Släpp aldrig taget! Patologiskt samlande hos ungdomar Volen Ivanov Leg.psykolog, Ångestenheten Doktorand, Karolinska Institutet
Översikt Fenomenet samlande Diagnoskriterier Epidemiologi Uppkomst Samsjuklighet Bedömning Behandling Hoarding hos barn och ungdomar
Alla samlar!
Samlande = vanligt mänskligt fenomen Upp till 70% av alla barn har en samling (Evans et al 1997) C:a 30% av alla vuxna har en samling (Pearce, 1998) SamlarTV = populärt. Betraktas som normalt och harmlöst Kontinum från ingenting alls till överdrivet (d.v.s hoarding)
När blir det hoarding? A B Lika många saker som hos en collector Men skiljer sig i organisering I engelskan skiljer man på collector och hoarder
Diagnoskriterier (Föreslagna till DSM-5) Svårigheter att göra sig av med saker pga en stark lust att behålla dem/obehag förknippat med att göra sig av med dem Nödvändiga levnadsutrymmen blir stökiga och överhopade med saker ( cluttered ) och därmed helt eller delvis obrukbara Symptomen orsakar lidande eller blir hindrande för den som drabbas eller dennes omgivning Symtomen kan inte förklaras av annat sjukdomstillstånd (hjärnskada) eller annat psykiatriskt tillstånd (OCD, ASD, psykos, depression etc) (Mataix-Cols et al, 2010)
Specifikatorer Överdrivet anskaffande (85-90%; Frost et al, 2009) Insikt (god, bristande, ingen insikt)
Film
Problemets omfattning Prevalens: 2%-6% (Iervolino et al, 2009; Timpano et al, 2011) Prevalent i hela världen (Bloch et al, 2008) Blandade resultat för könsskillnader t.ex. män >kvinnor (Samuels et al, 2008) män = kvinnor (Fullana et al, 2010) Merparten av forskning på kvinnor kvinnor mer benägna att söka hjälp.
Uppkomst och samjuklighet Ett familjetillstånd: Ca 50% av de med HD uppger att de har en släkting med HD (Winsberg et al, 1999; Samuels et al, 2002; Pertusa et al, 2008) Ärftligt: Variansen i populationen ca 40-50% genetik, resten=unika miljöfaktorer (Iervolino et al, 2009; Taylor et al, 2010). Komorbiditet: HD (N=217) OCD (N=96) MDD 51% 33% GAD 24% 17% SAD 24% 27% ADHD 28% 3% OCD 18% (Frost et al, 2011)
Psykologisk sårbarhet Koppling till traumatiska livshändelser samt belastning under barndomen (t.ex., Hartl et al, 2005, Cromer et al, 2007, Tolin et al, 2010, Landau et al, 2011) Kan utvecklas som en konsekvens av kognitiva faktorer såsom dysfunktionella tankar (Steketee et al, 2003), nedsättningar i minne, organisationsförmåga och beslutsfattande (t.ex.,tolin et al., 2009; Wincze et al., 2007).
