hedervärt att arbeta med ungdomar om heder

stockholm 2006 hedervärt att arbeta med ungdomar om heder kvinnoforum

Förord Kvinnoforum har i över tio år arbetat med att lyfta frågan om hedersförtryck och hedersvåld. De senaste åren har Kvinnoforum drivit flera projekt tillsammans med skolor. Ett av projekten, Flera kulturer ett liv, har speciellt uppmärksammat de unga flickor och pojkar som lever med hedersrelaterade normer. Detta projekt som startades 2003 har riktat in sig på de problem som många flickor som lever i familjer med hedersnormer möter i sina försök att skaffa sig högre utbildning och/eller förvärvsarbete. Familjerna i fråga håller flickorna under hård kontroll och driver igenom sina egna planer för tidigt äktenskap och familjbildande för flickorna, även om dessa går emot flickans egna framtidsplaner. Detta leder inte sällan till att flickorna hoppar av skolan i förtid eller hindras från att gå vidare till högre utbildning och förvärvsarbete. Därigenom kränks flickornas mänskliga rättigheter att bestämma över sina egna liv och dessutom förlorar arbetsmarknaden de viktiga resurser som flickorna utgör. Syftet har i första hand varit att tillsammans med skolan utveckla metoder för skolans personal att se och arbeta med hedersrelaterade problem. Syftet har även varit att öka jämställdheten för flickorna och ge dem och andra som kan stödja dem verktyg och möjligheter för att flickorna ska kunna gå ut i arbetslivet. Under tre år har Kvinnoforum samarbetat med skolledning, lärare och elevvårdspersonal på tre olika skolor i Stockholm i frågor som rör hedersförtryck. Två viktiga förhållningssätt har varit utgångspunkten för Kvinnoforums arbete kring hedersnormer: gender och empowerment Utgångspunkten i arbetet har varit att personalen själva diskuterar frågor som rör hedersrelaterat förtryck för att kunna ta upp denna diskussion med eleverna. Metoderna ska bottna i de vuxnas attityder och förhållningssätt. För att kunna leda ett förebyggande arbete är det viktigt man själv ställer sig de frågor som man ställer till eleverna. Under projekttiden har konkreta metoder utvecklats och testats av både skolpersonal och elever. För att genom learning by doing föra in kunskap och erfarenhet om metoder för arbete med eleverna har vi arbetat parallellt med flick- och pojkgrupper och anpassat metoderna för dessa grupper. Vår erfarenhet är att flickor och pojkar behöver diskutera vissa frågor i könsindelade grupper. Hedersrelaterat förtryck är ett globalt problem. En förutsättning för arbetet har varit att utgå från mänskliga rättigheter. Att arbeta mot våld, förtryck, kontroll, ojämställdhet och med och för empowerment är en del av ett övergripande arbete för att främja mänskliga rättigheter. Många flickor och pojkar behöver också känna till och bli upplysta om sina rättigheter och därigenom öka förståelsen för varandras situation och förutsättningar. Ambitionen är att denna skrift ska vara både en inspirations- och kunskapskälla för främst skolor som vill arbeta förebyggande med både flickor och pojkar om hedersnormer och hedersförtryck. Skriften kan även användas av andra yrkesgrupper som arbetar aktivt med flickor och pojkar. Den innehåller både fakta om hedersnormer och konkreta övningar för att arbeta förebyggande med frågan. Betoningen är på processer och förhållningssätt.

Jag vill varmt tacka skolledningen, arbetsgrupper, lärare och elevvårdspersonal på Hjulsta skolan, S:t Botvids gymnasium och Farsta gymnasium. Jag vill även tacka alla projektledare och medarbetare på Kvinnoforums Interkulturella Center som under de här tre åren bidragit med sina kunskaper och erfarenheter till projektet. Jag vill rikta ett stort tack till referensgruppen på Stockholms Lärarhögskola, som bidragit med många värdefulla kunskaper om etnicitet, lärarroll och skolans värdegrundsarbete. Utan våra finansiärer Svenska ESF-rådet och Stockholms Stad skulle inte projektet kunnat genomföras. Därför riktar Kvinnoforum ett stort tack till de båda finansiärerna. Och sist men inte minst tack alla flickor och pojkar som deltagit i övningar och diskussioner och som därmed väglett oss i att hitta lämpliga metoder som även kan fungera i det förebyggande arbetet mot hedersförtryck och hederskontroll. Bam Björling ordförande för Kvinnoforum Svenska ESF-rådet 3

Inledning Denna skrift är tänkt som ett stöd för och en inspirationskälla till ett förebyggande arbete med flickor och pojkar om hedersnormer och hedersförtryck. Den riktar sig till lärare, elevvårdspersonal, övriga pedagoger och andra vuxna som i sitt arbete vill lyfta frågan. I arbetet med att ta fram den här materialet har vi eftersträvat att kombinera både teoretiska och praktiska kunskaper. Människor med olika utbildningar och erfarenheter har lämnat sina avtryck och därmed påverkat utvecklingen av tankarna. Vi har kunnat spegla flera perspektiv samtidigt genom en bred sakkompetens inom olika områden som flickgruppsmetodik, beteendevetenskap och psykologi, etnicitet och mångfald, socialt arbete, homosexuellas rättigheter och så vidare. Även lärarnas specialkompetens om skolans vardag och miljö har spelat en viktigt roll i arbetet. Skriften börjar med en kort introduktion till hedersnormer, gender och empowerment. I det andra kapitlet beskrivs utförligare vad vi menar med heder, hedersnormer och hedersförtryck. Vi vill ge en grund för pedagoger för att kunna arbeta praktiskt kring dessa frågor. Vi presenterar hedersförtryckets olika former och även flickors strategier att handskas med det. I tredje kapitlet skriver vi om vikten av det förebyggande arbetet i skolan. Vi påvisar bland annat om hur läroplanen kan fungera som stöd i detta arbete. Erfarenheter från skolpersonal som deltagit i projektet presenteras även här. I fjärde kapitlet kan man hitta resonemang om ledarrollen och värdefulla tankar om attityder och förhållningssätt. I kapitel fem följer övningar som har testats på skolorna tillsammans med personal, flickor och pojkar. Övningarna är tänkta att fungera som igångsättare och dörröppnare för vidare diskussioner. Varje övning har ett tema som anknyter till hedersproblematiken. Utöver konkreta instruktioner kan man även få ytterligare tips för att arbeta vidare med temana. I kapitel sex och sju hittar du viktiga kontakter och tips på litteratur. Slutligen finns det bilagor som kan vara till hjälp i arbetet. Vi hoppas att ni som läser materialet kan ha nytta av det i ert arbete med flickor och pojkar. För att utveckla vårt förebyggande arbete mot hedersförtryck tar vi tacksamt emot era kommentarer kring innehållet i vårt material. Skicka gärna era synpunkter till flera@kvinnoforum.se.

KAPITEL 1 INTRODUKTION... 8 VÅGA PRATA HEDER... 8 HEDER - EN FRÅGA OM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER... 8 TESTA, UTVECKLA OCH UTBILDA... 9 GENDER OCH EMPOWERMENT...9 KAPITEL 2 HEDER, HEDERSNORMER OCH HEDERSFÖRTRYCK... 10 HEDER OCH SKAM...10 Oskulden som symbol 11 Ryktesspridning 11 Straff och påföljder 12 HEDERSRELATERAT...12 FÖRTRYCKETS OLIKA FORMER...13 Begränsat handlingsutrymme 13 Tvång 13 Hot och kränkningar 13 Undandragen kärlek och omsorg 13 Förföljelse och fysiskt våld 13 FLICKORS STRATEGIER... 14 HEDERSRELATERAT VÅLD ETT GLOBALT PROBLEM... 15 HEDERSTÄNKANDET KAN FÖRSTÄRKAS...15 HEDER UR OLIKA PERSPEKTIV... 16 KAPITEL 3 ATT ARBETA FÖREBYGGANDE INOM SKOLAN...17 SKOLANS UPPDRAG... 17 Läroplan 17 Stöd från skolledningen 18 Skolan en viktig arena 18 PROCESSINRIKTAT SYNSÄTT OCH KONTINUITET... 19 INTERN OCH EXTERN SAMVERKAN... 19 KAPITEL 4 LEDARE OCH DELTAGARE I FÖRÄNDRINGSPROCESSER...21 ATT LEDA FÖRÄNDRINGSPROCESSER... 21 VÄRDEGRUNDSARBETE... 21 ATTITYDER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT... 21 BEMÖTANDE... 22 YTTRANDEFRIHET... 22 HUR FÅR JAG STÖD?... 23 GEMENSAMT FÖRHÅLLNINGSSÄTT OCH KONTRAKT... 23 TRYGGHET I GRUPPEN... 24 ARBETA MED HELA MÄNNISKAN... 24

KAPITEL 5 METODER OCH ÖVNINGAR...25 KOPPLINGEN TILL HEDER... 25 VARFÖR FLICK- OCH POJKGRUPPER?... 27 VÄRDERINGSÖVNINGAR SOM VERKTYG... 27 ÖVNINGAR I ETT SAMMANHANG - FORMEN OCH GRUPPEN... 28 Checklista 29 INTRODUKTION TILL HEDER OCH KÖNSROLLER... 30 FRAMTIDSDRÖMMAR... 31 RYKTESSPRIDNING... 32 RESPEKT MELLAN FLICKOR OCH POJKAR... 33 ETNICITET... 34 JÄMSTÄLLDHET OCH KÖNSROLLER... 35 FÖRÄLDRARS FÖRVÄNTNINGAR... 36 RELATIONER... 37 HANDLINGSUTRYMME... 38 SEXUALITET OCH IDENTITET... 39 FRAMTIDSDRÖMMAR OCH UTBILDNING... 40 UPPSKATTNINGSÖVNINGAR... 41 KAPITEL 6 VIKTIGA KONTAKTER...43 FÖR UNGA... 43 FÖR DIG SOM ARBETAR MED UNGA... 45 FÖR AKUTA SITUATIONER... 46 KAPITEL 7 LITTERATUR...47 BÖCKER OCH RAPPORTER... 47 För flickor och pojkar 47 För lärare och pedagoger 47 In English 48 REFERENSER... 48 KAPITEL 8 BILAGOR...49 UTDRAG UR FN:S FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA... 49 BARNKONVENTIONEN - KORT VERSION... 49 REGERINGSKONFERENS MOT HEDERSVÅLD 7-8.12 2004... 53 UTVÄRDERING FÖR DELTAGARE PER TILLFÄLLE... 54 UTVÄRDERING FÖR DELTAGARE (HELHET)... 55 LEDARUTVÄRDERING FÖR VARJE TRÄFF... 57 XIST/KVINNOFORUM...58 6

Kapitel 1 Kapitel 1 Introduktion Våga prata heder Att tala om heder och hedersförtryck kan för många vara laddat. Frågan är komplex och inte lätt att handskas med. Därför är det viktigt att skaffa sig kunskap och fakta om hedersnormer och hur de fungerar, men även att bli medveten om sina egna attityder, roller och fördomar. Vilka reaktioner väcker begrepp som hedersnormer, krav på oskuld och hedersvåld hos mig? Vad händer med mig som pedagog när jag går in i diskussioner som är svåra? Kan jag göra fel? Många viktiga frågor behöver ställas för att vi ska kunna få insikt om hedersnormer och våga prata om dem med flickor och pojkar. Att göra något konkret är att våga. Tystnad hjälper ingen och förändrar inget. Med den här skriften vill vi uppmana så många vuxna som möjligt att våga samtala med flickor och pojkar om hedersförtryck. Flickor och pojkar har behov av att lyfta frågor som rör jämställdhet, sexualitet, kulturkrockar, hedersnormer och hedersvåld. Det behövs samtal som kan ge verktyg för flickor och pojkar att förändra sin egen verklighet. Vi kan lova att de samtalen är efterlängtade av ungdomarna. Heder - en fråga om mänskliga rättigheter Utgångspunkten för oss på Kvinnoforum är att hedersrelaterat förtryck handlar om brist på mänskliga rättigheter. Det är en mänsklig rättighet att varje människa har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet. Både flickor och pojkar får ett begränsat livsutrymme genom hedersnormer och hedersförtryck. För flickor handlar det om begränsad rörelsefrihet och brist på makt över sin egen kropp och sexualitet. För pojkar kan det handla om en påtvingad uppgift att vidmakthålla hedersnormerna. Gemensamt för bägge är att man kan utsättas för tvångsäktenskap eller drabbas av hedersvåld om man blir kär i en person av samma kön. Hederskontrollen av flickor och pojkar kan leda till hot, misshandel och våld. Ofta leder det till begränsningar i olika livsval, till exempel val av utbildning, yrke eller partner. Att arbeta förebyggande med hedersförtrycket innebär att arbeta för att öka flickors och pojkars handlingsutrymme och möjligheter att påverka sina egna liv. Det handlar om att förekomma snarare än att reagera, om att agera innan det är för sent. Skolan är den viktigaste arenan för förebyggande arbete kring dessa frågor, eftersom alla flickor och pojkar möts där. 7

Hedervärt - Att arbeta med ungdomar om heder Testa, utveckla och utbilda Inom projektet Flera kulturer ett liv har vi testat metoder, utvecklat dem och utbildat personal på tre skolor i Stockholm: Hjulstaskolan, S:t Botvids gymnasium och Farsta gymnasium. De konkreta övningarna har utvecklats i samarbete med personalen på de tre skolorna. Referensgrupper bestående av skolpersonal har testat metoderna innan de har använts med eleverna. Alla övningar har testats i klassrummen i flick- och pojkgrupper och de är bäst lämpade för ungdomar i högstadie- och gymnasieålder. Metoderna i den här skriften är valda och utvecklade för att vara kvalitativa och fungera långsiktigt. Det viktiga är att sätta in dessa metoder i ett sammanhang. Många av övningarna är inte i sig nya, utan de har anpassats till den problematik som vi har arbetat med. Vi har betonat arbetssättet och processen, inte metoderna i sig. Syftet är att öppna upp för en djupare dialog och en medvetandegörandeprocess kring hedersfrågor. Skolpersonalen har även fått utbildning inom området hedersförtryck samt förhållningssätten gender och empowerment. Dessa förhållningssätt är av avgörande betydelse för hur metoder och arbetssätt praktiseras. Gender och empowerment De viktigaste verktygen i arbetet har varit gender och empowerment. Vi tolkar hedersförtryck genom att använda en genderanalys. För att förstå det hedersrelaterade förtrycket behöver vi använda olika perspektiv samtidigt. Det går inte att tolka hedersförtrycket enbart som mäns våld mot kvinnor eller enbart som ett kulturellt uttryck, därför att frågan är komplex och det finns många faktorer att ta hänsyn till. Gender betyder att vi ser de systematiska skillnader som råder mellan kvinnor och män, här i Sverige och på andra håll i världen. Många faktorer påverkar och konstruerar relationen mellan män och kvinnor: social klass, etnicitet, religion, ålder, geografisk plats, utbildning, yrke, sexuell identitet och så vidare. En äldre kvinna i chefsposition har förvisso högre position än en ung man som är arbetslös, men när man jämför en kvinna och en man inom varje enskild kategori med samma ålder och yrke, är mannen alltid överordnad. Denna överordning kan ta sig uttryck i mindre makt och lägre lön för kvinnor samt sexuella trakasserier och sexualiserat våld. Gender är alltså olika maktstrukturer som påverkar oss i våra liv. Empowerment kan sägas vara både metod och förhållningssätt. Med empowerment menas alla de processer som leder till att människor blir allt mer ägare av sina liv, på individ- grupp- och samhällsnivå. Det handlar om att få flickor och pojkar att mobilisera sina egna resurser och bli aktörer, vilket innebär att de har makt att påverka sina liv. Det innebär också att vi tittar på vad som främjar eller hindrar flickors och pojkars väg till att bli ägare av sina liv. Människors grad av empowerment kan beskrivas utifrån hur stort deras handlingsutrymme är. 8

