isatsområde HAR VI UPPFYLLT VÅRA MÅL? Uppått Delvis uppått Ej uppått Mål: Att hålla de i hadligsprogrammet agiva akomsttidera. Är målet uppfyllt? Ja Mål: Förvaltige skall klara av de tillsyer som fis upptaga i tillsysplae. Är målet uppfyllt? Delvis Kommetar: 50%. Målet har ite kuat uppås på grud av att fokus uder året lagts på utbildigar som igår som e del av det förebyggade arbetet. Atal utbildade uppgår till 1 775 persoer. Mål: Uder läsåret ge alla elever i årskurs 2 och 5 utbildig i bradskydd. Är målet uppfyllt? Ja Kommetar: Samtliga klasser har fått utbildig Mål: Alla elever i årskurs 8 skall ges utbildige Självskydd brad. Är målet uppfyllt? Ja Kommetar: Samtliga klasser har fått utbildig Mål: Exter iformatio till allmähete vid större arragemag i kommue. Är målet uppfyllt? Ja Kommetar: Iformatio har skett vid fyra tillfälle Mål: Räddigstjäste skall kua ge grudläggade och kvalificerad utbildig iom bradskydd, hjärt- och lugräddig och sjukvård till kommuivåare, förvaltigar och företag. Är målet uppfyllt? Ja Kommetar: Utbildig har getts till totalt 1 775 persoer 28 OSBY ÅRSREDOVISNING 2010 OSBY ÅRSREDOVISNING 2010 29

VERKSAMHETSBERÄTTELSE räddigstjäste VERKSAMHETSBERÄTTELSE gatukotoret NYCKELTAL OCH STATISTIK Persoalstatistik 2010 2009 Tillsvidareaställda 4 4 Summa årsaställda 4 5 Sjukfråvaro i % 0,8 2,1 Kostadsuppföljig persoal Tkr 2010 2009 Kostad för arbetskraft 7 597 7 944 Varav kostad för sjuklö 16 24 Ekoomi Tkr Redov 2009 Redov 2010 Budget 2010 Avvik Itäkter 1 624 1 309 1 545-236 Kostader 12 630 12 379 12 304-75 Resultat 11 006 11 070 10 759-311 Avvikelse beror till största dele på skadekostader i sambad med åskedslag på bradstatioe i Lösboda, ca 200 tkr, som äu ite reglerats av försäkrigsbolaget. Övriga ej budgeterade kostader är oförutsedda reparatioer på terrägbilar samt persoalkostader i sambad med isatser vid dammolycka vid Hästberga. FRAMTIDEN Uder 2012 kommer e utredig/projekterig att iledas för att förse bradstatioera i Osby och Lösboda med reservkraft och att upprätta ett åtgärdsförslag till utformig av ledigscetral och allmä upprustig av Osbystatioe. De seaste åre har det blivit alltmer svårt att rekrytera deltidspersoal till Lösboda. Statioe är strategiskt mycket viktig med take på isatstider till de boede och de idustrier som fis. Räddigstjäste har därför startat e iter rekryterigsgrupp med uppgift att uder 2011 förutsättigslöst se över vilka möjliga vägar ma ka aväda för att rekrytera persoal. Uder 2011 kommer e iter utredig att geomföras för att belysa vilka framtida persoella heltidsresurser som behövs iom räddigstjäste för att svara upp till de krav som mydigheter, kommu, ivåare och aställda ställer. Räddigstjästes uvarade övigsplats uppfyller idag ite de krav som ställs på bl.a utrustig/tekik och miljöhäsy. Därför kommer räddigstjäste uder 2012-2013 att titta över vilka adra möjligheter det fis till lokaliserig och utformig. Kommustyrelse GATUKONTORET Asvarar för gator, parker och allmäa platser Förvaltar kommues markreserv Svarar för haterig av trafikfrågor Asvarar för rehålligsfrågor Ledig: Aders Pettersso (Kommustyrelses ordförade) Mats Jasso (gatuchef) Adel av ettokostader: 4,6% 36,9 % Socialämde 0,9 % Miljö- och byggämde 0 % Valämde 0 % Fastighetsämde Adel av atalet aställda: 2,2% 0,1 % Överförmydare 5,6 % Kommuledigskotoret 2 % Räddigstjäste 4,6 % Gatukotoret 0,2 % VA 49,6 % Utbildigsförvaltige ÅRETS HÄNDELSER Uder året har ombyggade av Ekelud påbörjats som blad aat ska irymma gatukotorets persoal. Iflyttig kommer att ske uder våre 2011. Arbetet med att tillgäglighetsapassa det offetliga rummet har skett med både ege persoal och med hjälp av etrepreörer. Förhoppige var att detta arbete skulle kua avslutas uder året, me de tidiga viter har gjort att arbetet tillfälligt fått avbrytas. När det gäller cetrumombyggader har arbetet kocetrerats till Östra Järvägsgata i Osby. I cetrumberedige förbereds fortsatta ombyggader av Östra Järvägsgata orr ut samt åtgärder i Lösboda vid Traebodaväge. Gatukotoret har uder året medverkat till att fyra fastigheter köpts i i kvarteret Vetile, som ligger i aslutig till de södra cirkulatiosplatse vid ifarte till Osby. Byggadera har rivits och e y bilverkstad har etablerats i området. HAR VI UPPFYLLT VÅRA