Konsekvenser Hälsoproblem Säkerhetshot Interpersonella svårigheter Rättsliga svårigheter Finansiella svårigheter Kontakt med sociala myndigheter
Vanliga hoardingobjekt Gamla kläder Tidskrifter CD-skivor Brev Pennor Räkningar Tidningar Tyger Gamla mediciner Gammal mat Skönhetsprodukter Rutten mat (ovanligt I HD) Djur Recept Sängar
Subjektiva skäl till samlande Upplevt behov av värde Det kan komma till nytta i framtiden Emotionellt värde "Jag mår bra av att ha mina saker Identifierar sig som en del av sakerna Det känns som att mina saker är en del av mig
Bedömning Saving Inventory-Revised (Frost, Steketee & Grisham, 2003) - Vanligaste bedömningsinstrumentet - 26 frågor - 3 subskalor: anskaffande, svårigheter med att göra sig av med saker, röra/desorganisation ( clutter ) Saving Cognitions Inventory (Steketee, Frost & Kyrios, 2003) - Avser kartlägga tankar kopplade till tillhörigheter - 31 frågor - 4 subskalor: Känslomässig anknytning, minne, kontroll och ansvar
Hoarding Rating Scale (Tolin et al., 2008) - 5 frågor - Följer DSM-kriterier - Snabbt och lättadminsisterat med god reliabilitet Clutter Image Rating (Frost et al., 2008) - 3 serier med 9 bilder - Kök, sovrum, vardagsrum - Ger mer objektiv data än verbal beskrivning
www.rucklab.com
Behandling ERP förbättrade tillståndet hos 31% av personer med HD (46-76% i OCD) (Abramowitz et al, 2003) Hoarding predicerar sämre utfall bland patienter med OCD vid behandling med SSRI (Mataix-Cols et al, 1999) KBT (+ MI+organisering och planering) för HD visat sig lovande (Cohen s d= 1.1efter 12 sessioner). (Steketee et al, 2010) DOCK: Tidskrävande (26 sessioner under 49 veckor) Få blir mycket förbättrade och majoriteten har fortfarande HD 1/3 hoppade av innan behandlingen påbörjades (däremot litet bortfall därefter)
Behandling Patienten vill inte ha hjälp Ego-synton problematik Förnekande, rationalisering etc. Goda intentioner men omsätts sällan i handling Exekutiva svårigheter
ORGANISATION PLAN FOR TREATMENT OF COMPULSIVE HOARDING Name: Date: Area of home How presently used? % usable space Goal for use Goal % of usable space Living room Kitchen Dining room Master bedroom Second bedroom Third bedroom Fourth bedroom Fifth bedroom Hallway Landing Bathroom 1 Bathroom 2
Behandling Bestäm var ni ska börja Gör realistiska mål Var konkret: Förvara Sälj Släng OHIO-regeln ( Only Handle It Once ) (Frost et al): Varje objekt måste åka direkt till en av lådorna.
Behandling Gör en hierarki Om för svårt. Lägg det i förvara-boxen. Om du inte ska använda den de kommande sex månaderna släng! Om du tvivlar släng! När du rensat upprätta en vidmakthållandeplan.
Gör alternativa beteenden! Hoarding kan bli ett heltidsjobb Man behöver alltid ersätta beteendet med något annat beteenden (positivt). Använd dagschema. Långsiktiga mål: Söka jobb etc.
Några avslutande tankar Idag inga bra farmakologiska behandlingar Och inte heller evidens för psykologiska behandlingar Inte ännu en diagnos Men snart? Och förhoppningsvis nya behandlingar!
Hoarding hos barn och ungdomar De flesta vuxna rapporterar att deras problem startade i barndomen 12-13 år, vid 18 ca 80% (t.ex. Tolin et al., 2010 och Grisam et al., 2006). Traumatiska händelser kan trigga samlande hos unga männsikor (Landau et al., 2011). Bland de som hoardar är tillståndet kroniskt och förvärras för varje decennium (Ayers, Saxena, Golsham, & Wetherell, 2010).
