Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekonomiprogrammet 2014-09-01 2015-08-10

Innehåll Syfte och innehåll... 2 Definition av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.... 2 Analys 3 Kartläggning/ Främjande aktiviteter... 4 Främjande aktiviteter... 4 Förbättrad kartläggning... 5 Tydligare rutin... 5 Följande förebyggande åtgärder ska genomföras varje år:... 5 Handlingsplan vid incidenter... 6 Så här arbetar vi när kränkningar upptäckts... 6 Dokumentation..7 Personal... 7 Uppföljning och dokumentation... 7 Kontaktuppgifter... 9 Lagar... 9 Kontakter...9 Definitioner och begrepp...10 1

Vision Ungdomar som kommer till skolan ska bli sedda, lyssnade på och inspirerade till lärande och utveckling. Vi vill ge eleverna en trivsam skolmiljö där de känner sig trygga. Alla ska mötas med respekt, bli positivt uppmärksammade och upptagna i den sociala gemenskapen. Alla ska känna sig trygga och visa respekt för varandra och människors olikheter. Nolltolerans ska råda mot all diskriminerande och kränkande behandling. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla (Lgr 2011). Syfte och innehåll Syftet med arbetet mot diskriminering och kränkande behandling är att skydda elever mot kränkningar av deras värdighet. Planens funktion är att förebygga och förhindra att kränkningar förekommer genom att beskriva konkreta insatser och tydliga rutiner. Planen är en dokumentation av det arbete som bedrivs löpande samt utgångspunkt för uppföljning, utvärdering och utveckling. Planen är därmed en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Planen är ett verktyg att använda sig av då diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling uppstår i verksamheten genom att den beskriver vilken arbetsgång som ska följas i sådana situationer, hur utredningar och åtgärder ska dokumenteras och hur insatser ska följas upp. Denna plan syftar till att främja elevernas och personalens lika rättigheter oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder och att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Definition av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Diskriminering innebär att en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna; kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. I verksamheten är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna; kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Om någon ur personalen utsätter en elev för trakasserier benämns det diskriminering. Kränkande behandling är ett uppträdande som utan att vara kopplat till någon av de sju diskrimineringsgrunderna kränker elevers värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och knappt märkbara. De kan utföras direkt i verksamheten och även via exempelvis telefon och Internet. Trakasserier och kränkande behandling kan exempelvis uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjligande eller fysiskt våld. 2

Kränkningarna kan även handla om att frysa ut eller hota någon. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Analys Enhetens befintliga plan har varit under omarbetning och utvärdering. I möten har elevhälsan med representanter från elever, rektor och personal gått igenom planen. Ett utvecklingsarbete gällande Trygghetsråd på enheten kommer att starta under höstterminen 20 14, där representanter från elevhälsa, lärare och ansvarig rektor ingår. Trygghetsrådet har som uppdrag att ha information och kunskap om vad som händer på enheten i klasserna, på skolan och planera och genomföra aktiviteter och åtgärder för att förebygga/upprätthålla en god lärmiljö och trygghet för eleverna som går i enhetens program. Trygghetsrådet kommer att hålla sig uppdaterade och informerade om eleverna och deras skolmiljö via de klassråd, programforum och skolråd som sker kontinuerligt under skolåret. Trygghetsrådet kommer att återkoppla till övrig personal på enheten via de representanter som ingår till respektive arbetslag/kollegor för fortsatt arbete på hela enheten. Via samtal mellan Elevkåren och Ungdomsombuden framkommer det att elever beskrivit känslor av obehag då de vistas i skolans caféteria och områden kring i Mitten. Förslag har då diskuterats om att fler aktiviteter förläggs till Mitten, vilket innebär att fler elever och vuxna finns på områden där det under delar av dagarna är rätt folktomt och därmed framkallat obehagskänslor hos ett antal elever. Skolverkets utvärderingar av aktiviteter och elevernas delaktighet i utforminingen av aktiviteterna som syftade till att skapa en god atmosfär, hade färre fall av kränkningar. För att förhindra att elever ska känna sig otrygga i skolmiljön kommer Dragonskolan även att ha ett samarbete med KFUM under höstterminen 2014. Tre elevvärdar bland annat kommer att finnas ute bland eleverna i korridorer och caféterian. Elevvärdarnas uppdrag är att finnas i de områden på skolan där eleverna ofta samlas, tex matsalen, Mitten, Bibliotek och korridorer. Elevvärdarnas tider på skolan förläggs till tider på dagarna då det vanligtvis finns färre övriga vuxna på de områden där många elever samlas. En stor elevundersökning genomfördes under februari 2014 (Unga 14) där ungdomars folkhälsa och levnadsvaror belyses. Enkäten visar att många elever på gymnasiet upplever stor oro och stress samt att det finns riskbeteenden inom områdena alkohol, narkotika och tobak. Utifrån det kommer Dragonskolan att arbeta med tre prioriterade områden; Värdegrundsarbete, delaktighet och inflytande samt alkohol och droger och tobak. Detta arbete kommer ske inom det Lokala förebyggande rådet på skolan men även i samråd och samverkan med UmeBrå, socialtjänstens fältgrupp, ungdomspolisen samt Ingången som är en alkohol och drogmottagning i Umeå. Samarbete kommer också ske med andra Lokala förebyggande råd i kommunen. Ett åsiktstorg planeras också att hållas under höstterminen 2014 för att ge eleverna möjlighet att ge sina åsikter på sin skolmiljö och skolsituation samt förslag på vad de tycker är viktiga frågor för skolan att arbeta med utifrån de prioriterade områden som framkommit i Unga enkäten. På Ekonomiprogrammet kommer arbetslaget att planera och förklara varför det är viktigt att eleverna svarar på utvärderingar och enkäter kring sin skolmiljö och hålla diskussionen i gång med klasserna kring elevernas möjlighet att påverka sin skola via klassråd, programforum och skolråd. Fortlöpande dialog med eleverna om Planen mot diskriminering och kränkning ska ske under hela utbildningen. Fortlöpande motivationsarbete för att satsa på studierna. Tidigt fånga upp elever som annars riskerar att avsluta/ta ett avbrott i sina studier. Årets plan kommer att utvärderas med personal och elever via klassråd med elevhandledare och genom rektorsträff med elevrepresentanter i programforum. 3