MÅL? Uppått Delvis uppått Ej uppått Mål: Gatukotoret skall uder 2010 ha belagt mist 80% av det atalet löpmeter väg som belades uder 2009 iom verksamhete barmarksuderhåll Är målet uppfyllt? Nej Kommetar: Det budgeterades ite för så mycket asfalterig. Asfalterigssäsoge var kortare ä ormalt på grud av de låga viter. Mål: Gatukotoret skall seast de 1 april 2010 redovisa förslag till pla för hur cirkulatiosplatsera vid väg 23 ska skötas uder 2010 Är målet uppfyllt? Delvis Kommetar: Skriftliga kotakter har tagits med Trafikverket. Verket har meddelat att ma är positiv till förädrigar av utsmyckigara i cirkulatiosplatsera. Övereskommelse mella Trafikverket och Osby kommu kommer att träffas uder våre 2011 för att reglera åtgärder och de ekoomiska frågora. Mål: Gatukotoret skall geom bevakig av tätortsära markområde och fastighetsförsäljigar ta iitiativ till åtgärder frå kommues sida. Är målet uppfyllt? Ja Kommetar: Gatukotoret har uder året egagerat sig i e mägd fastighetsärede. Vissa har lett till formella köp eller försäljigar. I ågot fall har diskussioera ite lett till ågo formell åtgärd. Bil i räddigstjästes vagpark. Cetralparke i Osby. 30 OSBY ÅRSREDOVISNING 2010 OSBY ÅRSREDOVISNING 2010 31

VERKSAMHETSBERÄTTELSE gatukotoret VERKSAMHETSBERÄTTELSE va-verksamhet NYCKELTAL OCH STATISTIK Persoalstatistik 2010 2009 Tillsvidareaställda 18,7 19,7 Summa årsaställda 20,7 22,3 Sjukfråvaro i % 0,7 * 4,0 * * Uppdelig av gatukotorets persoal och VA-persoale har ej kuat göras. I ovaståede siffra igår äve VA-persoal. Kostadsuppföljig persoal Tkr 2010 2009 Kostad för arbetskraft 9 809 9 277 Varav kostad för sjuklö 26 46 Ekoomi Tkr Redov 2009 Redov 2010 Budget 2010 Avvik Itäkter 16 556 16 528 14 802 1 726 Kostader 40 260 41 700 37 628-4 072 Resultat 23 704 25 172 22 826-2 346 Gatukotorets budgeterade aslag har överskridits med cirka 2,3 mkr. I överskridadet igår dessutom e kostad på 175 tkr, vilke avser ett för högt uppbokat statsbidrag för projekt Näset. Lösboda cetrum. Viterväghålliges kostader har uppgått till 3,5 mkr. Budgetaslaget är överskridet med 1 mkr, trots att verksamhete fick ett tilläggsaslag våre 2010. Viterväghållige har varit mer omfattade ä tidigare år. Det var e utdrage viter våre 2010 och dessutom kom sö tidigare ä ormalt reda i ovember 2010. Verksamhete avseede bidrage till eskilda vägar överskeds med drygt 360 tkr, beroede på ett atal brobidrag och istådsättigsbidrag. Gatukotoret plaerar förädrade rutier avseede bl a brobidrage för att få ett bättre uderlag för si budget. Park- och turistverksamhetera har överskridit sia aslag med cirka 800 tkr. Verksamhete har påbörjat framtagade av uderlag, blad aat e gröytepla, för att politiskt kua besluta om ambitiosivåera för dessa verksamheter. Aslaget för Idustrispåret har överskridits med cirka 150 tkr på grud av åtgärder för att Järvägsispektioe ska kua godkäa spåret. Verksamhete skogar har geererat ett överskott med 500 tkr beroede på mer avverkig ä plaerat, samt att prisera varit höga uder året. FRAMTIDEN Gatukotoret kommer att fortsätta med cetrumåtgärder för att göra våra tätorter så attraktiva som möjligt. Det är viktigt att detta görs i samverka med fastighetsägare och affärsiehavare så att det främjar hadel i våra orter. Det ska vara lätt att cykla i kommue. Cykelvägar har i olika sammahag lyfts fram som e viktig faktor för trivsel i e ort. Flera projekt som berör utbyggade av cykelvägar i våra tätorter har tagits fram. Det gäller såväl iom det kommuala som det statliga vägätet. Gatukotoret försöker äve att driva på är det gäller exploaterigsområde för bebyggelse och verksamheter. Här ka bl a ämas Hasslaröd Syd för bostäder, Markluda för verksamheter samt tillskapadet av verksamhetsområde i Lösboda där det fis ett skriade behov av såda mark. I Killeberg plaeras det för e y Pågatågsstatio, som ska stå klar i december 2012. Detta kommer att bli ett lyft för Killeberg och därför förbereds för ya område för bostadsbebyggelse. Kommustyrelse VATTEN- OCH AVLOPPSVERKSAMHET uppdrag Produktio och leveras av dricksvatte till aboeter. Avledig och reig av aboeteras avloppsvatte. ÅRETS HÄNDELSER VA-avdelige har rekryterat y persoal som uder höste gått bredvid för att lära sig verk och rutier. Nya ledigar samt utbyte av galvade