UNIVERSEN # 3 maj -12 årg 43 En idning för Uppsala universies medarbeare Sudenliv i VÄRLDSKLASS Sid 14 17 SciLifeLab blir naionell insiu Sid 3 Radions exper i Breivikräegången Sid 6 Flygresor i jänsen ökar Sid 10 Han ger konfliken i Uganda nyanser Sid 12 Fler nyheer och nyiga länkar hiar du på www.uu.se/insidan
INNEhåll 8 16 akuell 4 Nya sasningar efer KoF2011 5 Sponandans på Ångsrömlaboraorie 6 Han radiokommenerar Breivikräegången 7 Forum för Afrikasudier har öppna Ema: RESoR 8 Öka anal flygresor i jänsen 10 Möen på disans med ny eknik FoRSkNINg 12 Han vill nyansera bilden av Uganda 13 Kvinnor och barn ine förs SUdENlIV 14 Uländska sudener beygsäer Uppsala 16 Glasvegas spelade på V-Dala Ill SIS 18 Fler delagare sökes ill innebandyräningar 19 Mellansadieelever på eknikmässa 19 Universiy News Vi vill ha en friare och djärvare forskning. Och då krävs en hel del förändringar. Annika Pohl, forskare vid insiuionen för kemi Ångsröm och ledamo i Sveriges unga akademi. 20 6 ledare Inernaionell miljö i Uppsala u vänar vi alla på a våren på rikig ska göra si inåg. I år kunde vi följa nedräkningen på Carolina Redivivas fasad ill de radiionsenliga firande av vårens ankoms i Carolinabacken den sisa april. Våra inernaionella sudener och inernaionella gäser ser med förvåning på våra radiioner. Apropå inernaionella konaker så är de glädjande a våra inernaionella sudener uppfaar Uppsala universie så posiiv. De sporrar oss ill a a fasa på de förslag som lämnas för a vi ska bli ännu mer arakiva. Forfarande har vi e reell problem när de gäller a erbjuda bosäder. Många insaser görs och de finns e anal projek som ser u a kunna falla på plas från och med näsa år. I hös ser de mycke besvärlig u, men ansrängningar görs för a läa på rycke. Uresande, inresande och avgifssudener berikar vår miljö. I SambaNd med avgifsreformen för sudener från redje land så har vi, som alla andra, appa sora andelar av de inernaionella sudenerna. Måle är a vi på några års sik ska nå och överräffa idigare nivå. För a klara de måle måse vi prioriera var och hur vi ska rekryera. Många bland personalen har umärka inernaionella konaker och de är en bra grund när de gäller både rekryering av sudener och ine mins för a öka inresse för våra sudener a under någon del av ubildningen sudera i e anna land. Uresande, inresande och avgifssudener berikar vår miljö och ger sudenerna en bra bas a förbereda sig för arbeslive. INerNaIoNalISerINg kan också göras på anna sä via modern eknik. Föreläsningar kan delas mellan våra sudener i exempelvis Uppsala Learning Lab och en grupp vid e anna lärosäe vid e samarbesuniversie. På så sä kan fler få del av en inernaionell miljö. Yerligare en möjlighe är a a vara på alla som verkar på olika sä och har en inernaionell bakgrund. 35 procen av alla ansällda har sin bakgrund från e anna land än Sverige. Vi har sora möjligheer a forsäa vara e inernaionell framsående universie när de gäller ubildning och forskning. Glad vår! Ann Fus, universiesdirekör REdakIoN redakör: Helena Edsröm e-pos: universen@uadm.uu.se adress: Universen, Uppsala universie, Box 256, 751 05, Uppsala besöksadress: S: Olofsgaan 10b el: 018-471 19 86 ansvarig ugivare: Urban Lindberg layou: Mikael Mannberg, Redakörerna AB, www.redakorerna.se ryck: V-ab upplaga: 7 300 ex PaPPer: Munken Plus 70 gram. V-ab är cerifiera enlig ISO 14001:2004 respekive ISO 9001:2000 sam Svanenmärk. adressändring: meddela din personalhandläggare, övriga prenumeraner gör skriflig anmälan ill redakionen. Texer lagras elekronisk hos Universen. En del exmaerial publiceras också på Inerne. Den som sänder maerial ill Universen anses medge elekronisk lagring/ publicering. För obesäll maerial ansvaras ej. ISSN 0346-3664. SKISS: VERKET ARKITEKTER Uppsala universie del av naionell forskningsinsiu regeringen vill göra en sorsasning på livsveenskaplig forskning. knu och alice Wallenbergs Sifelse och asra Zeneca aviserar a de ska bidra med sora ekonomiska medel ill de nya naionella forskningsinsiu som ska inräas 2013 Sweden Science for life laboraory. ScIlIfelab är Idag e samarbesprojek mellan Uppsala universie, Sockholms universie, Karolinska insiue och Kungliga ekniska högskolan. Dessa fyra universie ska vara huvudinressener i de nya naionella forskningsinsiue för livsveenskaper och planen är a SciLifeLab om några år ska omsäa run en miljard kronor per år. Konenan är a fyra lärosäen samverkar för a kunna erbjuda en eknikplaform ill andra lärosäen och ill näringslive, vilke jag ycker är hel rä väg a gå. Vi kommer a kunna Tradiionsenlig sisa april klockan 15 den sisa april hade den sora digiala klockan på universiesbiblioeke Carolina Rediviva räkna ned ill noll. De var också signalen för sudener, rekor och andra samlade a, som radiionen bjuder, vifa med sina sudenmössor. Sisa april, Valborgsmässoafon, är åres sörsa sudenhögid i Uppsala med forsränning, sillunch, mösspåagning i Carolinabacken, OD i universiesaulan/universiesparken, vårsång vid Gunillaklockan och bal på sloe. Inför åres sisa april lyfe Uppsala universie särskil fram de radiionella firande. Bland anna genom e anal webbfilmer där Uppsalaalumnen Mikael Tornving beräar om bakgrunden ill radiionerna kring sudenernas sisa april. illhandahålla eknik- och resurssarka forskningsmiljöer i framkan. De är e ny sä a jobba illsammans och de kan höja Sverige som forskningsnaion, säger rekor Eva Åkesson, som nu ser fram emo hösens forskningsproposiion som kommer a ydliggöra regeringens inenioner. Forskningen vid SciLifeLab handlar om sora och gränsöverskridande framidsfrågor som sjukdomar och hälsa, uveckling av sjukvård och nya läkemedel, anibioikaresisens, miljö och energi. Knu och Alice Wallenbergs Sifelse aviserade under april a de bevilja 220 miljoner kronor för a bidra ill ekniklaboraorier vid SciLifeLab. Regional blir naionell Dessuom har AsraZeneca beslua a ingå e femårig samarbesaval med SciLifeLab. Inenionen är a invesera i forskningsprojek i sorleksordningen 5-10 miljoner dollar per år i fem år beroende på akuella projek av inresse. Uppsalas forskare inom SciLifeLab får 2013 en samlad bas vid BMC, då den nya byggnaden Nave ska så färdig. Efer a regeringens avisera den kommande sasningen höjdes röser i medierna, bland anna från Lunds universie, om a uvecklingen kan ses som en poliisk syrning av viss forskning ill Sockholmsområde. Men den kriiken ar rekor Eva Åkesson med ro. Hon anser a regionala sasningar är lika nödvändiga som gynnsamma. Vi måse vänja oss vid a ine ha alling på hemmaplan dessa forskningsmiljöer är alldeles för dyra för a de ska kunna finnas överall. Sverige är e lie land och de finns umärka kommunikaioner både söderöver och norröver. Uppsalas forskare är sora användare av forskningslaboraorie Maxlab i Lund och vi kommer a bli sora användare av forskningsanläggningen ESS när den sår klar i Skåne. På samma hoppas vi a Lunds universie blir en av de sörre användarna av plaformarna i Sockholm och Uppsala, säger hon. helena edsröm Se filmerna med Mikael Tornving på Youube: www.youube.com/user/uppsalauniversie UNIVERSEll BEgärAN om SAmgåENdE Syrelsen för Högskolan på Goland och konsisorie vid Uppsala universie besluade den 19 april a lämna in en begäran ill regeringen om a få gå samman. Rekorerna för de båda lärosäena är glada över dagens beslu. Jag ser fanasiska möjligheer i dea projek. Vi kommer a skapa en möesplas för gränsöverskridande och nyskapande ubildning och forskning som blir någo hel ny i högskolesverige, säger Eva Åkesson, rekor vid Uppsala universie. De övergripande syfe med a slå samman lärosäena är a skapa en unik profilering inom Uppsala universie och en långsikig hållbar och konkurrenskrafig verksamhe på Goland. Om riksdagen besluar i enlighe med lärosäenas begäran införlivas Högskolan på Goland i Uppsala universie den 1 juli 2013. Hur de forsaa arbee ska organiseras besluas preliminär av konsisorie vid sammanräde i juni. SIm-kor ILL mobiler ByS u Samliga SIM-kor för jänsemobiler kommer a byas u. Disribuionen av de nya koren sker i mien av maj och planerad migreringsperiod är sisa veckan i maj. Bye sker som en konsekvens av AllTeles förvärv av operaören Venelo och a man har en annan eknisk plaform. Alla behåller si nuvarande mobilnummer. Teleservice vid avdelningen för IT och inköp skickar u SIM-koren ill innehavarens insiuion, i enlig med debieringsunderlag. Migrering sker vid specifika daum naeid, även mobila bredband i 3:s nä berörs. Mer info: kommer a skickas via sms sam finnas i e följebrev ill nya SIM-kor och på webben, hp://uadm.uu.se/ii/ elefoni SökrEkord ILL kurser och program När VHS sängde webbanmälan ill kurser och program vid midna naen ill den 17 april hade Uppsala universie få rekordmånga ansökningar. Toal söke 62 198 personer ill Uppsala universie. De är en ökning med 7,6 procen jämför med förra åre. över 1000 profilsidor uppdaerade I april hade fler än 1 000 ansällda uppdaera sin personliga profilsida i personalkaalogen på webben, kaalog.uu.se. De mosvarar ungefär var sjäe ansälld. Profilsidorna har en bra besökssaisk med 1 800 besök varje dag. Den som ine uppdaera sin profilsida kan göra de genom a söka upp sig själv i persoanlkaalogen på webben och sedan klicka på Medarbearporalen (logga in) i högerkolumnen. Medarbearporalprojeke hjälper också insiuioner a flya över profilinformaion för alla sina ansällda ill kaalog.uu.se. Mer info: Emil.Oberg@uadm.uu.se 2 UNIVERSEN # 3-12 UNIVERSEN # 3-12 3
