En resa genom barns utveckling. Fredrik Lindencrona, PSYNK



Relevanta dokument
Samordnad nationell kunskapsstyrning psykisk ohälsa

Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan

Folkhälsopolitiskt bokslut 2014 ur ett barnperspektiv

Folkhälsopolitiskt bokslut 2014 ur ett barnperspektiv

Barn med oro och rädsla i skolan

Mottagningsenheten. Uppsala kommun.

Samordnade insatser för barn och unga

Handledning: Nu blev det KNAS

Depressioner hos barn

Vänd frånvaro till närvaro

IHF Konferens. SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap. Föreläsningen. Samverkan

Psynkronisering. H Ä L S A S Y K I K. Eslöv2013 ing-marie.wieselgren@skl.se. Riskgrupper. Hälsofränjande

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete?

Modellområde Vänersborg

Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan

Den viktiga skolnärvaron

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

FRÄMJA NÄRVARO #JAGMED ESKILSTUNA SÖK PÅ PROBLEMATISK FRÅNVARO

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011

(O)Hälsan bland unga

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Strategi för hälsa. Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/ Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla?

Psynkronisering S Y K I K

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation:

Ökad skolnärvaro. Vänersborg Var står vi idag? 27 nov 2017 Högskolan Väst

Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom

Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården

Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?

det psykologiska perspektivet

Bedömning inför psykoterapi. Barnet 3

Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar

Språkledarutbildningen TAKK för Språket. 3 september 2015

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr BUP-kliniken, Linköping. Skolläkardagarna 2015 Främja elevers lärande och välbefinnande

Modellområde Vänersborg

Fjärilseffekten. Socioekonomisk analys av Dansa utan krav!

Vänersborg 29 maj Omvärldsspaning - insatser för barn och unga!

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

SAM Samverka Agera Motivera

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk

Varför bör vi erbjuda stöd till föräldrar?

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog

Föräldrastöd i Örgryte-Härlanda en översikt

Nationell kartläggning Barns och ungdomars psykiska hälsa

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping

IKMDOK-konferensen 3 Nov Familjebehandling för ungdomar med missbruksproblem

Cannabis och unga i Göteborg Tidsserier mellan 2007 och 2016

Presentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos ditt barn? Vad oroar du dig mest för?

Att vända frånvaro till närvaro. En utredning om problematisk elevfrånvaro.

Att samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan

Arbetsterapeuter kan bidra i skolan

Sociala investeringar

Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund

Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen?

För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling.

RÖSTKONSULTEN AB Träffgatan Handen Selektiv mutism

Insatser från Barnhälsovården

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning.

Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet

Barns psykosociala ohälsa

Välkommen till temadag om utvecklingsstörning

Välkomna! Tema- ledsna och oroliga barn. Till lärandeseminarium 1 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa

Hur mår unga i Gävleborg?

Hela Familjen. Ett projekt för barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd. Individ- och familjeomsorgen

LYCKAT PROJEKT FÖR BARN OCH UNGAS PSYKISKA HÄLSA

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping maj 2015

Stoppa tjuven! vikten av tidiga insatser och konsekvenser av felaktiga diagnoser.

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion

Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet

Barn med avvikande tal- och språkutveckling

Förutsättningar för Samverkan och Utveckling

Mödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete. Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Våld i nära relationer

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013

FoU Södertörn 6 april, 2017

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint

Förskolans och skolans roll och möjligheter för Barn som anhöriga

Levnadsvillkor för unga med funktionsnedsättning

Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

Att införa evidensbaserade metoder i barnoch ungdomspsykiatrin. Olav Bengtsson Divisionschef BUP Stockholm

Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn.

HÖK - Barn och ungas psykiska ohälsa

Välkommen till kurator

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Läs vad några förskolor som jobbat med EQ-dockan en tid tycker

Kartläggnings- och metodstöd

Socialt och emotionellt lärande i förskolan lär känna Muselina och Nisse

Missbrukspsykologi. S-E Alborn / C. Fahlke

Resultat från Skolelevers drogvanor

När datorspelandet blir problematiskt gaming disorder hos barn och unga

Transkript:

En resa genom barns utveckling Fredrik Lindencrona, PSYNK

Presentationen Kunskapssammanställningens struktur Viktiga utgångspunkter allt hänger ihop! Matildas resa Vi måste lära av varje barn! Vänersborgs data vilka frågor väcker de om barn och ungas resa?