Kapitel 2 Kapitel 2 Heder, hedersnormer och hedersförtryck Heder och skam Synen på heder och skam kan ta sig olika uttryck i olika kulturer. Föreställningar kring kön, makt och sexualitet är heller inte förbehållet vissa grupper utan är något som vi alla bär på. Därmed blir frågan om heder också något som alla kan relatera till. Vad anses som ett moraliskt riktigt beteende för flickor och kvinnor i vårt samhälle? Hur har det förändrats över tid? Vi återfinner hedersbegreppet även i Sverige. Hedersnormer och social kontroll är och har varit så sent som på 1900-talet en del av samhällets värderingar och normer. Exempelvis var ogifta kvinnor som födde barn under första delen av 1900- talet ofta tvungna att lämna bort sina barn eller flytta från hemorten och bryta med sina familjer. Men även idag finns begreppen hora och lösaktig tjej i vårt språk och används av båda vuxna och ungdomar. Katarina Wennstam skriver i sin bok Flickan och oskulden hur man idag ser på flickornas skuld vid till exempel våldtäkter och övergrepp. Begreppet heder handlar här om ett system av hederstänkande och hedersnormer som tar sin utgångspunkt i kontrollen av kvinnor och deras sexualitet. Kön, makt och sexualitet är centrala begrepp om man vill förstå hederstänkandet. Tankesättet finns i kulturer där individen är helt underordnad kollektivet, oftast familjen och släkten (Figur 1). Speciellt flickorna är starkt underordnade gruppen (Figur 2). Genom att individen i dessa gruppcentrerade kulturer är helt underordnad gruppens värderingar innebär felsteg av en gruppmedlem att hela gruppens heder drabbas. Kultur definierar vi som värderingar, ritualer, traditioner och sedvänjor som skapas av människor för att förstå, tolka och ge mening i världen. Figur 1 illustrerar skillnader i grupp- respektive individcentrerade samhällen. Cirkeln till vänster visar vilken plats individen har i det gruppcentrerade samhället. Där har gruppen, det vill säga familjen den viktigaste betydelsen. Cirkeln till höger beskriver det individcentrerade samhället där individen står i centrum och familjen har mycket mindre betydelse. Figur 1 Individen Familjen Samhället Figuren baserad på Annick Sjögrens modell i Här går gränsen Ett viktigt begrepp är även skam. I motsats till individorienterade kulturer där varje individ bär ansvar för sina handlingar och även hela skulden för sina felsteg, drabbar skammen hela familjen och gruppen i de kollektivt orienterade kulturerna. Heder och skam är därmed tätt sammankopplade. 9

Hedervärt - Att arbeta med ungdomar om heder Figur 2 illustrerar en traditionell patriarkal familjestruktur. Överst i pyramiden är pappan, underst familjens flickor. Det innebär att pappan som man har mest makt, mest att säga till om i familjen. Även familjemedlemmarnas ålder har betydelse. P = Pappa FF = Farfar MF = Morfar FM = Farmor MM = Mormor M = Mamma ÄS = Äldste son AS = Andra söner D = Döttrar Figur 2 P FF MF FM MM M ÄS AS D Figuren är hämtad från Ungdom, kulturmöten, identitet. Red. Nader Ahmadi Familjer som lever med hedersnormer har en traditionell patriarkal familjestruktur. Det innebär att pappan eller andra äldre män (till exempel morfar, farbror, äldste son) är överhuvud i familjen. Den äldre generationen, inklusive mor- och farföräldrar, har mer att säga till om än den yngre. Mödrarna har stort ansvar för barnuppfostran och därmed barnens agerande och beteende. Det är hon som kan få stå till svars för ett dåligt beteende hos en dotter eller son. Det är kvinnorna som i vardagen upprätthåller hedersnormerna och ansvarar att de upprätthålls. Döttrarna har allra minst att säga till om i familjen. Vem som är högst upp i hierarkin kan variera beroende på familjesituationen. Oskulden som symbol I hederstänkandet är mannens heder lika med familjens heder. Flickors och kvinnors handlingar ses som en symbol för hela släktens heder och trovärdighet. Det finns en stark fokusering på flickors oskuld och mannens äganderätt. Flickor i tonåren får inte umgås med män eller pojkar, än mindre ha sex. Flickans kropp får inte på något sätt uppfattas som tillgänglig för någon annan än den blivande maken. Ansvaret för flickans beteende och sexualitet ligger främst hos fadern och sedan maken, men kan också delegeras till andra familjemedlemmar eller släktingar. Kontrollen över att hedersnormer efterföljs upprätthålls av både män och kvinnor i familjen. Hedersnormer kontrollerar både unga kvinnors och mäns handlingsutrymme, men på olika sätt. Om familjen märker att de håller på att förlora kontrollen över flickan kan de se till att hon gifts bort så tidigt som möjligt, på så sätt överförs ansvaret till maken. Ryktesspridning En stor del av hedersförtrycket handlar om ryktesspridning. Flickan kan få dåligt rykte om hon ses tillsammans med pojkar, om hon umgås med flickor som inte har ett gott rykte, om hon har varit på någon fest, om hon bär vissa slags kläder, osv. Flickan behöver inte ens ha gjort något som anses vara fel för att ryktesspridningen ska komma igång. Själva ryktet räcker för att hon ska råka illa ut och ryktet i sig kan enligt hederstänkandet räcka för att skada familjens heder och flickan drar därmed skam över sin familj. Eftersom ryktesspridningen och den påföljande skammen inte enbart kopplas till flickan, utan även till pappan och familjenamnet, blir bestraffning av flickan ett sätt för familjen att återupprätta sin heder. En bestraffning som kanske inte alltid hade varit nödvändig om inte flickans påstådda eller faktiska agerande blivit offentligt. 10

Kapitel 2 Straff och påföljder Människor som bryter mot normer och värderingar kring vad som anses lämpligt utifrån hederstänkandet, bestraffas oftast på något sätt. Påföljderna för ett avvikande beteende kan vara såväl formella som informella och ser olika ut i olika samhällen. Exempelvis gäller inte de lagar som skyddar kvinnors rättigheter på alla platser i världen. Oavsett den formella lagstiftningen kan också en grupp inom ett samhälle stötta olagliga handlingar, såsom våldtäkt, sexuella trakasserier och mord. För en man som ska återupprätta sin familjs heder står de normer och regler som gäller inom hans grupp över ett lands lagar. Dessa normer är sociala konstruktioner och förändras med tiden. Ibland används även religionen för att legitimera och förklara bestraffningar, men egentligen finns det ingen religion idag som påbjuder våld i hederns namn. Hedersrelaterat våld Det finns olika sätt att definiera vad hedersrelaterat våld är. Det finns ingen vedertagen definition som används av alla. De flesta som arbetar med frågan väljer att göra en egen definition, ibland kortfattad ibland fylligare. Det viktigaste är att inte fastna för själva arbetet med definitionen, då frågan är så komplex att den är svår att fånga i en kort definition. Kvinnoforum har använt följande definition i rapporten Honour Related Violence within a global perspective: Hedersrelaterat våld är en form av våld som utövas främst av män mot kvinnor inom ramen för en kollektivt baserad familje- grupp- och samhällsstruktur, för att bibehålla den sociala konstruktion av heder som tar sig uttryck i värderingar, normer eller traditioner. Länsstyrelsen i Södermanland använder denna definition: Hedersrelaterat förtryck och hedersrelaterat våld finns i klaner och familjer i ett patriarkalt samhällssystem. Individen är underordnad gruppen och äger och tar yttersta ansvar för heder och skam. Här är mannens och gruppens heder direkt avhängigt av gruppens kvinnliga medlemmars faktiska eller påstådda sexuella beteende och relationer. I det faktiska förtrycket och våldet är utövaren oftast en man i nära relation till offret som oftast är en flicka eller ung kvinna. Andra kvinnor i nära relation till offret kan direkt eller indirekt utgöra ett stöd till förtrycket som öppet stöds av kollektivets gillande. Systemet gör även förövarna till offer. Länsstyrelsen i Stockholm och även andra myndigheter och organisationer använder en definition som består av olika komponenter: Våldet ses och uttalas av kollektivet som en legitim handling för att straffa kvinnors olydnad och bevara familjens heder Hederstänkandet har en avgörande roll Ett rykte kan räcka för bestraffning Våldet drabbar främst kvinnor från det att de blir könsmogna. Även pojkar och personer, som av kollektivet utdöms som sexuellt avvikande, drabbas av våldet. 11

Hedervärt - Att arbeta med ungdomar om heder Förtryckets olika former Hedersförtryck kan se olika ut. Det kan finnas tidiga tecken och varningssignaler som man kan vara uppmärksam på. Våldets psykiska och sociala former är vanligare än de fysiska. Självklart bör nämnas att det yttersta, det vill säga hedersmordet, är mycket ovanligt i Sverige. Samtidigt får vi inte glömma att många flickor och pojkar trots det utsätts för ett oerhört lidande. Förtrycket tar sig uttryck i såväl kontrollmekanismer som bestraffningar. Begränsat handlingsutrymme Många flickor får ett begränsat handlingsutrymme när de kommer upp i tonåren. Det kan handla om att de inte tillåts bestämma över sin fritid och över vilka de umgås med. Till exempel kan flickorna bli förbjudna att delta i idrottsaktiviteter, gå på fritidsgården eller på skolfester. De kan omgärdas av regler som begränsar deras rörelsefrihet, till exempel att inte befinna sig på kaféer eller andra allmänna platser. I vissa familjer kan man förbjuda dottern att studera vidare och att skaffa sig ett yrke. Tvång En form av tvång är när flickan tvingas avstå från vissa lektioner i skolan, en annan om hon tvingas bära slöja eller speciella kläder. Ett mycket grovt exempel är tvångsäktenskap, där flickan eller pojken själv inte samtycker till val av partner. Hon/han tvingas in i giftermål, vilket även kan leda till sexuellt tvång och våldtäkt. Hot och kränkningar Förtrycket kan ta sig uttryck i form av hot om våld eller uteslutning ur familjen. Flickorna kan även hotas till livet om de inte gör som föräldrarna säger och kräver. En form av psykiskt våld är förödmjukelser och nedvärderande behandling. Undandragen kärlek och omsorg Många flickor lider av att familjemedlemmarna tar avstånd från dem och inte visar sin kärlek. Isolering och förskjutning kan användas som straff om flickorna inte beter sig enligt hedersnormerna. I värsta fall kan de uteslutas ur familjen och inte få umgås med någon av sina nära. Förföljelse och fysiskt våld En flicka som inte har levt upp till hedersnormerna kan alltså utsättas för bestraffningar av olika slag. I svåra fall utsätts hon för fysiskt våld. Flickor som väljer att lämna sina familjer och söka skydd kan bli förföljda av sina släktingar och får leva under ständig rädsla. Utöver det kan de känna sig väldigt ensamma, då familjen har varit det viktigaste nätverket i deras liv. 12

Kapitel 2 Flickors strategier Flickor har olika lösningar för att klara av att handskas med hedersförtrycket och den starka kontrollen. Några av dessa är att:...satsa på skola och studier. Flickan märker att familjen kan skjuta upp äktenskapsplanerna om hon är duktig i skolan och vill studera vidare. Skolan kan fungera som en fri och positiv arena för dessa flickor. Den senaste statistiken från Skolverket gällande elevernas skolresultat visar att flickor med invandrarbakgrund har gått förbi de svenska killarna och numera har bättre betyg än dem....anpassa sig till familjens krav. Flickan anpassar sig helt och hållet till hedersnormerna för att slippa uppslitande konflikter hemma....leva ett dubbelliv. Flickan fogar sig i kraven så länge familjen kan kontrollera henne, men i övrigt gör hon som hon själv anser vara rätt. Det kan till exempel innebära att hon klär om i skolan, ljuger om var hon har varit och har en pojkvän i smyg. protestera öppet. Flickan väljer att protestera mot familjens normer och argumenterar för andra alternativ. Hon kan till exempel tänja på reglerna genom sin argumentation och envishet. Men de öppna protesterna kan även få allvarliga konsekvenser. Hedersrelaterat våld ett globalt problem Trots att de flesta regeringar skrivit under FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, där de har förbundit sig att bekämpa våld mot flickor, förekommer det hedersrelaterat våld i ett flertal länder världen över. Ofta är det också så att man på regeringsnivå inte arbetar aktivt mot det. För många flickor är hot om våld, misshandel, tvångsäktenskap och våldtäkt en del av vardagen. FN:s rapport (UNFPA 2000) visar att uppemot 5.000 kvinnor och flickor mördas varje år genom hedersmord av familjemedlemmar. Hedersmord är ett utbrett fenomen som förekommer bland annat i Egypten, Iran, Jordanien, Libanon, Marocko, Pakistan, Syrien, Turkiet, Yemen, i Medelhavsländerna och även i Frankrike, Tyskland och Storbritannien. FN:s sändebud har även uppmärksammat att hedersmord har förekommit i följande länder: Bangladesh, Brasilien, Ecuador, Indien, Israel, Sverige och Uganda. Hedersvåld praktiseras av grupper inom bland annat kristna, muslimska och judiska samhällen. Även bland helt sekulariserade grupper förekommer hedersvåld. Det går inte heller att direkt knyta hedersvåldet till en viss etnicitet, då det inom varje etnisk grupp finns individer som helt stödjer våldet och individer som tar avstånd ifrån det. 13

Hedervärt - Att arbeta med ungdomar om heder Hedersrelaterat våld är ett problem som på olika sätt har uppmärksammats av FN. Bland annat kräver FN:s generalsekreterare Kofi Annan att alla former av våld mot flickor och kvinnor som sker i hederns namn ska kriminaliseras och att de som avsiktligt deltar i sådana handlingar ska straffas. All forms of violence against women or girls committed in the name of honour should be criminalized, and those deliberately participating in such acts should be penalized. FN:s generalsekreterare, Kofi Annan 2002 Hedersfrågan är en fråga om demokrati och mänskliga rättigheter, särskilt kvinnors rättigheter. Tillgång till valmöjligheter när det gäller utbildning och yrke beskriver graden av demokrati i olika samhällen. Våld mot kvinnor kan åtgärdas utifrån ett rättighetsperspektiv, att ge kvinnor och flickor makt över sina egna liv. Hederstänkandet kan förstärkas Ibland kan hedersproblematiken förstärkas i samband med flytten till Sverige. Några av faktorerna bakom detta är enligt Lasse Johansson i Om hedersrelaterat förtryck mot flickor och unga kvinnor: 1. Den långtgående boendesegregationen som kan innebära att många från samma etniska grupp bor i närheten av varandra. Då finns det många som kan kontrollera och se vad som händer i familjerna. Om någons dotter ses i sällskap med pojkar sätter skvallret igång bland alla i samma etniska grupp. 2. Arbetslösheten bland invandrare är hög. Genom att de vuxna invandrarmännen inte kommer in i det svenska samhället knyter de starkare band med varandra genom till exempel egna organisationer och föreningar. Det kan innebära att en del invandrarföreningar med mansdominans ger ny näring till patriarkalt hederstänkande. 3. Familjer som har levt under hedersnormer i hemlandet sätts under press från släktingar som inte bor i Sverige. Släktingarna har kanske inte förståelse för hur kvinnors situation är i Sverige. Ibland sker det motsatta, det vill säga att tänkandet i hemlandet förändras i samband med att samhället förändras. De som har flyttat bär med sina gamla värderingar som kanske inte längre är gångbara ens i deras eget hemland. 4. Själva migrationsprocessen kan innebära svårigheter för familjer. Föräldrarnas roll förändras, framförallt papporna kan förlora i status i samband med flytten till Sverige. Ungdomarna anpassar sig snabbare in i det nya samhället och ställer helt nya krav på föräldrarna. Vissa föräldrar reagerar med hårt tvång och bevakande. Ibland är tvånget och kontrollen starkare än det skulle ha varit i hemlandet. Heder ur olika perspektiv När man delar in människor i olika grupper, utifrån olika kategorier som kön, klass, etnicitet och sexualitet, skapas skillnader, marginalisering och underordningar. Dessa kategorier definieras och värderas olika beroende på det kulturella och sociala 14

