årsredovisning Nacka kommun

årsredovisning 2011 Nacka kommun

2 Förskola, fritid & skola (FFS)

innehåll 3 Innehåll Sammanfattning 4 Reflektioner från Nackaåret 2011 5 Femårsöversikt 6 Vad används skattepengarna till? 7 Omvärldsanalys 7 Politisk styrning och organisation 10 Uppföljning av kommunens övergripande mål 12 Ekonomisk analys 14 Nackakoncernen 18 Verksamhet i samverkan med andra 19 Väsentliga personalförhållanden 20 Kommunstyrelsens interna kontroll 2011 22 Nämndernas analys 23 Kommunstyrelsen 24 Nacka partner 30 Förskola, fritid och skola 31 Verksamheten sociala stödresurser 35 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden 38 Naturreservatsnämnden 40 Överförmyndarnämnden 41 Tekniska nämnden 42 Fritidsnämnden 45 Kulturnämnden 47 Social- och äldrenämnden 49 Arbets- och företagsnämnden 53 Utbildningsnämnden 57 Årsredovisningen i siffror 63 Noter 68 Tillämpade redovisningsprinciper 73 Revisionsberättelse 74

4 sammanfattning Sammanfattning Årets resultat för kommunen uppgick till -54 miljoner kronor (mkr). Balanskravsresultatet var -28 mkr, vilket var 90 mkr sämre än budget och klart sämre än 2010. Skatteintäkterna var 70 mkr högre än budget, vilket främst förklaras av bättre konjunktur. Många nämnder och verksamheter under kommunstyrelsen redovisade underskott 2011. Stora underskott redovisades inom kommunens egen produktion av förskolor och skolor (-64 mkr). Flera enheter går med underskott och en del beror på att antalet anställda är för stort i förhållande till antalet elever. Underskott redovisades även för Social- och äldrenämnden (-23 mkr), fastighetsprocessen (-20 mkr) och Tekniska nämnden (-27 mkr) där en del av underskotten kan förklaras av förra årets stränga vinter. Nettoinvesteringarna fortsatte att öka under 2011 även om ökningen blev mindre än vad prognosen i tertial 2 visade. et blev 859 mkr jämfört med 626 mkr år 2010 och ökningen berodde främst på ökade investeringar i skolor och förskolor. Låneskulden ökade kraftigt under året men ändå i något långsammare takt än prognosen i tertial 2. Målet om god ekonomisk hushållning uppfylldes inte. Visserligen bedöms sju övergripande mål vara uppfyllda men många verksamheter gick med underskott och flera av de finansiella nyckeltalen under målet kommunal ekonomi i balans låg under målvärdena. Resultatet av medborgarundersökningen visar att nöjdheten låg kvar på fortsatt höga nivåer, i jämförelse med övriga kommuner som genomfört undersökningen. Högst var de relativa värdena avseende kommunen som en plats att bo på, grundskola och gator och vägar. Sjukfrånvaron bland kommunens anställda, som visat en nedåtgående trend de senaste åren, ökade marginellt under 2011. Kommunen har dock fortfarande låga värden, i jämförelse med andra kommuner i länet. Befolkningstillväxten var något lägre under 2011, jämfört med de senaste två åren. Drygt 400 nya bostäder färdigställdes under året. Lena Dahlstedt Stadsdirektör hans Nyström Ekonomidirektör

Reflektioner från Nackaåret 2011 5 Reflektioner från Nackaåret 2011 Erik Langby kommunstyrelsens ordförande Kommunens ekonomi år 2011 präglades av både goda verksamhetsresultat och utmaningar. Många vill flytta till kommunen inte minst barnfamiljer och detta skapar ett högt tryck. Investeringarna år 2011 var högre än tidigare och kostade mer än vi räknat med, vilket orsakade obalans i ekonomin. De viktigaste händelserna under året var alla de ögonblick då våra medborgare mötte hög kvalitet; från barn i förskola och skola som mötte sina pedagoger till de boende på våra äldreboenden. Hans-Åke Donnerswärd oppositionsråd Året 2011 var händelserikt med många glädjeämnen men också en del frustration. Det blev tydligt att vi har skolor i kommunen, skolor som ligger i topp jämfört med andra kommuner i regionen och i landet. Kommunen utsågs till Årets Tillväxtkommun 2011, vilket var ett bevis på att kommunen tar sitt ansvar i regionen, till exempel för bostadsbyggande. En kraftig tillväxt ställer stora krav på kommunen, bland annat på den ekonomiska styrningen och ledningen. Investeringar som inte hölls inom budget orsakade problem under året. Kommunen var under 2011 tydlig med att biblioteken ska vara konkurrensutsatta. Socialdemokraterna är emot detta då vi anser att nackdelarna och riskerna är större än fördelarna. Lena Dahlstedt stadsdirektör Nacka kommun visar även 2011 upp goda verksamhetsresultat och vi levererar service till Nackaborna. Alla som arbetar för medborgarna ska vara stolta över de goda resultat man uppnår i sina verksamheter. Exempel på detta är att Nacka fick utmärkelsen Årets Tillväxtkommun och höga betyg i utvärderingen Sveriges Kvalitetskommun samt att Condorens förskolor vann priset Svensk Kvalitet. Flera utvecklingsprojekt startade under förra året. En del handlar om att effektivisera det centrala administrativa stödet i kommunen, en annan del hur vi kan utveckla kommunens fastighetsprocess så att våra verksamheter får lokaler till en så låg kostnad som möjligt. Tuula Aula förskolechef Condorens förskolor Det var en mycket stor händelse att Condorens förskolor fick utmärkelsen Svensk Kvalitet 2011. Priset är en bekräftelse på att det systematiska kvalitetsarbete vi har bedrivit under många år är värdefullt. Arbetet har lett till att man enkelt kan följa och har kontroll över kostnader och intäkter, det systematiska arbetsmiljöarbetet, rekrytering, ledning, kompetensutveckling och kundernas nöjdhet. Under hösten gjordes också flera interna granskningar. Det är utmanande att titta på sina egna fel och brister och viktigt att vara öppen med resultatet först då kan man åtgärda bristerna och bli ännu bättre. Vi är en innovativ kommun med många skickliga medarbetare och jag är övertygad om att vi kan möta de utmaningar vi ställs inför.

6 Femårsöversikt Femårsöversikt 2007 2008 2009 2010 2011 Invånare Folkmängd 84 303 85 661 88 085 90 108 91 616 Folkökning 1 882 1 358 2 424 2 023 1 508 Antal födda 1 205 1 256 1 236 1 243 1 182 Antal döda 606 607 637 610 586 Födelseöverskott 599 649 599 633 599 Antal inflyttade 7 308 6 672 7 487 7 526 7 275 Antal utflyttade 6 020 5 952 5 670 6 139 6 366 Flyttnetto 1 288 720 1 817 1 387 909 Antal nya bostäder 870 390 720 250 410 Skattesats Primärkommunal skattesats 18,41 18,26 18,26 18,26 18,26 Total skattesats 30,68 30,36 30,36 30,36 30,36 Omslutning/Ekonomiskt resultat Balanskravsresultat 117,9 61,9 71,3 93,3-28,1 Årets resultat 123,6 194,3 156,6 125,4-54,0 Nettokostnader/skatteintäkter och statsbidrag, % (nettokostnadsandel) 96,9 98,5 98,4 98,1 100,7 Verksamhetens nettokostnader 3 068 3 192 3 338 3 647 3 961 Nettoinvesteringar, mkr 334,4 380,4 233,3 626,3 859,0 Självfinansiering av investeringar 78 89 131 46 15 Låneskuld och soliditet Låneskuld, mkr 438,8 572,3 336,9 804 1 569 Soliditet exkl. pensionsskuld, % 57 56 57 52 42 Soliditet inkl. pensionsskuld, % 3 8 11 14 7

