Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Barn- och fritidsprogrammet Dragonskolan

2 Innehåll Vision Syfte och innehåll Definition av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling? Analys Kartläggning/ Främjande aktiviteter Främjande aktiviteter Förbättrad kartläggning Tydligare rutin Följande förebyggande åtgärder ska genomföras varje år: Handlingsplan vid incidenter Så här arbetar vi när kränkningar upptäckts Dokumentation Personal Uppföljning och dokumentation Kontaktuppgifter Lagar Definitioner och begrepp Anmälan Enhet C Dragonskolan Dokumentation av kränkande behandling - anmälan och vidtagen åtgärd 2

3 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Dragonskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Vision Ungdomar som kommer till skolan ska bli sedda, lyssnade på och inspirerade till lärande och utveckling. Vi vill ge eleverna en trivsam skolmiljö där de känner sig trygga. Alla ska mötas med respekt, bli positivt uppmärksammade och upptagna i den sociala gemenskapen. Alla ska känna sig trygga och visa respekt för varandra och människors olikheter. Nolltolerans ska råda mot all diskriminerande och kränkande behandling. Syfte och innehåll Syftet med arbetet mot diskriminering och kränkande behandling är att skydda elever mot kränkningar av deras värdighet. Planens funktion är att förebygga och förhindra att kränkningar förekommer genom att beskriva konkreta insatser och tydliga rutiner. Planen är en dokumentation av det arbete som bedrivs löpande samt utgångspunkt för uppföljning, utvärdering och utveckling. Planen är därmed en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Planen är ett verktyg att använda sig av då diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling uppstår i verksamheten genom att den beskriver vilken arbetsgång som ska följas i sådana situationer, hur utredningar och åtgärder ska dokumenteras och hur insatser ska följas upp. Denna plan syftar till att främja elevernas och personalens lika rättigheter oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder och att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Definition av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Diskriminering innebär att en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna; kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. I verksamheten är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna; kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, 3

4 religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Om någon ur personalen utsätter en elev för trakasserier benämns det diskriminering. Kränkande behandling är ett uppträdande som utan att vara kopplat till någon av de sju diskrimineringsgrunderna kränker elevers värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. De kan utföras direkt i verksamheten och även via exempelvis telefon och Internet. Trakasserier och kränkande behandling kan exempelvis uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjligande eller fysiskt våld. Kränkningarna kan även handla om att frysa ut eller hota någon. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. 4

5 Analys Analysen baseras på den Unga14-enkät som genomfördes under april Resultatet visar generellt på gott resultat vad gäller trygghet och trivsel. Det finns dock utvecklingsområden: Ett nedslående resultat är att på frågan om skolan tagit ställning mot kränknade/nedvärderande behandling så svarar 57,5% att de inte vet, 7,1% svarar nej och 35,4% svarar ja. Här har vi som skolenhet misslyckats med att informera om hur vi ställer oss till detta och hur vi agerar när kränkning/nedvärderande behandling uppstår. Vi agerar gentemot de elever som är inblandade i kränkningsärenden, men elever som inte är berörda vet inte att något görs. 85 elever av 127 svarar att det som helhet på skolan de senaste 6 månaderna varit ganska bra eller mycket bra, 29 varken bra eller dåligt och 13 elever ganska dåligt eller mycket dåligt. Vi har naturligtvis ett uppdrag att iidentifiera vilka elever som inte trivs på skolan och försöka arbeta för att samtliga elever ska trivas i skolan. 15,6% av eleverna säger sig under de senaste 12 månaderna ha blivit utsatt för kränkande behandling någon gång och 3,9% säger sig ha blivit utsatt flera gånger. På frågan om av vem de utsatts för kränkande behandling så var mer än ett svar möjligt. Där svarar 52% (13 st) att de blivit kränkta av annan elev, 20% (5 st) av skolpersonal och 32% (8 st) av någon annan. 76,4% av eleverna vet vem de ska vända sig till om de eller någon annan blir utsatt för kränkande behandling. 9,4% vill inte svara på frågan. Återigen innebär det en utmaning för oss att bättre identifiera eleverna och när de känner sig kränkta, samt att tydligt informera om vem de kan vända sig till när de t ex känner sig kränkt av skolpersonal. Resultatet från Unga14 har delgetts elever och personal. Årets plan kommer att utvärderas kontinuerligt med personal och elever via klassråd och träff med elevrepresentanter på programforum. Som ett led i att tidigare identifiera de elever som vantrivs eller känna sig kränkta kommer ett trygghetsteam bestående av personal och elever att startas upp under året. Ansvar: Rektor och kurator. 5