Hoarding bland barn och ungdomar Svårigheter att släppa taget om saker och motivation till hoarding likt vuxen hoarding, dock ej röran Hoarding troligtvis mer lindrigt hos barn Föräldrar förhindrar hoarding med starka känslomässiga reaktioner som följd (Plimton et al, 2010) Fröet till vuxen HD? Hoardingsymtom förekommer hos barn med OCD ( 50%; Mataix- Cols et al, 2007), autism (Ruta et al, 2010), Prader Willi (Dykens et al 1996) och ADHD (Hartl et al, 2005) Det mesta ännu okänt om HD bland barn
CATSS-The Child and Adolescent Twin Study in Sweden Projektledare professor Paul Lichtenstein (MEB, KI) Samarbetspartners: Christopher Gillberg, Göteborgs Universitet och Henrik Anckarsäter, Lunds Universitet/Göteborgs Universitet Undersöker hur genetiska och miljömässiga faktorer påverkar hälsa och beteende hos barn och tonåringar Samtliga tvillingar i Sverige födda 1992- Hittills ca 20 000 tvillingar Longitudinell 9/12 15 18 (Anckarsäter et al., 2011)
Prevalens komorbiditet och ärftlighet av patologiskt samlande Hur vanligt är HD bland 15-åringar? Samsjukligheten med NPF-diagnoser? Är hoarding ärftligt, i vilken utsträckning isf? Könsskillnader i prevalens och ärftlighet?
Deltagare N= 3974 15 år MZ (31%), DZ (28%) och DZ/motsatt kön (18%) Flickor 55%
Metod: mätinstrument Hoarding Rating Scale-Self Report (HRS-SR svensk version) 5-gradig skala Validerad (Tolin, Frost & Steketee 2010) 5 item i enighet med DSM-kriterier Fråga om röra gäller enbart ungdomars rum A-TAC (Anckarsäter et al, 2007)
Prevalens Totalt (N=3,974) Pojkar (n=1805) Flickor (n=2169) Hoarding enl DSM 2% (n=55) 1.2% (n=22) 2.6% (n=57)
Komorditet ADHD ASD OCD Hoarding i CATSS (N=79) 10.0% (n=7) 2.9% (n=2) 2.9% (n=2)
Tvillingmetodik MZ = 100% gener DZ = 50% gener MZ och DZ 100% gemensam miljö A= Additive Genetics C = Common Environment E = Unique Environment
Intraclass correlations on the HRS-SR
Tvillinganalyser Model -2LL χ2 df p AIC Compare To Model 1. Saturated 8182.713 2012.71 2. GSM (free r a ) 8192.436 9.72 16 0.88 1990.44 1 3. GSM (free r c ) 8192.436 9.72 16 0.88 1990.44 1 4. CESM 8192.436 0 1 0.99 1988.44 2,3 5. NESM 8201.754 9.318 3 0.02 1991.754 4
A C E Males 0.32 (.13-.44) Females 0.02 (.00-24) 0.04 (.00-.17) 0.32 (.14-.41) 0.64 (.55-.75) 0.65 (.58-.73)
Sammanfattning Studie 1 Vanligt: 2% Dubbelt så vanligt bland flickor Låg komorbiditet i.a.f. med NPF och OCD Ärftligt (familjär likhet förklaras av gener ej delad miljö) men bara bland pojkar (??) Delad miljö (C) påverkar flickor Individspecifika miljöfaktorer viktiga hos både pojkar och flickor!
Patologiskt samlande: en intervjustudie Psykiatriska bedömningar och hembesök hos ungdomar i Sverige med HD eller symptom på HD Jämförelse mellan HD-grupp, OCD-grupp och kontrollgrupp med avseende på symptombörda, hemmiljö, familjebörda. Föreligger HD? Vad samlar ungdomar på? Hur ser deras hem/rum ut? Hur påverkas familjen? Är de intresserade av behandling? Samlar föräldrarna? Skiljer sig ungdomars hoardande från vuxnas?
Preliminära intryck från intervjustudien Svårigheter att släppa taget ett övergående/fluktuerande fenomen bland tjejer Föräldrar hindrar ungdomars samlande Röran sällan i samma omfattning som hos vuxna Vanligt att man samlar på gamla skolpapper och gosedjur
Tack! Projektgrupp: Christian Rück, Eva Serlachius, Paul Lichtenstein och David Mataix-Cols Forskargrupp: Christian Rück, Evelyn Andersson, Erik Andersson, Jesper Enander och Volen Ivanov www.rucklab.com volen.ivanov@ki.se