omvärldsanalys 7 VAD AnVänDS SKATTePengARnA TIll? Nackas verksamhet kostade cirka 4 miljarder kronor 2011. Kommunens intäkter kommer från kommunalskatten samt olika avgifter och taxor. Kommunen får också ett antal statsbidrag. Tillsammans ska intäkterna finansiera de olika tjänster som kommunen erbjuder invånarna. Dessa pengar användes på följande sätt år 2011. Kommunövergripande, övrigt 3,6 % Politisk verksamhet 1,5 % gator, vägar och park 4,2 % Räddningstjänst 0,9 % Individ- och familjeomsorg 6,5 % Fritid och kultur 5,7 % Förskoleverksamhet 17,1 % OMVäRlDSAnAlyS Vård och omsorg 23,4 % Vuxenutbildning och SFI 1,0 % gymnasieskola 8,8 % Förskoleklass 1,3 % Skolbarnomsorg 3,9 % grundskola inkl. obligatorisk särskola 22,1 % svensk ekonomi står stark Svensk ekonomi utvecklade sig starkt 2011 i jämförelse med andra europeiska länder. Arbetslösheten i riket minskade och de offentliga finanserna är solida vilket har varit av stor betydelse för kommunsektorn och Nacka. Skatteunderlagsprognoserna för 2011 har skrivits upp jämfört med vid budgetbeslutet hösten 2010. Staten gav ytterligare tillfälliga statsbidrag 2011 men jämfört med 2010 har statsbidragen minskat. En enig parlamentarisk kommitté har föreslagit förändringar i det kommunala utjämningssystemet. Enligt förslaget ska förändringarna få genomslag från år 2013. För Nackas del innebär förslaget minskade intäkter på 856 kronor per invånare. Med de föreslagna införandereglerna tappar Nacka 250 kronor per invånare, eller ca 23 miljoner kronor, år 2013 och 500 kronor per invånare år 2014. Riksdagen har ännu inte tagit ställning till förslaget men mycket talar för att förslaget kommer att antas. Ökningen av det kommunala skatteunderlaget föll kraftigt till 1,5 procent 2009 och har sedan successivt ökat. Den långtgående kommunala skatteutjämningen gör att alla kommuner drabbas nästan lika hårt vid kriser. Sedan krisen i början på 90-talet har skatteunderlaget ökat med cirka 4 procent per år i genomsnitt. Först år 2014 beräknas skatteunderlaget överstiga 4 procent. Under sommaren 2011 försämrades utsikterna för världsekonomin men detta har inte påverkat skatteunderlaget för 2011 i någon stor omfattning. Risken för statsfinansiell oro i flera europeiska länder och osäkerheten kring bostadsmarknaden är sannolikt de största hoten för svensk ekonomi den närmaste tiden. FIgUR regeringens tillskott i Form av generella statsbidrag m.m. 2010 2014 (mkr) 120 100 80 60 40 20 0-20 -40-60 FIgUR skatteunderlagsutveckling 2008 2014 (förändring i procent) 6 5 4 3 2 1 2010 2011 2012 2013 2014 nytt förslag till skatteutjämning Tillfälliga tillskott aviserat inför budgetpropositionen 2011 Tillfälliga tillskott budgetpropositionen 2010 Tillfälliga tillskott Vårpropositionen 2009 Permanenta stadsbidrag Vårpropositionen 2009 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Källa: SKl december 2011 Väderlek är ytterligare en faktor som har betydelse för kommunen. Den stränga vintern i början av 2011 har lett till att budgetar för Tekniska nämnden och fastighetsprocessen varit hårt ansträngda. Nacka kommun / årsredovisning 2011

8 omvärldsanalys fortsatt gott företagsklimat i Kommunen Nyföretagandet är fortsatt högt i kommunen, 9,5 företag per 1 000 invånare. Med det placerar sig kommunen som topp 10 i Sverige. I slutet av 2011 fanns det i Nacka nästan 10 000 företag och drygt 1 000 av dessa var nystartade. Netto ökningen under året landade på drygt 600 nya företag, vilket är en normal ökning på årsbasis i Nacka. Handel och olika typer av konsultverksamhet är de överlägset vanligaste nscherna. Det är också inom dessa nscher som ökningstakten är högst avseende nya företag. Antalet företag i Nacka har vuxit dubbelt så snabbt som riksgenomsnittet. Överlag går företagen i kommunen i jämförelse med såväl regionen som riket. Nacka kommun har utsetts som Sveriges minst sårbara kommun utifrån en sammanvägning av beroendet av enskilda företag vägt med rang för utpendling, andel personer i arbete, företagande, nyföretagande samt sammanfattande omdöme av lokalt företagsklimat. Handeln i kommunen har vuxit mycket starkt under de senaste åren men under 2011 har tillväxttrenden brutits. färre arbetslösa och Lägre ohälsotal Utvecklingen av arbetslöshet och ohälsa i kommunen har en påverkan på kommunens verksamhet då det bl.a. påverkar kostnadssidan i form av efterfrågan på ekonomiskt bistånd. Antalet arbetslösa i Nacka kommun har under året legat på knappt 2 000 personer, vilket motsvarar ungefär 3,5 procent av befolkningen 16-64 år. Det är en minskning jämfört med 2010, då arbetslösheten låg kring 4 procent. Utvecklingen följer den i länet och landet men arbetslösheten i Nacka kommun ligger på lägre nivåer. Ohälsotalet fortsätter att minska, i likhet med utvecklingen i övriga länet och landet. En del av de sjunkande ohälso talen beror på Försäkringskassans striktare regler och detta leder till ett ökat tryck på ekonomiskt bistånd. nya bostäder Drygt 400 bostäder färdigställdes under året. Av dessa var 280 lägenheter i flerbostadshus: 120 lägenheter i Ekudden och 110 lägenheter på Stensövägen i Älta (73 hyresrätter och 37 bostadsrätter). I Båthöjden färdigställdes 50 lägenheter i ett äldreboende Båthöjden Plaza. Ungefär 130 bostäder i småhus färdigställdes under året, varav merparten ligger i förnyelseområdena Boo samt Södra Hedvigslund i Älta. Lägre befolkningstillväxt under 2011 Befolkningsutvecklingen påverkar omfattningen av den kommunala verksamheten och även skatteintäkter och utfallet i den kommunala utjämningen. Efter två år med en mycket hög befolkningstillväxt i kommunen var tillväxten lägre år 2011. Invånarantalet växte med ca 1 500 personer, från 90 100 till 91 600 personer, vilket motsvarar en tillväxt på 1,7 procent. Det innebär en något lägre procentuell tillväxt än den i länet, som låg på 1,8 procent, men fortfarande en hög tillväxt i absoluta tal (5:e högsta i länet). Antalet färdigställda bostäder 2010 och 2011 låg på en låg nivå, vilket förklarar en del av den lägre tillväxttakten. FIgUR befolkningstillväxt och antal Nya bostäder 2001 2011 3 000 nya bostäder befolkningstillväxt 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 2001 2002 2003 2005 2007 2004 2006 2008 2009 2011 2010 I förhållande till prognosen som låg till grund för kommunens budget 2011 blev befolkningstillväxten 2011 lägre än förväntat. I prognosen för 2011 uppskattades befolkningsökningen 2011 till 2 000 personer men utfallet blev 1 500 personer. Inflyttningen till kommunen blev lägre än förväntat, vilket delvis beror på att antalet nya bostäder inte blev lika stort som förväntades i prognosen (en avvikelse på 140 bostäder). Vidare blev barnafödandet lägre än prognostiserat. Nedan visas prognosavvikelsen per åldersgrupp. Den stora avvikelsen för små barn och personer 30-39 beror på att de utgör en stor del av inflyttarna till kommunen och överskattas inflyttningen överskattas tillväxten av dessa grupper. FIgUR avvikelse ProgNos och befolkningsutfall 2011 åldersgrupp antal Personer åldersgrupp antal Personer 0 4 år -184 30 39 år -272 5 9 år 51 40 49 år 32 10 14 år 8 50 59 år -51 15 19 år -70 60 69 år 23 20 24 år 31 70 79 år 2 25 29 år -39 80 + år -24 Nacka kommun / årsredovisning 2011