Kapitel 2 sammanhanget. Därför räcker det inte att analysera hedersförtrycket enbart utifrån ett enda perspektiv. Det krävs flera perspektiv samtidigt för att analysera makt och ojämlikhet i samhället och för att belysa hur olika maktstrukturer samverkar. Detta perspektiv kallas även intersektionalitet och används av forskare som de los Reyes, Mulinari och Darvishpour. När man diskuterar hedersrelaterat våld handlar debatten ofta om integration, segregation, multikulturalism och rasism. Det finns till exempel många olika åsikter och teorier om och i vilken grad bristen på integration påverkar förekomsten av hedersrelaterat våld. Familjer med starka hedersnormer som befinner sig i en samhällsstruktur som inte stödjer dessa normer faller ofta in i flera av samhällets marginaliserade kategorier. Intersektionalitet är ett sätt att undersöka och försöka förstå hedersproblematiken genom att fokusera på hur dessa olika kategorier samverkar i sammanhang där hedersrelaterat våld förekommer. Det är viktigt att analysera hedersrelaterat våld utifrån ett maktperspektiv, eftersom flickorna befinner sig i underordnade maktpositioner vad det gäller såväl kön som ålder, etnicitet och klass. För de flickor och pojkar som dessutom har en annan sexuell läggning än normen, innebär det ytterligare en underordnad maktposition. En del flickor och pojkar med invandrarbakgrund menar att deras föräldrar förändrat sitt beteende efter att de har lämnat sitt hemland. Föräldrarna utövar en starkare kontroll över sina barn i det nya landet, något som kan få svåra konsekvenser. Många barn är också oroliga för sina föräldrars välmående och menar att de skulle behöva någon form av stöd, då de tror att föräldrarna känner sig odugliga, socialt exkluderade och otillfredsställda över hur deras liv ser ut. Flickor och pojkar i familjer med invandrarbakgrund kan känna att de lever mellan två oförenliga kulturer och normsystem. De försöker leva upp till såväl föräldrarnas som samhällets krav och förväntningar på dem. Även om flickor och pojkar kan hitta strategier för att klara av sin situation, är det mentalt och praktiskt krävande att leva ett dubbelliv. Ofta är kraven och förväntningarna större när det gäller flickor och därför blir deras situation speciellt svår. Ett uttryck för svårigheterna med att leva ett dubbelliv är den lojalitetskonflikt som kan uppstå då flickan eller pojken tvingas välja mellan familjen och samhället. Resultatet kan vara en känsla av exkludering och utanförskap i relation till både familjen och samhället. 15

Hedervärt - Att arbeta med ungdomar om heder Kapitel 3 Att arbeta förebyggande inom skolan Det förebyggande arbetet är många gånger ett svårt arbete som kan upplevas otacksamt. Det sker ofta i skymundan. Dessutom blir det ibland ifrågasatt eftersom man väljer att gå in och belysa något som kanske ännu inte är ett problem eller som åtminstone inte är ett synligt problem. Anledningen till att arbeta förebyggande är just att motverka att problem uppstår. Att försöka förebygga problem är något vi alla gör nästan dagligen, både i privatlivet och i samhället. Det kan handla om att förebygga sjukdomar eller att förebygga brottslighet. Hedersrelaterad problematik är en komplex fråga där de egna och samhällets föreställningar kring kön, sexualitet och makt måste ifrågasättas. Att våga möta motstånd, att ta upp komplexa frågor utan att leta enkla svar och att inse att man själv ofta inte kan se alla infallsvinklar är viktiga kompetenser hos skolpersonal som vill ta upp frågan med elever. Det viktiga är att inte gå undan. Mänskliga rättigheter och därmed kvinnors rättigheter är universella. Förtryck av kvinnor är också universellt. Arbetet med att förebygga förtryck måste ske i varje möte mellan flickor och pojkar, kvinnor och män. Skolans uppdrag Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla Skolverkets läroplan Skolan erbjuder oftast en mötesplats för en mycket heterogen grupp. Det är en arena och arbetsplats för en mängd olika människor som ska samarbeta: en yngre och en äldre generation; kvinnor och män; människor med olika bakgrund, religion och traditioner, etc. Alla ska samsas kring gemensamma mål, ingen ska bli kränkt eller diskriminerad. Läroplan Läroplanen kan fungera som ett stöd för pedagogernas arbete och för verksamheten som bedrivs inom skolan. I den fastställs bland annat att skolan aktivt och medvetet ska främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter, samt att skolan ska sträva efter att varje elev tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling. Läroplanen säger också att lärare har ett ansvar gentemot eleverna i att uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling. I enlighet med Läroplanen ska läraren förbereda eleverna för delaktighet och medansvar och för de rättigheter och skyldigheter som präglar ett demokratiskt samhälle. Det demokratiska ledarskapet utgör därmed en hörnsten i skolan. 16 16

KAPITEL 3 Myndigheten för skolutveckling har lyft fram frågan om skolans roll i arbetet mot hedersförtryck. De diskuterar detta i ett material som heter Heder, skam, familj och makt. Enligt dem har skolan ett viktigt uppdrag som är knutet till kön, etnicitet och makt. De ser följande insatser som skolan kan göra: Fokusera på flickors rättigheter. Skapa ett gott klimat för alla. Samverka med hemmet. Rikta insatserna för att främja kontakterna mellan flickor och pojkar. Utgå från lokala förutsättningar och behov. Samverka med andra aktörer för att stödja och skydda en enskild flicka i krissituation. Söka kvalificerad hjälp. Stöd från skolledningen All personal som vi har kommit i kontakt med och som har arbetat med hedersfrågan på skolorna, betonar vikten av att få stöd från sin egen ledning. Det är oerhört svårt, nästan omöjligt, att arbeta förebyggande kring olika frågor om skolans ledning inte stödjer detta. Ju aktivare stöd från ledningen, desto bättre möjligheter för skolpersonalen att lyckas med sitt arbete. Exempelvis kan det vara väldigt betydelsefullt att det avsätts tid till att planera och arbeta med frågan. Man behöver stöd från ledningen och kontinuitet; att jobba med det hela tiden. Det krävs fortbildningsmöjligheter och handledning för alla vuxna som jobbar med förebyggande arbete. Man måste dokumentera. Det är viktigt för skolan att veta vad som händer. Det ska finnas en plan för dokumentation och utvärdering, att man inte bara gör något utan att reflektera över det. Det förebyggande arbetet kan inte betygsättas på samma sätt som andra ämnen. Lärare Skolledningen ska vara lyhörd. Den ska lyssna på personalen. Det behövs även ett forum där personalen kan stötta varandra och ta upp olika svåra frågor. Skolsköterska Skolan en viktig arena Alla som arbetar i skolan har säkert hört tusen gånger att skolan är den bästa och viktigaste arenan för att arbeta förebyggande. Detta kan gälla allt ifrån alkohol- och drogförebyggande arbete till att arbeta mot mobbning bland skolelever. När det gäller hedersrelaterat våld är skolan så viktig eftersom det är den enda säkra miljö där vi vet att vi kan fånga in ungdomar som lever med hedersnormer. Flickor som lever under hedersförtryck går oftast inte på fritidsgårdar eller är med i föreningar. Det stora ansvaret kan säkert upplevas som övermäktigt av många som arbetar inom skolan. Det är som att samhället lägger hela ansvaret för det förebyggande arbetet på skolan och dess personal. Då kan det bli så att personalen på skolorna ges många och 17 17

Hedervärt - Att arbeta med ungdomar om heder tunga arbetsuppgifter utan att få resurser, handledning och annat stöd för att klara av detta. Trots detta kvarstår faktumet att skolan är en viktig arena. Där möts alla barn och ungdomar med olika bakgrund. De vistas där lång tid och de möter många vuxna i olika professioner. Men det finns självklart andra viktiga arenor för det förebyggande arbetet, till exempel fritidsgårdar, föreningar och organisationer. Även där kan de vuxna spela en mycket viktig roll i det förebyggande arbetet. Kanske kan du som pedagog hitta en samarbetspartner där? Processinriktat synsätt och kontinuitet Kan man någonsin känna att det förebyggande arbetet blir klart? Hur vet man det? Är det möjligt att sätta upp mål för det förebyggande arbetet? Det förebyggande arbetet kan ha tydliga mål som går att nå, det kan till exempel handla om delmål som är konkreta. På det viset går det att nå mål i ett arbete som är en process. Men det är viktigt att betrakta det förebyggande arbetet som en kontinuerlig process, som inte kan bli helt färdig någon gång. Något som även skolpersonal, som har testat olika övningar med elever, påpekar: Att jobba med förhållningssätt kräver tid, man kan inte applicera sådana stora förhållningssätt med fart. Lärare Börja tidigt! Redan i förskolan kan man börja med att jobba med relationer och jämställdhet. Redan då kan man börja uppmärksamma könsroller och stödja flickors och pojkars väg till att bli jämställda. Jag börjar med sex- och samlevnadsundervisning i årskurs 5-6 det känns för sent. Skolsköterska Börja från skolstart! I de lägre åldrarna kan man inte ta upp frågan om hedersmord men nog så väl jobba med jämställdhet, respekt och relationer. Lärare Intern och extern samverkan Skolpersonalen som testade och utvecklade övningarna har talat mycket om samarbetets betydelse inom skolan. Det är svårt att arbeta ensam. Stödet från kollegorna är viktigt. Det har visat sig att när ett helt lärarlag tillsammans har gått in i arbetet mot hedersrelaterat förtryck, har man kunnat följa trådar och diskussioner på olika lektioner. Då är det inte bara en eller två personer ur personalen som ansvarar för frågan utan flera vet vad som händer i processen. De betonar också att det har varit en stor fördel då olika yrkesgrupper har involverats i arbetet, såsom kuratorer, skolsköterskor och kamratstödjare. 18 18

KAPITEL 3 Det finns även positiva erfarenheter från större samverkansprojekt mellan skolor och andra kommunala aktörer för att förebygga hedersrelaterat förtryck. I Eskilstuna kommun har Kvinnoforum initierat ett projekt som kallas Ett mångkulturellt liv. Där har aktörer som skolan, socialtjänsten och polisen samverkat för att tillsammans motverka det hedersrelaterade våldet och förtrycket. De olika aktörerna har utbildats i problematiken och de har tillsammans lagt upp planer för kommunens gemensamma arbete. Det har varit tydligt att de olika aktörerna har olika roller, men att det är ytterst viktigt att vara medvetna om dessa och att samarbeta och hålla varandra informerade. Detta har visat sig vara det bästa för målgruppen, det vill säga flickorna och pojkarna som kan drabbas av hedersförtrycket. Samverkansarbetet har vid flera tillfällen bedrivits i skolornas lokaler i samband med studiedagar etc, något som har uppskattats av personalen. Bara att få ett namn och ett ansikte på en kontaktperson hos socialtjänsten eller polisen med kunskap om hedersfrågor kan betyda mycket. 19 19

Hedervärt - Att arbeta med ungdomar om heder Kapitel 4 Ledare och deltagare i förändringsprocesser Att leda förändringsprocesser Jag behöver inte veta mest. Skippa övertaget! Jag kan vara en av dem. Sudda bort en gräns. Jag har inte sanningen! Jag ska inte lära ut! Svaren är deras! Skolsköterska Som ledare i förändringsprocesser skapar du utrymme för, underlättar och möjliggör en utveckling hos människor. En ledares främsta uppgift är inte att i första hand lära ut något specifikt, utan att kunna leda diskussioner och att våga ta diskussionsgruppen förbi ett plan där man bara behandlar allmänna påståenden. Som underlättare försöker man nå bakom dessa påståenden, få människor att själva se vad som ligger bakom dem och förstå vilka konsekvenser dessa påståenden kan få för dem själva och andra. För att kunna arbeta med människor och demokrati- och värdegrundsfrågor är det viktigt att ha en ledarroll som går ut på att vara en person som underlättar en utveckling av tankar, kunskap och värderingar. Det här kapitlet kommer att handla om din roll som ledare i en process med de flickor och pojkar du möter. Värdegrundsarbete Skolan ställer höga krav på lärare. Förutom att undervisa i sina ämnen, ska lärare även kunna arbeta med elevernas psykosociala miljö. Idag ingår social kompetens och demokratiarbete i elevernas utbildning, men som lärare kan man ändå känna osäkerhet inför att leda värdegrundsarbete och hantera eventuella konflikter. Konsten att leda förändringsprocesser är många gånger en balansgång där man vill starta en process i en viss riktning utan att det blir i form av tvångsmatning med godkända åsikter. Processen kan öppna upp för nya infallsvinklar och en djupare förståelse för det aktuella ämnet. Om arbetet i stället blir moraliserande och tvingande kan det leda till att människor håller ännu mer fast vid sin diskriminerande ståndpunkt med argumentet att de har rätt att tycka vad de vill med stöd i yttrandefriheten. Attityder och förhållningssätt Tips! Jag vill säga till alla skolsköterskor: Delta! Det är bra att träffa ungdomar i andra situationer än de vanliga. Det finns en risk att man som vuxen går in i arbetet med hedersfrågor utan att vara beredd på att det kan väcka starka känslor. Man ska vara väl förberedd. Läs noga metoderna och förhållningssätten. Reflektera över dina egna fördomar och tankar kring ämnet. Skolsköterska 20