6 Kartläggning/ Främjande aktiviteter 6 Information från avlämnande skola lämnas till elevhälsan i samband med att nya elever börjar på Dragonskolan. Orsaken är att särskilda behov ska kunna tillgodoses i så stor utsträckning som möjligt. Skolsköterskan erbjuder alla nya elever ett hälsosamtal och då dokumenteras elevernas trivsel på skolan. Under elevens utvecklingssamtal tillsammans med elevhandledare (en gång per termin) analyseras elevens situation. Alla program på Dragonskolan har programforum två gånger per termin och eleverna har då möjlighet att diskutera trivsel, arbetsmiljö och angelägna ärenden. Lärarna och elevhälsan träffas regelbundet för att tillsammans gå igenom situationen i de olika klasserna. Schemaläggningen har ett likabehandlingsperspektiv. Elevenkät genomförs varje år Kurator träffar alla ensamboende elever i åk 1 på Barn- och fritidsprogrammet. Samtalets fokus är trygghet och trivsel. SYV träffar alla IMPRO-elever i åk 1 på Barn- och fritidsprogrammet. Samtalets fokus, förutom den individuella studieplanen, är motivation och trivsel. Under ht-14 och vt-15 genomförs en aktivitetsdag per termin på programmet för åk 1. Elever i åk 2 är ansvariga. Främjande aktiviteter Under februari 2014 genomfördes enkäten UNGA14 som är en enkätundersökning som belyser folkhälsan och levnadsvanor bland unga i Umeå kommun. Umeå Brottsförebyggande råd fick i uppgift att stärka de lokala samverkansgrupper som skapades i samband med enkätundersökningen. Rådens uppdrag är att följa upp resultaten av Unga14-undersökningen och upprätta en handlingsplan utifrån gemensamma prioriteringar. Arbetet bygger på att använda den kompetens och kunskap som skolan idag besitter och det nätverk som finns att tillgå samt att UNGA-enkäten utgör en utgångspunkt för analysarbete och planering av insatser. Råden har som uppgift att främja samarbete mellan de olika verksamheterna, vara en länk till ledningsfunktioner, en länk till expertis i förebyggande arbete, samt en länk till de andra förebyggande råden som finns inom Umeå kommun. Områden som prioriteras i det förebyggande arbetet på Dragonskolan under läsår 2014/2015 är: Värdegrundsarbete arbete kring diskriminering, kränkningar, attityder och bemötande Delaktighet och inflytande (Vari även stress finns med då stress till stor del påverkas av vilket inflytande man har över sin egen skolvardag) Alkohol, narkotika, tobak

7 Rådet kommer aktivt att arbeta med återkoppling och redovisning för eleverna då detta är något som ofta missats och som efterfrågats. Elever kommer att bjudas in att delta i rådet och arbete pågår med att få en röd tråd i Dragonskolans arbete när det kommer till de förebyggande och hälsofrämjande insatserna och hur rådet kan arbeta med redan pågående insatser på Dragonskolan. Föräldrars åsikter och synpunkter kommer att tas tillvara på föräldramöten och genom åsiktstorg. Detta är en del i att trygga elevernas miljö både i skolan och i hemmet. Umeå Brottsförebyggande råd har tagit fram en utvärdering som kommer att presenteras för Dragonskolans råd under hösten En utvärdering som blir likvärdig för alla lokala förebyggande råd inom Umeå Kommun och Dragonskolan kommer att använda sig utav den. De prioriterade områdena kommer att arbetas med under läsår 2014/2015 för att sedan ses över och revideras till läsår 2015/2016. Vidare arbetas det med att skapa trivsel och god atmosfär på Dragonskolan. Kamratstödjarna, elevforum och enskilda klasser/elever får med stöd av personalen hålla främjande aktiviteter i mitten. Varje år årgenomförs Miljölyftsdagen för nya årskurs-ettor med gruppstärkande gemensamma aktiviteter. Under 2014 planeras en dag för religionsdialog. Ansvarig: Rektor Områden som berörs av diskrimineringsgrunderna läggs in under varje ämne under läsårets gång. Information kring lagstiftning kommer att ske då Skolverkets utvärdering pekar på att elever ofta saknar den kunskapen. Personalen kommer att arbeta med dessa frågor under arbetslagstid och eleverna kommer arbeta med frågorna under Vi-timmar tillsammans med elevhandledare och delar av elevhälsan. Tid kommer att avsättas under kommande läsår för personal och elever att samtala om normer och attityder och tydliggöra föreställningar om vad som är normalt och vad som är avvikande. Detta är speciellt viktigt i BF-kurserna, då allas lika värde och respekt för sin egen person är en grundförutsättning för en lyckad APL. Kartläggning Syftet med en kartläggning är att identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten. De problem- och riskområden som identifieras i verksamheten, tillsammans med utvärderingsbara mål som skapas, ligger till grund för planeringen av de åtgärder som ska genomföras för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Kartläggningen omfattar såväl förekomsten av trakasserier och kränkande behandling som en översyn av den egna organisationen på såväl individ-, grupp- och verksamhetsnivå. Att främja likabehandling handlar bland annat om att all personal skaffar sig kunskaper kring varje specifik diskrimineringsgrund och vad som utgör trakasserier och kränkande behandling. 7