omvärldsanalys 9 Flyttnettot blev ca 900 personer. Invandringsöverskottet (dvs. antal personer som invandrat minus de som utvandrat) låg på ungefär samma nivå som de senaste åren, omkring 500 personer. Däremot var inrikes flyttnetto betydligt lägre, 400 personer, jämfört med omkring 1 000 de senaste två åren. Boendetätheten, d.v.s. antal boende per bostad, i kommunen har ökat under de senaste åren. Under 2011 mattades dock ökningen av något. I befolkningsprognosen i budget för 2011 räknades med en avmattning av den ökande boende tätheten, fast i en något mindre omfattning. FIgUR boendetäthet i kommunen 2002 2011 2,50 FIgUR resultat medborgarundersökningen För helhetsbetygen 1) 100 nacka 90 Danderyd 80 Sollentuna 70 Täby 60 Solna 50 Värmdö 40 Samtliga kommuner 30 20 10 0 Kommunen betyg på de som en plats att kommunala bo på verksamheterna Möjligheter till infl ytande på kommunens beslut och verksamheter 2,48 2,46 2,44 2,42 2,40 2,38 2,36 2,34 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 störst befolkningstillväxt på sicklaön och i älta Befolkningstillväxten var som högst på Sicklaön. Omkring 250 personer flyttade in i de nya flerbostadshusen i Ekudden. Älta hade också en hög befolkningstillväxt; cirka 150 personer flyttade in i flerbostadshusen på Stensövägen och drygt 100 personer i småhusen i Södra Hedvigslund. Boo var den kommundel där befolkningstillväxten överskattades mest i befolkningsprognosen. Det beror på att ett lägre antal småhus färdigställdes i Boo än prognostiserat, vilket kan bero på dämpningen på bostadsmarknaden under året. I Saltsjöbaden/Fisksätra skedde tvärtemot en underskattning av befolkningstillväxten i prognosen, främst beroende på en större förtätning i Fisksätra än prognostiserat. fortsatt nöjda medborgare Kommunen genomför årligen en medborgarundersökning, som mäter medborgarnas nöjdhet med att bo i kommunen och med verksamheterna samt det inflytande de har i verksamheterna. Resultatet 2011 visade på oförändrade höga nivåer på nöjdheten för helhetsbetygen inom alla tre områden. Medborgarundersökningen används bl.a. för att följa upp ett antal strategiska mål och särskilt inom områden där brukarundersökningar inte görs. En stor fördel med att använda undersökningen är att ett stort antal övriga kommuner i landet genomför den och att den därför ger ett underlag för jämförelser. Undersökningen genomförs av SCB och totalt har nu 250 kommuner gjort undersökningen. Samtliga kommuner i jämförelser av resultatet innebär de 128 kommuner som genomförde undersökningen 2011. jämförelser med andra kommuner Att göra jämförelser med andra kommuner är inbyggt i kommunens mål- och resultatstyrning, då ett kriterium för att sätta läget utmärkt är att resultatet ska vara externt jämförbart. Inom en del verksamheter ingår kommunen i samarbete där man bedriver benchmarking, t.ex. Våga Visa inom förskola och skola, Södertörnsnätverket inom sociala tjänster och Bygglovsalliansen inom miljö- och stadsbyggnad. Syftet där är att bedriva verksamhetsutveckling genom att jämföra med och lära av andra. Här i årsredovisningen används jämförelser inom en del områden då det kan ge en ökad förståelse för Nacka kommuns resultat. Sex kommuner har valts ut att jämföra kommunen med: Danderyd, Sollentuna, Solna, Tyresö, Täby och Värmdö. Valet av dessa kommuner har gjorts utifrån ett antal perspektiv; de består av grannkommuner, kommuner med liknande struktur, kommuner med nöjda medborgare samt kommuner med låg skatt och god ekonomi. 1) Frågorna besvaras på en skala 1 10. Resultatet räknas sedan om till ett index 0 100, som redovisas här. Nacka kommun / årsredovisning 2011

10 Politisk styrning och organisation Politisk styrning och organisation Nacka kommuns organisation består av tre delar: den politiska organisationen, myndighets- och huvudmannaorganisationen samt produktionsverksamheten. Kommunfullmäktige består av 61 ledamöter. Den politiska organisationen beslutar om övergripande mål, strategiska mål och fördelning av resurser. Myndighets- och huvudmannaorganisationen arbetar med kommunens myndighetsuppgifter samt med att utveckla och följa upp den verksamhet som nämnderna har beslutat om. Inom produktionsverksamheten finns huvuddelen av kommunens medarbetare. De arbetar inom olika verksamhetsområdena förskola och skola, kultur och bibliotek, äldreomsorg och individ- och familjeomsorg. Produktionsverksamheterna arbetar under konkurrens. Figur Mandatfördelning i kommunfullmäktige 2011-2014 Moderaterna 29 Folkpartiet 7 Centern 2 Kristdemokraterna 2 Socialdemokraterna 11 Miljöpartiet 5 Nackalistan 3 Vänsterpartiet 2 Figur Organisationsskiss Nacka kommun revision VALNÄMNDen KOMMUNFULLMÄKTIGE KOMMUNSTYRELSe ARBETSUTSKOTT VERKSAMHETSUTSKOTT STADSLEDNINGSKONTOR Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Fritidsnämnden Utbildningsnämnden Tekniska nämnden Kulturnämnden Överförmyndarnämnden Social- och äldrenämnden Naturresevatsnämnden Arbets- och företagsnämnden myndighets- OCH HUVUDMANNAenheter Kultur och utbildning Bygglov, miljöfrågor, planfrågor, exploatering, lantmäteri Individ och familj, äldre, funktionsnedsättning Park, fritid, trafik, väg, VA och avfall Hållbar utveckling Överförmyndare Mark, bygg och förvaltning, lokalförsörjning, fastighetsadministration Kontaktcenter* Ekonomi, IT, juridik, kommunikation, personal, projekt, trygg och säker PRODUKTIONSVERKSAMHET Sociala Stödresurser Förskola, Fritid & Skola Nämnderna sätter upp mål och finansierar. Myndighets- och huvudmannaenheterna följer upp tjänster och service samt handlägger ärenden som utgör myndighetsutövning. Produktionsenheterna utför tjänster och service i konkurrens med externa utförare. * Socialtjänstvägledning, stadsbyggnasservice, konsumentrådgivning, registratur, växel och reception, kommunarkiv. Styrmodellen i kommunen utgår från kommunfullmäktiges vision om öppenhet och mångfald samt grundläggande värdering om respekt för människors kunskap, förmåga och vilja att ta ansvar. Kommunen har fyra styrprinciper och en mål- och resultatstyrningsmodell med åtta övergripande mål.