akuell Toppbeyg i KoF ger sraegiska anslag Universiee bjuder upp ill dans 4 Nu har veenskapsområdena besäm vilka sraegiska sasningar som ska göras på grundval av experomdömena i kof2011. bland anna planeras försärkningar inom Scilifelab och en nysasning inom islamsk eologi. KoF-sasningar Rekor har avsa sraegiska anslag på 26, 4 miljoner kronor för KoF-sasningar under perioden 2012-2015. Dessuom sasades e engångsbelopp under 2011 på 26,4 miljoner kronor. humaniora och samhällsveenskap: E reårsprogram i form av rikade forskningssasningar mosvarande sammanlag cirka 116 miljoner kronor. medicin och farmaci:12 miljoner kronor ska fördelas under 2012, 6 miljoner kronor under 2013 och 6 miljoner kronor under 2014. eknik och naurveenskap: En bred sasning på verksamheer som kommi särskil väl u i KoF, dels engångsmedel på 10,6 miljoner kronor och dels långsikiga medel på 10,6 miljoner kronor per år. de var många forskningsprojek som fick beyge oppkvalie eller världsledande i senase omgången av forskningsuvärderingen KoF2011. Experpanelernas omdömen har vari vägledande när de olika veenskapsområdena beslua om vilka sraegiska sasningar som ska göras under 2012-2015. Inom medicin och farmaci sasas 24 miljoner kronor under de närmase re åren. En sor del av pengarna går ill SciLifeLab, som ska byggas u och bli en del av en naionell infrasrukur för molekylär bioveenskap. (Se arikel på sidan 3). Redan i verksamhesplanen för 2012 besluade veenskapsområde för medicin och farmaci om sasningar på anibioikaresisens och infekionsbiologi områden som också prisas i KoF. Vicerekor Bri Skogseid ycker a uvärderingen är e umärk verkyg för sraegiska sasningar. Expergrupperna lyfe fram forskning som vi redan idag sasar på, men också forskning som har poenial för framiden. Jag ycker a de har gjor en alldeles korrek bedömning. Alla som har få beyge Top Qualiy har få någon form av suppor. Samlade resurser Inom humaniora och samhällsveenskap sasas oal 116 miljoner kronor på uvalda forskningsprojek under de kommande re åren. Sasningen är möjlig efersom områdesnämnden har omprioriera egna medel för a försärka fakulesnämndernas förslag ill sasningar. Även fakulesnämnderna och insiuionerna har omprioriera sina resurser. Teologiska fakuleen sasar på a bygga upp e hel ny forskningsfäl i islamisk eologi, en sasning som presenerades för KoF:s expergrupp och vann deras gillande. I sasningen ingår re nya kurser med sar nu i hös och rekryering av en ny professor i islamisk eologi. Hisorisk-filosofiska fakuleen ska bygga upp noder för a knya samman ubildningar på avancerad nivå (se arikel nedan). Andra sasningar görs på daorlingvisik, hälsoekonomi, migraionsrä och inernaionell handelsrä. Arakiva miljöer i sju noder kof2011 pekade på a de inom humaniora finns många små sårbara ämnen med få dokorander. Nu gör hisorisk-filosofiska fakuleen en sasning som beräknas ge effek på både forskning, maserubildning och på ledaruveckling för unga forskare. dea är Någo hel NY. Vi vill ha forskning av högsa kvalie och en ydlig forskningsanknuen ubildning. Genom a skapa sju emaiska noder som en inegrerad forsknings- och ubildningssraegi knyer vi ydlig och konkre samman resurserna och får e mervärde för alla, säger Jan Lindegren, dekan vid hisorisk-filosofiska fakuleen. Bakgrunden är forskningsuvärderingen KoF2011 som gav en sor del av forskningen mycke hög beyg, men också lyfe fram riskerna: för små miljöer, få dokorander och små möjligheer för unga forskare a vara forskningsledare. När KoF-medlen skulle fördelas ville hisorisk-filosofiska fakuleen hia en ny modell som verkligen skulle göra skillnad. De som nu skapas är sju noder med olika eman där forskare från flera insiuioner ingår illsammans med masersudener. Sudenerna är fullvärdiga medlemmar och ska med sina examensarbeen ydlig bidra ill forskningen och deras bidrag ska publiceras. Till forskningsledare uses unga forskare. A få exerna anslag för a bygga upp en egen forskningsmiljö är mycke svår för dem, men nu får de 1,5 miljoner kronor per år i re år i varje nod. Fungerar de här som vi hoppas så vinner alla på de. Vi får fler som forskar, verklig forskningsanknuna masersudener, ledarskapsuveckling för yngre forskare och fler sora humanisiska forskningsprojek, konsaerar ubildningsledare Oskar Peersson. NYSATSNING. Enlig ubildningsledare Oskar Peersson finns mycke a vinna på de nya arbessäe. Sudener delar Sudenerna förvänas a dela på samma villkor som övriga forskare i gruppen, allså ine bara på föreläsningar och handledarmöen, uan även på arbesmöen och konferenser. De kommer a se resurser fördelas och forskning diskueras. De får en unik kompeens som ine bara kommer ill nya om de väljer a forsäa forska efer examen, den behövs även inom yrkeslive. Ska man göra e avancera uppdrag eller en uredning å en myndighe eller en organisaion är de vikig a ha erfarenhe av projekledning och samarbee med andra, säger Oskar Peersson. De finns försås också umaningar a hanera när man provar någo ny. A ubya erfarenheer är väldig vikig. De är ill exempel vikig a samliga masersudener, både inom och uanför noderna, upplever a de få en fullvärdig ubildning av hög kvalie. Och krierierna för a komma in i en nod måse vara ydliga och ransparena. Noderna kommer a uvärderas regelbunde. Vi ror verkligen på dessa eman, men viss kan de hända a någon sasning ine lyckas och då avsluas noden. Men sasningen är långsikig, anken är a sara fler noder framöver, Ubildningsveenskapliga fakuleen sasar på inernaionalisering och en gemensam forskningsplaform. Bred sasning Områdesnämnden för eknik och naurveenskap gör en bred sasning på alla de verksamheer som har kommi särskil väl u i KoF. Vi har sasa på de som är bäs enlig rapporen, hela vägen från absrak maemaik ill illämpad energiforskning om bland anna solceller och vågkraf, säger vicerekor Ulf Danielsson. Områdesnämnden har fördela dels en po med engångsmedel och dels en po med långsikiga medel, som i prakiken innebär en höjning av forskningsanslage. Långsikiga medel illförs ill exempel eoreisk ekologi, för a yerligare försärka forskningsmiljön i biologi och förbära bryggan ill maemaisk biologi. Andra sasningar görs på nanoeknologi, maerialforskning vid MAX IV, parikelfysik vid CERN och även didakik i e samarbee över områdesgränserna. annica hulh säger Oskar Peersson. De mes framgångsrika noderna kommer snabb a bli självfinansierade. anneli waara Sju eman hösen 2012 l Tidigmodern kulurhisoria l Kulur, mak, medborgarskap l Mind and Naure l 1700-al: Sverige i världen världen i Sverige l Kunskap på marknaden: Kommunikaion och organisaion 1800-2020 l Förinelse- och folkmordssudier l Den goda saden: Urbanism och social förändring vid lunchid den 14 och 15 mars förvandlades ångsrömlaboraorie ill e dansgolv. cirka 80 sudener dansade iklädda röda röjor ill onerna av dynamie med aio cruz. På plas fanns gymnasieelever från närområde. de är INe bara de gymnasiser, som besöke Universiesdagarna, som har få a del av dansen. Med hjälp av e filmprodukionsbolag filmades hela illsällningen med flera kameror. Filmen sprids nu i de sociala medierna. Jag hoppas a de här ska ge en yerligare dimension ill vår varumärke, där radiion möer de nya, säger ubildningsinformaör Gabriella Hernqvis vid sudenavdelningen. Idén om en flash mob har funnis ganska länge. För Gabriella Hernqvis har inspiraionen kommi från universie i andra länder. Spridningen är i många fall sor i de sociala medierna och är e kosnadseffekiv sä a ge en posiiv bild av universiees varumärke. I skrivande sund har filmen om flash moben, som finns illgänglig på Uppsala universies sida på Youube, visas över 5 400 gånger. Gabriella Hernqvis har höga mål och räknar med beydlig fler visningar. Drömmen är såklar a den ska få lika sor spridning som flash mobs gjorda av de amerikanska universieen, de finns ill exempel en film från Ohio som i dagsläge har över 700 000 visningar på Youube. Tillsammans med Nils Thebo, som arbear på Ångsrömlaboraorie har Sasning på räsveenskap en ny räsveenskaplig ubildnings- och forskningsmiljö med inrikning mo inernaionell inveserings- och handelsrä ska uvecklas vid universiee. bland anna sarar en eårig maserubildning. projeke uvecklas i flera seg från idé ill genomförande. De finns e mer eller mindre ourölig driv i sudener när de gäller engagemang och projek. Sudenen är en resurs av rang som kan användas ill mycke, säger Nils Thebo. Sudenerna är syrkan Sudenerna är verkligen projekes verklighe och syrka. För när frågan om a bjuda upp ill dans kom ill sudenerna vid den eknik- och naurveenskapliga fakuleen og de ine lång id innan dansgolve var full. Ansvara för uförande av själva dansen har sudenerna själva gjor, främs i form av projekledarna Mia Berg Lissel och Sefan Carlsson. Tros a dea skedde i slue av en enaperiod lyckades vi få ihop 80 sudener! Jag och Sefan höll bland anna i dansräningarna och såg ill a maxa överraskningsmomene. De här är e annorlunda och kul sä a visa gymnasieungdomar vad Uppsala universie är. Flashmoben känns represenaiv för gemenskapen och de roliga saker vi sudener gör här, säger Mia Berg Lissel. mia hellsröm NYeablerINgeN SPeglar behove av värveenskapliga sudier och forskning inom inernaionella aval och viser. Akuella illämpningsområden är ill exempel inveseringar inom energi och naurillgångar. För a kunna arbea med sora samhällsfrågor, ill exempel hur saers samvaro på den inernaionella arenan ska regleras, krävs a vi anpassar forskningsoch ubildningsmiljön. Den nya plaform vi bygger, som vi är förs med i Europa, skär genom ämnen där vi redan har kompeens, så som folkrä och förmögenhesrä, säger Torbjörn Andersson, dekan vid den juridiska fakuleen. Sasningen kommer också a främja inernaionalisering av närliggande forskning och ubildning, menar han. Eableringen och uvecklingen av inrikningen Inernaional Invesmen and Trade Law sker vid den juridiska fakuleen, i samråd med den samhällsveenskapliga fakuleen och Cenrum för Rysslandssudier. Tre forskningsinrikningar kommer a skapas: inernaionell inveseringsrä, inernaionell energirä och öseuroparä. På ubildningssidan är måle a inom e år sara en eårig maserubildning i Invesmen Treay Arbiraion. Sannolik blir denna ubildning den försa i världen i si slag. Dessuom kommer flera fördjupningskurser i relaerade ämnen a anordnas. linda koffmar ÖVERRASKNING. Besökarna på Universiesdagarna på Ångsrömlaboraorie bjöds på sponandans när sudener genomförde en flash mob. Flash mob En flash mob är när en grupp människor samlas på en offenlig plas och gör någo oväna och skingras direk efer. Tanken är a människor ska få se någoning oväna, som verkar sponan. De har blivi all vanligare på senare år a flash mobs används i reklamsammanhang, vilke ine var anken med fenomene från början. Bakom flash moben på Uppsala universie sår sudenavdelningen sam sudener och personal vid Ångsrömlaboraorie. Se filmen: www.youube.com/user/uppsalauniversie Poliisk filosof åres skyeanska prisagare carole Paeman, vid universiy of california, los angeles, har illdelas 2012 års skyeanska pris i saskunskap. enlig moiveringen får hon prise för a hon på e ankeväckande vis umanar eablerade idéer om delagande, kön och jämlikhe. Carole Paeman är poliisk filosof som analyserar frågor om medborgarskap, skyldigheer, samycke och underkaselse. Hon är född i Sorbriannien och dokorerade i Oxford. Hennes vikigase verk är Paricipaion and Democraic Theory (1970) som snabb blev omalad och idag är en klassiker inom demokraieori, The Sexual Conrac (1988) och The Disorder of Women (1989). I de senare uvecklar hon en kriisk granskning och ny olkning av en av den väserländska kulurkresens mes inflyelserika försåelser av poliisk legiimie och saens mak, samhällskonrake. De skyeanska prise på 500 000 kronor är e av de sörsa och mes presigefyllda priserna inom sasveenskapen. Prise finansieras av Skyeanska sifelsen och delas i år u för 18:e gången i samband med en ceremoni i Uppsala den 29 sepember 2012. anna malmberg FOTO: POPHUNTERS 4 UNIVERSEN # 3-12 UNIVERSEN # 3-12 5