8 Elevenkät besvaras varje år under vårterminen. Ansvarig: Elevhandledare Elevernas situation kommer att vara en återkommande fråga som tas upp i trygghetsteamet där frågor formulerats för varje elevhandledare att ta upp med sin elev under utvecklingssamtalet och återföra till teamet. Dessa frågor kommer även att ligga till grund inför läsårets teamträffar. På så sätt kan vi få bättre kunskap i vissa utvalda områden. Formella rutiner skall finnas i klassråd, programforum och elevforum där frågan kring likabehandling och kränkningar finns med som punkt på dagordningen. Detta är också ett mål att öka inflytandet för eleverna i klassrummet, på programmet samt övergripande på skolan. Dokumentation gör att målet är utvärdringsbart. Ansvarig: Rektor och Elevhandledare Elevernas situation och en del av kartläggningen kommer även att ske tillsammans med kamratstödjarna och i arbetet med det Lokala Förebyggande Rådet för att hålla frågan levande och aktuell inför nästkommande läsår. Ansvarig: Trygghetsteamet och Elevhandledare Tydliga rutiner Arbetet med utvärdering av föregående års plan, kartläggning av verksamheten, analys av kartläggningen, åtgärdsbeskrivning och uppdatering av likabehandlingsplanen blir en del av läsårsplaneringen för att skapa goda förutsättningar för en bra process. Elevenkäten ska utvärderas och analyseras och de åtgärder som upprättas ska vara konkreta och uppföljningsbara. Med det menas att åtgärderna formuleras så att det går att urskilja vad skolan vill ändra på och uppnå för att komma till rätta med de problem och risker som skolan identifierat. Därefter planeras vilka insatser som ska sättas in för att nå de mätbara målen. Övergripande ansvar: Rektor En viktig del i arbetet med kränkningar, diskriminering och trakasserier är lärarens roll och ledarskap i klassrummet. Det är viktigt att läraren aktivt har ett syfte och ett tydligt mål med gruppindelningar, övningar och sitt ledarskap. Dragonskolan har kompetenta lärare inom området som kommer att lyfta dessa frågor kontinuerligt i sitt arbete för att säkerställa och tydliggöra sitt uppdrag. Kompetensutveckling till lärarna kommer att erbjudas under perioden och planeras vid enskild medarbetares utvecklingssamtal. 8

9 Ansvarig: Rektor och Elevhälsan Följande förebyggande åtgärder ska genomföras varje år: Skolledningen ansvarar för att personal och elever regelbundet utbildas i frågor som rör diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Medverkan av elever och personal vid framtagandet av en ny Likabehandlingsplan inför varje nytt läsår. Detta sker via möten med klassråd, programforum samt för lärarna på arbetslagsmöten. Skriftlig och muntlig information till elever, föräldrar och personal angående skolans plan för kränkande behandling på föräldramötet som äger rum i början av varje hösttermin för elever i åk 1. Satsning på kamratstödjarmöten/utbildning samt teambuilding för trygghetsteamet Skolan arbetar aktivt med HBT-frågor och skolledningen ska ta initiativet till en kartläggning/inventering av skolans sex- och samlevnadsundervisning för att få kunskap om vad som tas upp. Värdegrundsdag för år 1 och 2 innehållande främjande likabehandlingsaktiviteter etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Varje år besvarar alla elever en trivselenkät. Ansvariga för genomförandet är elevhandledarna. Elevskyddsombud för varje program utbildas och deltar i såväl det fysiska som psykosociala arbetsmiljöarbetet. Elevskyddsombud genomför trygghetsvandringar för att kartlägga skolans inom och utomhusmiljö. Policy för IT-användning ger tydliga etiska förhållningsregler. Frånvaropolicy bidrar till att eleven i ett tidigt skede blir bemött och bekräftad i sin situation. Vi agerar tidigt mot frånvaro. 9