Politisk styrning och organisation 11 Visionen och värderingen ska genomsyra allt som görs i kommunen, varje beslut som fattas, vare sig det handlar om övergripande frågor som samhällsplanering eller ett möte mellan personal i hemtjänsten och den enskilde medborgaren. Varje nämnd analyserar och utvärderar måluppfyllelse av strategiska mål, utfall av nyckeltal och vidtagna åtgärder. Varje nämnd gör årligen en väsentlighets- och riskanalys där väsentliga områden identifieras. Målnivåerna sätts också för nyckeltalen, vilka beslutas av nämnden själv. De strategiska målen och nyckeltalen följs upp och åtgärder sätts in om målnivåerna inte är uppfyllda. För att få en bild av hur väl verksamheten bedrivits bedöms läget enligt figuren nedan. FYRA STYRPRINCIPER Särskiljande av finansiering och produktion. Konkurrens genom kundval eller upphandling. Konkurrensneutralitet. Delegera ansvar och befogenheter till lägsta effektiva nivå. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERING Förtroende och respekt för människors kunskap och egen förmåga samt för deras vilja att ta ansvar. VISION Öppenhet och mångfald. MÅL- OCH RESULTAT- STYRNING Åtta övergripande mål. Strategiska mål och nyckeltal. Löpande uppföljning och utvärdering. Årsbokslut och tertialbokslut till fullmäktige. Figur Kriterier för nulägesbedömningar Läge Utmärkt Kriterier för nulägesbedömningar Resultaten för nyckeltalen ligger sammantaget under fastställda nivåer. Resultaten är inte styrkta med utfall för fastställda nyckeltal. Resultatutvecklingen är negativ över tid. Resultatet för nyckeltalen uppfyller sammantaget fastställda målnivåer. Resultaten är styrkta med utfall för fastställda nyckeltal. Resultaten överstiger fastställda målnivåer. Resultaten för nyckeltalen är externt jämförbara.

12 Uppföljning av kommunens övergripande mål Uppföljning av kommunens övergripande mål Här görs en samlad bedömning av måluppfyllelsen 2011 för kommunens åtta övergripande mål. Resultatet av sammanvägningen ligger till grund för bedömningen av hur kommunen har levt upp till målet om god ekonomisk hushållning. Fem av målen berör verksamhetsresultat och tre handlar om insatta resurser. De finansiella målen och nyckeltalen väger tungt vid bedömningen av god ekonomisk hushållning. God ekonomisk hushållning Sju övergripande mål bedöms ha uppfyllts men många verksamheter gick med underskott och flera av de finansiella nyckeltalen under målet kommunal ekonomi i balans låg under målvärdena. Den samlade bedömningen är därför att det övergripande målet god ekonomisk hushållning inte är uppfyllt. Nedan följer en redogörelse för måluppfyllelsen mål för mål. Insatta resurser Effektivt resursutnyttjande Många av de strategiska målen inom detta målområde handlar om kommunens medarbetare. Medarbetarenkäten visade att kommunen även 2011 anses vara en attraktiv arbetsgivare med stolta och engagerade medarbetare. Andelen anställda med mindre sjukfrånvaro än 40 timmar under året var 74 procent och andelen med ingen sjukfrånvaro alls 38 procent, en ökning av båda nyckeltalen från redan låga nivåer 2009 och 2010. Den totala sjukfrånvaron ökade marginellt, men ligger fortfarande på låga nivåer jämfört med andra kommuner. Målet gällande effektivt resursutnyttjande är uppfyllt. Lägsta möjliga skattesats och påverkbara avgifter Medborgarnas nöjdhet med såväl avgiftsnivå som skattesats låg enligt medborgarundersökningen på något lägre nivåer 2011 än tidigare och nådde inte upp till målvärdena. Detta kan bero på att en skattehöjning 2012 aviserades under budgetarbetet hösten 2011, under samma period som medborgarundersökningen pågick. Kommunens skattesats 2011 var dock fortfarande bland den lägsta i landet (den sjätte lägsta) så måluppfyllelsen inom detta område bedöms vara. Kommunal ekonomi i balans Det ekonomiska resultatet för kommunen blev -54 mkr, vilket var 116 mkr sämre än budget. Balanskravsresultatet blev -28 mkr, vilket var 90 mkr sämre än budget. Flera nämnder och verksamheter redovisade underskott: fastighetsprocessen, Tekniska nämnden och Social- och äldrenämnden. Förskola fritid och skola inom kommunstyrelsen redovisade ett underskott på -64 mkr, vilket främst berodde på för få elever på flera enheter och ökade IT-kostnader. En längre analys av de finansiella nyckeltalen finns i avsnittet Ekonomisk analys. Verksamhetsresultat God kommunal service Uppföljningen av målen för förskola, grundskola och gymnasieskola visar att det fanns brister. Inom förskolan nåddes fortfarande inte målet avseende andel av personalen med pedagogisk högskoleutbildning, trots att många insatser gjorts för att öka andelen. Inom grundskolan nåddes målet avseende maximal utveckling och lärande, men inte för reellt inflytande. Dock bör lyftas fram att kommunens resultat inom skolan låg på fortsatt mycket höga nivåer, jämfört med andra kommuner. Social- och äldrenämnden nådde upp till de allra flesta av sina mål och läget bedöms där som utmärkt inom ett antal områden. En stor andel av kunderna inom särskilt boende och hemtjänst var nöjda och inom individ- och familjeomsorgen ledde nya arbetssätt till ökad kvalitet samtidigt som kostnaderna blivit lägre. De flesta andra nämndernas måluppfyllelse gällande målet god kommunal service var. Den sammantagna bedömningen är att läget är, i likhet med föregående år. Starkt medborgarinflytande Medborgarundersökningen visade att andelen invånare som var nöjda med möjligheterna att påverka inom de kommunala verksamheterna låg något över målnivån och över snittet för övriga kommuner. Övriga nämnder nådde också sina mål om medborgarinflytande så läget bedöms därför vara, vilket är samma resultat som föregående år. Stor valfrihet Fler nämnder nådde sina mål om valfrihet och bedömer läget som eller utmärkt. En mycket stor andel av medborgarna ansåg att valfriheten är stor. Dock har måluppfyllelsen gällande hur stor andel av föräldrarna som fick sitt förstahandsval av barnets grundskola sjunkit från utmärkt till och inom gymnasieskolan fanns brister. Därför är den sammantagna bedömningen för 2011 att läget är, alltså en sänkning jämfört med föregående år.