Kartläggning/ Främjande aktiviteter Dragonskolan Information från avlämnande skola lämnas till elevhälsan i samband med att nya elever börjar på Dragonskolan. För att Dragonskolan ska kunna erbjuda en bra skolmiljö och måluppfyllelse, är det viktigt att särskilda behov ska kunna tillgodoses på ett bra sätt och i så stor utsträckning som möjligt utifrån elevens individuella förutsättningar. Skolsköterskan erbjuder alla nya elever ett hälsosamtal och då dokumenteras elevernas trivsel på skolan. Under elevens utvecklingssamtal tillsammans med elevhandledare (en gång per termin) analyseras elevens situation. Alla program på Dragonskolan har programforum en, två gånger per termin och eleverna har då möjlighet att diskutera angelägna ärenden. Rektorer, lärare och elevhälsan träffas regelbundet för att tillsammans gå igenom situationen i de olika klasserna. Schemaläggningen har ett likabehandlingsperspektiv. Elevenkät varje år Lokala förebyggande rådet Trygghetsteam Främjande aktiviteter Skapa trivsel och god atmosfär. Kamratstödjarna, elevkår och enskilda klasser/elever får med stöd av personalen hålla främjande aktiviteter i mitten på fredagar. Varje år har vi Miljölyftsdag för nya årskursettor med gruppstärkande gemensamma aktiviteter. Religionsdialog under en dag då vi bygga broar. Lärarna i de olika kurserna jobbar omfattande och återkommande utifrån de sju diskrimineringsgrunderna i sin kontinuerliga undervisning. Eleverna blir genom värderingsövningar, filmanalyser, gruppdiskussioner, observationer och andra pedagogiska metoder uppmärksammas på det mångkulturella samhället, religionsfrihet, funktionshinder, genusperspektiv och de övriga diskrimineringsgrunderna samt kränkande behandling. Exempel på detta arbete: Reklamanalys med genusperspektiv i undervisning i kurserna svenska 3 samt på media 1. Att visa på allas lika värde och verka för förståelsen av ett mångkulturellt samhälle både historiskt och i nutid. Genomförs och utvärderas i kursen Historia 1b som alla elever läser i åk 1. Ansvarig för åtgärd: Lärare säkerställer att elever görs medvetna om när främjande arbete görs under pågående kurser kopplat till tex lagen mot diskriminering och/eller i demokratiarbete/annat. Ansvarig: Rektor 4