serviser för vatte har lagts på Trollstige. Det mest komplicerade och kostsamma projektet uder året var rodellbygget som föraledde sprägig och omdragig av dricksvatteledig geom berg. Ett atal vatteläckor har reparerats blad aat matigsledige ut till Markluda. Väsetliga detaljer har matats i i det ya uderhållssystemet för ledigsätet (cirka 8 veckors heltidsarbete). E större ombyggad av reigsverket i Osby har geomförts, detta blad aat för att leva upp till ataga miljömål, me äve för att reducera kostader för eleergi. Reigsverke har behadlat 1,64 miljoer m³ vilket ger e idikatio på att vi får tillbaks 2,6 ggr mer avloppsvatte ä vi levererar dricksvatte. Dessutom har vi breddat e okäd mägd (uppskattigsvis 1000-1500 m³) avloppsvatte frå framför allt Killebergs reigsverk på grud av stopp i ledigsät och åskedslag som slog ut all elektrisk utrustig e lördagsatt. Ett ytt debiterigssystem, FUTURE, har upphadlats gemesamt med kommuera i Skåe ordost. Första debiterige i det ya systemet geomfördes i augusti. Osby kommu köper debiterigstjäste frå Östra Göige kommu. HAR VI UPPFYLLT VÅRA MÅL? Uppått Delvis uppått Ej uppått Mål: Gatukotoret skall se till så att dricksvatteätet iom kommue är av såda stadard att vattekvalité ka säkras. Är målet uppfyllt? Delvis Kommetar: Geomgåg av vatteverket i Maglaröd utfördes av Miljö & Hälsa Hässleholm uder året och rapporte påvisar midre avvikelser som rättats till. E fullstädig geomgåg av kommues alla vatteverk och vattetäkter ur ett säkerhetsperspektiv (y lag frå 2008) har utförts iom utsatt tid. Åtgärder för att uppå lagstadgad ivå tar låg tid och kommer att bli kostsamt. Åtgärder omfattar blad aat ya staket, ytt låssystem, förstärkig av dörrar, ya larm, övervakigskameror samt väktare. Det fis iga amärkigar på dricksvattekvalitete frå Maglaröd uder året. Lösboda vatteverk har haft problem med råvattekvalitete som givit upphov till problem med alumiiumrester frå fälligskemikalier. Där har ett atal tjäligt med amärkig ikommit. Ombyggad av vatteverket för att lösa problemet är påbörjad jauari 2011. Mål: Gatukotoret skall seast de 1 jui 2010 redovisa hur dricksvatteätet ser ut med agivade av var brister föreligger. Är målet uppfyllt? Ja Kommetar: Möte de 26 maj NYCKELTAL OCH STATISTIK Persoalstatistik 2010 2009 Tillsvidareaställda 6,70 * 5,0 Summa årsaställda 6,70 * 5,0 Sjukfråvaro i % ** ** * Det har skett e oggraare uppdelig av persoale 2010.** Ka ite rapportera ågo sjukfråvaro då statistike ej är uppdelad på verksamheter. VA-persoale igår i gatukotorets redovisig. 32 OSBY ÅRSREDOVISNING 2010 OSBY ÅRSREDOVISNING 2010 33

VERKSAMHETSBERÄTTELSE va-verksamhet VERKSAMHETSBERÄTTELSE Utbildigsförvaltige Kostadsuppföljig persoal Tkr 2010 2009 Kostad för arbetskraft 3 012 2 438 Varav kostad för sjuklö 0 31 Dricksvatte Vatteverket i Maglaröd har levererat 586.127 m³ dricksvatte och förbrukat 39,4 to polymer, 44,98 to lut (NaOH), 27,7 to krita. Slamproduktioe var 1.113 m³. Eergiförbrukige var 661.149 kwh. Detta ger yckeltalet 1,13 kwh/m³ producerat dricksvatte. Vatteverket i Lösboda har levererat 104.585 m³ dricksvatte och förbrukat 5,2 to lut. Eergiförbrukige var 147.243 kwh. Detta ger yckeltalet 1,41 kwh/m³ producerat dricksvatte. Motsvarade yckeltal för Killebergs vatteverk var 1,7 kwh/m³ producerat dricksvatte. Spillvatte Reigsverke har behadlat 1,64 miljoer m³ vilket ger e idikatio på att vi får tillbaks 2,6 ggr mer avloppsvatte ä vi levererar dricksvatte. Reigsverket i Osby har behadlat 889.000 m³ spillvatte och förbrukat 71,3 to polymer (fälligskemikalie). Eergiförbrukige var 480.320 kwh. Reigsverket i Lösboda har behadlat 562.500 m³ spillvatte och förbrukat 22 to polymer (fälligskemikalie). Eergiförbrukige var 146.630 kwh. Dagvatte Dagvatte i Osby kommu varke mäts eller behadlas, däremot föraleder det e del översvämigar som belastar VA-avdelige med kostader för ersättigar och regresskrav frå försäkrigsbolag. Ekoomi Tkr Redov 2009 Redov 2010 Budget 2010 Avvik Itäkter 16 943 16 900 16 994-94 Kostader 17 168 17 974 16 994-980 Resultat 225 1 074 0-1 074 Resultatet för VA-verksamhete för 2010 blev ett uderskott med 1,1 mkr. Kommustyrelse har uder året diskuterat åtgärder för att å målet med 100% täckigsgrad i VA-taxa. Beslut har fattats om att höja VA-taxa