akuell akuell Han är radions exper i Breivikräegången de mediala inresse för räegången i oslo mo anders behring breivik är enorm. Sveriges radio har få försärkning från uppsala universie när jurisen eric bylander säller upp som exper i P4 exra. han ycker fler forskare borde engagera sig i den redje uppgifen. ex: Helena Edsröm foo: Mikael Wallersed den 16 april INleddeS räegången mo Anders Behring Breivik vid Oslo ingsrä. Enlig åale dödade han 77 personer, och försöke döda åskillig fler, vid sprängningen av regeringskvarere i Oslo och masskjuningen på Uøya i juli ifjol. Mediepådrage kring händelserna och de räsliga eferspele är enorm. E av Sveriges Radios populärase program, med närmare en miljon lyssnare dagligen, är P4 Exra som leds av Loa Bromé. Programme följer händelseuvecklingen i Oslo ingsrä med hjälp av Eric Bylander, docen i processrä och lekor vid juridiska insiuionen vid Uppsala universie. Händelsernas dramaik och ragedi och den enorma eferföljande uppmärksamheen gör falle speciell. De är också räsveenskaplig inressan efersom illämpningen av normala räegångsregler säs på prov, säger Eric Bylander som syfar på a Breivikräegången på många sä är exraordinär. Räsveenskaplig inressan I de allra flesa fall handlar en mordräegång om a en person brags om live, vilke brukar innebära e begränsa anal vinen och målsägande. Här handlar de om 77 döda, en sor mängd vinen och anhöriga, direksändning RÄTTEGÅNGSEXPERT. Eric Bylanders specialområde är räegångar. vid 17 ingsräer runom i Norge, ackredieringar, säkerheskonroller, beslu om evesändningar. De händer orolig mycke samidig och de poeniella problem som kan uppså ökar exponeniell, säger han. Eric Bylander ska under de io veckor som räegången förvänas pågå följa uvecklingen i Oslo ingsrä och kommenera skeendena i P4 Exras sändningar. I maj eller juni kommer han evenuell också kunna följa räegången på plas i Oslo. Han är som klipp och skuren för uppdrage efersom räegångar är hans specialområde som forskare och han även har jänsgjor som domare. Hans avhandling vid Uppsala universie 2006 handlar om munlighe och skriflighe i räegångar allså hur en räegång går ill i prakiken. Dessuom har han, som idigare gäsdokorand vid Oslo universie och Sveriges nuvarande syrelseledamo i Nordiska föreningen för processrä, sor kännedom om de norska räsväsende, vilke skiljer sig en del från de svenska. redje uppgifen vikig Han är ine heller ovan vid a dela i nyhesmedier. Pirae Bay och barnamorden i Arboga är räegångar han idigare kommenera. Varför säller du upp som radions exper? Jag sysslar ju med räegångar varje dag i mi arbee och har själv arbea som domare så jag ror och hoppas a jag med min sakkunskap kan bidra ill e mervärde i nyhesrapporeringen. Men för Eric Bylander handlar radiodelagande om mer än a han har sakkunskap. Han ycker generell a forskare bör engagera sig mer i den så kallade redje uppgifen, allså när forskare på olika sä går u och bidrar med kunskap uanför universiees väggar. Ofa gnälls de över forskarnas villkor. Men jag skulle vilja säga a de är en lyx a få forska: vi får förmånen a fördjupa oss i e ämne som vi i bäsa fall älskar. Och man vill ju gärna beräa för omvärlden om de som ligger en varm om hjära. Samidig ser jag de VILL BIDRA. För jurisen Eric Bylander är de självklar a sälla upp som radions exper. Här i P4 Exra med Loa Bromé. som åerbealning ill samhälle, som ge mig en lång forskarubildning. Tidigare var Eric Bylander verksam vid Handelshögskolan i Göeborg. Där kräver arbesgivaren a forskarna varje år lägger 200 arbesimmar på den redje uppgifen allså a exempelvis dela i medier, hålla föredrag uanför universiee, avge remissyranden och dela i uredningar. Vid Uppsala universie upplever jag a den redje uppgifen ses som någo av en frivillig respos. Vissa bidrar ofa medan andra ine lägger någon id alls på de. Universiee borde ydliggöra a de här ine är någon hobbyverksamhe, uan snarare är någo som ska as på allvar som en av de uppgifer forskarna får beal för a uföra, säger han. l Forum särker forskning om Afrika afrikaforskningen vid uppsala universie ska få en skjus ack vare forum för afrikasudier. I slue av mars samlades hundraale sudener, forskare och inresserade för invigningen av forume som samlar forskning vid sex fakuleer. PolIIk, uveckling, konfliker och kulur forskning på olika eman om Afrika pågår vid en mängd insiuioner vid Uppsala universie. E av syfena med Forum för afrikasudier, som iniieras vid veenskapsområde för humaniora och samhällsveenskap, är a underläa konaker och samarbeen mellan dessa insiuioner. Iniiaive kan särka pågående forskning och bidra ill a nya sasningar kommer igång. Men de handlar ine bara om forskning. E vikig syfe är också a uppmunra våra sudener a engagera sig i afrikasudier, sa vicerekor Margareha Fahlgren vid invigningsceremonin i Ihresalen på campus Engelska parken. Men forume ska ine bara vara en inern angelägenhe. Tanken är också a underläa konaken med exerna parer uanför universiee. Organisaioner, poliiker och journaliser behöver kunna a del av den breda kunskap om Afrika som vi har inom universiee. Dessuom blir forume en bra konakya för våra forskarkollegor i Afrika, sa Margareha Fahlgren. afrikanska kollegor På plas vid invigningen fanns några av dessa kollegor, nämligen represenaner från de nysarade Panafrikanska universiee, PAU. De är Afrikanska unionens sasning för a skapa excellena forsknings- och ubildningsmiljöer i flerale afrikanska länder. Uppsala universie har agi en akiv roll i grundande av PAU. Vid invigningen i december i den eiopiska huvudsaden Addis Abeba närvarade vicerekor Margareha Fahlgren och Sen Hagberg, professor vid insiuionen för kuluranropologi och enologi. Han är ordförande för Forum för afrikasudier och ska på uppdrag av Sida även bidra i arbee med a bygga upp e PAU-insiu för samhällskunskap och humaniora i Kamerun. karläggning förs För Uppsala universies del åersår nu a göra en ordenlig karläggning och analys av den afrikarelaerade forskning inom humaniora och samhällsveenskap som förekommer vid universiee. De är vikig a få den sorskaligheen så a vi se var vi kan finna möjliga synergier, sa Tekese Negash, forskare vid hisoriska insiuionen, som ansvarar för karläggningen. Han konsaerade a Uppsala är en särskil bra plas för afrikarelaerad forskning, efersom även femioårsjubilerande Nordiska Afrikainsiue är placera i saden. Forume är e naurlig seg i universiees uveckling och kan bli en ny enré för oss in ill universiees forskning och ubildning på område, sa Carin Norberg, direkör för Nordiska Afrikainsiue. helena edsröm Forskare samverkar för bäre hälsovård varje imme dör 500 barn för a känd medicinsk kunskap ine unyjas. Nu ska e forskarkonsorium med bas i uppsala a reda på varför hälsosysemen i vissa länder ine fungerar som de ska. I år kommer mer än sju miljoner barn dö i världen innan de fyll fem år. Två redjedelar av dem skulle kunna räddas med rä insaser i rä länder, då känd medicinsk kunskap redan når dem men uan a uppnå avsedd effek. Mediciner och behandlingar uan fungerande hälsosysem är som bilar uan vägar och den cenrala frågan är varför hälsosysemen i vissa länder ine fungerar som de ska, säger Sefan Swarling Peerson, professor i global hälsa. mer än sjukvårdare Vilka är då de insaser som skulle kunna rädda miljoner barns liv? Sefan nämner amning, myggnä, anibioika och vacciner. De är enkla meoder inom rimliga kosnadsramar, så varför genomförs de ine redan nu? De är en komplex fråga, ska vi förså och förbära dessa sysem behövs mer än bara fler sjukvårdare. Som jag ser de krävs mulidisciplinära samarbeen mellan bland anna anropologer, ekonomer, sociologer och sasveare, säger Sefan Swarling Peerson. I mars ogs de försa gemensamma sege för uvecklad hälsovård i låginkomsländer då forskare från Uppsala universie och Karolinska insiue samlades i Uppsala. På plas vid möe var också dokor Frederick Golooba- Muebi från Africa Power and Poliics Programme, som presenerade jämförande fälsudier av mödravård, vaen och sanie i Rwanda och Uganda. UNICEF inressera Vi vill a reda på varför sjukvården lyckas så olika i länder på samma ekonomiska nivå. Vår iniiala ambiion är a formulera e gemensam forskningsprogram. På sik hoppas vi som universieskonsorium, i samarbee med dessa länders hälsominiserier, kunna genomföra disrikssudier i framför all afrikanska länder. Vi för även samal med UNICEF i New York som uala inresse för vår iniiaiv, säger Sefan Swarling Peerson. De inledande möe beskrivs som en sor framgång. Redan nu förbereds en seminarieserie i samarbee med Karolinska insiue, forskningsprogramme ska skickas u för fundraising och konaker har inles med Uppsala universies nyinräade Forum för afrikasudier. Den inernaionella hälsan påverkas av fler fakorer än sjukvård och som läkare måse vi vara ödmjuka då våra insaser ine räcker ill. Genom a samla vår svenska experis och samverka mulidisciplinär med de usaa länderna kan vi spela en roll i arbee a Forum för afrikasudier Forum för afrikasudier är placera vid insiuionen för kuluranropologi och enologi, men omfaar hela sex fakuleer: l Teologiska fakuleen l Juridiska fakuleen l Hisorisk-filosofiska fakuleen l Samhällsveenskapliga fakuleen l Språkveenskapliga fakuleen l Ubildningsveenskapliga fakuleen KUNSKAPSUTBYTE. Under e besök i Uppsala beräade dokor Frederick Golooba- Muebi om hälsovård i Rwanda och Uganda. lösa dessa livsavgörande problem, menar Sefan Swarling Peerson. magnus alsne 6 UNIVERSEN # 3-12 UNIVERSEN # 3-12 7