Uppföljning av kommunens övergripande mål 13 God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling En mycket stor andel av kommuninvånarna ansåg att kommunen är en attraktiv plats att bo på. Nöjdheten med kommunens samhällsplanering har dock sjunkit 2011 och når inte målet. Medborgarundersökningens resultat visade att kommunens insatser för att invånarna ska kunna leva miljövänligt kan bli bättre. Den sammantagna bedömningen är dock att läget är, då målnivåerna nås inom de flesta områden. Resultatet var detsamma föregående år. Trygg och säker kommun Inom grundskolan fanns brister gällande trygghet och säkerhet. Målen nåddes inte för tryggheten bland elever utan låg precis under målvärdet. Målet om hur trygga och säkra medborgarna känner sig har nåtts, visar medborgarundersökningen. Vidare nås målen om trygghet och säkerhet inom de flesta verksamheterna. Den sammantagna bedömningen är att läget är, liksom föregående år.

14 ekonomisk analys ekonomisk AnAlyS I detta avsnitt finns en fördjupad analys av det ekonomiska resultatet, för kommunen och för Nackakoncernen. ekonomisk analys för Kommunen balanskravet Årets resultat enligt balanskravet uppgick till -28,1 mkr. Det innebär att kommunen inte uppfyllt lagens krav på balans i ekonomin. Vid avstämning mot balanskravet påverkas inte resultatet av realisationsvinster för försäljning av tomträtter (1,4 mkr) och realisationsvinster övrigt (1,3 mkr). Den jämförelsestörande posten på 28,7 mkr pga. ökade kostnader för pensioner med anledning av sänkt ränta påverkar heller inte resultatet enligt balanskravet. Balanskravet innebär att om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna, ska det negativa resultatet regleras och det redovisade egna kapitalet enligt balansräkningen återställas under de närmast följande tre åren. Fullmäktige antar i så fall en åtgärdsplan för hur återställandet ska ske. Beslut om reglering ska fattas senast i budgeten det tredje året efter det år då det negativa resultatet uppkom. Om fullmäktige har beslutat att en sådan reglering inte ska ske, ska skälen till beslutet anges. Upplysning ska också lämnas om hur tidigare räkenskapsårs negativa resultat har reglerats. Syftet är att ge förutsättningar för en långsiktig, stabil ekonomisk utveckling. Detta innebär att kommunen inom de kommande tre åren måste reglera underskottet från 2011 på 28,1 mkr. Årets balanskravsresultat var en försämring med 121 mkr jämfört med 2010 och drygt 90 mkr sämre än budget. Det negativa resultatet kan framför allt förklaras av att kommunens egen produktion av förskolor och skolor visade ett underskott på 64 miljoner kronor. Flera enheter gick med underskott och en del beror på att antalet anställda var för stort i förhållande till antalet elever. En del åtgärder har redan gjorts och flera måste vidtas 2012 för att bromsa utvecklingen. Exempelvis har gymnasiedelen på Samskolan avvecklats under 2011. En del av underskottet berodde på ökade IT-kostnader. Tekniska nämnden och fastighetsprocessen under kommunstyrelsen redovisade också stora underskott där en del kan förklaras av förra årets stränga vinter. Social- och äldrenämnden som tidigare år redovisat överskott redovisade ett underskott på 23 miljoner kronor. En del av underskottet beror på ökade kostnader för funktionshindrade och äldre. Balanskravsresultatet tyngs också av att reavinsterna för exploateringsverksamheten blev betydligt lägre än budge terat, vilket beror på att projekt blivit försenade. Reavinsterna inom exploateringsverksamheten uppgick till 0,4 mkr och understeg därmed budget med 24 mkr. Balanskravsresultatet för perioden 2003 2011 uppgår till 394 mkr. När resultatet för alla realisationsvinster har exkluderats för samma period var resultatet 157 mkr. FIgUR resultatmått 2003 2011 250 200 150 100 50 0-50 -100-150 -200 2003 2007 2009 2011 2004 2005 2006 2008 2010 Resultat enligt resultaträkning balansresultat enligt reavinster exploatering Resultat exkl. alla reavinster finansiella nyckeltal Det övergripande målet kommunal ekonomi i balans mäts genom tre finansiella nyckeltal: nettokostnadsandel, förändring av soliditet och låneskuld. Endast målet om låneskuld är uppfyllt. TAbell FiNaNsiella Nyckeltal 2011 finansiella nyckeltal målnivå 2011 utfall Nettokostnadsandel (procent) <97,5 100,7 Förändring soliditet, inklusive >0-6,9 pensionsåtaganden som redovisas som ansvarsförbindelser låneskuld <1,9 mdkr 1,6 mdkr nettokostnadsandelen Nettokostnadsandelen (årets resultat, exklusive alla realisationsvinster, i relation till skattenettot) uppgick till 100,7 procent och uppnådde därmed inte målnivån för 2011. Tidi gare har begreppet resultatandel använts, vilket är samma mått spegelvänt, dvs. målet 2,5 procent resultatandel är i praktiken samma sak som 97,5 procent nettokostnadsandel. Nacka kommun / årsredovisning 2011

ekonomisk analys 15 Med tanke på kommunens höga investeringsnivå bör resultatandelen ligga på en mycket högre nivå och det finns ett mål på 2,5 procent (97,5 procent nettokostnadsandel) i genomsnitt. Det finns ett direkt samband mellan kommunens resultat och finansieringen av investeringar, i Nacka kommuns fall lånenivå. förändring av soliditeten Soliditeten är ett finansiellt nyckeltal som anger hur stor andel av tillgångarna som finansieras med eget kapital. Soliditeten 2011 var 41,9 procent (52 procent år 2010). Soliditeten inklusive ansvarsförbindelser är 7 procent, en minskning med 6,9 procentenheter jämfört med förra året. Det beror på att kommunen redovisar ett negativt resultat samt ökad balansomslutning. Det är mycket långt från målet att förändringen av soliditeten ska vara positiv och det krävs åtgärder för att komma till rätta med detta. investeringar Utgifterna för investeringar var större 2011 jämfört med 2010. Det beror främst på att det byggts skollokaler i större omfattning än tidigare år. Bruttoinvesteringarna uppgick till 1 002 mkr, vilket är en ökning med 255 mkr jämfört med 2010. Investeringsinkomsterna ökade med 22 mkr, avseende gator, vägar och mark, och uppgick till 143 mkr. Ökningen beror främst på att gatukostnadsersättningar ökat. Nettoinvesteringarna uppgick till 859 mkr, vilket är en ökning med 233 mkr jämfört med 2010. Jämfört med prognosen på cirka 1 miljard kronor i tertial 2 har investeringstakten minskat något. Det beror främst på att projekt inom fastighetsprocessen och inom exploateringsverksamheten skjutits framåt i tiden. Nettoinvesteringarna för skolor och förskolor ökade med 196 mkr jämfört med 2010 och för gator, vägar och park med 90 mkr. Investeringar i idrottsoch fritidsanläggningar minskade med 67 mkr jämfört med året innan. Se även tabell Investeringsredovisning i avsnittet Årsredovisningen i siffror. FIgUR NettokostNadsaNdel 106 104 102 100 98 96 94 92 2003 2007 2009 2011 2004 2005 2006 2008 2010 FIgUR soliditet (procent) 15 10 5 0-5 -10 2006 2007 2008 2009 2010 2011 FIgUR låneskuld och NettoiNvesteriNgar (miljoner kronor) 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 nettokostnadsandel Mål Soliditet inkl. ansvarsförbindelse för pensionsförpliktelser Förändring jämfört med föregående år, procentenhet låneskuld Investeringar renovering och ombyggnad av stadshuset Under året har den omfattande renoveringen och ombyggnaden av stadshuset i stort sett slutförts efter att ha försenats och blivit betydligt dyrare än beräknat. Under juni tillfördes 85 miljoner kronor och under hösten ytterligare 91 miljoner kronor till projektet och en extern granskning av hela projektet genomfördes sommaren 2011. Rapporten visade bland annat på bristande styrning och ekonomisk kontroll. Som ett resultat av rapporten ombildades styrgruppen och ekonomisk kompetens tillfördes bland annat genom att ekonomidirektören gick in projektet. Totalt har Nacka kommun / årsredovisning 2011