frå 1 jauari 2011. Ytterligare höjig plaeras 1 juli 2011 och gatukotoret kommer att lägga förslag seast de 1 april 2011. De eskilt största poste på kostadssida är eergi (e ökig med 30%) vilket visar att ivesterigar i eergisålare utrustig är ett prioriterat område. FRAMTIDEN Lösboda reigsverk Reigsverket i Lösboda måste byggas om eller reoveras på flera pukter för att säkerställa drifte samt miska eergiförbrukige. Slamhaterige är idag e stor utgiftspost där vi i pricip trasporterar vatte eftersom slamavvattige är udermålig. Sadfåg sakas och sade fortsätter i i verket där de sliter på pumpar och vetiler. Rigkaale (steg för biologisk reig) måste reoveras och luftige måste eergieffektiviseras, detta ka bara göras efter att sade tagits om had. Ett helhetsgrepp måste tas för att reigsverket skall uppfylla ormer för säkerhet, arbetsmiljö, utsläppsvärde samt ur ett hållbarhetsperspektiv. Ledigsät Med hjälp av det ya uderhållssystemet har VA-avdelige kuat kostatera att ett atal ledigssträckor behöver reoveras eller bytas ut. Överförigsledige i plast till Markluda samt ett atal kombierade ledigar i Lösboda är högst prioriterat. Dessa avser vi att åtgärda uder 2011. Dagvatteätet i Lösboda har drabbats av stora flöde uder sommare och dessa har lett till regresskrav frå ett atal försäkrigsbolag. Udersökigar och mätigar i Lösboda av dagvatteätets kapacitet har givit uderlag för prioriterigar av ledigssträckor som behöver åtgärdas. Framtida kostader Kostader för dagvattehaterig kommer att öka, de ya taxa är avsedd att möta dessa krav. Eo har aviserat e fördubblig av sia effekttariffer uder e 5-års period, exakt hur dessa kommer att slå mot verksamhete är svåra att bedöma me det visar att fokuserige på eergieffektiviserige är rätt. Kommustyrelse UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förskola Pedagogisk omsorg Fritidshem Förskoleklass Grudskola Särskola Gymasieskola Gymasiesärskola Kommual vuxeutbildig Yrkeshögskola Biblioteksverksamhet Kulturverksamhet Musikskola Fritidsverksamhet Ledig Aders Pettersso (Kommustyrelses ordförade) Ageta Malm (förvaltigschef) Adel av ettokostader: 49,6% Adel av atalet aställda: 48,1% ÅRETS HÄNDELSER Ett utbildigsutskott irättades iom kommustyrelse för utbildigsförvaltiges verksamhetsområde 36,9 % Socialämde 0,9 % Miljö- och byggämde 0 % Valämde 0 % Fastighetsämde 0,1 % Överförmydare 5,6 % Kommuledigskotoret 2 % Räddigstjäste 4,6 % Gatukotoret 0,2 % VA 49,6 % Utbildigsförvaltige E visiosdag har geomförts med deltagare frå verksamhete och förtroedevalda Vår grudskoleutbildig och gymasieutbildig redovisar bra kuskapsresultat Beslut har fattats om tillbyggad av Hasselgårdes förskola, vilket iebär att förskoleverksamhete utökas med ytterligare e avdelig om 20 platser Beslut har fattats om ombyggad av Klockarskogsskola och Klockarskogsgårde De ya fritidsgårde Ettbe ivigdes i Medborgarhuset i Lösboda uder höste Med aledig av de ya gymasieskola GY11 har e y programstruktur fastställts för Ekbackeskola och Naturbruksgymasiet. Nämd och förvaltig I jauari 2010 irättades ett utbildigsutskott för utbildigsförvaltiges verksamhetsområde iom kommustyrelse. Uder höste beslutade kommufullmäktige att e y utbildigsämd skulle irättas i jauari 2011. Uder året har arbetet med att apassa förvaltiges kotorsorgaisatio fortsatt och atalet admiistrativa tjäster har ytterligare reducerats. Förskola Uder året har det varit stor efterfråga på förskoleplatser. Föräldrar som har amält behov av placerig har ite alltid kuat erbjudas plats iom tre måader frå amäligsdatum. Alla föräldrar har dessutom ite kuat få placerig eligt sia öskemål. Adele småbar har varit stor i bargruppera vilket bidragit till e högre arbetsbelastig. För att miska kötider och leva upp till målsättige att kua erbjuda plats iom tre måader har utbildigsförvaltige uder året arbetat med att ta fram beslutsuderlag. Beslutsuderlaget beskriver e utökig av verksamhete med ytterligare e förskoleavdelig och preseterar e lösig på hur de provisoriska förskoleverksamhete, beståede av två avdeligar, som bedrivs på Röegårde, skulle kua irymmas i adra lokaler. Kommufullmäktige beslutade uder höste att bygga ut Hasselgårde med två avdeligar samt att öka förskoleverksamhete med ytterligare e avdelig på