Ema: RESoR Forsa ökning av flygresor i jänsen ansällda vid universiee flyger all mer i jänsen och sörs är ökningen av flygresor under 50 mil. Uvecklingen innebär en ökning av universiees koldioxidusläpp, vilke går sick i säv med miljömålen. ex: Helena Edsröm IlluSraIoN: Isockphoo jänseresorna vid uppsala universie ökar. Under 2011 rese universiespersonalen en sräcka som mosvarar 1 400 varv run jorden. Flyge är de ransporslag som ökar i särklass mes vilke också innebär en ökning av universiees koldioxidusläpp. Enlig universiees miljöredovisning för 2011 har de oala usläppe av koldioxid per årsarbeskraf öka med 10 procen jämför med 2010. Trenden är flerårig. Vi reser mer och mer varje år. Sedan 2008 har koldioxidusläppe per årsarbeskraf öka med hela 37 procen. Ur e klimaperspekiv är de försås problemaisk, säger Karolina Kjellberg, miljösamordnare vid byggnadsavdelningen. Uvecklingen innebär a universiee ine klarar miljömåle för 2008 2012, som säger a universiees usläpp av koldioxid ska minska med 10 procen. Ökningen av jänseresande beror på vår arbee för ökad inernaionalisering. Vi är ju e inernaionell och världsledande universie och ska vi hålla den posiionen måse vi ha inernaionella konaker, säger rekor Eva Åkesson. Den sörsa posen för universiees koldioxidusläpp är resor över 50 mil, där de sällan finns idsmässig effekiva ransporalernaiv. Men de är de kora flygresorna, under 50 mil, som ökar mes. Jämför med 2010 har koldioxidusläppe per årsarbeskraf från 10 i opp, flygresor från Sockholm 2011 INrIkeS Sräcka anal enkelresor l Malmö 847 l Umeå 582 l Göeborg 508 l Visby 173 l luleå 127 l Ösersund 61 l Ängelholm 55 l Kalmar 45 l Halmsad 44 l Växjö 37 de kora flygresorna öka med över 60 procen. Dea ros a de ansällda, enlig universiees riklinjer för jänseresor, i dessa fall ska välja åge. Jämför med 2010 har ågresande minska med 14 procen. Nya miljömål De beror roligvis på srule inom den svenska ågrafiken de senase åren. Men när ågrafiken fungerar Under 2011 rese universiespersonalen en sräcka som mosvarar 1 400 varv run jorden. är åge bra efersom man kan jobba medan man reser. På sik, när vi har en ågrafik i Sverige som vi kan lia på och åglinjerna ill exempelvis Umeå öppnar, ror jag a åge kommer a bli e all vanligare alernaiv, säger Eva Åkesson som själv har e årskor på SJ. 2012 är e inensiv år när de gäller miljöfrågor urikes Sräcka anal enkelresor l Köpenhamn 1 399 l london 1 255 l Amserdam 1 196 l Frankfur 1 016 l Paris 836 l Oslo 783 l Helsingfors 683 l München 656 l Berlin 490 l New York 468 på universiee. Enlig verksamhesplanen ska e program för hållbar uveckling as fram, vilke bland anna innebär en översyn av universiees långsikiga sraegiarbee med miljö och hållbar uveckling. Samidig ska miljömålen, som går u 2012, revideras. De är vikig a de nya målen är realisiska och kopplade ill uvecklingen inom kärnverksamheerna forskning och ubildning, ycker Eva Åkesson. Med en höjd ambiionsnivå inom inernaionaliseringen ror jag ine a vi klarar a minska anale resor ännu. Men vi kan bli bäre på a ofare, när en konak ue i världen väl är eablerad, överväga alernaiva möesformer över webb, elefon och video. Våra sudener, morgondagens forskare, är fosrade i a jobba inerakiv på näe. Så på sik ror jag a universiees resebeeende kommer a förändras, säger Eva Åkesson. Mål för koldioxidusläppbbb l miljömål 2008-2012: Uppsala universie ska minska usläppen av klimapåverkande gaser från resor och ransporer med 10 procen. l ufall 31/12 2011: Sedan 2008 har koldioxidusläpp per årsarbeskraf från jänseresor öka med 37 procen. KÄllA: BYGGNADSAVDElNINGEN Flygresor och usläppbbb anal resor usläpp kg co2 2010 2011 2010 2011 flygresor över 50 mil Toal 12 335 19 438 4 833 834 5 614 420 Per årsarbeskraf 2,6 3,8 1017 1 098 flygresor under 50 mil Toal 2 649 5 167 182 315 325 115 Per årsarbeskraf 0,52 1,01 38 64 Flyger du? flyger du i jobbe och hur ser du på a flygresorna ökar? ex: Helena Edsröm foo: Mikael Wallersed SveN johansson, ekniker vid insiuionen för kemi ångsröm: Jag flyger en del priva men ine i jobbe. De är klar a om man kan undvika flyge så är de bra. Men de är konkurrensen mellan ranspormedlen som avgör. De är forfarande mes effekiv a flyga, så jag har ingen negaiv synpunk på de. olle björneholm, professor vid insiuionen för fysik och asronomi: Jag flyger kanske varannan månad, mes inom Sverige och ofas ill lund där jag forskar vid Max-lab. Ska man hålla på med forskning på inernaionell nivå så måse man resa. Alla skulle vilja a de fanns effekiva och miljövänliga kommunikaionsmedel men de har vi ine idag. Än så länge är flyge både prisoch idsmässig konkurrenskrafig. Tågrafiken är opålilig och dyr och videokonferenser fungerar ine i alla lägen. anneli björkman, informaör vid ekna Samverkan: Nej de gör jag ine, men ska evenuell flyga ill en mässa i Finland snar. Klar a de ibland är nödvändig för oss a ransporera oss med flyg. Men uvecklingen verkar gå å fel håll. Vi som universie behöver gå i äen och dra ner på flygande. Om ine vi ar vår ansvar så finns ingen anledning för andra a slå knu på sig själva. hans bernhoff, professor vid insiuionen för eknikveenskaper: Jag flyger men så lie som möjlig, kanske vå ill fyra gånger per år. De ökande flygande är nog en effek av renden inom forskningen a sara sora cener och EU-projek där organisaioner i flera länder samarbear. Frågan är om Uppsala universie kan påverka den uvecklingen eller om de är upp ill exempelvis forskningsfinansiärer och poliiker. 8 UNIVERSEN # 3-12 UNIVERSEN # 3-12 9
Ema: RESoR Ny eknik kan minska flygresorna han håller föreläsningar i Uppsala, med sudenerna på plas i Indiana och på Nya Zeeland. Hon håller populära webbkurser i finska, på disans från london. Ny eknik har gjor resor mindre nödvändiga för Peer wallenseen och Riia-liisa Valijärvi. ex: Helena Edsröm foo: Mikael Wallersed FOTO: PRIVAT LONDONBO. Riia Liisa Valijärvi jobbar från England. e har gå fem dagar sedan Peer Wallenseen kom hem från en konferens i San Diego på den amerikanska väskusen. Men, säger han, de är förs nu han landa på rikig. Tidsomsällning, dålig sömn både hemma och bora, flygplasers nooriska säkerheskonroller, fullpackade plan enlig professorn i freds- och konflikforskning är de all anna än avkopplande a åka på jänseresa. Jag ror många forfarande associerar resande i jobbe med nöje, som en bonus eller en förmån. Men så är de ine. Tjänseresande idag är sressig och de mesa alar för a man vill resa så lie som möjlig, säger Peer Wallenseen. Han sniar vå ur- och reurresor med flyg i jänsen per månad. Anale skulle vara mycke högre om de ine vore för a han regelbunde använder alernaiva möesformer. Projekmöen med kollegor runom i världen och handledning av dokorander som är uomlands är exempel där alernaiva möesformer som video- och elefonkonferenser, enlig Peer Wallenseen, passar umärk. Nyligen blev jag inbjuden a åka och föreläsa för jänsemän i EU:s urikesjäns, allså ypiska världsresenärer, under en konferens i belgiska Brugge. Jag höll föreläsningen men som en videoföreläsning från en lärosal i Blåsenhus. Då beräade jag också för publiken a jag avså från a resa ill Brugge för a bidra ill Uppsala universies miljömål. De ledde ill vissa generade skra bland möesdelagarna! säger Peer Wallenseen. andra sidan jordkloe Han håller också videoföreläsningar i realid för sudener på plas vid universiee Nore Dame i Indiana, USA. De sex immarnas idsskillnad och de ransalaniska avsånde är inge problem. Tvärom ger de fascinaion och energi ill seminarie och samalen mellan de amerikanska och svenska sudenerna. Vi ser dem i de amerikanska morgonljuse, medan de ser a de börjar skymma uanför fönsren i Uppsala. Även om vi ine sier i samma rum får vi en närhe som är svår a beskriva. Tekniken fungerar lika bra i väserled som i öserled. Ibland håller Peer Wallenseen nämligen föreläsningar för sudener vid universiee i Oago på den Nya Zeeländska sydön. Se från e Uppsalaperspekiv sier sudenerna då på andra sidan jordkloe eller 12 idszoner och 25 immars flygresa bor. Jag håller föreläsningen i en sal i Uppsala klockan 8:30 på morgonen, medan klockan är 20:30 för sudenerna på Nya Zeeland. Sudenerna säller gärna upp på dea, de ycker a de är spännande, säger Peer Wallenseen. PÅ VÄG. Peer Wallenseen reser ofa i jobbe men drar ner på anale flygresor med hjälp av ny eknik. Jobbar från london Två immars flygresa bor, i London, bor Riia-Liisa Valijärvi. Hon är halvidsansälld lärare vid insiuionen för moderna språk men befinner sig yers sällan i Uppsala. Anledningen är enlig henne lika enkel som modern. Hon håller Uppsala universies disansubildningar i finska där lekionerna är webbaserade via webbmöesprogramme Adobe Connec. De kan låa konsig, men de nya ekniska lösningarna gör de möjlig för mig a jobba för Uppsala universie uan a vara där, säger Riia-Liisa Valijärvi när Universen ringer upp. Hur håller man en lekion via webben? De är precis som en vanlig lekion, den enda skillnaden är a själva möesrumme är på näe där de opimala sudenanale är io sudener. Jag föreläser och svarar på frågor, sudenerna