16 Ekonomisk analys 385 miljoner kronor beslutats för projektet som omfattar totalrenovering av alla kontorsytor, renovering och nybyggnation av kök och matsal samt nybyggnation av ny kommunfullmäktigesal och träningslokaler. Projektet beräknas nu slutföras inom de beslutade ramarna och en slutrapport presenteras under våren 2012. I tabellen till höger ökar posten Kontorslokaler under 2010 och 2011 vilket främst beror på stadshusprojektet. Skattefinansieringsgrad av investeringar Detta är ett finansiellt mål som gäller från Mål och budget 2012. Måttet bör överstiga 100 procent och innebär då att kommunen kan finansiera investeringar med egna medel. Det är en lång bit kvar innan detta mål uppfylls. För 2011 uppgick skattefinansieringsgraden till 15 procent. Detta var en klar försämring jämfört med 2010, då den uppgick till 46,2 procent. För att det ska uppfyllas behöver kommunens resultat förbättras kraftigt och/eller investeringsnivån vara betydligt lägre. Låneskulden ökar Taket för kommunens låneskuld år 2011 var 1,9 miljarder kronor. Låneskulden uppgick till knappt 1,6 miljarder kronor den 31 december 2011. Kommunfullmäktige har under 2011 höjt lånetaket vid två tillfällen. För år 2012 är taket för låneskulden satt till 2,8 miljarder kronor. Skuldrapport I enlighet med reglementet för medelsförvaltning ska koncernens skuldportfölj rapporteras. Inkomster 2007 2008 2009 2010 2011 Gator, vägar, park 16,1 8,6 96,0 109,2 131,9 Mark, exploatering 37,2 167,1 113,7 11,2 5,5 Vatten och avlopp 1,3 0,6 2,4 0,0 0,4 Räddningstjänst 0 0 11,3 0,0 0,0 Skollokaler 0,7 0 5,9 0,0 0,0 Äldreboende 0 0 4,4 0,0 0,0 Övrigt 0,4 0,5 0,7 0,7 5,6 Summa inkomster 55,7 176,8 234,4 121,0 143,4 Utgifter Gator, vägar, park, mark -178,5-194,5-211,3-243,8-350,7 Skollokaler, inventarier -49,6-88,2-67,2-97,8-219,5 Förskolelokaler, inventarier -28,6-28,3-27,3-51,3-125,8 Idrotts- och fritidsanläggningar, inventarier -20,6-14 -30,3-111,8-44,3 Kulturlokaler, inventarier -2,5-12,5-2,1-4,6-11,1 Äldreboende, hemtjänstlokaler, dagcenter -40,4-81,4-16,2-10,7-12,5 Vatten och avlopp -38-80,4-44,8-50,3-51,3 Administrativa system -9,3-17,8-19,3-15,0-16,2 Inköp av aktier 0-8,2 0,0 0,0 Kontorslokaler, övrigt -22,6-31,9-49,2-162,1-170,7 Summa utgifter -390,1-557,2-467,7-747,3-1 002,2 Totalt netto -334,4-380,4-233,3-626,3-858,9 Nyckeltal Portföljdata Policy 2011-12-30 2011-05-20 2010-12-31 Nettoskuld 1 586 000 000 1 150 000 000 804 000 000 Bruttoskuld 1 586 000 000 1 150 000 000 804 000 000 Derivatvolym 0 % 0 % 0 % Ränta 3,7 % 2,62 % 2,09 % Räntekostnad (12 mån) 48 629 000 30 100 000 16 803 600 Räntebindningstid (% av skuld) 1 3 år 0,17 0,10 0,10 Räntebindningstid (år) Max 50 % 100 % 100 % 100 % Räntebindning (<1 år) 1,43 0,10 0,10 Kapitalbindningstid (år) Max 50 % 38 % 100 % 100 % Kapitalbindning (<1 år) 6 3 3 Antal lån SHB Nordea Nordea Största långivare Största långivare (andel) Max 50 % 57 % 65 % 50 %

ekonomisk analys 17 Ovanstående sammanställning visar nuvarande skuldsättning inklusive utnyttjandet av checkkrediten hos Nordea (per 111231 utnyttjas 186 mkr av totalt 800 mkr varav av Nacka Energi utnyttjar 17 mkr). Utöver detta har Nysätra Fastighets AB ett kortfristigt lån för 9,5 mkr som under 2012 ska lösas och istället kopplas till checkkrediten hos Nordea. Under hösten upphandlades ytterligare lån på 300 mkr som vanns av Nordea i konkurrens. räntebindning Alla förfall sker inom 3 månader vilket innebär att ränterisken är hög. För att minska osäkerheten för de framtida räntekostnaderna givet en allt större låneportfölj bör kommunen säkerställa en längre räntebindning. Kapitalbindning Refinansieringsrisken, det vill säga risken för att kommunen inte får tillgång till finansiering, är låg trots att bankerna har blivit alltmer restriktiva. Risken handlar i större grad om vilka marginaler som ska betalas och dessa har ökat väsentligt under hösten. En anledning är krisen inom euro-området vilket skapar osäkerhet och ökar kostnaden för bankernas upplåning. Bankerna för även upp om ökade kostnader för nya kapitaltäckningsregler som ett argument för högre kreditmarginaler. I samband med nyupplåning i juni och november valdes kapitalbindning 2 och 3 år vilket har förlängt portföljens kapitalbindning. motpartsfördelning Nordea har tidigare varit huvudbank avseende finansiering men under året har SHB varit mer konkurrenskraftig och vunnit flera upphandlingar. Detta förändrade emellertid under slutet av 2011 när SHB höjde sina kreditmarginaler kraftigt. Detta visar vikten av att ha flera kreditgivare och att sprida kapitalförfallen för att minimera risken för kraftigt höjda kreditmarginaler. motpartstabell nominellt Lån relativt Lån antal Nordea 686 000 000 43 % 3 shb 90 000 000 57 % 3 summa 1 586 000 000 100 % 6 PensionsförPLiKteLser Nacka kommuns pensionsskuld redovisas i enlighet med lagens krav enligt den s.k. blandmodellen. Den innebär att pensionsåtaganden intjänade till och med 1997 redovisas som ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Utbetalning av pensionsförmåner redovisas som kostnader i resultaträkningen. Ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser är därför viktig att beakta i bedömningen av kommunens ekonomi eftersom dessa pensionskostnader redovisas i resultaträkningen först samma år som pensionsutbetalningarna sker. Stora pensionsavgångar väntar den närmaste framtiden med ökade utbetalningar som följd. I not 26 redovisas ansvarsförbindelsen år 2011 med 1 641 mkr (1 484,5 mkr). Den stora ökningen av ansvarsförbindelsen beror dels på sänkningen av diskonteringsräntan, som ger en ökning på 117 mkr samt att bromsen återigen träder in, vilken får en effekt på 55 mkr. Pensioner intjänade från år 1998, inklusive finansiell kostnad och löneskatt redovisas som avsättning. År 2011 uppgick avsättningen till 311,6 mkr (248,5 mkr). Ökningen beror här också till stor del på sänkningen av diskonteringsräntan. Se not 21. Fr.o.m. år 2000 betalar kommunen även pensionsavgift för avgiftsbestämd ålderspension. Den avgiftsbestämda ålderspensionen redovisas som upplupen kostnad under kortfristiga skulder. Utifrån de uppgifter som registrerats hos KPA beräknas den år 2011 till 73,6 mkr inkl. löneskatt (62,8 mkr). skatter Nacka kommuns skattesats på 18,26 kronor (Stockholms län 18,35 kr, riket 20,73 kr) var den sjätte lägsta i landet 2011. Kommunen har ett övergripande mål om att ha lägsta möjliga skattesats och påverkbara avgifter. Kommunfullmäktige har fattat beslut om skattehöjning för 2012 med 35 öre, till 18,61 kronor, vilket innebär att kommunens skattesats 2012 är den åttonde lägsta i landet. Ökningen av skatteintäkter inklusive utjämning år 2011 var 4,7 procent (8,3 procent 2010). FIgUR skattesatser 2000 2012 i Nacka och jämförelsekommunerna 21 20 19 18 17 16 15 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2001 2003 2005 2007 2009 2011 Värmdö Tyresö nacka Sollentuna Täby Danderyd Solna VäsentLiga händelser efter räkenskapsårets slut Inga väsentliga händelser har inträffat efter räkenskapsårets slut. Nacka kommun / årsredovisning 2011