Klockarskogsgårde, i sambad med ombyggad av verksamhete. Tillbyggad och ombyggad beräkas vara klara uder 2012. Förädrigara kommer att bidra till att kötider miskar me ytterligare isatser krävs för att miska atalet bar i gruppera. Uder höste har två projektgrupper, beståede av verksamhetspersoal, udersökt möjlighetera att starta uteförskola i Osby kommu. E verksamhetsutvecklig med ute-förskola är positiv ur flera aspekter. Verksamhete ligger väl i lije med utbildigsämdes målsättig om ett mer hälsofrämjade arbete med fokus på kost, lek, rörelse och motio. I Osby kommu fis också ambitio om ett mer klimat- och miljömedvetet arbetssätt vilket passar väl i på e verksamhet med ute-förskola. Föräldraras valmöjlighet ökar geom att kommue erbjuder e verksamhet med e aa profilerig och atalet förskoleplatser ökar uta att det krävs stora ivesterigar i byggader. E utbygg- ad med uteförskola skulle bidra till att miska atalet bar i bargruppera. Fråga kommer att behadlas av utbildigsämde uder våre 2011. 34 OSBY ÅRSREDOVISNING 2010 OSBY ÅRSREDOVISNING 2010 35

VERKSAMHETSBERÄTTELSE Utbildigsförvaltige VERKSAMHETSBERÄTTELSE Utbildigsförvaltige Represetater frå samtliga förskolor har deltagit i kofereser med aledig av de ya läropla som iförs höste 2011. Förskolas ledigsorgaisatio har setts över uder året och i sambad med pesioerig tillsätts ige y områdeschef uta i likhet med grudskola och gymasieskolas rektorer hamar förskolas ehetschefer direkt uder utbildigschefe. Förädrige skapar förutsättigar för ett ökat samarbete iom utbildigsförvaltiges verksamhetsområde samt bidrar till ökad tydlighet i ledig och styrig av verksamhete. Grudskola Uder året har kommufullmäktige beslutat att aslå ivesterigsmedel till ombyggad av Klockarskogsskola. Beslutet iebär att verksamhete förädras och omfattar frå och med höste 2010 förskoleklass, fritidshem och årskurs 1 och 2. Alla elever i årskurs 3 iom Hasslaröds skolområde fis, frå och med höste 2010, på Hasslarödskola, vilket också iebär att atalet fritidshemsplatser apassats till fler bar. Iom skolområdea fortsätter ivesterig och utbyggad av iteraktiva tavlor, så kallade Cleverboard. Ivesterigsbehovet kvarstår då det fortfarade är klassrum som sakar tavlor. Pedagogik och arbetssätt utvecklas med hjälp av tavlora och de möjliggör e mer varierad udervisig som uderlättar för eleveras olika ilärigsstilar. Fortsatt kompetesutvecklig har geomförts i projektet Läsa skriva räka med hjälp av statligt stöd. Det kommuövergripade samarbetet mella lärare i form av ämesträffar fortsätter och har uder året hadlat om formativ bedömig samt aalys av kuskapsresultat och samtal om förbättrigsåtgärder. Vissa träffar har geomförts i samarbete med gymasiet. Träffara syftar till utvecklig och förbättrig och bidrar till att å likvärdighet iom kommue. Det kommuövergripade samarbetet har lagt e god grud för fortsatt arbete med att implemetera skola 2011. För att utveckla arbetet med eleveras idividuella utveckligspla och uderlätta för lärara har ett digitalt verktyg, IfoMeto, implemeterats uder året. Utbildigsförvaltige har avsatt e del av e tjäst för att implemetera verktyget och ge stöd åt lärara. IfoMetor bidrar till ökad likvärdighet och kommer att förbättra tydlighete i kommuikatioe med elever och föräldrar. Fortsatt kompetesutvecklig har geomförts i projektet Läsa skriva räka med hjälp av statligt stöd. Uder året har isatsera blad aat resulterat i att matematikverkstäder byggts upp på skolområdea för förskoleklass till årskurs 3 med syfte att bredda matematikudervisige till att passa alla elever och på så vis å ökad måluppfyllelse. Skapade skola-projektet är ett samarbete mella Osby kultur och grudskola och har fortsatt uder året med hjälp av statligt stöd och erbjöds till de årskurser som ville delta. Syftet med projektet är att utveckla eleveras lärade med hjälp av ya uttrycksformer. Resultatet har blivit e mer varierade och stimulerade udervisig och pedagogera har ökat si kompetes iom olika kulturområde. Uder året har rektorera deltagit i kofereser om de ya skolreformera och i slutet av året startade Skolverkets iformatiosoch utbildigsisatser riktade till alla lärare. Vid hösttermies start kude ett resurscetrum (särskild udervisigsgrupp) öppa på Örkeedskola vilket iebär att