Kartläggning Syftet med en kartläggning är att identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten. De problem- och riskomården som identifieras i verksamheten tillsammans med utvärderingsbara mål som skapas, ligger till grund för planering av de åtgärder sim ska genomföras för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Kartläggningen omfattar så väl förekomsten av trakasserier och kränkande behandling som en översyn av den egna organisationen på såväl individ-, grupp och verksamhetsnivå. Att främja lika behandling handlar bland annat om att all personal skaffa sig kunskaper kring varje specifik diskrimineringsgrund och vad som utgör trakasserier och kränkande behandling. Skolans arbete med kartläggning kommer att ske genom organiserade samtal med elever och personal. Det är viktigt att föra en dialog med eleverna om hur kartläggningen bör utformas för att ge en rättvis bild av verksamheten och där kommer åsiktstorg att vara en del i skolan kartläggning (beskrivning finns under Definitioner och begrepp) Elevenkät besvaras varje år under vårterminen. Ansvarig: Elevhandledare Elevernas situation kommer att vara en återkommande fråga som tas upp i trygghetsteamet där frågor formuleras för varje elevhandledare att ta upp med sin elev under utvecklingssamtalet och återföra till teamet. Formella rutiner skall finnas i klassråd, programforum och elevforum där frågan kring lika behandling och kräkningar finns med som punkt på dagordning. Detta är också ett mål att öka inflytandet för eleverna i klassrummet, på programmet samt övergripande på kolan. Dokumentation gör att målet är utvärderingsbart. Ansvarig: Rektor och elevhandledare. Tydliga rutiner Arbetet med utvärdering av föregående års plan, kartläggning av verksamheten analys av kartläggningen och uppdatering av Plan mot diskriminering och kränkningar blir en del av läsårsplaneringen för att skapa goda förutsättningar för en bra process. Elevenkäten ska utvärderas och analyseras och de åtgärder som upprättas ska vara konkreta och uppföljningsbara. Därefter planeras vilka insatser som ska sättas in för att nå de mätbara målen. Övergripande ansvar: Rektor En viktig del i arbetet mot kränkningar, diskriminering och trakasserier är lärarens roll och ledarskap i klassrummet. Det är viktigt att läraren aktivt har ett medvetet arbetssätt kring metoder, bemötande, gruppindelningar, övningar och det egna ledarskapet. Dragonskolan har kompetenta lärare inom området och som skola kommer vi att fortsätta förstärka och lyfta dessa viktiga frågor. Ansvarig: Rektor och lärare Följande förebyggande åtgärder ska genomföras varje år: Rektor ansvarar för att personal och elever regelbundet utbildas i frågor som rör diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Rektor ansvarar för att elever och personal medverkar vid revidering av en ny plan mot diskriminering och kränkande behandling inför varje nytt läsår. Detta sker via möten med klassråd, programforum samt för lärarna på arbetslagsmöten 5