En bild av barn och ungas utvecklingsresa? En Hur stimulerar vi viljan att ge sig ut? Hur hög är tröskeln? Hur bra verktyg ger vi barnen? Hur väl tränar vi barnen att använda verktygen? Vilka skydd ger vi barnen för att inte skada sig?

Kunskapssammanställningens struktur Bygger på internationell evidens - tämligen högt ställda krav Nuläge 2012 Användningsområde: att planera vad barn och unga borde erbjudas

Tänkvärda principer Vi kan och vi måste agera tidigt 75% av all psykisk ohälsa startar innan 25 Ju fler riskfaktorer desto större risk för negativ utveckling Friskfaktorer och tidiga insatser kan uppväga riskfaktorer Ett bra resultat förutsätter tillgång till högkvalitativa insatser Barn med omfattande problem behöver ofta stöd hela uppväxten Investeringar kan komplettera men aldrig ersätta generellt utbud

Allt hänger ihop! 37% av barn och unga uppger något symtom på psykisk ohälsa Barn som uppger att de har problem i familjen har 2-3 gånger högre risk för att uppge psykisk ohälsa Barn som uppger att de har problem i skolan har 2-3 gånger högre risk för att uppge psykisk ohälsa Källa: Nationella kartläggningen av barn och ungas psykiska hälsa (ÅK 6 och 9)

En stor andel av barn med symtom på psykisk ohälsa upplever samtidigt problem i andra livsområden Källa: Nationella kartläggningen av barn och ungas psykiska hälsa (ÅK 6 och 9)

Vi har en förkärlek för stuprör! Kognitiv förmåga Motivation, Personlighet Familj Förskola Grundskola Gymnasieskola Studieresultat Arbetsmarknadsframgång MVC BVC Elevhälsa BUP BUH Psykisk hälsa Socialtjänst

Det finns stuprör även i Vänersborg

En bättre bild: allt hänger ihop Ett kontinuerligt dynamiskt samspel! Båda typerna av förmågor behövs för båda utfallen Kognitiva förmågor Förmågor bygger nya förmågor Sociala förmågor Skolprestation & Psykisk hälsa Sociala och personliga förmågor möjliggör kognitiva förmågor i ett kretslopp De olika förmågorna kan ha olika effekt vid olika tillfällen i livet

Kunskapssammanställningens dimensioner Förväntad utveckling - Barn och unga utvecklas i mycket olika takt - Vissa tecken är angelägna att följa hos alla barn - För att kunna sätta in hjälp och stöd tidigt

Kunskapssammanställningens dimensioner Insatser till alla - Vardagsmiljöer har en viktig roll i att stödja alla barn och unga - För barn med särskilda insatser kan inte behovet av bra vardagsarenor överskattas

Kunskapssammanställningens dimensioner Tecken att vara uppmärksam på - Risktecken kan finnas hos barn, familj och i deras livsomständigheter - Kan vara långvariga eller kortvariga, breda eller specifika - De bör uppmärksammas tidigt och mötas med lämpliga insatser

Kunskapssammanställningens dimensioner Bekräftad problematik - Diagnosticerbara problem med en bred begreppsram - Diagnoserna har placerats in i de åldrar där de brukar debutera - Bedömningen av hur vanligt förekommande problemet är har anpassats till svenska förhållanden i samråd med experter - Försiktighet har gällt så siffrorna är sannolikt i underkant

Matilda: En av Vänersborgs fyrahundra tvååringar Matilda är snart 3 år Har varit senare än brodern, särskilt att prata Mycket för sig själv, svår att trösta Sover oregelbundet och ganska lite Föräldrar oroliga för hörseln, men kollat OK Fråga till BVC: Kan det vara autism?

Matildas resa genom utvecklingen Var hittar vi Matilda här och nu? Vilka insatser bör vi överväga nu för att hjälpa Matilda? - Vardagsmiljön: förskola? - Föräldrar och familj? - Behandlingsinsatser för Matilda? Vad bör vi fundera över framåt?