det u fis resurscetrum på samtliga skolområde. Detta iebär också e utvecklig och förstärkig i arbetet med elever i behov av stöd. Uder höste förstärktes modersmålsudervisige med tre ya språk. E isats för att skapa bättre förutsättigar för yaläda elever och elever med aa språkbakgrud. Frå och med höste 2010 tillhör studie- och yrkesvägledara elevhälsas orgaisatio. Förädrige är positiv och samarbetet ka utveckla det förebyggade arbetet där elever som är i behov av stöd får tidig kotakt med studie- och yrkesvägledara. Gymasieskola och vuxeutbildige Atalet sökade till kommues gymasieskolor har ytterligare förbättrats och vid itagige till läsåret 2010-2011 var atalet elever fler ä ågosi tidigare. Blockläsige har e positiv påverka på sökadebilde till Ekbackeskola. Det ka också oteras att atalet elever frå adra kommuer som söker sig till skola ligger kvar på samma relativt höga ivå med take på skolas storlek. Betygsresultate vid såväl Ekbackeskola som Naturbruksgymasiet är goda. Gymasiesärskola på Naturbruksgymasiet omfattar frå och med höste 2010 det fjärde året och är u fullt utbyggd. För att skapa ett ökat itresse hos grudskoleelevera för gymasieskolas verksamhet, med de möjligheter och kvaliteter som erbjuds, är det ageläget att samarbetet mella gymasieskola och grudskola ökar. För att utveckla och förbättra arbetet med kuskaper och resultat har lärara frå grudskola och gymasieskola träffats i ämesgrupper och diskuterat eleveras resultat iom de olika ämea samt behov av utveckligs och förbättrigsisatser. Elever frå grudskola erbjöds att delta i matematikprojekt på Ekbackeskola och e tekikskola geomfördes i samarbete mella Ekbackeskola och Naturbruksgymasiet för flickor i årskurs 8. Naturbruksgymasiet fortsatte uder 2010 att aorda fiskeskola uder sommarlovet. Fiskeskola väde sig till grudskoleelever. Det är e verksamhet som också bidrar till att markadsföra skola. Naturbruksgymasiet har uder året asökt om och erhållit EU-bidrag till APU-platser i Egypte och Sydafrika. Med aledig av de ya gymasieskola GY11 har kommues gymasieverksamhet setts över och det har beslutats om e y programstruktur som träder i kraft läsåret 2011/2012. Skolledige iom gymasieskola och vuxeutbildige har deltagit i Skolverkets kofereser och iformatiosisatser i aledig av de atioella reformera. Lärarpersoal iom verksamhetera har arbetat med att sätta sig i i reformera och iom gymasieskolora har de ya programstrukture fyllts med iehåll utifrå de ya gymasieskola GY11. Naturbruksgymasiet har uder året asökt om och erhållit EUbidrag till APU-platser i Egypte och Sydafrika. Möjlighete att kua erbjuda praktikplatser utomlads är ytterligare e faktor som bidrar till att öka skolas attraktivitet. Uder våre fick kommue positiva besked frå Yrkeshögskolemydighete beträffade asöka om utbildigar. Mydighete beviljade kommue möjlighet att uder ytterligare två år bedriva utbildigara Iteratioell Markadsförare/Försäljare och Iteratioell Svetsare. Yrkeshögskolemydighete geomförde uder september tillsy av utbildigara Iteratioell Markadsförare/Försäljare och Iteratioell Svetsare vilket iebar att all dokumetatio graskades. Båda utbildigara godkädes me Iteratioell Markadsförare/Försäljare först efter att viss kompletterig skett. Uder året har y rektor till vuxeutbildige rekryterats och aställts. Kultur och fritid Iom området kultur och fritid har verksamhete uder året varit omfattade. Samarbetet mella kultur- och fritidsverksamhete och övriga verksamheter iom förvaltige har utvecklats i e fortsatt positiv riktig och har resulterat i att flera gemesamma projekt har kuat geomföras Musikskola geomförde, för adra året, ett musikalprojekt tillsammas med grudskola. Musikale Flugture, där ett sjuttiotal elever frå musikskola medverkade, spelades för alla elever frå förskola upp till årskurs 3 i kommue. Samarbetet med Höje- Taastrup musikskola i Köpeham har uder året utvecklats ytterligare och resulterade i att Osby musikskolas kammaresemble i jui geomförde e kosert tillsammas med elever frå Höje- Taastrup på Tivoli i Köpeham. På Ekbackeskola fortsatte samarbetet mella gymasieskola och musikskola där elevera som idividuellt val ka välja musik. Ett första steg i arbetet med att öka bibliotekets tillgäglighet i form av så kallade