Dragonskolan Frågor rörande mobbning, kränkningar och diskriminering ska vara en fast punkt under klassråden och diskuteras på VI-timmar under elevhandledarnas ledning. Skriftlig och muntlig information till elever, föräldrar och personal angående skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling på föräldramötet som äger rum i början av varje hösttermin för elever i åk 1. Satsning på kamratstödjarmöten/utbildning samt teambuilding för trygghetsteamet Värdegrundsdag för år 1 och 2 innehållande främjande likabehandlingsaktiviteter, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Varje år besvarar alla elever en trivselenkät. Ansvarig: elevhandledarna. Elevskyddsombud för varje program utbildas och deltar i såväl det fysiska som psykosociala arbetsmiljöarbetet. Elevskyddsombud genomför trygghetsvandringar för att kartlägga skolans inom och utomhusmiljö. Policy för IT-användning ger tydliga etiska förhållningsregler. Frånvaropolicy där uppföljning bidrar till att eleven i ett tidigt skede blir bemött och bekräftad i sin situation. Handlingsplan vid incidenter 1. Berörd individ eller den som fått kännedom om händelsen anmäler till rektor, som ansvarar för att ärendet utreds skyndsamt. 2. Kränkningsärenden dokumenteras. En incidentrapport skrivs och arkiveras hos rektor. 3. Vid behov av stöd upprättas åtgärdsprogram som följs upp tillsammans med elev, föräldrar (till omyndig elev), lärare och eventuellt andra berörda. 4. Alla incidenter anmäls till skolhuvudmannen. För detta ändamål finns en särskild blankett/ rutin. Så här arbetar vi när kränkningar upptäckts 1. Personen som upptäckt trakasserier/kränkningen meddelar rektor. 2. En utredning initieras skyndsamt av rektor. 3. Elevhälsoteamet/trygghetsteamet kallas samman i ett tidigt skede, och hålls underrättat under utredningens gång. 4. Rektor bedömer vilka åtgärder som ska vidtas och vem som ska utföra det fortsatta arbetet. 5. Samtal hålls med elever som är inblandade i händelsen. Enskilda samtal och/eller samtal i grupp. 6. Vårdnadshavare till elever som är inblandade i händelsen informeras. Myndig elevs föräldrar informeras efter samtycke med elev. 7. Uppföljningssamtal hålls med inblandade elever inom tre veckor. Enskilda samtal och/eller samtal i grupp. Vid behov hålls ytterligare uppföljning. 8. Om händelsen är ett lagbrott görs en polisanmälan och/eller en anmälan till socialtjänsten. Rektor och elevhälsoteamet är ansvarigt. 9. Händelsen/ Incidenten rapporteras till huvudman. Rektor ansvarar för om avstängning av elev blir aktuell, eller annan disciplinär åtgärd enligt skollagen 2010:800 kap 5. Om externa aktörer, på exempelvis APU-platser, trakasserar eller kränker elever kontakta alltid rektor som beslutar om vidare åtgärder. 6

Dokumentation All dokumentation ska vara skriftlig. Blanketten Anmälan om kränkande behandling finns tillgänglig i varje elevs Elevblomma och ska fyllas i vid varje fall av diskriminering, rakasserier och kränkande behandling. Det ska skapas en blankett för varje elev som är aktuell i ärendet. Det ska tydligt framgå vad som hänt, vilka elever som är inbalndade, vilka åtgärder som vidtagits och hur uppföljning skett. Blanketten skapas direkt när ärendet initieras och fylls på löpande under ärendets gång. De samtal msom hålls med elev/elever sammanfatas i ett enskilt dokument som arkiveras hos rektor. Rektor fyller i VBS-blankett Anmälan om diskriminering och kränkande behandling och skickas till huvudmannen. Personal Om elev känner sig kränkt av lärare/personal ska rektor kontaktas. Personens chef utreder ärendet skyndsamt genom att samla fakta om det inträffade. Dokumentation sker genom mall för kontrollsamtal för Umeå Kommun vid situationer om att utreda och kontrollera fakta. Chefen beskriver konkret vilket beteende eller situation kritiken/förseelsen handlar om samt när och var det inträffade. Den anställde ska få ge sin syn på saken och bemöta kritiken. Medarbetaren har rätt att ta med sin fackliga representant. Företagshälsan kan användas som resurs. Generellt gäller att skolan är behjälplig när en elev önskar göra en anmälan till polis eller Diskrimineringsombudsmannen i diskriminerings- eller trakasseriärenden. Uppföljning och dokumentation Varje enskilt fall följs upp och dokumenteras på blanketten Rapport vid mobbning eller kränkningar Blanketten fylls i när någon på skolan får kännedom om kränkningar och fylls på kontinuerligt med mer information under handläggningen. Rektor och representant för elevhälsa är ansvarig för handläggning, dokumentation och uppföljning av fallet. Varje enskilt fall avslutas med en avstämning mellan rektor, elevhälsan/trygghetsteam och utvärdering fylls i på blanketten. När fallet är avslutat arkiveras och diarieförs blanketten samt för gy-enheten sker en återrapportering till huvudmannen. Sekretessprövning görs vid behov och/eller vid eventuell förfrågan om utlämning av dokumentation. Trenderna bland eventuella fall kan ligga till grund för framtida förebyggande åtgärder. I samband med utvärderingsdagar i slutet av läsåret hålls ett möte mellan elevhälsan och trygghetsteamet där resultaten av insatserna under det gångna läsåret utvärderas och förbättringar föreslås. Ansvarig för dokumentation: Rektor 7

Lagar Skolornas värdegrundsarbete stöds av flera lagar. I Läroplanen för gymnasieskolan står det att Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Alla tendenser till diskriminering eller kränkande behandling ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. (SKOLFS 2011:144) I Skollagen slås det fast att Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling och att huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. (Skollagen 2010:800, 6 kap. 7 och 8 ) Diskrimineringslagen (2008:567) trädde i kraft 1 januari 2009 och har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder, funktionshinder 8