Kapitel 4 I värdegrundsarbete blir ens egna värderingar satta på prov hela tiden. Som ledare är du deltagande i processen och även dina fördomar kommer att utmanas. Innan du går in och håller i en övning är det viktigt att du tänker igenom och diskuterar dina egna värderingar. Vilka är dina fördomar och föreställningar om vad som är okej eller normalt och vad som inte är det? Kan du själv tänka dig att ställa upp på det du kräver av unga? Du måste inte vara perfekt, men du behöver vara medveten om hur du själv fungerar och reagerar. Det är väldigt viktigt att våga ställa många frågor. Var inte rädd för att gå vidare, släpp inte svåra frågor för tidigt och se till att följa upp diskussioner som inte hinns med. Ställ frågor så att deltagarna förstår själva - då blir det flickornas och pojkarnas egen kunskap. Vrid och vänd när det handlar om fördomar. Det vi ofta gör i värdegrundsarbete är att vi skrapar på ytan, vi diskuterar och har åsikter men vi når inte ner i de lager som skapar våra åsikter och fördomar. Det blir gärna värdegrundsarbete light. Många gånger blir det så här för att vi som vuxna inte själva är vana att arbeta på ett djupare plan med värderingar. Därför är det en fördel att vi som ledare själva arbetar med värdegrunder på ett mer djupgående sätt. Bemötande Ibland kan man få höra väldigt grova uttalanden och det är inte alltid så lätt att veta hur man ska bemöta dem på bästa sätt. Ett sätt kan vara att sätta igång en diskussion om allas lika värde och rättigheter. Få eleverna att tänka till runt det. Gå igenom FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (se bilaga) och diskutera den: Vad innebär den för olika människor och grupper? Fråga vad de tycker om alla människors lika värde. Håller de med om att alla människor har lika värde? Diskutera vad det betyder i praktiken. Utsätt dig själv för övningarna. Våga släppa taget och var en människa! Var noga med att alla kommer till tals och får ett utrymme. Det är viktigare att lyssna än att prata och lära ut. Lärare Kärnan i det här arbetssättet är att svar, åsikter och tankar inte behöver ställas mot varandra. Att man öppnar upp för diskussioner och skapar medvetenhet om olika begrepp, hur de känns och hur man kan vrida och vända på dem. Som ledare får man känna in varje enskild situation och anpassa diskussionen därefter. Tänk på att inte gå in för tidigt och bryta diskussioner, utan vänta och se hur flickorna och pojkarna själva löser situationen. Yttrandefrihet Att min frihet tar slut där din börjar betyder att oavsett yttrandefrihet eller rätten att tycka vad man vill så har vi ett gemensamt utrymme som vi ska samsas om där alla ska kunna känna sig tillräckligt trygga. Om jag använder min åsiktsfrihet och mitt handlingsutrymme till att uttrycka eller utöva diskriminerande åsikter och handlingar kommer någon eller några andras livsutrymmen att begränsas. Med FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna som utgångspunkt är det lättare att ta upp laddade ämnen. Det flyttar fokus från argument om yttrandefriheten till mänskliga värden och hur vi vill att det mellanmänskliga samspelet ska fungera i vårt samhälle. 21

Hedervärt - Att arbeta med ungdomar om heder Hur får jag stöd? I arbetet med hedersrelaterade frågor kan man som ledare känna sig väldigt ensam, speciellt i svåra situationer eller konflikter. Det går aldrig att förutse vad som kommer upp under övningarna. Det är möjligt att det finns någon i gruppen som lever under svårt hedersförtryck, blir misshandlad eller hotad. Man kan få reda på svåra saker. Då är det viktigt vart man ska vända sig. Som sköterska eller kurator vet man vart man kan vända sig. Det kan kanske vara svårare för lärare. Det behövs kanske en egen lista för lärare vart man kan vända sig. Skolsköterska Det är därför bra att arbeta tillsammans med någon och dela på ledarskapet. Detsamma gäller när du provar en ny övning. Fråga om någon kollega kan delta och hjälpa dig att gå igenom och diskutera övningen efteråt. Är du lärare behöver du inte nödvändigtvis samarbeta med en annan lärare, utan det kanske finns en skolsköterska eller elevvårdare som kan delta. Det kan dessutom vara bra att ha ett nätverk av personer som man vet att man alltid kan vända sig till. Försök att hitta andra personer som jobbar med de här frågorna eller som på annat sätt är intresserade av dem, etablera en kontakt och använd dig av den vid behov. Det kan vara en person på din arbetsplats eller kanske någon som på annat sätt kommer i kontakt med hedersfrågor i eller utanför sitt arbete. Här kan du också ta hjälp av listan i kapitel sex, där det finns förslag på olika organisationer dit du kan vända dig. Övningarna som presenteras i den här boken syftar till att förebygga, inte att hjälpa i en akut situation. Som ledare är det viktigt för dig att tänka på att det kan finnas flickor och pojkar som behöver prata med någon efter de övningar ni har gjort tillsammans. Det kan vara viktigt för dem att veta att de kan komma till dig efteråt och ventilera sina tankar och funderingar. Tänk också igenom vilka andra personer inom eller utanför skolan som de kan vända sig till och få stöd hos. Det är bra att kopiera listan med viktiga kontakter för flickor och pojkar och dela ut den till alla. Gemensamt förhållningssätt och kontrakt Som ledare är det viktigt att involvera deltagarna och att göra dem till ägare av processen, se till att de själva är aktivt involverade och har möjlighet att påverka. Fråga flickorna och pojkarna hur de vill ha det i klassen/gruppen/samhället. Ställ frågor där de får formulera vilket bemötande från t ex skolkompisar, lärare, skolledning och kommun som får dem att växa och må bra. Lyssna och ta deras åsikter på allvar. Låt dem formulera sina åsikter till ett gemensamt kontrakt som behandlar förhållningssätt i gruppen och ha dokumentet som grund i det fortsatta arbetet. Det kommer att vara mycket mer verksamt att återkoppla till genom åren än regler från skolledningens håll. Om flickorna eller pojkarna inte följer de åtaganden som de har beslutat om, markera att det inte är acceptabelt och sätt gränser. En del av ungdomarna kanske kommer från familjeförhållanden utan gränssättning och ofta är det just de som bryter åtaganden och tänjer på gränser. För dem är det extra viktigt att gränserna upprätthålls. 22

Kapitel 4 Trygghet i gruppen En viktig förutsättning för att lyckas med sitt ledarskap är att skapa ett tryggt och avspänt klimat i gruppen, där alla vågar säga sin mening. Även om de flesta av övningarna, som presenteras här, är tänkta att skapa en bra atmosfär utan konkurrens eller tvång, är klimatet också avgörande för hur bra de fungerar i gruppen. Klimatet avgör också hur övningarna kan användas och vilka frågor som fungerar att tas upp. I en mindre trygg grupp kan man exempelvis välja att låta flickorna/pojkarna skriva ned sina åsikter kring ett tema för sig själva innan de får diskutera dem med varandra. Var medveten om de informella strukturerna och försök att skapa en tillåtande stämning, där ingen fördöms eller värderas för sina åsikter. Ta tillvara och bygg vidare på det som fungerar i gruppen. När det gäller ledarrollen, är en förutsättning för att lyckas att vara accepterad i gruppen. Var därför medveten och uppmärksam på ditt eget beteende, tänk på att en enda liten nick kan räcka för att bedöma någons åsikt. I kapitel fem beskrivs tanken bakom övningarna och där finns även tips på hur du kan börja och avsluta ett pass. Trygghet i övningarna och gruppen kan även handla om de ramar du som ledare erbjuder. Arbeta med hela människan Flera av övningarna i den här boken involverar kroppen på olika sätt, till exempel får man ofta ta ställning i värderingsövningar genom att byta plats. Det finns flera anledningar till att använda sig aktivt av kroppen, en av dem är att man genom att arbeta med hela kroppens system aktiverar nya sätt att tänka och lära på. Ett sätt att verkligen förankra övningarna hos flickorna och pojkarna är att dra paralleller till något i deras egna liv så att de förstår. Detta kan vara speciellt användbart när du använder övningar som behandlar empati, men tänk då på att undvika exempel som är fördomsfulla. Ett exempel kan vara om du vill få några pojkar att förstå att det kan kännas jobbigt för flickor att bli kallade hora. Dra då inte parallellen att hur skulle det kännas för dig om någon kallade dig för bög? Resultatet blir att samtidigt som du försöker minska ett diskriminerande beteende gentemot flickor så förstärker du ett diskriminerande beteende gentemot homosexuella. Du förstärker fördomen om att bög är något dåligt, ett skällsord. Försök i möjligaste mån att göra övningarna själv först. Att du själv går igenom processen gör att du vet vad ungdomarna i sin tur upplever och vilka känslor som kan väckas av olika övningar. Det gör också att du blir tryggare när du ska leda gruppen. 23

Hedervärt - Att arbeta med ungdomar om heder Kapitel 5 Metoder och övningar Det är bra att läsa föregående kapitel innan man ger sig in på de konkreta metoderna. Om du har hoppat direkt till detta kapitel rekommenderar vi därför att du gör det först. Detta för att få ut så mycket som möjligt av övningarna. I det här kapitlet presenteras exempel på övningar som på olika sätt knyter an till hedersproblematiken. Vi har i projektet Flera kulturer ett liv arbetat med separata flick- och pojkgrupper på högstadiet och gymnasiet. Övningarna som presenteras här är utformade för det upplägget. Varje övning följer samma mall: syfte med övningen, tillvägagångssätt, material, tidsram och kommentarer i slutet. Kommentarerna är reflektioner och tips från oss och från skolpersonal som har testat övningen. Självklart kommer du att få egna erfarenheter som är unika för dig. Ta gärna för vana att föra anteckningar efter varje gång du har använt någon övning. Du kan ha stor nytta av dem senare! Vi hoppas att du med hjälp av våra beskrivningar och råd själv testar dessa metoder och skaffar dig egna erfarenheter. Vi vill dock påpeka att inga metoder är färdiga recept som automatiskt leder till ett visst resultat. Kopplingen till heder Att starta ett arbete med att förebygga hedersrelaterat förtyck och kontroll innebär att du går in i en process. Ingen ensam övning kan i sig räcka för att lösa ett problem eller förändra deltagarnas förhållningssätt. Det är viktigt att se detta arbete som en pågående process där du som pedagog leder något vars slut du inte kan se. Det som händer i gruppen leder er vidare och nya frågor uppstår. Övningarna är bara ett redskap på vägen, inte ett självändamål. De teman och syften övningarna som presenteras här är utformade efter är utvalda för sin anknytning till hedersproblematiken. Det betyder att det till varje övning redan finns minst ett färdigformulerat syfte. Trots detta är det viktigt att du som pedagog funderar kring syftena och kring vad du vill uppnå med hedersarbetet, så att det är tydligt förankrat hos dig innan du använder övningen med flickorna/pojkarna. Det kan också hända att du vill ändra något i övningen för att den ska passa den grupp du ska arbeta med bättre, var då bara medveten om vilka förändringar det kan innebära för syftesformuleringen och målet med övningen. I modellen på nästa sida illustreras det samband vi ser mellan temana/övningarna och hedersproblematiken. 24 24

Kapitel 5 Handlingsutrymme - Utökat handlingsutrymme innebär minskad hederskontroll. - Frihet och mänskliga rättigheter. Relationer - Vad är en bra relation? - Konsekvenser av en dålig partner. - Påverkar val av partner leder till minskad hederskontroll. Jämställdhet och Könsroller - Hedersförtryck hindrar jämställdhet. - Maktstrukturen i samhället som påverkar hederproblematiken. Respekt mellan tjejer och killar - Ryktesspridning. - Tjejers sexualitet. - Förståelse. Ryktesspridning - Grundpelare i hedersförtrycket. - Kan förstöra en familjs heder. - Ryktesspridning framkallar bestraffning och kontroll. HEDER Sexualitet och identitet - Oskuld centralt i hedersnormer. - Kontroll av sexualitet - Skillnad tjejer och killar -Homosexualitet Framtidsdrömmar och utbilning - Fokus på framtid och valmöjligheter. - Framtiden kan man själv påverka. - Väg bort från hedersförtryck. Föräldrars förväntningar - Hedersnormer bärs upp av föräldrargenerationen. - Generationskonflikt. - Säga nej till föräldrar. Etnicitet - Maktstrukturer i samhället som påverkar hedersproblematiken. 25 25

Hedervärt - Att arbeta med ungdomar om heder Varför flick- och pojkgrupper? Alla metoder som har använts på skolorna har testats i könsuppdelade grupper. Detta har varit en medveten strategi från Kvinnoforums sida. Vi utgår ifrån att det idag existerar systematiska skillnader mellan kvinnor och män, flickor och pojkar. Det betyder att flickor och pojkar inte är några enhetliga grupper, då vi alla påverkas av andra maktstrukturer som klass, etnicitet, religion, sexuell identitet, social bakgrund, ålder etc. Dessa systematiska skillnader innebär att det finns olika förväntningar på och begränsningar för flickor och pojkar, vilket även är tydligt i hedersproblematiken. Både flickor och pojkar berörs av hedersnormer och kan utsättas för olika typer av förtryck, men formen för förtrycket och kontrollen samt de konsekvenser det får för deras liv skiljer sig åt. Exempelvis kan flickor begränsas i sin sexualitet (med krav på oskuld vid giftermål), eller i vilka kläder hon får ha på sig, medan killar kan tvingas in i en kontrollerande roll mot sina systrar, kusiner, etc. Med detta som utgångspunkt menar vi att det kan vara framgångsrikt att arbeta med skilda flick- och pojkgrupper. Vi menar också att vissa ämnen som oskuld, sexualitet och sexualiserat våld skulle vara svårare att diskutera i könsblandade grupper än i flick- och pojkgrupper. Separata grupper är däremot inte en universallösning, framförallt inte i förlängningen, så välj utifrån din grupp, övning och syften hur du vill arbeta. Testa gärna att vid något tillfälle ha en könsblandad grupp. Vad händer då? Ta tillbaka erfarenheterna till nästa gruppträff med den könsuppdelade gruppen. Hur tyckte de att det fungerade? Vad kan man behöva prata om gemensamt? Hur fortsätter man att arbeta med frågorna tillsammans? Elevernas röster: Jättebra att vi var uppdelade. Jag vågade prata när det var bara tjejer. Vi tjejer har samma problem. Vissa tjejer skäms för att prata till exempel om oskulden om killar är med. Skönt att bara killar var med. Det vore bra att träffa killarna efteråt och berätta om vad vi tagit upp. Onödigt. Killarna behöver höra vad vi har att säga. Personalens kommentarer: Även killar behöver stöd. De tvingas in i roller som de inte vill ha, till exempel vakta systern. Att träna killgrupper i att samtala med varandra är viktigt. Killar har alldeles för få möjligheter till detta. Värderingsövningar som verktyg Övningarna som presenteras här bygger delvis på olika varianter av värderingsövningar. De ser olika ut men används utifrån samma syften, nämligen att få flickorna och pojkarna att fundera kring hur de tänker och vad de tycker om olika frågor. Meningen är att ta del av andras tankar och sätt att se på saker, men också att öva sig på att formulera sina 26 26