10 Handlingsplan vid diskriminering, trakasserier och kränkningar 1. Berörd individ eller den som fått kännedom om händelsen anmäler till rektor, som ansvarar för att ärendet utreds skyndsamt. 2. Alla ärenden dokumenteras i dokumentmall i Elevblomman. 3. Vid behov av stöd upprättas åtgärdsprogram som följs upp tillsammans med elev, vårdnadshavare (till omyndig elev), lärare och eventuellt andra berörda. 4. Alla ärenden anmäls till skolhuvudmannen. För detta ändamål finns en särskild VBSblankett. Så här arbetar vi när trakasserier och kränkningar upptäckts 1. Personen som upptäckt trakasserier/kränkningar meddelar rektor. 2. En utredning initieras skyndsamt av rektor. 3. Trygghetsteamet kallas samman i ett tidigt skede, och hålls underrättat under utredningens gång. 4. Rektor bedömer vilka åtgärder som ska vidtas och vem som ska utföra det fortsatta arbetet. 5. Samtal hålls med elever som är inblandade i händelsen. Enskilda samtal och/eller samtal i grupp. 6. Vårdnadshavare till elever som är inblandade i händelsen informeras. Myndig elevs föräldrar informeras efter samtycke med elev. 7. Uppföljningssamtal hålls med inblandade elever inom tre veckor. Enskilda samtal och/eller samtal i grupp. Vid behov hålls ytterligare uppföljning. 8. Om händelsen är ett lagbrott görs en polisanmälan och/eller en anmälan till socialtjänsten. Rektor och Trygghetsteam är ansvariga. 9. Ärendet rapporteras till skolhuvudmannen. Rektor ansvarar för om avstängning av elev eller annan disciplinär åtgärd blir aktuell, enligt skollagen 2010:800 kap 5. Om diskriminering, trakasserier eller kränkningar förekommer hos externa aktörer, på exempelvis APU-platser kontakta alltid rektor som beslutar om vidare åtgärder. 10

11 Dokumentation All dokumentation ska vara skriftlig, t.ex. kränkningsanmälan, åtgärdsplan, mötesprotokoll. Det ska tydligt framgå vad som har hänt, vem som har blivit utsatt, vem som har utsatt någon annan, vilka åtgärder som har vidtagits hittills och hur anmälaren vill hållas underrättad/informerad. Särskild blankett på intranätet ska användas vid anmälan. Personal Om elev känner sig kränkt av lärare/personal ska rektor kontaktas. Personens chef utreder genom att samla fakta om det inträffade. Chefen kallar medarbetaren till samtal och beroende på allvaret i det inträffade vidtas erforderliga disciplinära åtgärder i enlighet med gällande avtal. I lindriga fall kan ett samtal vara tillräckligt. Medarbetaren har rätt att ta med sin fackliga representant. Företagshälsan kan användas som resurs. Generellt gäller att skolan är behjälplig när en elev önskar göra en anmälan till polis eller Diskrimineringsombudsmannen i diskriminerings- eller trakasseriärenden. Uppföljning och dokumentation Varje enskilt fall följs upp och dokumenteras på blanketten Rapport vid mobbning eller kränkningar Blanketten fylls i när någon på skolan får kännedom om kränkningar och fylls på kontinuerligt med mer information under handläggningen. Rektor och representant för elevhälsa är ansvarig för handläggning, dokumentation och uppföljning av fallet. Varje enskilt fall avslutas med en avstämning mellan rektor, elevhälsan och trygghetsteamslärare och utvärdering fylls i på blanketten. När fallet är avslutat arkiveras och diarieförs blanketten samt för gy-enheten sker en återrapportering till huvudmannen Sekretessprövning görs vid eventuell förfrågan om utlämning av dokumentationen. Trenderna bland eventuella fall kan ligga till grund för framtida förebyggande åtgärder. I samband med utvärderingsdagarna i slutet av läsåret hålls ett möte mellan elevhälsan och trygghetsteamet där resultaten av insatserna under det gångna läsåret utvärderas och förbättringar föreslås. Ansvarig: Rektor är ansvarig för dokumentationen 11

