ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson



Relevanta dokument
Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus

Konstverket Air av Curt Asker

Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten Hammars skola barnskola 1

Rapport om ITiS projektet. Världsdelarna. Karlshamns Montessoriskola. Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP

Innehåll. Ansvariga för projektet 3 Bakgrund 4 Projektidé 5 Genomförande 6 Reflektion 7

Lärarmaterial. Klara och grisen. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Hans Peterson

Projektrapport-ITiS Spängerskolan

BARN I VÄRLDEN. Bakgrund. Projektidé SLUTREDOVISNING AV PROJEKTET HUARÖDS SKOLA VT Deltagare: 55 elever i åldrarna 6år 11år och 7 pedagoger

Tärna Folkhögskola IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson

BARN I STADEN MÖTER DJUR

Kristianstads kommun ITiS-rapport Maj ett temaarbete av 3-5 Parkskolan. Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl

ITiS arbete. Trafiken i skolan

Veckobrev för GS Näcken vecka: 42, Blå gruppen

ITiS- RAPPORT. Barn utforskar världen med hjälp av IT. Karin Altmark Solvig Bildt

Norretullskolan 7b. Ett försök att använda IT i skolan

På resande fot med Talldal

Leo räddar en kalv Lärarmaterial

Carl von Linné 300 år

2A och 2B PerOlsskolan nn

Arbetsbeskrivning för

Minifakta om djurungar på landet

Projektredovisning av arbetslag ITiS-2 Rönnowskolan Åhus vt Ansvariga för projektet har varit Inger Falkå, Eva Kempinsky och Christine Löfström.

AV: GERD JÖNSSON, MALIN JÖNSSON, SANDRA JAENECKE & JOY PERGAMENT HANDLEDARE: GUN JACOBSSON

Ett försök att skapa en öppen kommunikation i spåret F-2 / 3-5, som underlättar övergången och bevarar de redan etablerade relationerna

Tollarpsskola Sofie Frank Ove Strömvall Anette Berg Jonas Friberg Matts Premberg Yvonne Svensson Anna-Karin Karlsson

Vad finns i rymden? Dingle förskola Brandbilen

ITiS-projekt 2002 Helgedalskolan Barnskola Ek

Pedagogiska bilder med hjälp av datorn

Informationsbrev oktober 2015

Utveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation

En världsomsegling med sjörövare

Leo och olyckan Lärarmaterial

ItiS Väskolan HT Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Lisbeth Kristoffersson & Annika Carlsson Tostarps skola VT 00 & HT 01

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Kvalitetsrapport för Djurmo förskola verksamhetsåret 2014/2015

Kvalitetsanalys. Grankotten f-klass/fritidshem

Digitala verktyg! Spaning Bölets förskola!

Sätra Familjedaghem Kvalitetsdokument 2015/2016

Ett projekt med syfte att motverka främlingsfientlighet och rasism. Genomfört av och med elever i åk 3-5 på Färlövs skola hösten 2000

Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt.

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

ITiS. Ett utvecklingsarbete i Eskilsby skola Ht kultur miljö teknik. Arbetslaget i Eskilsby skola

ELEVFRÅGOR. International Association for the Evaluation of Educational Achievement. Bo Palaszewski, projektledare Skolverket Stockholm

ITiS Våren Projektet gjort av: Cathrine Bolinder Lena Christensen Mattias Helander

Tema Astrid Lindgren

- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö.

PBL Hållbar utveckling. HT Vecka 35-36

Filosofin bakom modellen bygger på uppfattningen att varje människa har resurser och kraft att:

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Är det möjligt att med datorns hjälp lättare följa och främja elevernas skrivutveckling?