18 Nackakoncernen Nackakoncernen Enligt den kommunala redovisningslagen ska årsredovisningen omfatta en sammanställd redovisning (koncernredovisning). Syftet med den sammanställda redovisningen är att ge en helhetsbild av kommunens ekonomi och åtaganden. I de ekonomiska tabellerna redovisas för två år dels uppgifter för kommunen dels för Nackakoncernen som omfattar kommunen samt Stadshuskoncernen. I Nackakoncernen ingår även intressebolaget Nacka Pir AB där kommunen från och med 2011 äger 50 procent av bolaget. Stadshuskoncernen Stadshuskoncernen omfattar Nacka Stadshus AB och dess två helägda dotterbolag Nysätra Fastighets AB och Nacka Energi AB samt Nacka Energis dotterbolag Nacka Energi Försäljnings AB. Nacka Stadshus AB är ett av Nacka kommun helägt bolag. Bolaget bedriver ingen egen verksamhet utan förvaltar aktier i det helägda dotterbolaget Nacka Energi AB, som främst bedriver elnätverksamhet. Nysätra Fastighets AB äger fastigheten Sicklaön 269:1 med adress Planiavägen 28-32. Kommunens intresse av fastigheten är strategiskt. Den gränsar inom kvarteret till kommunens mark med fotbollsplan, nybyggda Sickla sporthall och Sickla skola och lämpar sig för förskole- och grundskoleverksamhet samt kulturell verksamhet. För närvarande finns ett tiotal kommersiella hyresgäster i de två byggnaderna. de närmaste åren kommer fokus för Nacka Energi AB att ligga på fortsatt utveckling och effektivisering av såväl nätverksamheten som den sidordnade verksamheten. Nacka Energi AB har ett helägt dotterbolag, Nacka Energi Försäljnings AB, som bedriver så kallad sidoordnad verksamhet, främst nätadministrativa tjänster för MälarEnergi AB. Bruttoomsättningen för Nacka Energi AB var 127 mkr. Balansomslutningen var 215 mkr och soliditeten 53 procent. Rörelseresultatet var 20,1 mkr (17,3 mkr), vilket är 2,8 mkr bättre än år 2010. Resultatförbättringen beror på ökade engångsavgifter från nyanslutningar samt att 2011 var ett varmare år. Årets resultat efter skatt uppgick till 13,7 mkr (8,5 mkr). Bruttoomsättningen för Nysätra Fastighets AB var 3,7 mkr. Balansomslutningen var 12,7 mkr och soliditeten 17 procent. Årets resultat efter skatt uppgick till 1,2 mkr (0,9 mkr). En bedömning av den ekonomiska utvecklingen i koncernföretagen visar att det inte föreligger några affärs-, marknads- eller finansiella risker. Årsredovisningar 2011 för samtliga bolag redovisas i särskilt ärende till kommunfullmäktige. Nacka Energi AB bedriver elnätverksamhet samt sidoordnad verksamhet, främst nätadministrativa tjänster. Under Enhet Ägd andel Ägartillskott Koncernbidrag Utdelning Givna Mottagna Givna Mottagna Givna Mottagna Nacka kommun - - - 19,8 Nacka stadshus 100 % - - 23,0 19,8 - Nysätra Fastighets AB 100 % - - - - - Nacka Energi AB 100 % - 23,0 - - - Nacka Energi Försäljnings AB 100 % - - - - - Nacka Pir AB 50 % - - - - - Enhet Ägd andel Ägartillskott Koncernbidrag Utdelning köpare säljare Givare Mottagna Givare Mottagna Nacka kommun - - - 163,0-0,4 0,6 Nacka stadshus 100 % 12,5 0,9-163,0-0,4 Nysätra Fastighets AB 100 % - - - - - - Nacka Energi AB 100 % 0,3 - - - - - Nacka Energi Försäljnings AB 100 % 0,9 12,2 0,6 - - 2,2 Nacka Pir AB 50 % - - - - - -

Verksamhet i samverkan med andra 19 Verksamhet i samverkan med andra Södertörns Brandförsvarsförbund Nacka kommun har ingen egen räddningstjänst utan samarbetar sedan 2010 med Södertörns ndförsvarsförbund som består av följande medlemskommuner: Botkyrka, Ekerö, Haninge, Huddinge, Nacka, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Södertälje och Tyresö. Ändamålet med kommunalförbundet är att möjliggöra ökad effektivitet, kvalitet, säkerhet och slagkraft genom samordning av resurser under en gemensam ledning för de verksamheter som kommunalförbundet enligt förbundsordningen har ålagts. Det är i första hand inom två lagstiftningar som förbundet verkar; LSO Lagen om skydd mot olyckor och LBS Lagen om ndfarliga och explosiva varor. Som helhet minskade antalet olyckor och bränder i Nacka under 2010. I en övergripande analys som är gjord verkar det vara en trend även i andra medlemskommuner. Under 2011 låg antalet olyckor och bränder på ungefär samma nivå som 2010. Avvikelse mot budget för Södertörns Brandförsvarsförbund 2011 blev 0,3 miljoner kronor.