Förväntad utveckling 2-6 år Kognitivt Fungerande språk-, tanke- och beslutsförmåga? Psykosocialt Trygga relationer till andra vuxna Goda kamratrelationer? Fysiskt Finmotorik och balans, öga/handkoordinering Klär sig själv

2 6 år Tecken att vara uppmärksam på Föräldrar Bristande uppmärksamhet, Bristande samspel Otydlig uppfostran Barn Låg begåvning Tal- och språkförsening Agerar först och tänker sedan Koncentrationssvårigheter Avvisande mot andra barn Huvud-/skallskada

Förväntad utveckling 9 mån 2 år Kognitivt Sover, äter och reagerar adekvat? Psykosocialt God anknytning till föräldrar Fysiskt Adekvat längd och viktuppgång Krypa, prata och gå?

Bekräftad problematik 2 6 år Utredning visar att diagnosen kan bekräftas! ADHD Autismspektrum och kognitiva funktionsnedsättningar Uppförandestörning/Trotssyndrom

Vilka insatser bör vi överväga för att hjälpa Matilda i nuläget? En förskola av hög kvalitet Pedagoger och chefer med hög kompetens Utveckling av exekutiva funktioner Stöd till tidig språkinlärning Socialt och emotionellt lärande i förskolan Alla samhällsaktörer: Uppmärksammar barn i riskmiljö, föräldrars stödbehov och initierar tidigt stöd Möjliggör för föräldrar att hjälpa sina barn att lära sig nya färdigheter

Vilka insatser bör vi överväga nu för att hjälpa Matilda? Föräldrar Stöd till föräldrar med särskilda behov??? Föräldrastöd (insats via föräldrar) Matilda (genom föräldrar och förskola) Tillämpad beteendeanalys Naturliga inlärningsstrategier Strukturerad vardag (schema) Beteendestöd och beteendeträning

Vad bör vi fundera över: 6 12 år Hur säkrar vi Matildas utvecklingsresa? Kognitivt Läs-och skrivförmåga Matematikens grunder, språk-, tanke- och beslutsförmåga Psykosocialt Kan följa regler Förstår andras behov och har förmåga till konfliktlösning Fysiskt Tidiga pubertetstecken Adekvat längd och viktuppgång Normal motorik och fysisk aktivitet

Vad bör vi fundera över: 12 16 år Hur säkrar vi Matildas utvecklingsresa? Kognitivt Effektiv studieförmåga, motivation för lärande Realistisk bedömning av egen förmåga Psykosocialt Utvecklade vänskapsrelationer Positiv självkänsla och problemlösningsförmåga Fysiskt Pubertet och fysisk utveckling Hormonellt betingade humörsvängningar

12 16 år - en tuff ålder för Matilda! Bekräftad problematik Depression? Ångestproblematik? Ätstörningar? Insatser Depression och ångest Interpersonell terapi Individ/gruppbaserad KBT Gruppbaserad KBT + Föräldrastödskomponenter Läkemedel Ätstörning Familjeinterventioner och psykoterapi Familjestöd

Vad bör vi fundera på: 16 18 år Hur säkrar vi Matildas utvecklingsresa? Kognitivt Förmåga till komplext beslutsfattande Kan planera och fullfölja på längre sikt Psykosocialt Frigörelse Utforska kärleksrelationer, arbete/utbildning o världsåskådning Fysiskt Pubertet och fysisk utveckling Goda mat- och motionsvanor

Varje barn erbjuder en unik möjlighet att lära kring hur vi kan förbättra resan! Vad kan Matilda lära oss? Hur många barn i samma situation finns det Vänersborg? Når vi fram till vart och ett av dem? Räcker våra insatser till alla som kan dra nytta av dem? Har vi tillräckligt bra insatser för vart och ett av dem?

Vad kan Matilda lära oss? Matilda kunde uppmärksammats tidigare! Viktiga tecken fanns redan i åldern -9 mån till 2 år: Koncentrationssvårigheter Sömn/ätproblem Liten viktuppgång Motoriska problem Samtidiga insatser från många olika behövs ofta - Förskolan och specialistnivån samt föräldrastöd Fortsatt uppmärksamhet på hur den förväntade utvecklingen kommer att fortlöpa vilka är riskperioderna?

Hur får varje barn i Vänersborg bästa möjliga utveckling?