Kvalitetsdokument Familjedaghemmet Enbusken 2012/2013 Pedagogisk omsorg

Tema Hembygd. ITiS-rapport Tollarps skola, 6-9 Vt 02. Knutsson, Andreas Möller, Maja Pålsson, Camilla Sandin, Camilla Svensson, Anneke Tammo, Pär

RUDS SKOLOMRÅDE UTVÄRDERING AV DEN LOKALA UTVECKLINGSPLANEN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET

Ett ITiS-projekt på Spängerskolan i Arkelstorp Kristianstad kommun vt-02

Lektion 1. Bli nyfiken

Förskolelärare att jobba med framtiden

Kvalitetsarbete Myran

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Utveckla din IT- kompetens

Millennium före och efter

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13

Kvalitetsdokument

ITiS. ett utvecklings -arbete. Härryda kommun Högadalskolan HT 2000 Handledare: Leena Carlsson. Författare:

Kursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5

Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM

ÖKA ELEVENS KOMMUNIKATION GENOM DATORNS MÖJLIGHETER (bild/symbolspråk).

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Kvalitetsarbete. Kungshöjdens förskola. Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Tom var på väg till klassrummet, i korridoren såg han en affisch det stod så här:

Utvärdering Vasa Gymnastik VT 16. Författare: Jessica Pettersson, Maria Landqvist och Sara Eriksson

Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-8

VERKSAMHETSPLAN Sankt Anna skola FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM

Varför bär de sjalar?

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan. läsåret 2012/2013

Idéguide, skolprojekt

Rapport. Grön Flagg. Förskolan Segelkobben

Vallhovskolan. IT-handlingsplan för Vallhovskolan

Marie Carlsson Christina Dellvi Sofia Helldén Sylvia Kempner Lena Nilsson Anita Pålsson Elin Trogen

VÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson

Systematiskt kvalitetsarbete

Fritidsenkät Åk 5 och 8. Standardrapport

Över tid har människan använt hävstänger som ett verktyg för kraftförändring. En gungbräda är uppbyggd som en hävstång (Bjurulf, 2013).

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

PORTFOLIO DIGITAL-ANALOG

Dinosaurier och livet på jorden

Inskolning. med tanke på genus

Digitala Minnen. Luleå kommun

ITis arbete. VT Internationellt tänkande.

Vecka STUDIEDAG SKOLA OCH FRITIDS ÄR STÄNGT. Hej!

Kvalitetsdokument

Hej! 2 bis, rue de la Prulay,1217 Meyrin Tél +41 (0)

Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet

Rapport Kompetenta familjer Feriepraktik sommaren 2013

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN

Transkript:

ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02 Djuren på bondgården Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson

Innehållsförteckning Inledning s.3 Syfte..s.3 Mål s.4 Genomförande..s.4 Resultat.s.6 Diskussion s.8 2

Inledning Vi är ett arbetslag bestående av en grundskollärare 1-7 och två förskollärare som jobbar på grundskolan i Önnestad. Vår klass är en åldersintegrerad F-2 klass med 27 elever, vilket innebär att barnen är i åldrarna sex, sju och åtta år. Barnen är indelade i fem åldersblandade grupper som vi kallar familjegrupper. Dessa grupper har vi pedagoger satt samman med tanke på ålder, kön, hur långt de har kommit i sin utveckling och samarbetsförmågan. Vi tycker också att det är viktigt att det finns någon i varje grupp som kan läsa och skriva eftersom det är förutsättningen för att barnen ska kunna arbeta relativt självständigt i sina grupper. De elever som har kommit längre i sin utveckling kan hjälpa dem som inte har kommit lika långt. Grupperna är konstanta och de arbetar tillsammans vid temaarbeten under hela läsåret. En dag i veckan har vi möjlighet att arbeta tillsammans i klassen alla tre pedagoger och därför har vi valt den dagen till att arbeta med vårt temaarbete. Vi har ett treårs projekt i samarbete med Naturbruksgymnasiet i Önnestad. I år är temat djuren på bondgården. Våra förutsättningar inför arbetet är relativt goda. Förutom samarbetet och gångavståndet till Naturbruksgymnasiet har vi tillgång till två datorer i klassrummet. Vi har möjlighet att boka tid för att låna någon av skolans fyra digitalkameror samt boka tid till att använda någon av skolans två scanners. Eftersom vi inte tidigare har arbetat med datorn i undervisningssammanhang fick vi börja med grunderna det vill säga att öppna och stänga, logga in och att lära sig de olika knapparna på tangentbordet. I stort sett hade barnen bara tidigare spelat spel på datorn. Syfte Vårt syfte med temaarbetet om djuren på bondgården är att eleverna ska lära sig om djuren på bondgården, vilken nytta vi har av djuren och vad vi kan använda produkterna till. Barnen ska träna på att söka fakta på egen hand och att samarbeta i grupp. Det är elevernas egna frågor och intresse som till stor del ska styra arbetet. Slutligen vill vi presentera deras arbeten genom att göra en hemsida där vi visar barnens bilder och texter. Dels bilder som de själva ritat och målat men även bilder som de har fotograferat. Detta vill vi göra för att få mottagare till vårt arbete och nå ut till så många som möjligt. Barnens föräldrar och släktingar kan då ta del av arbetet på ett helt annat sätt. Vi vill att barnen ska känna att deras arbete är viktigt och meningsfullt. 3