övar på a praa, böjer verb och översäer exer. De är lie som a jobba på en radiokanal där läraren är programledaren, säger hon. Teknisk är de väldig enkel och flexibel. Fördelarna är uppenbara som a man spar pengar och miljö genom a ine resa. Med eknikens hjälp har geografiska avsånd, enlig både Riia-Liisa Valijärvi och Peer Wallenseen, upphör a vara väsenliga. De finns försås lägen då man vinner mycke på a räffas öga mo öga. Poängen är a man kan dra ner på si resande om man inser a man fakisk ine allid behöver sia i samma rum, säger Peer Wallenseen. Föreslår belöningssysem Tros möesekniska landvinningar ökar flygresorna vid universiee koninuerlig. Sedan 2008 har Uppsala universies koldioxidusläpp ill följd av jänseresor öka med 37 procen. Flyge är de ransporslag som ökar mes. Bör ansällda änka mer på miljön vid jänseresor? Självklar. Universiee borde kanske säa en gräns för hur mycke ansällda får flyga varje år. Eller ge någon sors belöning om man åker åg eller använder alernaiva möesformer, säger Riia-Liisa Valijärvi. Även Peer Wallenseen är inne på a universiee borde jobba med belöningssysem som moiverar insiuionerna a dra ner på resande. Vi måse ju alla bidra ill a minska usläppen. Kanske särskil vi som är ansällda vid e universie. De är ju bland anna våra forskare som visa på koldioxidens negaiva miljöpåverkan, så vi borde a ill oss den informaionen och agera förebilder. Han ycker också a universiee måse jobba för a få fler ansällda a esa alernaiva möesformer över webb, video eller elefon. Då finns de mycke inspiraion a häma hos personalen vid Uppsala Learning Lab, ULL, i Blåsenhus konsaerar han. För fem år sedan ycke universiee Nore Dame i USA a Uppsalas eknik var gammalmodig. Idag vill de kopiera den eknik som ULL erbjuder. Jag ve ine var eknikens framkan är, men jag ror definiiv a de här bara är början och de vore väl rolig om Uppsala universie kunde vara ledande i uvecklingen, säger Peer Wallenseen. l ULL ger söd vid alernaiva möen e-möen: E-möesverkyge Adobe Connec kan användas grais av alla ansällda. Vid e e-möe kan man sia vid sin egen daor och ala, skriva, visa bilder, kommunicera via ex, visa dokumen och med en webbkamera vara synlig för möesdelagarna. Uppsala learning lab ger kurser i Adobe Connec vilke sark rekommenderas då möeskuluren blir en annan på näe och syseme har många insällningar som man måse lära sig. läs mer: www.ull.uu.se/emoen videokonferenser: I Ulls laboraiva lärosal i Blåsenhus finns en videokonferensanläggning som är illgänglig för hela universiee. Salen rymmer 70 personer och har fyra inerakiva skrivavlor och fyra filmdukar som lärare kan använda i sin undervisning. Vid Ull finns även en mobil videokonferensanläggning. läs mer: www.ull.uu.se/i_undervisning/salen/videokonferens/ 10 UNIVERSEN # 3-12 UNIVERSEN # 3-12 11
FoRSkNINg FoRSkNINgSNy 2 Forskning i kriges skugga hur är de a växa upp i skuggan av e krig? Sverker Finnsröm, docen i kuluranropologi, har illbringa mycke id i norra Uganda, e land som är sarga av inbördeskrig. Nu vill han nyansera bilden som sprids i filmen KONY 2012. Nder våren har filmen KONY 2012 spris över världen via sociala medier som facebook och wier. Bakom kampanjen ligger gruppen Invisible Children vars mål är a krigsförbryaren Joseph Kony ska sällas inför räa. Kony leder Herrens mosåndsarmé, en grupp rebeller som har unyja barn och ungdomar som soldaer i kriges Uganda. Men bilden som sprids i filmen är förenklad, menar Sverker Finnsröm. De är e smusig krig, där rebellerna har gjor sig skyldiga ill ohyggliga övergrepp men under den här iden har även ugandisk miliär gjor sig skyldiga ill grova bro. Han har själv ge sig in i debaen, med en arikel på Newsmill och en öppen föreläsning vid campus Engelska parken med rubriken Vem är Joseph Kony?. Han vill bidra med sin kunskap uan a välja sida i konfliken. Som forskare ska jag vara neural, men som anropolog har jag lev med människor i norra Uganda och försök förså deras perspekiv. Man kan säga a mi maerial ar sällning även om jag själv ine gör de, förklarar han. För mig är de vikig a begripliggöra de som sker. Till exempel a försöka förså varför människor jag räffar ibland försvarar rebellerna. När rebellerna aackerar händer de a människor snaras lägger skulden på regeringen, som har misslyckas med a skydda dem. Sverker Finnsröm kom ill Uganda försa gången 1997, då lande befann sig i en väldig spänd siuaion. Sörre delen av hans fälarbee skedde under pågående krig. FÖRDJUPNING. Sverker Finnsröm vill nyansera bilden av krige i Uganda. BYLIV. Sverker Finnsröm har sudera live på landsbygden i norra Uganda, som vari hår drabba av krige. Nu är de lugn på bygaan igen. Rebellerna fanns överall och 90 procen av befolkningen bodde i inernflykingläger som jag besöke och där jag ibland sov över. Han hyrde e rum i en provinshuvudsad och bodde illsammans med olika familjer. På dagarna var han ue och gjorde inervjuer och på kvällarna sa han hemma och praade med folk. Särskil inresserade han sig för ungdomar som växe upp i kriges skugga. När man lever och praar med folk runomkring ger de en fördjupad försåelse. De kan yckas obegriplig när någon säger a han söder Herrens mosåndsarmé men om man se vilken frusraion han känner blir de läare a förså och därmed a förklara. I början rese han run illsammans med bisåndsarbeare från Röda korse och de hände a han blev ifrågasa i rollen som forskare. Du försöker göra karriär på deras lidande, ycke en del. Men vi kan ine få slu på lidande om vi ine försår orsakerna ill de. Jag möe en önskan hos ugandierna om a få beräa om sina upplevelser. De kändes också vikig a förmedla deras bild av krige, de vars barn blivi kidnappade av Herrens mosåndsarmé. Till den bilden hör den svåra siuaionen i flykinglägren och regeringens förryck av civilbefolkningen i kampen mo rebellerna, menar Sverker Finnsröm. De är e srukurell förryck som ine skildras alls i filmen KONY 2012. Fred i byn Konfliken har nu spridi sig ill grannländerna, samidig som de är fred i Uganda. Nyligen kunde Sverker Finnsröm åka illbaka och bo en vecka hos en av sina bäsa vänner, som har flya illbaka ill sin barndomsby. De kunde promenera run i nauren och barnen leke på bygaan vilke skulle ha vari en omöjlighe för några år sedan. Nu när de lever i fred kommer alla andra problem upp ill yan. Hur ska de ha råd med skolavgifer, elefonförbindelser och vård? Hela samhällssrukuren behöver byggas upp igen. Samidig är de hoppfull a de kan flya hem ill sina byar igen, säger Sverker Finnsröm. Han kommer a forsäa a följa sina inervjupersoner och se hur de går vidare med sina liv. Som forskare kan jag sanna kvar även när medieljuse går någon annansans. Mi mål är a om reio år åka di igen och då hoppas jag på permanen fred. Olika bilder av krige i Uganda annica hulh filmen kony 2012 är den senase i en rad filmer från lobbyorganisaionen Invisible Children, som sarades 2003. Filmen spreds över inerne i mars 2012 och inom några dagar hade videon ses miljonals gånger. Filmen har dock få kriik från forskare. Som respons ill dea släppe organisaionen en uppföljare, KONY 2012 par 2. Sverker finnsröm har skrivi monografin living wih Bad Surroundings: war, Hisory, and Everyday Momens in Norhern Uganda (Duke Universiy Press, 2008), för vilken han uppmärksammades med Margare Mead Award, e av den inernaionella anropologins mes presigefulla pris. FOTO: SVERKER FINNSTRÖM Tianic ine som andra farygskaasrofer Sedan ianic förlise för hundra år sedan har de funnis en allmän uppfaning a kvinnor och barn räddas förs vid kaasrofer. Men dea är en my, visar naionalekonomerna Mikael Elinder och Oscar Erixson i en analys av 18 av de mes uppmärksammade farygskaasroferna från 1800-ale fram ill idag. åra resula visar a kapener och besäningsmän överlever i beydlig sörre usräckning än passagerarna. Och kvinnor och barn dör i mycke sörre usräckning än män. Dea indikerar a var och en försöker rädda sig själv snarare än a hjälpa andra, säger Mikael Elinder vid naionalekonomiska insiuionen och Insiue för näringslivsforskning. Forskarna har använ en daabas med uppgifer om passagerare och besäning från 18 av de mes uppmärksammade farygsolyckorna under perioden 1852 ill 2011. Den omfaar informaion om över 15 000 personers öden, vilke gör sudien ill den mes omfaande kring överlevnad vid farygsolyckor. Tidigare sudier har baseras på endas vå farygsolyckor: RMS Tianic (1912) och RMS Lusiania (1915). Sudien visar a överlevnadsgraden bland kvinnor är avsevär lägre än överlevnadsgraden bland män. De gäller oavse när i hisorien olyckan inräffade, eller om faryge sjönk snabb eller långsam. Lägs överlevnadsgrad har barn och högs har besäningsmän och kapener. Samidig som farygsolyckor är mycke ragiska händelser kan de bidra ill a öka våra kunskaper om hur människor beer sig under exrem sress i siuaioner där de är fråga om liv eller död, säger Mikael Elinder. 4 frågor Vi har verkligen nå u mikael elinder har haf full upp den senase iden, sedan nyheen om farygskaasrofer (se ovan) fick spridning. Han och kollegan Oscar Erixson har blivi omskrivna av medier över hela världen från Europa och USA ill Asien, Ausralien och Afrika. 1. hur mycke id har du ägna å inervjuer den senase iden? Mycke, i alla fall e par, re dagar. Själva inervjuerna är ofa kora men de ar id a förbereda sig och a följa upp vad som skrivs via inerne. Vi har verkligen nå u över hela världen, vi har se ariklar med hailändska och arabiska ecken där vi känner igen våra namn. De var ill exempel en arikel i den indiska idningen Di Hindu, som når u ill 1, 5 miljoner läsare. Jämför med en arikel i Dagens Nyheer är de väldig mycke! 