12 Kontaktuppgifter Vill du anmäla diskriminering eller annan kränkande behandling, få svar på frågor eller få mer information kan du kontakta Rektor Stellan Andersson Kurator Anna Karlsson mobil Specialpedagog Anna Steigert Skolsköterska Cecilia Ek

13 Lagar Skolornas värdegrundsarbete stöds av flera lagar. I Läroplanen för gymnasieskolan står det att Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Alla tendenser till diskriminering eller kränkande behandling ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. (SKOLFS 2011:144) I Skollagen slås det fast att Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling och att huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. (Skollagen 2010:800, 6 kap. 7 och 8 ) Diskrimineringslagen (2008:567) trädde i kraft 1 januari 2009 och har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning könsöverskridande identitet eller uttryck sexuell läggning ålder funktionshinder 13

14 Definitioner och begrepp Elev: Den som utbildas eller söker utbildning. Personal: Anställda eller uppdragstagare i utbildning eller annan verksamhet. Diskriminering: Att någon blir sämre behandlad än någon annan och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, ålder eller funktionshinder. Diskriminering kan vara direkt eller indirekt. Trakasserier: Ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (se ovan). Kan utföras av vuxna gentemot elever eller mellan elever och elever. Annan kränkande behandling: En kränkning av en elevs värdighet som saknar koppling till någon diskrimineringsgrund. Det kan vara, men behöver inte vara mobbning. Enstaka händelser är inte mobbning, men kan vara en kränkning. Definition av mobbning (1)1 En negativ handling gjord med vilja (intention). Handlingar förekommer upprepade gånger över tid. Det finns en obalans i styrkeförhållandet. Definition av mobbning (2)2 En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag Kön: I begreppet kön ingår transpersoner, till exempel transvestit, dragking/-queen, transgender, intergender och intersexuell. En transperson får inte diskrimineras på grund av sin identitet eller hur man uttrycker sig inför omgivningen. Könsidentitet eller uttryck: Alla personer har en könsidentitet och uttryck i form av kläder, kroppsspråk, beteende eller annat liknande förhållande. Transsexuella (t.ex. transvestiter, och transsexuella) skiljer sig hela tiden eller periodvis från könsnormen. Etnisk tillhörighet: En individs nationella och etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en eller fler etniska tillhörigheter och alla kan därför bli diskriminerade på grund av etnisk tillhörighet. Individen definierar själv sin eller sina etniska tillhörigheter. Religion eller annan trosuppfattning: Annan trosuppfattning innebär åskådning som har grund eller samband med religiös åskådning som t.ex. buddism eller ateism. Funktionshinder: Varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en människas funktionsförmåga. Det kan bero på skador eller sjukdomar som fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Det kan vara t.ex. dyslexi, ADHD, diabetes. rörelsehinder, cp-skada, hörsel- eller synnedsättning eller allergi. Däremot omfattas inte tillfälliga tillstånd som t.ex. brutna ben. Sexuell läggning: Homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning Åsiktstorg: Åsiktstorg är en metod för att samla in åsikter från eleverna på skolan. Skärmar ställs ut på skolan med frågor kring ett eller några områden med utrymme för att spinna vidare på dessa områden med egna åsikter. Exempelvis kan det finnas lappar och utrymme för att skriva och sätta upp sin egen åsikt i frågan. Man kan spinna vidare på det som står eller komma med en helt ny vinkling eller svara emot någon annans åsikt. Det kan också finnas en låda för att lämna in sin åsikt anonymt. Eventuellt kan man koppla åsiktstorget till en plats online för att ge eleverna utrymme att svara via sin dator. Skärmarna ska vara bemannade för att kunna förklara 14

15 vad åsiktstorget är och har för syfte samt för att ge utrymme för diskussioner. Dessa diskussioner ger fritextsvar som också kan räknas in i de samlade åsikterna. 15