Mål Våra mål med temaarbetet om djuren på bondgården är i barngruppen att: Väcka barnens intresse för användandet av datorer. Visa barnen hur man använder en digitalkamera. Visa barnen Internet och dess möjligheter. Barnen ska lära sig datorns ordbehandlingsprogram. Lära sig vilken nytta vi har av djuren på bondgården. Samarbeta i grupp. Våra mål i arbetslaget är att lära oss att: Använda en digitalkamera. Redigerar bilder. Scanna bilder. Göra hemsida till Internet. Genomförande Arbetet började med att vi tillsammans med eleverna spånade om vilka djur man kan hitta på en bondgård. Därefter berättade vi att varje familjegrupp skulle få arbeta med ett utav djuren. Vi valde då att arbeta med kor, får, hästar, höns och grisar. Val av djur till varje grupp skedde med hjälp av lottning. Därefter gjorde vi tillsammans en tankekarta om vad man kan ha med för fakta i sitt arbete om djuren på bondgården. Eleverna kom med bra förslag, till exempel, vad djuren äter, var de bor, hur gamla de kan bli, vilken nytta man har av djuret, hur de låter. Därefter diskuterade vi var man kan hitta fakta någonstans. De flesta nämnde böcker och tidningar från biblioteket. Någon sa genom intervjuer. Vi kom också fram till genom att göra studiebesök. Slutligen diskuterade vi hur man kan redovisa sitt arbete. Barnen kom då med förslag så som att göra en egen faktabok, skriva en egen teater som man sedan spelar upp eller att göra en affisch. Varje grupp fick sedan själva bestämma vilken fakta de skulle ha med, var de skulle söka efter fakta och hur de ville redovisa. Detta fick varje grupp skriva ner på ett papper innan själva 4