2. vänade ni med a släppa nyheen lagom ill ianics 100-årsjubileum? De slumpade sig så a vi blev klara nu, men de hade vi försås ingen anke på när vi började med sudien. När vi uppäcke a 100-årsdagen närmade sig försod vi a de skulle öka genomslage i medierna. Men idigare uppsaser på samma ema har också få sor uppmärksamhe. De finns e bre inresse för hur människor beer sig vid kaasrofer. SKEPPSBROTT. Forskarna har sudera 18 farygsolyckor med 15 000 personer inblandade. anneli waara 3. varför forskar ni om sådan här inom naionalekonomi? Vi ekonomer använder oss av en modell där mänsklig beeende är raionell och syrs av egeninresse. På senare id har modellen kriiseras och då har man använ jus den här siuaionen i sina moargumen. Man har anagi a vid skeppsbro räddas kvinnor och barn förs ros a de är en siuaion där man kan förväna sig självisk beeende. Nu har vi visa a den bilden ine sämmer. 4. vad har medierna vari mes inresserade av? De är bara a se på rubrikerna: Kvinnor och barn förs sår de i näsan alla. I Sverige är kvinnor och barn förs ingen sark norm och kan ill och med ifrågasäas. Inernaionell är de en sarkare norm, där anser man a de är så de borde vara. Våra resula ger ju argumen ill a besäningen borde rädda kvinnor och barn förs, för a ujämna skillnaderna. OMSKRIVEN. Mikael Elinder har gjor många inervjuer. annica hulh FOTO: MATTON Ill: GABRIEl lio gåfull dinosaurie uppäck En svensk-argeninsk forskargrupp har hia en 70 miljoner år gammal ficka med fossila ben och ägg av en inressan fågellik dinosaurie i Paagonien. De som gör uppäcken unik är de vå äggen som bevaras precis inill e bakben. De är försa gången som ägg är hiade direk inill e fossil av en alvarezsaurid dinosaurie, säger Marin Kundrá, dinosaurieexper vid Uppsala universie. De vå äggen som hiades illsammans med benen vid expediionen 2010 kan ha vari inne i honans livmoder när djure dog. ANdLäkArE kan uppäcka hög BLodryCk Om andvården samverkade med primärvården kring provagningar skulle fler paiener med idigare okän hög blodryck eller hög blodsocker kunna få en diagnos i e idig sadium. De visar en avhandling av Sevek Engsröm, vid insiuionen för folkhälso- och vårdveenskap. I sudien erbjöd re andvårdskliniker sina paiener screeningundersökning efer hyperoni (hög blodryck) och diabees. Primärvården följde upp de paiener som var i behov av forsa konroll. SpädBArN olkar ANSIkSuryCk olika Barn i eårsåldern skiljer mellan mammors, pappors och främlingars emoionella uryck och använder sedan denna informaion för a reglera si ege beeende. Deras olkning av andras ansiksuryck påverkas av hur föräldraledigheen fördelas mellan föräldrarna. De visar en ny avhandling av Clara Schmiow, dokorand vid insiuionen för psykologi. I experimen vid Spädbarnslabbe visades visades bilder på föräldrars och främlingars emoionella uryck (rädd/neural/glad) för 14 månader gamla spädbarn. FOTO: MATTON 12 UNIVERSEN # 3-12 UNIVERSEN # 3-12 13
SUdENlIV 4 uppsala är världens näs bäsa plas a vara på som uländsk suden. Dea enlig en inernaionell sudenenkä som ger Uppsala universie go beyg när de gäller ubildningsinnehåll, lärares insaser och sadens sudenliv. På minuskono ligger boendesiuaionen och karriärvägledningen. ex: Helena Edsröm foo: Mikael Wallersed Id e cafébord på Ångsrömlaboraorie sier Kosas Tsougas från Grekland och Mahias Schramm från Tyskland som båda kom ill Uppsala i augusi förra åre för a plugga e våårig maserprogram i maemaik. När Universen frågar vad som behöver förbäras för uländska sudener i Uppsala kommer svare snabb och unison: bosadssiuaionen. Jag hade ur och lyckades få ag i en bosad srax innan jag kom hi men jag känner personer som valde a ine ens åka hi efersom de saknade bosad. Här Inernaional Suden Baromeer Fler än 200 000 uländska sudener, vid 238 lärosäen i 16 länder, har svara på enkäen som uförs av föreage i-graduae. 8 500 av sudenerna pluggar vid 14 olika lärosäen i Sverige och av dem nära 1 300 vid Uppsala universie, där svarsfrekvensen var 53 procen. Delagande universie ser sin egen placering inernaionell och naionell, men kan ine se hur andra universie placerar sig. Bäs i lande på rivsel förlorar universiee på lång sik även dokorander, efersom många masersudener har sike insäll på forskarubildningen, säger Kosas Tsougas. Bosadssiuaionen på sudieoren är en av många frågor som uländska sudener få ycka ill om i föreage i-graduaes enkä Inernaional Suden Baromeer. Fler än 200 000 sudener som pluggar uomlands, vid 238 lärosäen i 16 länder, har svara på enkäen. Av dessa pluggar 8 500 vid 14 olika lärosäen i Sverige och av dem nära 1 300 vid Uppsala universie. Försa naen bäre När de gäller illgång, kosnad och kvalie på boende får Uppsala universie en låg placering, både inernaionell och naionell. En förbäring jämför med åre innan är a sudenerna är relaiv nöjda med den direka ankomsen ill Uppsala, de som kallas firs nigh experience. 73 procen av sudenerna svarar 2011 a de är nöjda eller mycke nöjda med den upplevelsen, a jämföra med 57 procen 2010, säger Thomas Ös, projekledare vid planeringsavdelningen. De kan vara e uslag av a universiee har jobba för a a emo sudenerna på e bäre sä. Bland anna hade enheen för sudie- och karriärvägledning med flera en moagning ue på Arlanda så a sudenerna direk de sae föerna på svensk mark fick möjlighe a räffa och sälla frågor ill represenaner från universiee, säger Åsa Keis, uvärderingschef vid planeringsavdelningen. Uppsala universie får fina placeringar, både inernaionell och naionell, när de gäller hur sudenerna ser på lärarnas insaser, ubildningens innehåll och universiees lokaler och urusning. De genomsniliga placeringarna för universiee när de gäller sudenernas syn på lärande är 31 i världen och fyra i Sverige. Resulae överraskar ine de båda kursarna på maserprogramme i maemaik. Ubildningen, enorna och urusningen i lokalerna fungerar mycke bra, säger Mahias Schramm. När de gäller rivsel får Uppsala universie e mycke go beyg av sudenerna. Universiee hamnar på andra plas i världen och försa plas i Sverige när sudenerna få svara på om sudieoren är en bra plas a vara på. När de gäller synen på sudennaionerna placerar sig Uppsala universie ea i Sverige och elva i världen. De är lä a ha e akiv och social liv här. Men de är lie svår a skapa relaioner med svenska sudener. De kanske handlar om a de ycker de är svår a lära känna uländska sudener som är i saden under en korare idsperiod, säger maemaiksudenen Kosas Tsougas. Mahias Schramm och Kosas Tsougas pluggar på maserprogramme i maemaik och ycker universiee måse jobba mer för a lösa bosadsfrågan. Svår a exraknäcka A uländska sudener urycker svårigheer a lära känna sina svenska sudenkollegor är i e svensk perspekiv ine unik för Uppsala universie. Samma sak gäller svårigheen a jäna pengar genom exraknäck och öppna e bankkono. Samliga svenska lärosäen får dåliga placeringar inernaionell när de gäller de frågorna. De är sådan vi skulle kunna vara ydligare med i informaionen ill de uländska sudenerna, så a de är beredda på de, säger Thomas Ös vid planeringsavdelningen. Om sudenerna har rimliga förvänningar blir de ine så besvikna. I Sverige har vi ill exempel långa väneider mellan ansökan och anagning men efersom informaionen om de går fram, och sudenerna ine förvänar sig någo anna, upplevs de ine som e problem. De ycker snarare a anagningssyseme här fungerar ovanlig väl a de är obyråkraisk. Bäre karriärvägledning önskas Genom Inernaional Suden Baromeer ges vikig informaion om hur uländska sudener ser på a bo och plugga i Uppsala. Dessuom får universiee illgång ill en inernaionell och naionell jämförelse och kan ringa in problem som kräver ågärd. En sådan fråga handlar om karriärvägledning där Uppsala universie ligger någo under genomsnie naionell. Svenska lärosäen får genomgående rikig låg beyg när de gäller karriärvägledning. Nu genomförs en analys för a se vad de är för yp av karriärvägledning sudenerna saknar och vad vi kan göra bäre på cenral nivå och inom områden och fakuleer, säger Åsa Keis, uvärderingschef vid planeringsavdelningen. l Genomsniliga placeringar* för Uppsala universie bbb Inernaionell Naionell Ankoms 136 (av 238) 7 (av 14) lärande 31 4 leva och bo 59 6 Södsrukurer 124 8 * medelale är beräkna på sudenernas svar på flerale frågor inom e och samma område. Topp och boenbbb Några oppnoeringar: Inernaionell Naionell Ubildningsmiljö 2 2 Bra plas a vara 2 1 Sudennaioner 11 1 Några boennoeringar: Inernaionell Naionell Karriärvägl i ubildning 191 7 Karriärvägl cenral 161 8 Boendekvalie 131 11 Varför väljer sudenerna Uppsala? vikigase fakorerna bakom uländska sudeners val av uppsala universie: l Ubildningskvalie l Universiees ryke Sörs påverkan på de uländska sudenernas val av uppsala universie: l Vänner l Universiees webbplas 14 UNIVERSEN # 3-12 UNIVERSEN # 3-12 15
SUdENlIV Från wembley ill V-Dala PUBLIKTRYcK. Uppsala universies sudener är nöjda med naionslive i saden. I mars var de fullsa på V-Dala naion när Glasvegas spelade. Publikrycke är hög framför sångaren James Allan. 6 få band har upplev e så monumenal genombro som skoska Glasvegas. Mindre än e år efer debuskivan spelade de på wembley. Och så, en orsdagskväll i mars, sår de plöslig där på V-Dalas scen. ex: Magnus Alsne foo: Mikael Wallersed SVENSKT. 