Meröppa bibliotek med självbetjäig äve efter stägigstid har tagits uder året, geom att e gemesam upphadlig av ödvädiga digitala system har geomförts tillsammas med Kristiastads och Hässleholms kommuer. Digitaliserig av fotosamlig har gjorts och Brogårdhsamlige ivigdes 1 december 2010. I samarbete mella grudskola och biblioteket har e y kommuövergripade hadligspla för kommues skolbibliotek arbetats fram och de syftar till att, med hjälp av utökade resurser 2011, stärka och utveckla skolbibliotekes roll och verksamhet i grudskola. Atalet besök på biblioteke och låestatistike har ökat uder 2010, vilket ger ett bra utgågsläge för fortsatt arbete med att öka verksamhetes attraktivitet och tillgäglighet. Arbetet med att itegrera kultur i skola iom uttrycksformera kost, film och das har fortsatt uder året geom projektet Skapade skola. Iför läsåret 2010/11 utökades verksamhete med mellastadiet och omfattar u 495 elever frå både högstadiet och mellastadiet. I samarbete med adra aktörer har e skräckfilmsfestival geomförts uder höste. Festivale fick stort medialt itresse och har stora utveckligsmöjligheter. För att syliggöra och stödja kulturföreigara och studieförbudes kulturarragemag har e kulturkaleder utvecklats för utgivig vid två tillfälle uder året. Kulturkaleder delas ut första gåge uder våre 2011. Kulturkaleder bidrar till att öka kulturutbudets attraktivitet. De ya fritidsgårde Ettbe i medborgarhuset i Lösboda ivigdes i september efter att lokaler ställts i ordig uder våre. Osby simhall fyllde uder året 40 år med stort jubileumsfirade. Elevera i Osby kommu besöker simhallara regelbudet och placerade sig i topp i ladet i simkuighet. I samarbete med föreigar med akytig till idrottsplatse i Osby har e förstudie geom Leader Skåe Ess geomförts med syfte att ta fram idéer och uderlag krig framtida utvecklig och avädig av området. 36 OSBY ÅRSREDOVISNING 2010 OSBY ÅRSREDOVISNING 2010 37

VERKSAMHETSBERÄTTELSE Utbildigsförvaltige VERKSAMHETSBERÄTTELSE Utbildigsförvaltige HAR VI UPPFYLLT VÅRA MÅL? Uppått Delvis uppått Ej uppått Mål: För kommufullmäktiges mål utifrå god ekoomisk hushållig se förvaltigsberättelse. Plats för bar i ålder 1-5 år ska erbjudas iom förskoleverksamhete (familjedaghem och förskola) iom 3 måader efter det att asöka har ikommit till kommue. Är målet uppfyllt? Nej Kommetar:18 bar ej placerade iom 3 må 18 bar har ej erhållit placerig iom tre måader efter det att asöka kommit i till kommue. I fem fall har föräldrara valt att skjuta upp placerige för att få öskemål om förskola etc tillgodosedda. Förskola har uder 2010 haft e hög beläggig och det var uder vårtermie brist på platser. Geom utbyggade av Hasselgårde och e evetuell satsig på uteförskola är förhoppige att kötider kommer att miska uder våre 2012. Mål: Adele elever i vår gymasieskola som uppår slutbetyg ska öka. Är målet uppfyllt? Delvis Kommetar: Ökig Naturbruksgymasiet, miskig Ekbackeskola. Adele elever som uppått slutbetyg har miskat ågot på Ekbackeskola. 2010 uppådde 84% slutbetyg jämfört med 90% 2009. På Naturbruksgymasiet uppådde 91% av elevera slutbetyg. Det är e ökig jämfört med 2009 då 88% uppådde slutbetyg. Det bör oteras att både Ekbackeskola och Naturbruksgymasiet har förhålladevis få elever. Det medför att e elev uta slutbetyg får relativt stor iverka på detta yckeltal. De förädrig vi ser mella 2009 och 2010 är lite uttryckt i faktiskt atal elever. Arbetet med att förbättra kuskap och resultat kommer att fortsätta på kommues gymasieskolor och målsättige att samtliga elever ska uppå slutbetyg kvarstår. Mål: Adele extera elever i vår gymasieskola ska öka. Är målet uppfyllt? Delvis Kommetar: Margiell förädrig jämfört med tidigare år. Höste 2010 började tio extera elever årskurs 1 på Ekbackeskola. Atalet har miskat ågot jämfört med föregåede år. 68 extera elever börjar årskurs 1 på Naturbruksgymasiet. Det är e ökig med två elever jämfört med höste 2009. Atalet elever frå adra kommuer befier sig på i pricip samma ivå som föregåede år. E allt hårdare kokurres om gymasieelevera i kombiatio med midre årskullar de kommade åre medför att satsige på att skapa e attraktiv gymasieskola och att å ut till elevera blir allt viktigare. Mål: Samarbetet mella skolora och kultur/fritid ska utvecklas geom att