arbetet började. Alla grupper valde att göra egna faktaböcker förutom en grupp som valde att göra en teater. Därefter fick barnen själva fördela arbetsuppgifterna i gruppen. Alla grupperna använde sig utav böcker i sitt sökande efter fakta. Parallellt med elevernas eget arbete har vi alla tillsammans gjort studiebesök på Naturbruksgymnasiet. Barnen har bland annat fått hjälpa till med att mata djuren och mjölka korna. Både vi och barnen har fotograferat med digitalkameran under besöken. Under tiden som arbetet pågick fick barnen också göra något husligt som hade anknytning till deras djur. Barnen fick själva välja vad de vill göra. Det resulterade i mjölkdrinkar, havrekakor, köttfärssås, tigerkaka och fetaostsnittar. Även detta fotograferade vi med vår digitalkamera. Barnen skrev sedan ner sina recept. Med hjälp av faktaböcker och det som barnen fick lära sig under studiebesöken arbetade barnen fram fina redovisningar. När detta var klart berättade vi för barnen att de skulle få göra en hemsida. Tillsammans med barnen diskuterade vi vad Internet är och vad en hemsida är. De flesta barnen hade hört talas om Internet, men alla visste inte exakt vad det var och vad man kunde använda det till. Varje grupp fick en liten visning framför datorn där en utav oss pedagoger visade Önnestad skolas hemsida och dess länkar. Vi berättade att även de själva och deras arbeten skulle finnas där så småningom. Varje grupp skulle få en egen länk. Alla barnen var mycket positiva och såg fram emot att få vara med och arbeta fram en hemsida. Vi fick skicka ut en enkät till föräldrarna där vi ställde frågan om deras barn kunde tänkas få vara med på bild eller namn på Internet. De flesta barnen fick vara med på bild, det var endast ett par elever som inte fick. Däremot var det fler föräldrar som inte ville att barnens namn skulle vara med. Vi valde då att endast ha med bilderna på barnen och inte deras namn. Från början hade vi tänkt att varje grupp skulle få planera hur deras sida skulle se ut. De skulle få rita upp var text och bilder skulle finnas. Men vi förstod att det var svårt för barnen att göra en så kallad layout. Istället fick de börja med att skriva in sina texter och därefter lägga in bilderna. Barnen turades om att skriva in sina texter. Detta gjorde de i Composer och allt samman sparades på en diskett samt i en gemensam mapp. När texterna var klara fick varje grupp välja ut vilka bilder som skulle finnas med på deras sida. Bilderna scannades och redigerades i paint shop pro av oss. Vi gjorde också klassens förstasida. För övrigt har vi försökt att mest fungera som handledare åt barnen. 5

När barnens arbete var klart gjorde vi en muntlig utvärdering tillsammans med barnen. Detta gjorde vi för att kunna reflektera över de målen som vi hade satt upp. Vi frågade bland annat: Hur tycker ni att arbetet har gått? Hittade ni svar på alla era frågor? Var det något som var svårt? Vad kan man använda en dator till? Vad är Internet? Vilken nytta har vi av djuren på bondgården? Resultat Vi tycker att arbetet har fungerat mycket bra. Barnen har fått en inblick om hur datorns ordbehandlingsprogram fungerar och hur man använder en digitalkamera. Alla barn har kanske inte lärt sig att använda datorns ordbehandlingsprogram utantill, men de flesta har fått en bra start att bygga vidare på. Vi har märkt att barnens intresse för datorer har väckts på så vis att de gärna vill skriva sina texter på datorn. De har samarbetat bra i sina grupper med forskningen och den husliga delen. Varje barn har bidragit med sin del efter förmåga. Barnen har också visat hänsyn till varandra då det gällde att fördela arbetsuppgifter, välja bilder till hemsidan och att välja fakta till deras arbete. Svaren som vi fick från barnen när vi gjorde vår utvärdering visar på att de flesta tyckte att arbetet har fungerat bra. De tyckte det var roligt att skriva på datorerna och ta kort med digitalkameran. De tyckte också att det var fascinerande att deras egna ritade bilder kunde läggas in på datorn. En del av sex-åringarna tyckte dock att arbetet hade varit tråkigt emellanåt eftersom de kände att det inte fanns så många arbetsuppgifter till dem. Eleverna tyckte att de hade hittat svar på alla sina frågor. Som svar på frågan om något hade varit svårt tyckte de att det var svårt att skriva texter med egna ord. Det är lätt hänt att man bara skriver av en färdig text. På frågan vad man använder en dator till fick vi svar så som att man kan lära sig saker där, skicka mail, spela spel, skriva och läsa tidningen. Det var inte lätt för eleverna att svara på frågan vad Internet är. Vi fick svaret att man kan lära sig saker där. Vilken nytta vi har av djuren på bondgården är de flesta barnen väl medvetna om. Vi fick svarade bland annat följande svar. Av korna får vi mjölk och kött. Man säljer mjölken och får pengar. Av mjölken kan man göra ost och smör. Av kobajset blir det gödning. Hästarna har man för att rida på och man kan tävla med dem. De får föl som man kan sälja och tjäna pengar på. Av 6