Kapitel 5 egna tankar. Syftet är också att ge dem möjligheten att testa och eventuellt ändra sina åsikter i en trygg miljö. Värderingsövningar är uppbyggda så att det inte finns något rätt svar och så att det hela tiden går att byta uppfattning under övningens gång. Värderingsövningar är ett verktyg för att bli tryggare i sig själv genom att bli tydligare i sina åsikter och ta ställning för dem. Genom att öva sig på att lyssna på andra, växer också gruppen. Värderingsövningar är också ett bra sätt att få igång tankar kring olika frågor och kan användas som ett verktyg för att belysa strukturella mönster i samhället. Övningar i ett sammanhang - formen och gruppen Arbetet med övningarna är en process som förutsätter en trygghet i gruppen. Ett sätt att skapa en trygg miljö är att, på olika sätt, arbeta med gruppkänslan. Olika varianter av uppskattningsövningar är bra verktyg för att arbeta med gruppkänslan och tryggheten i en grupp. I slutet av kapitlet finns därför några varianter av uppskattningsövningar att använda under processens gång. För att skapa en förståelse för processen och en samhörighet mellan övningarna kan det också vara viktigt att hitta former kring dem. En metod för att skapa ett sammanhang kring övningarna och samla gruppen inför och efter en övning är rundan. Den går till så att alla sitter i en ring och får möjlighet att en i taget säga något eller låta bli. Tanken är att alla ska få utrymme att komma till tals och bli sedda och hörda av de andra i gruppen. Alla andra är då respektfulla lyssnare och tillåts inte avbryta eller kommentera det som sägs. För att göra det ännu tydligare kan man skicka runt en talpinne som den som pratar håller i. Rundan stärker individen, men också gruppen genom att fördela taltiden och ge övning i att både ta och ge uppmärksamhet. Rundan kan också användas för att introducera ett tema, knyta an till tidigare övningar, känna av stämningen i gruppen och hos individerna, sammanfatta eller utvärdera övningen, knyta an temat till framtiden, stärka gruppen eller låta flickorna/pojkarna tydliggöra sina tankar och åsikter och öva sig på att sätta ord på sina tankar. Exempel på rundor kan vara: Någonting som gör mig glad. Jag skulle vilja ha makt att. Här och nu. Vem är jag och hur mår jag här och nu? Någonting som har varit bra och någonting nytt från idag. Ge en gåva till personen som sitter till höger om dig. Beskriv vad det är du ger och räck över den tills hon/han tar emot den. Någonting som får mig att må bra Någonting jag är bra på. En situation då jag kommer att säga nej. En viktig relation i mitt liv just nu. En sak jag skulle vilja ändra i flickors/pojkars situation. 27 27

Hedervärt - Att arbeta med ungdomar om heder Checklista När du har läst materialet och funderat kring hur och varför du vill arbeta med det, är det dags att ge sig på övningarna. Men innan du använder dem med flickorna och pojkarna kan det vara bra att påminna sig en extra gång om följande frågeställningar: Finns det möjlighet att testa metoden i min arbetsgrupp? Vad behöver jag för material, tid och andra förutsättningar för att genomföra övningen på ett bra sätt? Hur får jag flickorna/pojkarna att känna igen sig och bli berörda av övningarna? Finns det exempel från deras vardag som jag kan lyfta in i övningarna i form av påståenden, dilemman etc? På vilket sätt kan jag fånga upp och involvera elevernas åsikter och förväntningar? Exempelvis genom förslagslåda och utvärderingar. (Se bilaga.) Hur ska jag dokumentera övningen? (Se bilaga.) 28 28

Kapitel 5 Övning 1 Introduktion till heder och könsroller Syftet med övningen är att: introducera frågor/teman som på olika sätt berör hedersproblematiken. visa att det går att tänka på mer än ett sätt kring frågorna. Så här går övningen till Alla sitter i en ring. Du har ett papper med oavslutade meningar som du läser upp en i taget. Efter varje oavslutad mening får en flicka/pojke säga sin egen fortsättning på den. När meningarna tar slut är det bara att börja med den första meningen igen tills alla har fått avsluta åtminstone en mening var. Tanken är att det ska gå ganska fort så att flickornas/ pojkarnas spontana reaktioner kommer fram. Oavslutade meningar En sak som gör mig glad är Om jag sover länge på morgonen Jag skulle vilja Flickor behöver Pojkar behöver Jag mår bra när En pojke kan få dåligt rykte om han En flicka kan få dåligt rykte om hon Flickor och killar har Om en pojke har dåligt rykte kan han Om en flicka har dåligt rykte kan hon Det bästa med min kultur är Det bästa med min familj är Att vara tillsammans med någon från en annan kultur kan vara I framtiden vill jag leva tillsammans med För pojkar är oskulden För flickor är oskulden Homosexualitet är Jag skulle vilja bestämma Kärlek och sex är Om någon spred dåligt rykte om min kompis skulle jag Något som begränsar mig Skolan kan stötta sina elever genom att Föräldrar kan stötta sina barn genom att Om fem år Jag känner mig stark när Din uppgift som ledare är att hålla uppe tempot i övningen. Kommentarer: Den här övningen kan vara en bra igångsättare att kombinera med mer diskussionsinriktade övningar. Om du använder övningen som en av många kring hederstemat så är en variant att alla får skriva ned sina avslutningar på meningarna under en av de första gångerna och sen under en av de sista gångerna för att se om deras åsikter har förändrats på något sätt. Samla in deras meningar vid det första tillfället och dela ut dem efter att de har fått fylla i meningarna vid det andra tillfället. Meningarna kan förstås anpassas efter hur trygg gruppen är och hur mycket ni har arbetat med frågorna. Det är inte heller nödvändigt att använda alla meningarna på en gång, välj gärna efter tillfälle och tema. Tid: Den här övningen kräver ca 15 min. Material som behövs: Ev kopior på de oavslutade meningarna och pennor. 29 29

Hedervärt - Att arbeta med ungdomar om heder Övning 2 Framtidsdrömmar Syftet med övningen är att: ge flickorna/pojkarna en möjlighet att börja fundera över och formulera sina framtidsdrömmar. Så här går övningen till Lägg fram papper/kartong, pennor i olika färger och ev andra material (tyg, glitter, lim, tidningar, etc) i mitten av rummet. Berätta för flickorna/pojkarna att de med inspiration och hjälp av materialet ska få skapa sina egna visitkort, så som de kommer att se ut om 6 månader, 1, 5 eller 10 år beroende på vad som passar gruppen. Det ska helst tecknas/ritas symboler eller skrivas kort (jag jobbar inom arbetar utomlands har skaffat familj, etc) men inga långa meningar. När visitkorten är färdiga sätter sig alla i en stor ring. Låt en i taget visa upp sitt visitkort och berätta lite om det för de andra i gruppen. Fortsätt gärna med en diskussion kring övningen: Hur kändes det att göra visitkorten? Var det något som var svårt? Fick ni nya idéer om framtiden av att se varandras visitkort? Din uppgift som ledare är att hjälpa till att få igång flickorna/pojkarna. Ställ frågor om de fastnar, eller ge olika alternativ, exempelvis: tror du att du bor i Sverige eller utomlands, i en stad eller på landet? Lyft gärna fram något positivt i varje visitkort under presentationen, eller ställ följdfrågor för att visa att varje individs framtid är viktig för dig. Kommentarer: Det är viktigt att se den här övningen som en del i en process att tydliggöra sina mål och planera sin framtid. Fastnar flickorna/pojkarna i traditionella könsroller? Fördjupa diskussionen kring vad som ligger bakom olika livsval. Kanske behöver du ge exempel på valmöjligheter de inte själva har sett. För att hjälpa dem att komma igång kan du välja att visa några riktiga visitkort. Om det passar kan du avsluta övningen genom att göra en utställning av visitkorten. Tid: Den här övningen kräver ca 30 min för att göra visitkorten och 20 min för presentation och diskussion. Material som behövs: Sax, lim, papper/kartong, färgpennor, tidskrifter, glitter, tyg, etc. 30 30

Kapitel 5 Övning 3 Ryktesspridning Syftet med övningen är att: belysa ryktesspridning och dess konsekvenser. visa på och problematisera olika sätt att hantera och stoppa rykten. Så här går övningen till Dela upp flickorna/pojkarna i tre grupper. Presentera situationen och ge sen varje grupp varsin fortsättning på den. Varje grupp får några minuter till att förbereda sig för att spela upp situationen och fortsättningen för de andra. Låt alla grupper spela upp sina scener innan ni börjar diskutera dem. Situation Du hör några i skolan prata illa om din syster (alternativt kusin) och kalla henne lösaktig. Fortsättning 1 Du blir förbannad på den som säger det och försvarar din syster. Fortsättning 2 Du blir förbannad på din syster och hotar att berätta det för familjen. Fortsättning 3 Du pratar med din syster om ryktet som går om henne. Låt grupperna berätta hur det kändes att spela upp de olika situationerna, vad kan de olika fortsättningarna få för konsekvenser? Hur kändes det att vara den utsatta flickan? Finns det några andra sätt att hantera situationen på? Fortsätt övningen med en diskussion kring ryktesspridning: Varför pratar man bakom någons rygg? Hur känns det när man själv råkar ut för det? Vilka konsekvenser kan ryktesspridning få för en flicka? Kan ryktet komma igång utan anledning? Varför? Din uppgift som ledare är att ställa följdfrågor för att lyfta fram konsekvenserna av rykten och av hur man hanterar dem. Kommentarer: Kom gärna med egna förslag på fortsättningar av situationen som känns relevanta i din grupp. Om du tycker att det passar kan du knyta tankar kring styrkan av ryktesspridning till hur det skulle kännas om alla spred positiva rykten om varandra i stället (se Uppskattningsövningar, sid 40). Tid: Den här övningen kräver ca 45 min. Material som behövs: Fria ytor. 31 31

Hedervärt - Att arbeta med ungdomar om heder Övning 4 Respekt mellan flickor och pojkar Syftet med övningen är att: belysa flickors och pojkars bemötande av varandra. synliggöra om och på vilka sätt flickor och pojkar behandlar varandra respektlöst. arbeta fram förslag på hur flickor och pojkar kan visa mer respekt för varandra. Så här går övningen till Börja med att låta flickorna/pojkarna fundera kring och diskutera hur de vill bli bemötta av varandra oavsett kön. Detta kan göras i smågrupper eller tillsammans. Skriv upp nyckelord på ett stort papper eller på tavlan. Låt dem sedan fundera kring om det ser ut så idag? Rita en pojke och en flicka på tavlan och låt gruppen komma med förslag på: hur pojkar kan vara respektlösa mot flickor, exempelvis i skolan. hur flickor kan vara respektlösa mot pojkar, exempelvis i skolan. Skriv först de respektlösa kommentarer och beteenden som ungdomarna säger att pojken och flickan kan råka ut för under respektive kön på tavlan. Exempel från elevgrupper i projektet: Flicka Ex: Hon kan bli antastad. Pojke Ex: Inga sexuella trakasserier. Ex: Han kan bli lurad. Fortsätt sedan övningen med en diskussion kring det som har kommit upp på tavlan och kring vad flickorna/pojkarna själva kan göra för att komma ifrån hur det ser ut nu till hur de vill att det ska se ut. Utgå exempelvis från frågor som: Vad kan ni själva göra för att vara mer respektfulla mot varandra? Finns det något speciellt i sitt bemötande av varandra som pojkarna som grupp respektive flickorna som grupp borde tänka på? Vilka skillnader och likheter finns? Hur kan du agera om du blir respektlöst bemött? Din uppgift som ledare är att fokusera på det positiva bemötandet och att med utgångspunkt i flickornas och killarnas egna kommentarer lyfta fram vad de kan göra för att uppnå detta. Kommentarer: I samband med diskussionen kan det vara bra att på ett symboliskt sätt sudda ut eller stryka över de exempel på respektlösa bemötanden som står på tavlan. Vår erfarenhet är att det kan komma upp många hårda och fula ord, exempelvis att pojkar kallar flickor för horor. Det kan vara bra att förbereda sig på att det kan hända och på hur du i sådana fall kan hantera det. Var uppmärksam på om gruppen har lättare att komma på negativa kommentarer om flickor ( slampa etc) än om pojkar. Ta upp det till diskussion: Hur kommer det sig? Finns det någon motsvarighet för pojkar? Knyt an diskussionen till förslagen på hur flickor och pojkar kan behandla varandra bättre. Ge perspektiv genom att fråga hur det skulle se ut om lärare eller andra vuxna betedde sig på samma respektlösa sätt mot varandra. En fortsättning på övningen kan vara att visa upp för flickorna hur pojkarna menar att det ser ut idag och deras förslag på förbättringar och tvärtom. Tid: Den här övningen kräver minst 45 min. Material som behövs: Whiteboard eller blädderblock. 32 32

Kapitel 5 Etnicitet Övning 5 Syftet med övningen är att: lyfta och problematisera föreställningar och förutfattade meningar kring etnicitet. Så här går övningen till Skriv Anna från Sverige och Ranja från Turkiet på ett stort papper eller tavlan. Låt deltagarna brainstorma om vad de tror om Ranja och Anna. Skriv ned alla associationer bredvid deras namn. Exempel från elevgrupper i projektet: Anna från Sverige Bor i villa med familj och hund. Sexuella erfarenheter. Blond Ranja med rötterna i Turkiet Bor i lägenhet med 17 bröder. Sexuella erfarenheter men oskuld. Mörk och hårig - bra på att laga mat. 1. Kan Anna vara oskuld medan Ranja inte är det? Om svaret blir ja ringa in denna. 2. Kan Ranja bo i villa med hund? Om svaret blir ja ringa in denna. 3. Kan Anna vara bra på matlagning? Om svaret blir ja ringa in denna. Fråga sen vilka av Annas egenskaper som skulle kunna vara Ranjas och tvärtom. Ringa in alla ord som kan vara likheter. Fortsätt med att fråga om det finns andra likheter och skriv upp dem. Din uppgift som ledare är att tillåta ungdomarnas associationer inklusive förutfattade meningar, för att sen få igång en diskussion kring dem. Om det blir mycket trevande kan du hjälpa dem på traven genom att ställa frågor om Anna och Ranja, exempelvis var de bor, hur deras familj ser ut, vilka intressen de har och om de har någon partner. Kom också med förslag på andra likheter som att de kan gå i samma skola, ha samma ålder, vara födda i Stockholm, ha samma kön, ha stränga föräldrar osv. Kommentarer: Fastnar eleverna i stereotyper? Uppmärksamma dem på att ens föräldrar sällan lever likadant som deras föräldrar gjorde. Alla kulturer är föränderliga! Om ungdomarna är oense låt dem diskutera med varandra innan ni går vidare. Tid: Den här övningen kräver ca 45 min. Material som behövs: Whiteboard eller blädderblock. 33 33

Hedervärt - Att arbeta med ungdomar om heder Övning 6 Jämställdhet och könsroller Syftet med övningen är att: synliggöra könsroller. väcka tankar kring hur dessa kan förändras. Så här går övningen till Låt flickorna/pojkarna associera fritt kring ordet pojke och ordet flicka. Skriv upp associationsorden under rubriken flicka och pojke på tavlan. Låt flickorna/pojkarna diskutera i smågrupper vilka av associationsorden som är positiva och vilka som är negativa. Vilka möjligheter och begränsningar ger orden? Samla gruppen och låt dem berätta för varandra hur de har tänkt. Fortsätt med att fråga om det finns några förväntningar på pojkar eller flickor som de skulle vilja ändra på. Vad kan de själva göra för att få till en förändring? Skriv ned förslagen på tavlan. Din uppgift som ledare är att hjälpa dem att komma igång med diskussionen, ställa frågor och ge exempel. Kommentarer: Börja gärna övningen med några oavslutade meningar kring jämställdhet (se introduktionsövningen för tillvägagångssätt), exempelvis: Det bästa med att vara flicka/pojke är Flickor förväntas Pojkar förväntas Jämställdhet innebär att Jämställdhet är viktigt för att Om det finns tid kan du avsluta hela övningen med att skriva ned förslagen på hur flickorna/pojkarna själva kan förändra situationen och sen be dem att välja ut ett av dessa förslag att testa under veckan som kommer. Om det inte fanns ett visst mått av bekvämlighet i könsrollerna skulle de nog vara enklare att förändra. Därför kan det vara bra att inför övningen själv reflektera över sin syn på och sitt användande av dem. Tid: Den här övningen kräver ca 30 min. Material som behövs: Whiteboard eller blädderblock. 34 34