mist ett projekt iom områdea musik, kultur, idrott och friskvård årlige ska geomföras iom varje spår i grudskola och iom respektive gymasieehet. Är målet uppfyllt? Ja Kommetar: Projekt pågår Det fis ett väl utvecklat samarbete mella skolora och kultur/ fritid. Flera projekt pågår iom området. Iom grudskola arbetade de tre skolområdea med projektet Skapade skola i årskursera 4-9 i samarbete med Osby kultur. Samarbetet med musikskola fortsätter i form av blad aat musikklasser och musikalprojekt som geomförs i samarbete med grudskola. Idividuellt val på gymasiet har geomförts i samarbete med musikskola. Målet är uppått och kommer ite att fias kvar uder 2011. Samarbetet upplevs vara etablerat. Mål: Samverkasprojektet Våra bar mella utbildigsämde och socialämde utgör prioriterat mål iom alla utbildigsämdes verksamhetsområde. E separat årlig redovisig ska ske av iriktig, omfattig och uppådda resultat av samverka. Är målet uppfyllt? Delvis Kommetar: Uder 2009 strukturerades arbetet med Våra bar om och ya arbetsformer ifördes. Arbetet med att utveckla samarbetet iom de ya strukture pågår. Samarbetet kommer att fortsätta uder 2011. NYCKELTAL OCH STATISTIK Persoalstatistik 2010 2009 Tillsvidareaställda 424 428 Summa årsaställda 483 474 Sjukfråvaro i % 2,8 3,4 Kostadsuppföljig persoal Tkr 2010 2009 Kostad för arbetskraft 185 772 184 650 Varav kostad för sjuklö 1 433 1 395 Förskoleverksamhet 1-5 år, förskola, itegrerad förskola budget 2010 Redov 2010 Redov 2009 Atal iskriva bar 547 515 505 Kostad/bar (kr) -brutto 80 777 87 035 85 586 -etto 73 099 77 958 76 728 Avvikelse mella budget och redovisat 2010 beror på skillad i atal bar. Redovisat atal utgår frå de mätig som rapporterades till SCB i oktober 2010, de tidpukt då atalet bar i förskola är som lägst. Budget utgår frå geomsittligt atal bar uder året. Korrigerigar har gjorts i beräkigsgrude i förhållade till bokslut 2009. Familjedaghem budget 2010 Redov 2010 Redov 2009 Atal iskriva bar 54 43 47 Kostad/bar (kr) -brutto 69 204 92 569 84 745 -etto 61 056 80 969 74 702 Avvikelse mella budget och redovisat 2010 beror på skillad i atal bar. Redovisat atal utgår frå de mätig som rapporterades till SCB i oktober 2010, de tidpukt då atalet bar iom pedagogisk omsorg är som lägst. Budget utgår frå geomsittligt atal bar uder året. Grudskola budget 2010 Redov 2010 Redov 2009 Atal elever 1 204 1 191 1 221 Kostad tot per elev (kr) 77 474 77 374 77 499 Lokaler/ivetarier per elev (kr) 19 164 19 265 19 162 Udervisig per elev (kr) 35 650 35 616 35 698 Såväl kostade per elev som kostade för udervisig per elev befier sig på 2009 års ivå trots ett lägre elevatal uder 2010. Det är resultatet av de apassigar som gjorts i orgaisatioe med aledig av ett lägre elevatal. Beräkige av lokaler och ivetarier är förädrad jämfört med bokslut 2009. Ekbackeskola budget 2010 Redov 2010 Redov 2009 Atal elever 309 305 285 Kostad tot per elev (kr) 77 142 76 267 82 562 Udervisig per elev (kr) 40 689 38 186 40 107 Redovisad kostad per elev och kostad för udervisig per elev 2010 har miskat jämfört med redovisad kostad 2009 på grud av ett högre atal elever 2010. De redovisade kostade per elev 2010 är lägre ä budgeterat då Ekbackeskola redovisar ett överskott för 2010. Naturbruksgymasiet budget 2010 Redov 2010 Redov 2009 Atal elever 199 198 191 Kostad tot per elev (kr) 153 618 153 010 154 610 Udervisig per elev (kr) 65 829 67 251 65 614 Redovisad kostad/elev 2010 är lägre ä budget blad aat på grud av lägre kostader för skolmåltider ä budgeterat. Samtidigt är kostade för udervisig högre då fler lärare ä budgeterat aställts uder höste 2010. Bibliotek- och kulturverksamhet, utlåigsstatistik Ehet Atal utlå 2010 Atal utlå 2009 Förädrig% Huvudbiblioteket, Osby 60 990 60 197 1 Lösboda 11 387 11 091 3 Killeberg 4 606 5 282-15 Totalt 76 983 76 570 1 Varav fjärrlå 1 683 1 469 15 Besöksstatistik 2010 2009 Förädrig % Huvudbiblioteket, Osby 75 250 71 225 6 Fritidsverksamhet Atal bad/besök simhallar 2010 2009 Förädrig % Allmähet Osby 9 577 10 473-9 Allmähet Lösboda 14 845 8 399 77 Skolbad Osby 16 280 15 329 6 Skolbad Lösboda 6 042 4 736 28 Simsällskap Osby 10 077 10 208-1 Simsällskap Lösboda 1 658 1 025 62 Totalt 58 479 50 170 17 38 OSBY ÅRSREDOVISNING 2010 OSBY ÅRSREDOVISNING 2010 39