hönsen får vi ägg och tuppen kan vara en väckarklocka. Av grisarna får vi julskinka. Av fåren får vi ull som man kan använda till kläder. Vår slutsats är att barnen har fått ut mycket av detta arbete och att de för deras ålder vet en hel del om djuren på bondgården. Vi tror att studiebesöken har varit det som har gett mest eftersom det har gett barnen en verklighetsanknytning och det man får uppleva och se är oftast det som man minns mest. Barnen har verkligen tagit del av arbetet med djuren på en bondgård med bland annat utfodring och mjölkning. Barnen fick dessutom se när mjölkbilen kom och hämtade mjölken. Djuren på bondgården har varit ett tacksamt temaarbete eftersom de flesta barn är mycket intresserade av djur. Vi har också haft den stora förmånen att ha gångavstånd till Naturbruksgymnasiet och dess duktiga lärare. I samband med våra studiebesök ville vi gärna att djuren skulle ha fått ungar så att vi kunde se både föl, kalvar, kycklingar, kultingar och lamm. Men detta kan man ju inte planera. Tyvärr så fick barnen aldrig se några kycklingar eftersom de inte var kläckta när vi var och besökte hönsen. Det dröjde också innan lammen var födda så det studiebesöket fick vi vänta med tills barnens eget arbete redan var klart. Att göra ett gemensamt temaarbete med åldersblandade barn förutsätter att man fördelar arbetsuppgifterna efter barnens förmåga. Vi tycker att eleverna gjorde det på ett bra sätt. Men det kan medföra att de yngsta eleverna mest får bidra med bilder och i de praktiska momenten. Genom utvärderingsfrågorna har vi förstått att de yngsta eleverna emellanåt kände att de inte var så delaktiga som vi trodde. Men vi tycker att det även är viktigt för dem att se och lära. I barnens egna små fakta böcker har vi pedagoger valt att inte gå in och rätta eventuella stavfel eftersom det inte var det primära i detta sammanhang. Men när deras texter skulle läggas ut på Internet och läsas av många kände vi att det skulle vara rättstavat. Det kan vara jobbigt att läsa en text som inte är rätt stavad. Vi tog upp diskussionen med eleverna och tillsammans bestämde vi oss för att rätta stavfelen. Eftersom våra förkunskaper i data var ganska begränsade tycker vi att vi har lärt oss en hel del som vi kommer att ha nytta av i vår framtida undervisning. Vi har bland annat lärt oss att hantera en digitalkamera och att scanna bilder. Vi har skrivit ner olika manualer för hur man 7

scannar, hur man gör en hemsida och hur man redigera bilder så att vi inte ska glömma bort det. Diskussion Själva resultatet blev som vi hade tänkt oss. Hemsida är nu klar och vi har tänkt visa den på ett kommande föräldramöte genom att använda en så kallad kanon. Vi tror att vårt arbete blev så bra därför att vi satte upp rimliga och realistiska mål som vi kunde uppnå. Vi tror också att det beror på vårt val av temaarbete. Djuren på bondgården intresserar alla barn. Studiebesöken har också bidraget till att arbetet har blivit lyckat. Barnen har varit positiva och de flesta tycker också att datorer och digitalkameror är spännande redskap. Vi tycker att det ska bli spännande att se till hösten om barnen vid nästa temaarbete vill använda datorn och digitalkameran som redskap. Vår tanke är att uppdatera vår hemsida efterhand som vi gör nytt temaarbete. Vi tror också att det är viktigt att vi fortsätter att arbeta med dessa redskap kontinuerligt eftersom annars är det lätt att glömma hur de fungerar. Vi tycker också att det vore spännande om vi i vårt vidare arbete kunde använda oss av rörliga bilder som vi tar med digitalkameran samt också ha ljud till. Vi har också tänkt använda oss av detta i samband med portfolio. Det får bli vårt nästa projekt. Besök vår hemsida på www.onnestadskola.se och länka vidare till F-2 A2. 8