Kapitel 5 Övning 7 Föräldrars förväntningar Syftet med övningen är att: skapa förståelse för olika ståndpunkter. öva sig på att förklara och motivera sina önskemål (få idéer från andra). Så här går övningen till Du läser upp ett dilemma mellan två parter för gruppen. Efteråt delar du den stora gruppen i två mindre grupper, som får debattera kring dilemmat. En i den ena gruppen börjar att tala och då lyssnar alla andra. Sen talar en i den andra gruppen osv. Deltagarna är sig själva och spelar inte några roller under debatten. Låt flickorna/pojkarna reflektera efter varje dilemma över hur det kändes att debattera för de olika önskemålen, vilka argument fungerade bra? Avsluta övningen med en diskussion kring dilemmana. Dilemma 1 Shan är 18 år och går på gymnasiet. Hans föräldrar tycker att han ska gifta sig efter studenten men Shan vill inte. Han vill vänta med ett så viktig beslut eftersom han vill studera, jobba och bli mognare innan han gifter sig. Men Shans föräldrar tycker inte att det är nödvändigt eftersom han alltid kan arbeta som chef i livsmedelsbutiken som de äger och att han dessutom kommer att mogna när han gifter sig. Den ena gruppen debatterar utifrån Shans önskemål och den andra utifrån föräldrarnas. Reflektera kring: Hur det kändes att vara Shan. Hur det kändes att vara förälder. Vilka argument som fungerade bra. Dilemma 2 Ranja är kär. Kärleken är besvarad. Hon har ett förhållande sedan två månader trots att hennes föräldrar enligt deras traditioner förbjuder henne detta. Föräldrarna har dessutom lovat bort henne till en annan man, men Ranja vill inte bli bortgift. Den ena gruppen debatterar utifrån Ranjas önskemål och den andra utifrån familjens. Reflektera kring: Hur det kändes att vara Ranja. Hur det kändes att vara förälder. Vilka argument som fungerade bra. Förslag på diskussionsfrågor kring dilemmana: Tror ni att det är vanligt att ungdomar hamnar i liknande situationer? Varför tror ni att föräldrarna i dessa situationer agerar som de gör? Vad kan ungdomar göra om de hamnar i situationer som dessa? Tycker ni att man är respektlös mot sina föräldrar om man säger nej till dem? Tror ni att det är vanligt att det kan bli konflikter mellan ungdomar och deras föräldrar, p g a åldersskillnaden? Lever era föräldrar som deras föräldrar gjorde? Förändras kultur och traditioner över tid? Din uppgift som ledare är att bestämma vilka elever som skall tillhöra vilken grupp. Att uppmuntra flickorna/pojkarna att verkligen försöka förstå båda sidors argument, även om de själva inte håller med. Kommentarer: Om ni är flera ledare kan ni delta i varsin grupp i debatten. En variant på övningen är att utse några observatörer, 2-3st som har till uppgift att observera dem som argumenterar utifrån föräldrarnas önskemål och 2-3st som observerar dem som argumenterar utifrån Ranjas och Shans önskemål, som efter debatten får komma med sina observationer om vad som har sagts och hänt. Tid: Den här övningen kräver minst en timme. Material som behövs: Fria ytor och stolar. 35 35

Hedervärt - Att arbeta med ungdomar om heder Övning 8 Relationer Syftet med övningen är att: reflektera kring vad en bra relation och partner är. medvetandegöra flickorna/pojkarna om sina egna önskningar och krav på en relation och partner. synliggöra eventuella skillnader i flickornas respektive pojkarnas syn på relationer och partners. Så här går övningen till Tejpa upp ett stort papper med rubriken drömpartner. Låt sen gruppen ge förslag på vilka egenskaper som beskriver hur en drömpartner ska vara. Tejpa sen upp ett papper med rubriken mardrömspartner och låt gruppen ge förslag på egenskaper som beskriver hur en mardrömspartner kan vara. Diskutera utifrån de egenskaper som flickorna eller pojkarna har listat: Kan ni hitta en drömpartner som har alla de här egenskaperna? Tror ni att en mardrömspartner har alla de här egenskaperna? Hur skulle det vara att leva med mardrömspartnern? Vad kan ni göra för att undvika att vara tillsammans med mardrömmen? Hur kan du stötta och råda en kompis som har en mardrömspartner? Fortsätt gärna övningen med att visa upp och diskutera flickornas dröm- och mardrömsbilder för/med pojkarna och tvärtom. Hur passar de själva in i bilderna? Är de realistiska? Skiljer sig egenskaperna hos en dröm-/mardrömspartner i flick- och pojkgrupperna? Din uppgift som ledare är att fördjupa diskussionen kring egenskaperna, så att flickorna och pojkarna får en bättre förståelse för vad innebörden och konsekvenserna av dem är. Vad ligger exempelvis bakom ett svartsjukt beteende? Vilka konsekvenser kan det få att ha en svartsjuk partner? Vilka konsekvenser kan det få för din partner om du själv är svartsjuk? Kommentarer: Den här övningen har fungerat speciellt bra i flickgrupper och i högstadieklasser. Vår erfarenhet är att det i den här övningen kan vara nödvändigt att betona lite olika saker i flick- och pojkgrupperna. Det kan med flickorna innebära att diskutera strategier som kan underlätta för att inte bli ihop med en mardröm, till exempel sätta gränser, medan man i diskussionen med pojkarna kan behöva uppmärksamma/ifrågasätta egenskaperna de listar. Exempelvis har vi stött på pojkgrupper vars bild av en mardrömspartner är en som sätter gränser eller drömpartner är en som sköter hushållet. För att alla i gruppen ska kunna känna sig inkluderade är det viktigt att utgå ifrån att dröm- och mardrömspartnern kan vara av samma eller motsatt kön. Undvik därför att prata om drömflickan eller drömpojken, utan betona istället egenskaperna hos en person man vill ha ett förhållande med. Man vill sällan prata illa om sin partner och det kan göra att man hamnar i en jobbig situation. Att uppmärksamma hur det kan se ut kan då vara väldigt viktigt för att få ungdomarna (speciellt flickorna) att se sin situation utifrån. En variant på övningen är att låta var och en skriva upp egenskaperna för dröm- och mardrömspartnern först för sig själva. Sen kan man ha en diskussion tillsammans. En annan variant är att alla skriver sina förslag på små post-it lappar (gula för mardröm och rosa för dröm) och själva fäster dem under rubrikerna. Den här övningen fokuserar på inre egenskaper, men en variant av den kan vara att göra en tydlig uppdelning mellan inre och yttre egenskaper för att skapa en diskussion kring skönhetsnormer.(vad väger tyngst? Är utseendet viktigare hos en dröm- eller mardrömspartner? O s v.) Tid: Den här övningen kräver minst 45 min i den enkönade gruppen och 45 min till om man vill fortsätta övningen med att diskutera flickornas bilder med pojkarna och tvärtom. Fortsättningen kan även göras vid ett separat tillfälle. Material som behövs: Whiteboard, blädderblock, pennor, ev post-it lappar. 36 36

Kapitel 5 Övning 9 Handlingsutrymme Syftet med övningen är att: belysa och diskutera olika situationer där flickors/pojkars handlingsutrymme begränsas. lyfta fram olika möjligheter för flickor/pojkar att agera och förändra dessa situationer. Så här går övningen till Dela in deltagarna i små grupper, ca 4 personer i varje. Låt dem få diskutera dilemmana och hitta olika lösningar, som de sen får presentera för de andra. Ställ följdfrågor och diskutera för- och nackdelar med de olika förslagen. Dilemma 1 Det är fest på skolan om två veckor. Några lärare och annan skolpersonal ska också vara med på festen. Leyla vill gärna gå på festen, men får inte för sina föräldrar. De vill inte att hon ska gå eftersom festen är för sent på kvällen och eftersom det kommer att vara pojkar där också. Och vad ska alla andra säga om de hör eller ser att hon är ute så sent? Vad kan Leyla göra? Dilemma 2 Esra och hennes kompisar är på disco. Plötslig dyker Esras brorsa upp och börjar skrika åt henne att hon inte har något där att göra och att hon ska gå hem. Esra berättar att hon har frågat föräldrarna och att de har sagt ja, men brorsan insisterar på att hon skämmer ut honom. Hans syster får inte gå på disco. Vad kan Esra göra? Dilemma 3 Maria och Hamid går i samma skola. Hamid som går sista året på gymnasiet är ett år äldre än Maria. De är kära i varandra men håller sin relation hemlig, för det finns ett stort problem. Maria är bortlovad till sin kusin och familjen planerar bröllop till sommaren efter att Maria har tagit studenten. Hamid vill inte lämna Maria men han känner sig rädd. Han är rädd för vad Marias släktingar kan göra om de får reda på deras relation. Det är inte lätt att hålla relationen hemlig, de ses dagligen i skolan och det finns ögon överallt. Vad kan Hamid göra? Dilemma 4 Safin och Miriam är syskon. Safin är 15 år och Miriam 14 år. Sedan ungefär ett år tillbaka har Safin fått ha en speciell uppgift i familjen. Mamma och pappa har bett honom om att ta hand om sin syster extra noga. De har sagt att det är viktigt att han skyddar sin lillasyster så att hon inte råkar illa ut. Först var Safin ganska stolt över sin uppgift, han vill ju inte att det ska hända Miriam något, men nu känner han att det handlar mer om att bevaka och kontrollera sin syster än att se efter henne. Föräldrarna frågar nästan varje dag om vilka Miriam har träffat i skolan och om hon har kommit direkt hem. Safin börjar tycka att det är ganska jobbigt att vara någon slags vakt. Han har också fått en sämre relation till sin syster. Förr pratade de om allt men nu är Miriam ganska förtegen, hon vet väl att föräldrarna kommer att fråga Safin om allt. Vad kan Safin göra om han inte vill bevaka sin syster längre? Din uppgift som ledare är att gå runt och vara behjälplig om diskussionen inte kommer igång. Att med hjälp av följdfrågor (T ex: Hur tror ni att Safins föräldrar reagerar om han gör så?) få flickorna/pojkarna att fundera över lösningarnas för- och nackdelar. Kommentarer: Du kan välja att även lista lösningarna och dess för- och nackdelar på tavlan eller på ett blädderblock. Dela gärna upp övningen på två tillfällen med två dilemman varje gång. Tanken är att dilemma 1 och 4 är bäst anpassade till en högstadiegrupp, medan dilemma 2 och 3 framförallt riktar sig till gymnasiegrupper. Var öppen för och välkomna även oväntade lösningar! Tid: Den här övningen kräver ca 20 min per dilemma. Material som behövs: Whiteboard eller blädderblock. 37 37

Hedervärt - Att arbeta med ungdomar om heder Övning 10 Sexualitet och identitet Syftet med övningen är att: lyfta olika frågor som rör sexualitet och identitet. Så här går övningen till Alla står upp i rummet och du läser upp en fråga. Till den finns fyra svarsalternativ, ett för varje hörn i rummet. Flickorna/pojkarna får då ta ställning genom att ställa sig i det hörn som stämmer bäst överens med vad de själva tycker. Ett av de fyra svarsalternativen är alltid egna förslag ett öppet hörn för de som inte håller med om något av de andra alternativen. Om någon står själv i ett hörn, ställer du dig bredvid den personen under resten av övningen. När alla har valt ett hörn kan du fråga efter några motiveringar ur olika hörn för att få fram olika åsikter. Du kan också välja att låta flickorna/pojkarna diskutera tillsammans med de andra i samma hörn om hur de har tänkt. Fortsätt då med att Hörnen berättar för varandra hur de har resonerat. Förklara också att det alltid är okej att byta plats/ändra åsikt under övningens gång. Dilemma 1 Amine och Emilia är bra kompisar. De träffas varje dag både i skolan och utanför, och gör ofta något tillsammans på helgerna. Amine börjar inse att hon är attraherad av Emilia, men är rädd att förstöra deras vänskap. Hur ska hon göra? Berätta att hon är lesbisk, men inte att hon är attraherad av Emilia. Ingenting, försöka bli intresserad av någon annan. Berätta allt för Emilia. Öppet hörn för egna förslag. Dilemma 2 Amid och Emil är bra kompisar. De träffas varje dag både i skolan och utanför, och gör ofta något tillsammans på helgerna. Amid börjar inse att han är attraherad av Emil, men är rädd för att förstöra deras vänskap. Hur ska han göra? Berätta att han är homosexuell, men inte att han är intresserad av Emil. Ingenting, försöka bli intresserad av någon annan. Berätta allt för Emil. Öppet hörn för egna förslag. Samla gruppen och diskutera om de resonerade på olika sätt kring dilemmana, var det exempelvis många som valde olika hörn? Vilka skillnader och vilka likheter fanns? Vad tror de att skillnaderna i så fall beror på? Hade det varit annorlunda om det hade varit en flicka och en pojke, istället för två flickor eller två pojkar? Din uppgift som ledare är att lyfta fram eventuella olikheter i hur man ser dels på flickors och pojkars sexualitet, dels på homo- och heterosexualitet. Kommentarer: Börja gärna övningen med några oavslutade meningar kring sexualitet (se introduktionsövningen för tillvägagångssätt), exempelvis: Kärlek och sex är Ett sätt att lära känna sin sexualitet på är att För pojkar är oskulden För flickor är oskulden Innan man har sex är det viktigt att Inför den här övningen är det också viktigt att du som ledare funderar kring din syn på flickors och pojkars sexualitet, homo-, hetero- och bisexualitet, etc. Exempelvis genom att själv fundera över de oavslutade meningarna. Det finns en risk att det i gruppen finns en rätt åsikt om saker och att flickorna/ pojkarna inte alltid säger det som de verkligen tycker. Ett sätt att hantera detta är att börja med att de får skriva ner sin åsikt på en lapp, innan de tar ställning offentligt. Lappen kan vara helt hemlig, men då har de i alla fall gjort det tydligt för sig själva vad de faktiskt tycker. Det finns många olika varianter på den här övningen, exempelvis att det handlar om en flicka och en pojke i det första dilemmat och sen om två flickor/två pojkar i det andra. En annan variant är att det är en flicka och en pojke i båda dilemmana men att det är flickan som blir kär i det första och pojken i det andra. Vilken variant du väljer beror på vilka frågeställningar som känns viktigast att belysa, men gemensamt är diskussionen kring eventuella skillnader och likheter i hur flickorna/pojkarna resonerar kring de två dilemmana. 38 38 Tid: Den här övningen kräver ca 15-20 min per dilemma. Material som behövs: Fria ytor, ev papper med oavslutade meningar