Vilken storleksordning talar vi om i Vänersborg? (Informerad gissning!) Diagnosticerbar problematik Uppskattad andel Autismspektrum 1% Cirka 80 Allvarlig kognitiv funktionsnedsättning 2% Cirka 160 ADHD 3-5% Cirka 240-400 Ångestproblematik 4-6% Cirka 320-480 Dyslexi 5-10% Cirka 400-800 Ätstörningar 2-3% Cirka 160-240 Psykos och bipolär < 1% <80 Missbruk/beroende 1% Cirka 80 Hur många i Vänersborg? (av ca 8000 barn 0-18 år)

Varje barn erbjuder en unik möjlighet att lära kring hur vi kan förbättra resan! Nås vart och ett av de barn som behöver stöd? Räcker insatserna till alla som kan dra nytta av dem? Erbjuds tillräckligt bra insatser för vart och ett av dem?

Hur kan Vänersborg säkra att varje barn får den bästa möjliga resan? BASPLATTAN - ÖKA FRISKFAKTORERNA! Tydliga normer och förväntningar i omgivningen Stöd att utveckla god anknytning till andra människor Möjligheter att utveckla sociala och kognitiva kompetenser Miljö som förstärker positiv utveckling

Hur kan Vänersborg säkra att varje barn får den bästa möjliga resan? BASPLATTAN - MINSKA RISKFAKTORERNA! Samhällsfaktorer Hög social och ekonomisk belastning Stor in- och utflyttning i området Bristande sociala nätverk och lågt socialt kapital Föräldrafaktorer Missbruk, psykisk ohälsa Socialt och ekonomiskt utsatta och i en pressad livssituation Barnfaktorer Se barn med särskilda svårigheter socialt, kognitivt, fysiskt

Vänersborgs avtryck i den nationella statistiken Färg UTFALL: Beskrivning Sämre än både länet och riket I nivå med länet och/eller riket Bättre än både länet och riket

Hur kan Vänersborg säkra att varje barn får den bästa möjliga resan? Indikatorer Låg födelsevikt Data Amningsfrekvens vid 6 månader Mäns % föräldraledighetsuttag % Barn i ekonomiskt utsatta familjer % Barn i familjer med långvarigt beroende av ekonomiskt stöd Elever som får veta hur det går för dem i ÅK5 Psykisk hälsa ÅK 6 (2009)

Vilka frågor väcker detta om yngre barns resa? - 9 månader till 2 år? - Födelsevikt, Amning, Föräldraledighet för pappor - Kan en ännu bättre start säkras för varje barn? 2-6 år (Data saknas) 6-12 år - Psykosomatiska besvär, Nedstämdhet, Mobbning (2009) - Varför är dessa så höga? Erbjuds skolbaserade program? Bra fritidsaktiviteter? - Feedback i skolan (2012) - Hur synliggörs elevers lärande och lärprocesser aktivt?

Hur kan Vänersborg säkra att varje barn får den bästa möjliga resan? Indikatorer Data % Elever som uppger att de får veta hur det går för dem i skolan ÅK 8 Andel barn/1000 som lagförda för brott Psykisk hälsa ÅK 9 Andel gymnasiebehöriga % som klarar Gymnasiet på 4 år % Etablerad i utbildning eller arbete 2 år efter avslutat gymnasie Arbetssökande 20-24 år

Vilka frågor väcker detta om äldre barns och ungas resa? 12 16 år - Trots att vissa skolindikatorer utvecklas positivt var den psykiska hälsan (2009) sämre i ÅK 9 än i ÅK 6 - Andel gymnasiebehöriga skulle kunna vara högre - Nedstämdhet och koncentrationssvårigheter - Varför? Vad skulle man kunna göra? - Stresshantering?, Skolbaserade program? 16-18 år - Gymnasiet avslutas av många inom fyra år 18-24 år - Få i arbete, många varken i utbildning, träning eller arbete Finns det en länk mellan psykiska problem i högstadiet och den höga arbetslösheten som ung vuxen? Framtidshopp?

En Vilken resa vill Vänersborg ge sina barn och unga? Ser fram emot ett fortsatt roligt arbete tillsammans! Tack för mig fredrik.lindencrona@skl.se