23-åriga Jonna Löfgren från Boden är sedan vå år illbaka rummis i Glasvegas. e är SeN orsdag i Uppsala. Längs Sysslomansgaans naionssråk är cykelsällen överfyllda. På rooarerna är de om möjlig rängre. Många sällskap praar engelska, förerädesvis briisk sådan. Uanför V-Dalas enré sår rader av sake uppsällda. Tioale uniformerade vaker konrollerar besökare och biljeer. En värd bläddrar i den långa lisan med speciell inbjudna. Nej, de här är definiiv ine en kväll som andra. V-Dala sår inför den kanske mes presigefyllda naionsspelning Uppsala skåda. Glasvegas är i san. Vi backar klockan ill 2008. Efer år av oglamorös urnerande är fyra unga skoar är på väg a släppa si debualbum. I bagage har de några singlar. Den försa självbekosad. Nummer vå ryck i modesa 1 000 exemplar. Run hörne vänar deras liv på a förändras och, enlig många av världens musikälskare, beydlig mer än så. Eller som Svenska Dagblades Andres Lokko urycker de, De händer ine ofa de där debualbume som sammanfaar all vi verkligen behöver och pekar u en ny rikning för popmusikens näsa decennium. Men den svarklädda skoska kvareen Glasvegas är någo lie mer än de. I rappan På väg upp ill naionens sora sal sår Jonas Curling, under fler år arisbokare på Kaalin. Efer a ha locka inernaionella sorheer som Public Enemy och Waerboys ill Uppsala, sarade Jonas si ege evenemangsbolag. Kvällens konser arrangerar han illsammans med mer eablerade Luger. Ibland dyker de upp osannolika möjligheer av de här slage. A de sker på Glasvegas iniiaiv ger oss förmodligen en bäre ekonomisk deal, och vale av V-Dala beror på a de är de bäsa alernaive den här kvällen. Samarbee med naionen har gå klockren och bande verkar uppskaa a göra en sudenspelning, beräar Jonas. Illbaka Ill SePember 2008. Glasvegas självbeilade debualbum når handlarna och plöslig är bande överall. Skivan säljer 300 000 exemplar enbar i Sorbriannien, även i Sverige säljer man guld. Då de inernaionella musikmagasinen presenerar sina åres bäsa-lisor är Glasvegas i opp. En sor beundrare är Bono som förkunnar a bandes redje singel är en av de bäsa låar han hör och bjuder in skoarna a spela med U2 på Wembley. Glasvegas är redan inbokade för en spelning i Göeborg men charrar en privaje som flyger dem ill London. I idningen Daily Record konsaerar bande a de lever en dröm. I V-Dalas sora sal är scenen riggad. Längs fram vänar Kajsa Lundquis som har räffa bande flera gånger (väldig revliga), senas kvällen innan på Foografiska musee (fanasisk spelning). Förvänningarna är på opp, ine mins på de nya låmaerial bande ulova men även på moderna klassiker som Geraldine. Lie längre bak sår Björn och Anee Bergman. Båda har lämna sudenlive bakom sig, däremo ine kärleken ill musiken. Glasvegas illhör mina absolua favorier. De finns en spänning i deras skoska aiyd och känslosamma musik. När jag såg a de skulle spela i Uppsala men med krav på kårleg blev jag så arg a jag skrev ill bandes manager. Han lovade a säa upp mig på gäslisan om jag bara sluade gnälla. Här är vi nu, och de här kommer a bli BRA, säger Björn. 2010 gör Glasvegas hal efer flera års urnerande. Bande parkerar i Kaliforniens Sana Monica, lång från Glasgows bakgaor. Här hinner de både spela in en ny skiva och bya rumslagare, enré: 23-åriga Jonna Löfgren från Boden. Men i en rendängslig musikbransch är illage oförlålig. Skoar ska hel enkel ine lapa Silla havssol. Många mumlar om sell-ou. Skivbolages lansering av uppföljaren är obefinlig. Likväl säljer Euphoric Hearbreak bra. I Sverige oppar den lisorna, men de inernaionella förvänningarna infrias ine. Nya urnéer ar vid, bland anna med den lika usålda som hyllade konseren i Globens annex. men NY mark vänar på a bryas. Våren 2012 meddelar Glasvegas a de är redo a framföra nyskrivna låar live. Premiären blir vid fyra mindre spelningar i Sverige. En av de uvalda orerna är Uppsala. De finns e orolig sor inresse för livemusik i Uppsala, någo som är fanasisk rolig och en förusäning för a vi ska kunna få sora ariser a vilja spela i Uppsala. V-Dalas musikprofil och erfarenhe av livemusik väger mer än väl upp a målgruppen begränsas av kårlegkrave, och biljeförsäljningen har gå bra, säger Fredrik Annell-Berger, Brink & Berger AB, som spelar en akiv roll i arrangemange. Vid sidan av scenen sår Johan Fredriksson, naionsekniker vid V-Dala och blickar u över den snabb växande publiken. I kväll, då naionen enbar sår för uhyrning av lokaler kan han kosa på sig en mer illbakaluad roll. De är bra för naionen med den här ypen av evenemang. Nya besökare hiar hi och förhoppningsvis kommer de illbaka. Vanliga livekvällar kan vi också a in 900 besökare, men då är de spridda över hela huse. Nu är alla samlade framför scenen och de kommer a bli en mäkig känsla när bande går på. I Samma ÖgoNblIck slår klockan 21. Ljuse släcks, rökmaskinerna pumpar och videoprojekioner med The Ronees fyller scenrumme. Och plöslig sår de där. Sångaren James Allan längs fram i svar skinnrock. Svenska Jonna Löfgren i solglasögon vid si rumse. Juble är monumenal när niohundra nävar unison välkomnar bande som bara för några år sedan yckes förändra musikvärlden. You re mad, konsaerar James Allan på bred skoska, freaking mad, innan han kasar sig u i de försa raderna på debuskivans inledande Flowers & Fooball Tops. En blivande klassisk kväll på V-Dala naion har bara börja l ÖVRE BILDEN: Björn och Anee Bergman. UNDRE BILDEN: Kajsa Lundquis (h) med konsersällskap. 16 UNIVERSEN # 3-12 UNIVERSEN # 3-12 17
Ill SIS Sugen på innebandy? de går he ill på eriksbergsskolan i uppsala på fredagskvällarna. då ses nämligen ansällda för en och en halv immes drabbning i innebandy. Nu vill arrangören locka fler delagare ill räningarna. vi vill Se fler och nya ansiken på våra räningar. Innebandy är en sor och populär spor och jag är överygad om a de finns många ansällda som vill räffas och spela innebandy, säger Johan Ledin, forskarassisen vid insiuionen för organismbiologi. Möjligheen a spela innebandy som universiesansälld har funnis sedan 90-ale, men efer e minska anal nyillkomna spelare ror Johan Ledin a de är hög id a påminna om möjligheen ill grais sporande. De är ine bara spele i sig som är rolig. Man får ju också chansen a räffa kollegor man kanske ine annars Andreas Srömbergsson, professor vid maemaiska insiuionen, får 2012 års Göran Gusafssonpris inom maemaik. Han får prise för hans vikiga bidrag ill sudie av likformiga fördelningsproblem i aleori och Bolzmann-Gradgränsen för den periodiska Lorenzgasen. Prise, 4,5 miljoner kronor i forskningsanslag och e personlig pris på 250 000 kronor, delas u av Kungliga Veenskapsakademien. Lynn Kamerlin, forskarassisen vid insiuionen för cell- och molekylärbiologi illdelas illsammans med Andrei Chabes vid Umeå universie Hagbergs pris 2012. Prise på 700 000 kronor, delas lika mellan prisagarna. Lynn Kamerlin får prise för sina avancerade eoreiska sudier av enzymkaalys. Leif Andersson, professor i funkionsgeneik vid insiuionen för skulle springa på i jobbe. De blir e värsni av ansällda på planen naurveare, ekonomer, farmaceuer. De kan ju vara exra givande om man exempelvis är nyansälld, säger han. Föruom räningskläder, inneskor och klubba behöver den innebandyinresserade bara skicka e mail ill Johan Ledin som sedan varje vecka skickar u en fråga om inresse a dela på veckans räning. De spelar ingen roll om man vill spela varje vecka eller bara någon gång ibland. Jag hoppas bara a fler ska våga prova på a vara med. NamN Som NämNS helena edsröm medicinsk biokemi och mikrobiologi illdelas Hilda och Alfred Erikssons pris 2012 på 200 000 kronor. Han får prise för sina epokgörande sudier där han har unyja husdjuravel som le ill försåelse av de molekylära mekanismerna bakom flera mänskliga sjukdomar, bl.a. yp 2 diabees. FOTO: STAFFAN ClAESSON Björn Olsen, professor vid insiuionen för medicinska veenskaper och överläkare vid infekionsklinken på Akademiska sjukhuse får Svenska Disriksläkarföreningens hederspris ENTUSIASTER. Från vänser Niklas Johansson och Johan Ledin vill uppmunra fler a räna innebandy. Träningsiderbb Universiespersonalens idrosklubb erbjuder universiesansällda grais räningsider inom en rad sporer. Se även www.persorg.uu.se/uik/raning Innebandy Eriksbergsskolan, fredagar 19:00 20:30. Info: Johan.ledin@ebc.uu.se badminon Fyrisfjädern, onsdagar 19:30 20:30. Anmälan och bokning: PerOla.Oberg@sasve.uu.se Åres allmänläkarvän 2012. Moagaren ska vara en person som genom si agerande och renommé särker bilden av svensk primärvård och disriksläkare. Ann Knigh, forskare vid insiuionen för medicinska veenskaper är en av fem nydispuerade, klinisk akiva forskare, som får Svensk Reumaologisk Förenings sipendium. Sipendiaerna får möjlighe ill en månads beald helidsforskning under de kommande åre. Hon får sipendie för framåsrävande sudier av sambande mellan blodkärlsinflammaion och immun- cellsumör i syfe a hia fakorer som kan skydda mo umöruveckling. Börje Johansson, seniorprofessor vid insiuionen för fysik och asronomi, har blivi unämnd ill hedersprofessor vid Tsinghua universiee i Peking. bowling Fyrishov, isdagar 17:00 18:00 Info och bokning: Gunilla.Eklund@ub.uu.se volleyboll Missionskyrkan, onsdagar 17:00 18:00. Info: Andreas.Borjesson@medcellbiol.uu.se På gång 16/5: Digial kursmaerial. Seminarium om hur digial kursmaerial både kan minska lärarnas arbesbörda och gynna sudenernas arbee. Kl. 12:30, ULL:s laboraiva lärosal i Blåsenhus, von Kraemers allé 1A. Ta rapporna/hissen vid Recepionen ill plan 2. 22/5: 2012 års jämsälldhesdag. Kom och lyssna ill 2012 års prisagare av jämsälldhesprise. Dessuom preseneras e urval av de projek som jämsälldheskommién illdelade pengar 2010 och 2011. Lunchsmörgås kl.12.00-12.30. Anmälan senas 14 maj ill Ann-Sofie. Wigg-Bodin@uadm.uu.se. Kl. 12:30, Museum Gusavianum Aula Minus. ennis UTK-hallen, bana 4,5 och 6, isdagar 16:00 18:00. Info och bokning: Asa.Tysk@boan.uu.se rinkbandy Gränby ishall, fredagar 07:00 08:00. Info: Mikael.Karlsson@ angsrom.uu.se 1/6: Dokorspromoion. Ceremoni i universieshuses aula för universiees nyblivna dokorer. Kl. 11:45 i universiesaulan. Evenemange är öppe för allmänheen. 3/6: Balemusik ur Romeo och Julia. Kungliga Akademiska kapelle framför J. Ulléns Amygdala, L. van Beehovens Pianokonser nr. 5 och delar av S. Prokofievs bale Romeo och Julia. Kl. 15:00 i universieshuses aula. Enré: 120 kr, 80 kr suden. Biljeer via www. icne.se och 0771-70 70 70. Reserande biljeer säljs i enrén på konserdagen. 14/6: Nobelprisagare föreläser vid e symposium illägna professor Anders Hallberg, idigare rekor för Uppsala universie. 2001 års nobelprisagare i kemi, K. Barry Sharpless ger föreläsningen Click Chemisry Evolving Desinaions Unknown. Plasen är BMC, sal B42, med program 09:00-17:15. Fri enré. Anmälan senas 10 juni, via hp://www.kalendarium.uu.se/. eknikmässa väcke elevers nyfikenhe med syfe a exponera mellansadieelever för eknik och naurveenskap arrangerades i samband med chrisopher Polhems 350-årsjubileum en inerakiv eknikmässa. När mässan Polhem Scifes anordnades för försa gången i Sverige, skedde de på V-Dala Naion i Uppsala. 