Kapitel 5 Övning 11 Framtidsdrömmar och utbildning Syftet med övningen är att: ge flickorna/pojkarna en möjlighet att fundera över och formulera sina framtidsdrömmar. konkretisera hur ens drömmar kan uppnås. Så här går övningen till Börja övningen med att alla sitter i en ring och gör en runda. Frågan alla får besvara är om de har någon dröm för sin framtid och hur den ser ut. Låt dem sen diskutera följande frågor två och två: Tror jag att min dröm kan förverkligas? Vad krävs? Var befinner jag mig just nu? Hur kan jag nå dit? Vad behöver jag göra? Finns det någon/några i min omgivning som kan stötta mig i att förverkliga min dröm? Har jag någon förebild? Samla hela gruppen igen och låt alla berätta kort hur de har resonerat, skriv eventuellt upp några stödord på tavlan att gå tillbaka till senare i övningen. Fortsätt med att föra in diskussionen på utbildning och dess för- och nackdelar: Hur kommer din framtid att påverkas om du satsar på studier (både den utbildning du går nu och eventuell vidareutbildning) eller inte gör det? Knyt ihop diskussionen kring utbildning genom att skriva upp fördelar, hinder och möjligheter som tre stora rubriker på tavlan, och hjälpas åt att fylla på med förslag under alla rubrikerna. FÖRDELAR HINDER MÖJLIGHETER få det jobb man vill ha dåliga betyg någon som kan hjälpa mig med matten Börja med fördelarna, då de är motivationen för att lösa eventuella hinder. Försök sen att hitta minst en möjlighet till lösning per hinder. Din uppgift som ledare är att följa upp diskussionen med följdfrågor som hjälper flickorna/pojkarna att fundera över vad som är viktigt för dem och se möjligheterna i sin framtid. Kommentarer: Om du gjort visitkortsövningen med gruppen tidigare, kan det vara en bra utgång att ta fram korten inför den här övningen. Kanske kan de få inspiration av sitt eget och andras visitkort. Vår erfarenhet är att behovet av utbildning för att nå sina drömmar alternativt bristen av tankar på vidareutbildning gör övergången mellan framtidsdrömmar och utbildning naturlig. Se till att diskussionen kring/definitionen av vidareutbildning är bred och inte likställs med akademisk utbildning. Det är viktigt att framtidsdrömmen handlar om individen, snarare än exempelvis fred på jorden. Tid: Den här övningen kräver ca 45 min. Material som behövs: Whiteboard och färgpennor 39 39

Hedervärt - Att arbeta med ungdomar om heder Övning 12 Uppskattningsövningar Syftet med övningarna är att: stärka och peppa alla i gruppen. öva sig på att ge och ta emot positiv kritik. stärka gruppkänslan. Så här går övning 1 till Dela ut en namnlista med allas namn i gruppen till varje deltagare. Flickornas/pojkarnas uppgift är att skriva minst en positiv egenskap om alla andra i gruppen. För att underlätta kan du dela ut en lista med exempel på positiva egenskaper. Ha eventuellt en diskussion kring egenskaperna, och ge exempel på dem. Samla in namnlistorna. Berätta sedan att kommentarerna ska sammanställas och att varje enskild person i gruppen ska få positiva kommentarer om sig själva på ett papper vid nästa tillfälle. Ett alternativ till övningen är att du skickar runt ett fint papper/vykort för varje flicka/pojke i gruppen, som de andra får skriva uppskattningar på. Då får de med sig sina egna kort med andras uppskattningar på en gång. Din uppgift som ledare är att se till att övningen blir just positiv! Kommentarer: Den här övningen kan förstås göras på många olika sätt, men fördelen med att låta flickorna/pojkarna skriva ned uppskattningarna på var sitt papper och sen lämna in dem till dig, är att du får kontroll över vad som skrivs. Det riskerar då inte heller att hamna i att flickorna/pojkarna börjar försöka lista ut vem som har skrivit vad. Ett alternativ till att dela ut förslag på positiva egenskaper, är att låta alla hjälpas åt att komma på förslagen i någon form av brainstorming, exempelvis: tänk på någon du gillar, vilka egenskaper har hon/han? Att använda en färdig lista kan samtidigt vara ett sätt att arbeta med att utöka sitt ordförråd. Så här går övning 2 till Alla sitter i en ring och gör en självuppskattningsrunda. Någonting jag är bra på Din uppgift som ledare är att se till att övningen blir just positiv! Kommentarer: Den här övningen kan vara lite svår, och kräver en viss trygghet i gruppen. Ett sätt att komma in på vad man är bra på, är att börja med att fråga om något man tycker är roligt att göra. Så här går övning 3 till Dela in alla i grupper om ca fyra personer. Berätta att deras uppgift är att skvallra positivt om dem som inte sitter med i er grupp, exempelvis om positiva egenskaper eller bra saker de har gjort. Kom tillbaks efter ca 15 minuter. Dela in flickorna/pojkarna i nya grupper, och låt dem nu sprida det positiva skvallret. Till exempel jag hörde att du Alex hade hjälpt Safin med hans cykel som gått sönder. Vad schysst du är! Avsluta med en diskussion om hur det var att skvallra om andra på det här sättet och hur det var att höra något positivt om sig själv. 40 40

Kapitel 5 Din uppgift som ledare är att se till att övningen blir just positiv! Kommentar: Spridningen av det positiva skvallret kan gärna kombineras med någon form av fika eller mingel. Se till att dela ut uppgifterna så att det blir positivt skvallrat om alla, exempelvis grupp 1 skvallrar positivt om alla i grupp 2. Om det passar kan du knyta tankar kring styrkan i skvallret till diskussionen kring negativ ryktesspridning (se tidigare övning). Tid: Alla uppskattningsövningar är uppbyggda så att de kan göras i olika former och anpassas efter den tid man har. Material som behövs: Pennor, papper, namnlistor, förslag på positiva egenskaper 41 41

Hedervärt - Att arbeta med ungdomar om heder Kapitel 6 Viktiga kontakter Vart kan flickor och pojkar vända sig om de blir utsatta för hedersförtryck? För unga Du som är ung flicka eller pojke och utsatt för brott mot mänskliga rättigheter kan vid behov söka hjälp hos olika organisationer/institutioner. Idag finns det olika aktörer som arbetar förebyggande mot hedersrelaterat förtryck. Nedanstående organisationer kan erbjuda hjälp och en del av dem har också tips på sina hemsidor om andra ställen där man kan få hjälp. Bris - Barnens rätt i samhället BRIS är en organisation som bistår barn som far illa samt fungerar som en länk mellan barn, vuxna och samhälle. Barnens hjälptelefon: 0200-230 230 Brottsofferjourernas Riksförbund Brottsofferjourernas Riksförbund arbetar för bättre villkor för brottsoffer. BOJ har drygt 100 lokala brottsofferjourer runt om i landet, som ger praktisk hjälp och stöd till brottsoffer och vittnen. Brottsofferjourernas telefoncentral nås på 0200-212019 Famnen Famnen är ett Resursteam i Uppsala kommun som hjälper ungdomar i mångkulturella familjer att komma fram till hur de vill leva och hur man kan genomföra nödvändiga förändringar i relation till föräldrar, syskon, skola, släkt, vänner och äktenskap. Tel: 018-727 15 75 Flicka.nu Rädda Barnens verksamhet för flickor som lever i två kulturer. Hit kan man ringa eller maila för att få hjälp av psykoterapeuter. Tel: 08-698 90 19 Fryshuset/Elektra Elektra arbetar utifrån en helhetssyn med flickor och pojkar som lever i hedersrelaterat förtryck och konflikter. Tel: 08-462 22 06 eller 08-462 22 98 Kvinnors nätverk Telefonrådgivning, öppet hus, tjejjour för de som är utsatta för våld eller ofredande och känner sig förtryckta i hemmet, i skolan eller någon annanstans. Har ett radioprogram på FM 88.9, Stockholm. Tel: 08-411 78 55 www.bris.se www.boj.se www.uppsala.se www.flicka.nu www.elektra.nu www.kvinnonet.org 42 42

Kapitel 6 Linna-mottagningen Öppen mottagning för ungdomar mellan 13-25 år som är utsatta för hedersrelaterat förtryck, hot eller våld. Du kan få anonym rådgivning och rådgivning enligt individuella handlingsplaner. Jourtelefon: 020-40 70 40 www.varljus.se/ verksamheter/lin na.htm Mansjouren Mansjouren i Stockholms län ger samtalsstöd till män och kvinnor i svåra livssituationer. Jourtelefon för hela landet: 08-30 30 20 Rädda Barnen Rädda Barnen arbetar för barns rättigheter genom att väcka opinion och stödja barn i utsatta situationer Tel: 08-698 90 00 Röda sidorna Röda Sidorna visar dig som är ung var du kan få hjälp när det känns jobbigt och fungerar som en telefonkatalog på nätet som samlat numren till organisationer och verksamheter som ger stöd. Sharaf hjältar Sharaf Hjältar är en del inom Fryshusets Elektra-projekt som riktar sig till killar som kommer från patriarkala kulturer. De arbetar huvudsakligen med förebyggande attitydförändring. Kontaktperson: Ahmet Benhur Turkoglu Telefon: 0739-50 22 69 www.mansjouren. net www.rb.se www.rodasidorna. se www.elektra.nu Skolan För att få hjälp genom din skola, kan du kontakta elevhälsovården (kurator, skolsköterska). Systerjouren Somaya Systerjouren Somayas kvinno- och tjejjour ger stöd, råd och hjälp att komma vidare till den som har blivit misshandlad, hotad, eller våldtagen. Jourtelefon för muslimska flickor och kvinnor på 17 olika språk. Tjejjouren: 08-795 95 91 www.somaya.nu Terrafem Nätverk för kvinnors rätt mot mäns våld. Terrafem har rikstäckande jourtelefon på olika språk för unga flickor utsatta för våld av närstående. Jourtelefon: 020-52 10 10 www.terrafem.org Ungdomsmottagningen Du kan besöka ungdomsmottagningen i din kommun. Genom Vårdguiden kan du hitta din närmaste ungdomsmottagning. Vårdguiden på telefon: 08-320 100 www.vardguiden.se 43 43

Hedervärt - Att arbeta med ungdomar om heder För dig som arbetar med unga Personalen som möter flickor och pojkar som är utsatta för brott mot mänskliga rättigheter i hederns namn kan söka stöd och hjälp hos följande organisationer/institutioner. Amnesty International Amnesty International är en världsomspännande organisation som arbetar för mänskliga rättigheter. Tel: 08-729 02 00 Bris Barnens rätt i samhället Om du har frågor eller behöver råd om något som rör barn kan du som vuxen ringa BRIS Vuxentelefon - om barn. Vuxentelefon - om barn: 077-150 50 50 Buffert Buffert vänder sig till alla vuxna som arbetar för bättre villkor för barn och ungdomar i Sverige. Här finns även projektbanken där projekt och initiativ för barn och unga runtom i Sverige beskrivs och visas upp. www.amnesty.se www.bris.se/ adults/ www.buffert.se/ firstpage.asp Frivilliga organisationernas fond för mänskliga rättigheter Fonden arbetar inom området demokrati och mänskliga rättigheter. Tel:08-54 54 99 70 MRforum MRforum samlar fakta om området mänskliga rättigheter och publicerar material från organisationer och andra aktörer. Resursteam mot hedersrelaterat våld Teamet ligger under Länsstyrelsen i Stockholms verksamhet och erbjuder i första hand sina tjänster till anställda inom socialtjänsten, skolan, polisen, ungdomsmottagningar, sjukvården och rättsväsendet. Tel: 08-785 40 94, 785 41 94 Svenska FN förbundet Genom Svenska FN förbundets hemsida kan man läsa FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna på adress: www.manskligarattigheter.gov.se www.humanrights. se www.mrforum.se www.ab.lst.se/tem plates/information Page 7479.asp www.sfn.se 44 44

Kapitel 6 För akuta situationer Polisen Om brottet är pågående ring 112 I icke akuta ärenden, ring 114 14. www.polisen.se Socialjouren För Stockholm: Vid akutsituation dygnet runt, ring 08-508 400 00 45 45

Hedervärt - Att arbeta med ungdomar om heder Kapitel 7 Litteratur Böcker och rapporter För flickor och pojkar Arbabi, Farnaz & Fristorp, Lotta: Överlevnadshandbok för flickor om frihet och heder. Rädda Barnen, 2002. Gender Development Network: Handbok mot diskriminering, förtryck, hot och våld i hederns namn. 2005. (Beställs från info@gdn.se). Höjeberg, Pia: Aylas saga. Apec, 2004. Swanberg, Lena Katarina: Hedersmordet på Pela Lillasystern berättar. DN:s förlag, 2002. Wahldén, Christina: Heder. Tiden, 2002. Wennstam, Katarina: Flickan och oskulden. Bonnier. 2002. För lärare och pedagoger Amara, Fadela: Varken hora eller kuvad. Pocky, 2005. Alfakir, Nabila: Skapa dialog med föräldrarna Integration i praktiken. Runa, 2004. Darvishpour, Mehrdad: Invandrarkvinnor som bryter mönster. Liber, 2004. De los Reyes, Paulina: Patriarkala enklaver eller ingenmansland? Våld, hot och kontroll mot unga kvinnor i Sverige. Integrationsverket, 2003. Demirbag-Sten, Dilsa: Stamtavlor. Norstedts, 2005. Ekerwald, Hedvig: Leva sitt liv med familjen i behåll. Rädda barnen, 2004. Gender Development network, 2005. Handbok mot diskriminering, förtryck, hot och våld i hederns namn. Hammar, Åsa: I främmande land: Om lojalitet, heder, arbetslöshet och självrespekt. Stockholm Federativ, 1998. Khouri, Norma: Förlorad heder. Pan förlag, 2003. Knutagård, Hans & Nidsjö, Elisabeth: Hedersrelaterat våld mot ungdomar på grund av sexuell läggning. Länsstyrelsen i Skåne län, 2004. Kocturk-Runefors, Tahire: En fråga om heder: Turkiska kvinnor hemma och utomlands. Tiden, 1991. Länsstyrelsen i Stockholms län: Resursteam mot hedersrelaterat våld. Stöd till myndigheternas insatser för utsatta ungdomar. 2005. Länsstyrelsen i Östergötland: Om våld i hederns namn och om skyldigheten att se och hjälpa utsatta flickor och kvinnor. 2004. Länsstyrelsen i Södermanlands län: Förtryck och våld i hederns namn. En handbok i arbetet mot hedersrelaterat våld. 2005. Mohr, Sanna: Studiematerial, Elektra Vad är mänskliga rättigheter? Vad är frihet? Vad är jämställdhet? Vad är heder? Fryshuset, 2004. Rai, Bali: (O)planerat bröllop. Tiden, 2002. Rädda Barnen, 2004. Förtryck i hederns namn Det handlar om olydnad. Schlytter, Astrid: Rätten att själv få välja. Studentlitteratur, 2004. Sjögren, Annick: Här går gränsen: Om integritet och kulturella mönster i Sverige och medelhavsområdet. Arena, 1999. Sohlberg, Ella: Flickor och unga kvinnors behov av skydd vid hot om hedersrelaterat våld. Kartläggning. Länsstyrelsen i Västernorrland, 2004. 46 46