Kontaktuppgifter Vill du anmäla diskriminering eller annan kränkande behandling, få svar på frågor eller få mer information kan du kontakta Rektor Ekonomiprogrammet (EK) Sten Persson 090-16 24 17 076-147 80 87 sten.persson@umea.se Kurator Anna-Lee Engdahl 090-16 24 39 anna-lee.engdahl@umea.se Anna-Karin Bäck 090-16 24 39 anna-karin.back@umea.se Specialpedagog Lena Lennartsson 090-16 52 16 076-130 52 16 lena.lennartsson@umea.se Skolsköterska Katharina Saveman 090/16 24 48 katharina.saveman@umea.se Studie och yrkesvägledare Marianne Lundström 090-16 24 42 marianne.lundstrom@umea.se 9

Definitioner och begrepp; Dragonskolan Elev- den som utbildas eller söker utbildning Personal- Anställda eller uppdragstagare i utbildning eller verksamhet Diskriminering- Att någon blir sämre behandlad än någon annan och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna 1. Kön, 2. Könsöverskridande 3. Identitet eller uttryck, 4. Religion eller annan trosuppfattning, 5. Sexuell läggning, 6. Ålder eller 7. Funktionshinder. Diskrimineringen kan vara direkt eller indirekt. Trakasserier- Ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna (se ovan). Kan utföras av vuxna gentemot elever eller mellan elever och elever. Annan kränkande behandling- En kränkning av en elevs värdighet saknar koppling till någon diskrimineringsgrund. Det kan vara, men behöver inte vara mobbning. Enstaka händelser är inte mobbning, men kan vara en kränkning. Definition av mobbning (1)- En negativ handling gjord med vilja (intention). Handlingar förekommer upprepade gånger över tid. Det finns en obalans i styrkeförhållandet. Definition av mobbning (2)- En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Kön- I begreppet kön ingår transpersoner, till exempel transvestit, dragking/-queen, transgender, intergender och intersexuell. En transperson får inte diskrimineras på grund av sin identitet eller hur man uttrycker sig inför omgivningen. Könsidentitet eller uttryck- Alla personer har en könsidentitet och uttryck i form av kläder, kroppsspråk, beteende eller annat liknande förhållande. Transsexuella (t.ex. transvestiter och transsexuella) skiljer sig hela tiden eller periodvis från könsnormen. Etnisk tillhörighet- En individs nationella och etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter och alla kan därför bli diskriminerade på grund av etnisk tillhörighet. Individen definierar själv sin eller sina etniska tillhörigheter. Religion eller annan trosuppfattning- Annan trosuppfattning innebär åskådning som har grund eller samband med religiös åskådning som t.ex. buddism eller ateism. Funktionshinder- Varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en människas funktionsförmåga. Det kan bero på skador eller sjukdomar som fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Det kan tex vara dyslexi, ADHD, diabetes, rörelsehinder, CP-skada, hörsel- eller synnedsättning eller allergi. Däremot omfattas inte tillfälliga tillstånd som t.ex. brutna ben. Sexuell läggning- Homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. 10

Åsiktstorg- Åsiktstorg är en metod för att samla in åsikter från elever på skolan. Skärmar ställs ut på skolan med frågor kring ett eller några områden med utrymme för att spinna vidare på dessa med egna åsikter. Exempelvis kan det finnas lappar och utrymme för att skriva och sätta upp sin egen åsikt i frågan. Man kan spinna vidare på dt som står eller komma med en helt ny vinkling eller svara emot någon annans åsikt. Det kan också finnas en låda för att lämna in sin åsikt anonymt. Eventuellt kan man koppla åsiktstorget till en plats online för att eleverna utrymme att svara via sin dator. Skärmarna ska vara bemannade för att kunna förklara vad åsiktstorget är och har för syfte samt ge utrymme för diskussioner. Dessa diskussioner ger fritextsvar som också kan räknas in i de samlade åsikterna. Det är viktigt att klargöra syftet med åsiktstorget innan man ställer ut det varför ställer vi ut åsiktstorget? Vilka frågor ska det behandla? Varför och vad gör vi med de åsikter vi får in? Dessa frågor behöver vi kunna besvara innan vi ställer fram åsiktstorget. 11