21 skolklasser med näsan 600 mellansadieelever från hela Uppsala län delog. På mässsans oal 24 saioner fick eleverna och involverades i så vi skilda saker som a lösa bro, undersöka gamla arefaker, uvinna DNA och diskuera förnybara energikällor. På en av saionerna, som anordnades av Sordammens skola, esades Microsofs Kodu, e graisverkyg rika mo ungdomar för a uveckla egna daorspel. Skolan har arbea med programme sedan i hösas. Vi hoppas a vi kan sprida inresse ill andra barn, inflikar eleverna som hjälpe ill med a visa upp programme. Vid andra eknologisaioner kunde elever skruva isär daorer, bygga ihop roboar och programmera dem a uföra olika uppgifer. Tros den högeknologiska närvaron BoSad Önskar hyra l Två gäsforskare vid insiuionen för läkemedelskemi söker bosad fr o m 1 maj 2012, mins e år framå. All är av inresse. Vänligen konaka gunilla.eriksson@orgfarm.uu.se eller el 018-4714374. l Gäsforskare och medföljande familj (2 vuxna + 2 barn) söker bosad i Uppsala eller Ulluna 1/7-31/12 2012, ca 4-5 r.o.k. Vi har god ekonomi och referenser, sam är rökfria. FRISkVåRd Bowlingmäserskap Universiesmäserskap i bowling med spel i sex serier genomförs isdag den 22 maj kl. 18:00. Viss bowlingvana krävs, handicap delas u på plas innan sar. Obligaorisk anmälan ill gunilla.eklund@ub.uu.se senas den 18 maj. UPPSKATTAT. Maja Floberg och hennes klasskompisar från Bälingeskolan esar en av saionerna vid Polhem Scifes. flockades eleverna ofa kring en saion där de lekes med såpbubblor. Applåder var e åerkommande inslag under eknikmässan och flera funkionärer beräar a eleverna på lediga ider och fikaraser sprungi run bland olika saioner och fråga om de får vara med, vilke olkas som e lycka koncep och väl valda saioner. Universiees ansvariga samordnare, Anneli Björkman och Sami Vihriälä vid TekNa Samverkan, räknar mässan ill Konaka Rober Franks: rgfranks@ncsu.edu. Uhyres l Möblerad lägenhe, 4 r.o.k. på Arillerigaan i cenrala Uppsala uhyres 7/6 7/10 ill forskare/läkare vid Uppsala universie. Ej barnfamilj, ej husdjur, ej rökare. Kosnad: 8.500 SEK/mån (bilplas ingår, elkosn, bredband). Tacksam lunchpromenad i lugne Gå en lunchpromenad i Lugne, grönområde vid Blåsenhus, och få informaion om parken och dess hisoria. För informaion och anmälan se www.persorg.uu.se/uik/ vandring en av många konaker med skolor i läne. Båda medger a de lär sig mycke av denna försa gång och hoppas kunna forsäa kommande år. Förhoppningsvis kan idén expanderas i sorlek såväl som i valda ämnen. De finns fler områden som skulle vara inressana a arbea med på denna yp av mässa, exempelvis religion, sociologi och psykologi, säger Anneli Björkman. marcus näslund för svar snaras. Konaka: gradin.wedholm@bredband. ne eller 070-3454141. l 2:a i Främre Luhagen, inill Vasaparken uhyres under juni, juli och augusi. Lägenheen är ljus och fräsch, uhyres full möblerad. 5800 kr/månad. Är du inresserad, konaka mig på maria.hilen@live.se eller 0739914977. Bilda e lag illsammans med dina arbeskamraer och dela i Vårruse eller Blodomloppe. Informaion på www.persorg. uu.se/uik uppsala universiy par of NAIoNAL research INSIuE he governmen wans o make a major commimen o life science research. The Knu and Alice wallenberg Foundaion and Asra Zeneca are announcing ha hey will conribue major funding o he new naional research insiue o be esablished in 2013 Sweden Science for life laboraory. Scilifelab is presenly a many research projecs received he grade of op qualiy or world-leading in he laes round of he research evaluaion Q&R, Qualiy and Renewal 2011. The assessmens of he exper panel have served as guidelines when he various disciplinary domains have decided wha sraegic commimens UNIVERSIy NEwS collaboraive projec beween Uppsala Universiy, Sockholm Universiy, Karolinska insiue, and he Royal Insiue of Technology. These four universiies will be he main players in he new naional research insiue for life sciences, and he plan is for Scilifelab in a few years o urn over roughly SEK 1 billion per year. op grades IN Q&r yield SrAEgIC ALLoCAIoNS Forum CoNSoLIdAES research on AFrICA would be made during 2012-2015. Now he disciplinary domains have deermined wha sraegic commimens will be made on he basis of he exper assessmens. Among oher hings, a srenghening of he plaforms wihin Scilifelab and a new commimen o research and educaion in Islamic heology are planned. PolIIcS, developmen, conflics, and culure research on differen hemes abou Africa is conduced a many Uppsala Universiy deparmens. One of he purposes of he Forum for Africa Sudies, which has been iniiaed a he Disciplinary Domain of Humaniies and Social Sciences, is o faciliae conacs and collaboraions among hese deparmens. In lae March some one hundred sudens, researchers, and ineresed paries gahered o inaugurae he Forum, which brings ogeher research a six faculies. The Forum is no o be simply an inernal maer. The idea is also o faciliae conacs wih paries ouside he Universiy. CoNINuEd rise IN AIr ravel he resuls from he survey Inernaional Suden Baromeer ha was carried ou in he auumn of 2011 a 238 higher-educaion insiuions around he world have now been published. In Sweden 14 insiuions ook par. The repuaion of he Universiy and especially he qualiy of is educaion were he facors ha had he greaes impac Work-relaed ravel is increasing a Uppsala Universiy. In 2011 Universiy employees ravelled a disance corresponding o 1,400 rips around he world. Air ravel is increasing in a class by iself, which also enails an increase of he Universiy s carbondioxide emissions. According o he Universiy s environmenal accouns for 2011 oal emissions of carbon dioxide per year/employee increased by 10 percen over 2010. Since 2008 carbon-dioxide emissions per year/employee have risen by 37 percen. This rend means ha he Universiy will no achieve is environmenal goal for 2008-2012, which saes ha he Universiy s emissions of carbon dioxide mus decrease by 10 percen. ForEIgN SudENS SpEAk heir minds ABou uppsala universiy on he choice o sudy a Uppsala Universiy. The sudens are highly saisfied wih he premises and he learning environmen a he Universiy, and wih Uppsala as a ciy. Suden life, he muliculural exchange, and he qualiy of eaching also garnered op grades. One hing ha appears o have declined since las year is career suppor for sudens. 18 UNIVERSEN # 3-12 UNIVERSEN # 3-12 19
PRoFIlEN Annika Pohl DRIVEN. Genom Sveriges unga akademi vill forskaren Annika Pohl förbära siuaionen för unga forskare. Annika Pohl Ålder: 40 år Tiel: Forskare vid insiuionen för kemi Ångsröm Familj: Sambo Inressen: Foografering, rädgård, odla moröer. Läser jus nu: Hjära får ine rynkor av Mark Levengood. Hon vill se djärvare forskning hur är de a var ung forskare i Sverige idag? Annika Pohl ve. Hon är en av de 22 ledamöerna i Sveriges unga akademi. A vara ung forskare innebär ofa en orygg illvaro. De måse vi ändra på, säger hon. Nga akademin SaradeS för cirka e år sedan på iniiaiv av Kungliga Veenskapsakademien för a ge unga forskare e värveenskaplig forum och en samlad rös i forskningsdebaen. Krierie för medlemskap är, föruom excellen forskning, e sark engagemang för forskningens villkor. För mig handlar de om a vilja mer än a bara ägna sig å sin egen forskning även om den naurligvis är de vikigase som finns, säger Annika med självironisk on. Annika var egenligen på väg a ubilda sig ill lärare i naurveenskapliga ämnen. Men under kemisudierna hände någo. Jag uppäcke a kemi var ju rikig, rikig spännande. Här fanns de jag ville ha av fascinerande umaningar på både e inellekuell och laboraiv plan. Så jag hoppade av lärarubildningen och började plugga kemi på helid. Sågar sraegiska sasningar Undervisare har hon ju blivi ändå, nu som forskare vid insiuionen för kemi Ångsröm. Enkel uryck Forskningen måse få vara djärv. De går ine allid a föruse var lösningarna på e problem kan finnas. är hennes specialie framsällningsmeoder för nya maerial för exempelvis solenergi och IT. Forskningen är hennes passion och engagemange för ubildnings- och forskningspoliik får hon nu ulopp för i Sveriges unga akademi som redan hunni med inlägg på DN deba och förslag ill kommande forskningsproposiion. Vi vill ha en friare och djärvare forskning. Och då krävs en hel del förändringar, konsaerar Annika. Bland anna sågar hon den förra forskningsproposiionens sraegiska sasningar på cenrumbildningar. De har sark missgynna unga forskare och de samarbeen som skapas har ofa bara exisera på pappre då forskare enbar gå ihop för a få pengar. Uvärderingar har ju också visa a de ine ge några forskningsresula a ala om. Dessuom har de bidragi ill a jämsälldheen inom forskningen snarare försämras än förbäras. Isälle vill nu Svenska unga akademin a de sasas på enskilda dukiga forskare som själva får välja sina samarbesparners, både inom- och uomlands. Tilldelningen av medel måse breddas så a även relaiv oeablerade unga forskare får en chans a göra sig gällande. Forskningen måse få vara djärv. De går ine allid a föruse var lösningarna på e problem kan finnas. De ingår ju i forskningens själva idé a pröva sig fram. Om vi ine skapar villkor för de kommer vi gå mise om många ovänade och vikiga uppäcker. Men de räcker ine med de. Arbes- och karriärvillkoren för unga forskare måse också förändras, menar Annika. Chans för oeablerade forskare A ge sig på en forskarkarriär idag innebär en mycke osäker och orygg illvaro. Du ve aldrig när den kan a slu och du får söka anna jobb. Visserligen måse de ske e viss urval men villkoren måse bli ydligare och ekonomisk rimliga. De är oerhör vikig. Om fem år är de änk a Sveriges unga akademi ska ha 40 ledamöer. För a bli ledamo ska man, föruom a vara dukig forskare, ha mins vå års självsändig forskarerfarenhe men ha dispuera för max io år sedan. Annika dokorerade år 2004. Ja, jag är snar för gammal, skraar hon. Men meningen är a de ska ske en koninuerlig omsäning av ledamöer. Annars är de ju ingen ung akademi längre. läs mer om Sveriges unga akademi: www.sverigesungaakademi.se annbri ryman