Kapitel 7 Swanberg, Lena Katarina: Hedersmordet på Pela Lillasystern berättar. DN:s förlag, 2002. Wikan, Unni: En fråga om heder. Ordfront, 2004. In English Albqaeen, Norma Khouri: Verbode liefde (Forbidden Love) A personal story on HRV in Jordan. Arena, 2003. Kvinnoforum: Honour Related Violence within a Global Perspective: Mitigation and Prevention in Europe. European Conference report. 2004. Kvinnoforum: Honour related Violence, European Resource Book and Good Practice. 2005. Ilkkaracan, Pina (ed): Women and sexuality in Muslim societies. Pandora, 2000. Referenser Ahmadi, Nader (red): Ungdom, kulturmöten, identitet. Liber, 1998. Darvishpour, Mehrdad: Hur kulturmöten och maktkonflikter mellan föräldrar och ungdomar inom invandrarfamiljer i Sverige påverkar deras situation. Föreläsning, 050919. De los Reyes, Paulina & Mulinari, Diana: Intersektionalitet. Liber, 2004. Johansson, Lasse: Om hedersrelaterat förtryck mot flickor och unga kvinnor. Infopunkter för grundskolor och gymnasieskolor. Länsstyrelsen i Västra Götaland. (Beställs från: Lasse.johansson@o.lst.se). Kommunförbundet i Stockholms Län: Att arbeta med patriarkala familjer. En verksamhetsöversikt. 2003. Kvinnoforum: Honor Related Violence, European Resource Book and Good Practice. 2005. Länsstyrelsen i Stockholms län: Resursteam mot hedersrelaterat våld. 2005. Länsstyrelsen i Södermanlands län: Förtryck och våld i hederns namn. En handbok i arbetet mot hedersrelaterat våld. 2005. Länsstyrelsen i Östergötland: Om våld i hederns namn och om skyldigheten att se och hjälpa utsatta flickor och kvinnor. 2004. Myndigheten för skolutveckling: Heder, skam, familj och makt. 2004. www.skolutveckling.se (pdf-fil). Sjögren, Annick: Här går gränsen Om integritet och kulturella mönster i Sverige och medelhavsområdet. Arena, 1993. Sjöstrand, Mattias: Rapport om elevernas skolresultat. Skolverket, publiceras 2006. Xist/Kvinnoforum: Unga tjejers och killars ökade empowerment En studie av åtta empowermentprojekt för unga tjejer och killar. 2005. Wennstam, Katarina: Flickan och oskulden.bonnier.2002. 47 47

Hedervärt - Att arbeta med ungdomar om heder Kapitel 8 Bilagor Utdrag ur FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna Artikel 1 Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Artikel 2 Envar är berättigad till alla de fri- och rättigheter, som uttalas i denna förklaring, utan åtskillnad av något slag, såsom ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning övrigt. Artikel 3 Envar har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet. Artikel 5 Ingen må utsättas för tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Artikel 16 Vuxna män och kvinnor har rätt att utan någon inskränkning på grund av sin ras, nationalitet eller religion ingå äktenskap och bilda familj. De äger lika rättigheter vid giftermål, under äktenskap och vid äktenskaps upplösning. Äktenskap må ingås endast med de blivande makarnas fria och fullständiga samtycke. Artikel 18 Envar har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rätt innefattar frihet att byta religion eller tro. Artikel 19 Envar har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Artikel 30 Inget i denna förklaring må tolkas såsom innebärande rättighet för någon stat, grupp eller person att ägna sig åt verksamhet eller utföra handling som syftar till att omintetgöra någon häri uttalade fri- och rättighet. Barnkonventionen - kort version FN:s konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen) består av 54 artiklar. Artikel 1 Ett barn - det är varje människa under 18 år. 48 48

Kapitel 8 Artikel 2 Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Artikel 3 Barnets bästa ska alltid komma i första rummet Artikel 4 Konventionsstaterna ska sträva efter att till det yttersta av sina tillgängliga resurser söka förverkliga barnets sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter. När resurserna inte räcker till bör man söka lösningar genom internationellt samarbete. Artikel 6 Varje barn har rätt att överleva och att utvecklas Artikel 7 Barnet har rätt till ett namn och en nationalitet. Barnet har rätt, så långt det är möjligt, att få veta vilka föräldrarna är. Artikel 9 Barnet ska inte hållas åtskilt från sina föräldrar mot sin vilja, utom när det är för barnets bästa. Barn som inte bor med båda föräldrarna ska ha rätt att träffa båda två regelbundet. Artikel 10 Ansökningar från familjer som vill återförenas över statsgränser ska behandlas på ett positivt, humant och snabbt sätt. Artikel 12-15 Barnet har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör det. När domstolar och myndigheter behandlar fall som rör barnet ska barnet höras och barnets intresse komma i första rummet. Barnets rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet ska respekteras. Artikel 18 Båda föräldrarna har gemensamt det primära ansvaret för barnets uppfostran och utveckling. Barnet bästa ska för dem komma i första rummet. Artikel 19 Barnet har rätt att skyddas mot fysiskt eller psykiskt våld och mot vanvård eller utnyttjande av föräldrar eller andra vårdnadshavare. Artikel 20-21 Barnet, som berövats sin familjemiljö, ska ha rätt till alternativ omvårdnad. Vid adoption ska staterna säkerställa barnets bästa i enlighet med gällande lagar. Artikel 22 Flyktingbarnet har rätt till skydd och hjälp om det kommer ensamt eller tillsammans med föräldrar eller annan person. 49 49

Hedervärt - Att arbeta med ungdomar om heder Artikel 23 Varje barn med fysiskt eller psykiskt handikapp har rätt till ett fullvärdigt och anständigt liv som möjliggör dess aktiva deltagande i samhället. Artikel 24 Barnet har rätt till hälso- och sjukvård. Alla länder ska arbeta för att minska spädbarnsdödligheten och bekämpa sjukdomar och undernäring och avskaffa traditionella, hälsofarliga sedvänjor. Gravida och nyblivna mammor har rätt till hälsovård. Artikel 28-29 Barnet har rätt till gratis grundskoleutbildning. Undervisningen bör förbereda barnet för livet, utveckla respekt för mänskliga rättigheter och fostra i en anda av förståelse, fred, tolerans och vänskap mellan folken. Artikel 30 Barnet, som tillhör minoritetsgrupper eller ursprungsbefolkningar, har rätt till sitt språk, sin kultur och religion. Artikel 31 Barnet har rätt till lek, vila och fritid. Artikel 32 Barnet har rätt att skyddas mot ekonomiskt utnyttjande samt mot hårt arbete som skadar eller hindrar barnets skolgång och äventyrar barnets hälsa. Artikel 33 Barnet har rätt att skyddas från olaglig användning av narkotika. Artikel 34 Barnet har rätt att skyddas mot alla former av sexuella övergrepp och mot att utnyttjas i prostitution och pornografi. Artikel 35 Bortförande, försäljning eller handel med barn ska förhindras. Artikel 37 Inget barn får utsättas för tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling och bestraffning. Inget barn får olagligt eller godtyckligt berövas sin frihet. Barnet får inte bestraffas med livstids fängelse eller dödsstraff. Varje frihetsberövat barn ska behandlas humant och med respekt. Barnet har rätt att snarast möjligt få juridisk hjälp. Barnet i fängelse har rätt till kontakt med och besök av sin familj. Artikel 38 Konventionsstater skall vidta alla lämpliga åtgärder för att tillförsäkra att barn under 18 år inte deltar i väpnade konflikter. Artikel 39 Barnet som blivit offer för vanvård, utnyttjande, försummelse, tortyr, väpnade konflikter eller annan omänsklig behandling har rätt till rehabilitering och social återanpassning. 50 50

Kapitel 8 Artikel 40 Barnet, som är anklagat för brott eller blivit dömt för straffbara handlingar, har rätt till en behandling som främjar barnets känsla för värdighet och för andras mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Artikel 41 Rättigheterna i konventionen gäller inte om andra nationella lagar ger barnet större möjligheter att förverkliga rättigheterna. Artikel 42 De stater som anslutit sig till konventionen åtar sig att göra konventionens bestämmelser och principer allmänt kända bland vuxna och barn. Artikel 43-45 Bestämmelser om hur alla länder som anslutit sig till konventionen ska arbeta för att förverkliga den. En övervakningskommitté inom FN granskar konventionsstaternas rapporter. FN-organ och frivilligorganisationer kan också delta med information till FN. Artikel 46-54 Regler om hur stater kan ansluta sig till konventionen och när dessa börjar gälla. En reservation som strider mot denna konventions ändamål och syfte skall inte tillåtas. 51 51

Hedervärt - Att arbeta med ungdomar om heder Regeringskonferens mot hedersvåld 7-8.12 2004 Slutdokumentet/ordförandetexten: Patriarkalt våld utgör ett hot mot individens frihet och liv, mot rättvisa villkor mellan könen och mot utveckling. Det måste åtgärdas oavsett uttryck och på alla nivåer. Det förekommer världen över och inom alla klasser och samhällsgrupper. Det tar sig skilda uttryck men är i grunden rotade i föreställningar om manlig överordning och kvinnlig underordning. Det är ofta den sista utvägen för att upprätthålla existerande maktkulturer när kvinnor och flickor utmanar det faktum att de förnekas de rättigheter som pojkar och män åtnjuter pga att de föds med manligt kön. S k hedersrelaterat våld är en form av patriarkalt våld som ofta förknippas med brist på kroppslig integritet, rörelsefrihet, rätt till lönearbete och ekonomiskt oberoende. En speciell aspekt av våldet är att det öppet uppmuntras och sanktioneras, inom familjer och samhällen. Resolutionen från FN:s generalförsamling A/C.3/59/L.25 slår fast staters skyldighet att med alla medel förhindra, undersöka och bestraffa förövare av brott som utförs mot kvinnor och flickor i hederns namn och att skydda offren och ett underlåtande att ge sådant skydd kränker, begränsar eller omöjliggör åtnjutandet av offrens mänskliga rättigheterna. Resolutionen framhåller mäns ansvar för att främja jämställdhet och för att förändra attityder i syfte att utrota könsstereotypa föreställningar. Den betonar också vikten av stöd till offer, bl. a. skydd, rådgivning och hälsovård, inklusive sexuell, reproduktiv och mental hälsa. Därför utfärdar ordföranden vid den internationella konferensen om patriarkalt våld, anordnad i Stockholm 7-8 december 2004 följande upprop: 1. Orsakerna till allt patriarkalt våld måste åtgärdas, genom angripandet av föreställningar om manlig överordning och kvinnlig underordning liksom tolkningar av maskulinitet som förstärker patriarkala strukturer och mäns våld. 2. Våld i hederns namn måste angripas som ett hinder mot kvinnors åtnjutande av de mänskliga rättigheterna. Tolkningar av heder som starkt kopplar till kvinnors kyskhet måste ifrågasättas. Det kan aldrig accepteras att sedvänjor, traditioner eller religiösa hänsyn åberopas i syfte att undgå skyldigheter att motverka våld mot kvinnor och flickor inklusive s.k. hedersrelaterat våld. 3. Våld mot kvinnor måste åtgärdas utifrån ett rättighetsperspektiv inom ramen för ett brett spektrum av åtgärder för att främja jämställdhet mellan könen, genom att ge kvinnor och flickor makt över sina egna liv och genom att öka medvetenheten bland män för att bekämpa mäns tystnad kring patriarkalt våld. Åtgärder måste vidtas inom områden som lagstiftning, sysselsättning, utbildning liksom sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. 4. Respekten för kvinnors åtnjutande av mänskliga rättigheter är till sin natur kopplat till demokrati. Internationella konventioner måste implementeras genom att införlivas i nationell lagstiftning. Stater har skyldighet att främja och skydda mänskliga rättigheter, inkl rätten till liv, frihet och personlig säkerhet och att ge prioritet åt detta genom att avsätta erforderliga resurser. 5. Internationellt samarbete för att mer effektivt angripa patriarkalt våld med fokus på s.k. hedersrelaterat våld skall uppmuntras och utvidgas, genom internationella organisationer såsom FN, Interpol och Europol, och regionalt genom organisationer som EU, Europarådet, organisationen för de islamiska konferenserna, ASEAN, SADC och SAARC. Det civila samhället inklusive enskilda organisationer är viktiga samarbetspartners för regeringarna i dessa strävanden. 52 52

Kapitel 8 Utvärdering för deltagare per tillfälle Gång: Datum: 1. Vad tyckte du om idag? 2. Lärde du dig något nytt? 3. Vad var bäst idag? 4. Vad var sämst idag? 5. Vad skulle vi kunna ändra på? Övrigt: Tack för hjälpen!! 53 53

Hedervärt - Att arbeta med ungdomar om heder Utvärdering för deltagare (helhet) 1. Vilken är din upplevelse av övningarna? Motivera: 2. Vilken är din upplevelse av gruppen? Motivera: 3. Lärde du dig något nytt? Ge exempel: 4. Vilka frågor har känts viktigast att diskutera? Föräldrars förväntningar Framtidsdrömmar och utbildning Relationer Sexualitet och identitet Ryktesspridning Respekt mellan flickor och pojkar Etnicitet Jämställdhet och könsroller Handlingsutrymme Motivera: 5. Har du saknat något tema under dessa tillfällen? Ge exempel: 6. Vad var bra med att arbeta på det här sättet? 7. Vad var mindre bra med att arbeta på det här sättet? 8. Vad skulle vi kunna ändra på? 9. Hur var ledarna? 54 54

Kapitel 8 Motivera: Övriga kommentarer: Tack för hjälpen! 55 55

Hedervärt - Att arbeta med ungdomar om heder Ledarutvärdering för varje träff Grupp: Gång: Datum: Före gruppträffen Vad är huvudsyftet med dagens träff? Delmoment: 1. Metod ( min): Syfte: 2. Metod ( min): Syfte: 3. Metod ( min): Syfte: 4. Metod ( min): Syfte: Tänk på idag: Material som krävs: Efter gruppträffen Deltagare: 56 56

Kapitel 8 Hur fungerade gruppen (gruppdynamik)? Uppfylldes huvudsyftet? Hur fungerade delmomenten (metoder, dynamik, syfte)? Delmoment 1: Delmoment 2: Delmoment 3: Delmoment 4: Vad skulle vi kunna göra annorlunda? Vad ska vi tänka på till nästa gång? Tack för hjälpen!! 57 57

Xist/Kvinnoforum Kvinnoforum är en idéburen stiftelse och kunskapsorganisation som bedriver förändringsarbete genom information, utbildning, forskning, klientarbete och metodutveckling. Arbetssättet innefattar strategier för förändring samt konkreta insatser för att öka flickors och kvinnors inflytande i privatlivet, arbetslivet och samhället. Teoretisk kunskap och praktisk erfarenhet med att synliggöra kvinnor kombineras i arbetet. Genom arbetet med nätverksarbete, stödgrupper, utbildningar, seminarier, publikationer, studier, arbete i referens- och expertgrupper och påtryckningsarbete har Kvinnoforum en unik erfarenhet inom området och har utvecklat både förhållningssätt och metoder för målgruppen. Kvinnoforum har sedan starten 1988 arbetat med att lyfta fram och förbättra livssituationen för flickor och kvinnor med utländsk bakgrund i Sverige. Arbetet har inriktats på att synliggöra dem i det offentliga rummet och visa på deras specifika behov, kompetens och resurser bland annat genom mobilisering, utbildning och andra typer av informations- och stödinsatser. Målet för Kvinnoforums verksamhet är att alla frågor i samhället analyseras och hanteras utifrån ett genderperspektiv vilket innebär att de systematiska skillnaderna i förutsättningar för kvinnor och män beaktas och att hänsyn tas till att dessa olika förutsättningar varierar med olika åldrar, sociokulturell bakgrund, etnisk tillhörighet och liknande. Xist/Kvinnoforum arbetar med empowerment för att alltfler människor ska bli ägare av sina liv, och delaktiga aktörer i samhällsutvecklingen. Många människor i vårt samhälle präglas idag av att i olika hög grad tro att de inte kan påverka sin situation, sitt liv och ännu mindre hur vårt samhälle ser ut. De får ett begränsat handlingsutrymme. Kvinnoforum baserar sitt empowermentarbete på teoretisk och praktisk kunskap, och definierar empowerment som just de processer som medför att människor blir alltmer ägare av sina liv, på individ-, grupp- och samhällsnivå. Stiftelsen Kvinnoforum Karlbersvägen 77 113 35 Stockholm 08-56 22 88 00 www.kvinnoforum.se info@kvinnoforum.se 58

kvinnoforum stockholm 2006