20 väsentliga PersoNalFörhållaNdeN VäSenTlIgA PeRSOnAlFÖRhållAnDen anställda Den första november uppgick antalet tillsvidare- och allmänt visstidsanställda till 3 871 personer. Jämfört med 2010 har antal anställda ökat med 2,4 procent eller 91 anställda. Ökningen inom FFS har främst skett med anledning av ökat barnantal inom förskola. Inom myndighets- och huvudmannagrupperna har rekrytering av nyckelpersoner inför kommande pensionsavgångar tidigarelagts. För att ytterligare säkra kompetensförsörjningen har i större utsträckning nyanställningar ersatt inhyrd/upphandlad kompetens. TAbell antal anställda Per verksamhetsområde 2) VerKsamhetsområde 2010 2011 förändring Förskola, fritid och skola (FFs) 2 342 2 482 35 (140) 3) sociala stödresurser 654 652-2 socialtjänsten 178 184 6 miljö och stadsbyggnad 108 116 8 teknik 88 107 19 idrott och fritid 55 59 4 Fastighetsprocessen 25 31 6 kultur Nacka 4) 125-125 5) arbets- och företagsenheten, kultur- och utbildningsenheten 26 44 18 6) kontaktcenter, kulturcentrum, överförmyndarenheten 33 54 2 (21) 7) stadsledningskontor, administrativa stödprocesser 146 142-4 summa 3 780 3 871 91 PersonaLomsättning Den totala externa personalomsättningen uppgick till 9,2 procent. Den externa rörligheten ökade med 1 procentenhet jämfört med 2010. Antalet pensionsavgångar uppgick till 110 medarbetare, vilket är en minskning jämfört med 2010 då 119 medarbetare gick i pension. Av den totala externa personalomsättningen på 9,2 procent var 2,7 procent pensionsavgångar och 6,6 procent avslut av annan anledning. Den interna rörligheten för tillsvidareanställda uppgick till 4,7 procent. Den interna rörligheten ökade med 0,1 procentenheter jämfört med 2010. åldersstruktur och KönsfördeLning Medelåldern bland de anställda uppgick till 45,3 år. 58,1 procent av medarbetarna var under 50 år, vilket är en ökning med 1,1 procentenheter jämfört med 2010. Av medarbetarna var 76,4 procent kvinnor, vilket är en minskning med 0,2 procentenheter jämfört med 2010. Andelen medarbetare som arbetar heltid har ökat från 80 procent till 81,3 procent (kvinnor 80,3 procent och män 85 procent). FIgUR åldersfördelning i ProceNt 30 25 20 15 10 5 0-29 30-39 40-49 50-59 60-2009 2010 2011 LöneKostnader Lönekostnaden inklusive arbetsgivaravgifter och avtalsförsäkringar uppgick till 1 628 mkr. Av kommunens totala kostnader utgjorde lönekostnaden 48,4 procent. et av löneöversynen 2011 blev 2,2 procent. frisktal Av alla anställda hade 37,7 procent ingen sjukfrånvaro alls, vilket är en ökning med 1,5 procentenheter jämfört med 2010. Av alla anställda hade 73,6 procent mindre än 40 timmars sjukfrånvaro, vilket är en ökning av den redan höga nivå som uppnåddes under 2009 och 2010. Den totala sjukfrånvaron har ökat med 0,1 procent och hamnade för 2011 på 4,7 procent. Det är korttidssjukfrånvaron som har ökat medan långtidssjukfrånvaron har minskat något från sin redan låga nivå. Arbetet med att minska korttidssjukfrånvaron kommer att intensifieras. TAbell andel PersoNer utan NågoN sjukfrånvaro 2007 2011 (procent) 2007 2008 2009 2010 2011 sjuk 0 dagar 34,5 33,6 34,9 36,3 37,7 sjuk 0 5 dagar 59,7 61,3 72,1 71,7 73,6 sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron har ökat med 0,1 procent och hamnade för 2011 på 4,7 procent. Långtidssjukfrånvaron 2) Antal tillsvidare- och allmänt visstidsanställda (fysiska personer) med månadslön. 3) Övertagande av 105 medarbetare från Kultur nacka. Faktisk förändring +35 medarbetare. 4) Upphörde 2011. 5) Medarbetarna har övergått till Förskola, Fritid & Skola, Kontaktcenter och administrativa stödprocesser. 6) Arbets- och företagsenheten, ny enhet 2011 där medarbetarna har övergått från Socialtjänsten och KU-enheten. 7) Övertagande av 19 medarbetare från Kultur nacka. Faktisk förändring +2 medarbetare. Nacka kommun / årsredovisning 2011

väsentliga PersoNalFörhållaNdeN 21 TAbell sjukfrånvaro Per kön och ålder (procent) Kön/åLder 2008 2009 2010 2011 totalt 7,9 5,7 4,6 4,7 0 29 7,5 5,5 4,5 6,5 30 49 6,6 5,1 4,2 4,2 50 9,3 6,8 5,1 5,0 Kvinnor 8,9 6,3 5,1 5,2 0 29 9,4 6,3 5 7,6 30 49 7,5 5,7 4,7 4,7 50 10,9 7,6 5,7 5,5 män 4,5 3,5 2,8 2,9 0 29 5,5 3,4 3,2 3,7 30 49 3,7 3,3 2,7 2,5 50 4 4 3,1 3,1 FIgUR total sjukfrånvaro, Nacka i FörhållaNde till jämförelsekommunerna 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 nacka Sollentuna Danderyd Tyresö Värmdö Solna Täby 2008 2009 2010 2011 fortsätter att minska från den redan låga nivån. Korttidssjukfrånvaron har däremot ökat. Den totala ökningen av korttidssjukfrånvaron kan till största delen förklaras av en ökning bland kvinnor i åldersgruppen under 30 år inom områden vård och omsorg samt förskola. Skillnaden i sjukfrånvaro mellan kvinnor och män förklaras av att de kvinno dominerade områdena vård och omsorg samt förskola innehåller de yrkesgrupper där sjukfrånvaron är som högst. Arbetet med att minska korttidssjukfrånvaron kommer att intensifieras både på övergripande nivå och för grupperna med hög korttidssjukfrånvaro. TAbell sjukfrånvaro, korttids- och långtidssjukfrånvaro (procent) 2007 2008 2009 2010 2011 total sjukfrånvaro 8,6 7,9 5,7 4,6 4,7 kort (1 59 dagar) 3,7 3,6 2,7 3,1 3,3 lång (60+ dagar) 4,9 4,3 3,0 1,5 1,4 8) Utländsk bakgrund defi nieras enligt följande: Utrikes födda och födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands. mångfald Nacka kommun är en mångfaldsorganisation. 2011 har över 23 procent av kommunens samtliga medarbetare utländsk bakgrund. Av cheferna har 12 procent utländsk bakgrund och bland övriga har 24 procent utländsk bakgrund. Andelen medborgare i Nacka kommun med utländsk bakgrund var 22,7 procent under 2010. Andelen medarbetare med utländsk bakgrund har ökat för varje år och har från 2007 även ökat något mer än andelen medborgare med utländsk bakgrund. TAbell andel medarbetare och chefer med utländsk bakgrund (procent) 2007 2008 2009 2010 2011 andel medarbetare med utländsk bakgrund 8) 22,1 22,5 22,8 23,1 23,2 andel chefer med utländsk bakgrund 10,9 11,4 12,0 KomPetensförsörjning/PersonaLinsatser Medarbetarenkätens svarsfrekvens fortsatte att ligga på en mycket hög nivå. Enligt Synovate framstår Nacka kommun som en attraktiv arbetsgivare, med stolta medarbetare som i hög grad är ambassadörer för verksamheten och rekommenderar andra att börja arbeta inom kommunen. Den sjätte omgången av ledarförsörjningsprogrammet Ledarskapsakademin startade 2011. Sedan starten har över 100 medarbetare deltagit och drygt hälften arbetar i dag som chefer eller projektledare. En andra omgång av chefsutbildningen Innovativt ledarskap genomfördes. Utbildningen är en uppdragsutbildning som genomförs av Mälardalens Högskola och ger 15 högskolepoäng i ämnet innovationsteknik på avancerad nivå. Nacka kommun / årsredovisning 2011