1 (11) Kursbeskrivning Förskoledidaktik med inriktning mot språk - kurs inom ULV-projektet 15 hp, grundläggande nivå Kurskod: UB06UU Höstterminen 2015 Kursadministratör David Lundberg david.lundberg@buv.su.se Kursledare Ulrika Munck Sundman ulrika.munck.sundman@buv.su.se Kursansvarig examinator Rikard Apelgren rikard.apelgren@buv.su.se Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: 08-16 20 00 (vxl) Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Frescati Hagväg 24, 20, 16B 106 91 Stockholm www.buv.su.se
2 (11) Allmänt om kursen I denna kursbeskrivning finns information om kursens innehåll, uppläggning, examinationer samt praktisk information kring kursen. Kursbeskrivningen kompletterar beslutad kursplan. Denna kurs samläses med kursen UB402Y, i några inledande föreläsningar och seminarier. Registrering Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen använder webbregistrering för denna kurs. Se övrig information i välkomstbrevet. Om du inte webbregistrerar dig eller tar kontakt med kursadministratören under registreringens öppettid kan du förlora din plats på kursen. Logga in på http://mitt.su.se/ Välj fliken Studier Välj Kursregistrering i vänsterspalten Bocka för rutan framför kursen UB06UU och klicka på Välj Klicka sedan på knappen Registrera. Registreringen är nu klar. Kurshemsida Alla kurser vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen har en egen kurshemsida där det fyra veckor innan kursstart finns kursinformation såsom schema, kursbeskrivning, kursplan, litteraturlista och kontaktuppgifter. Se kurshemsidan på www.buv.su.se/kurshemsidor Mer information finns på lärplattformen Mondo. Kursens Mondosida HT15 Språk UB06UU används för information innan kursstart och kommunikation under kursens gång. Schema Uppdaterat schema finner du på kurshemsidan. Du måste närvara vid första undervisningstillfället dvs kursintroduktionen för att inte förlora din plats på kursen. Alternativt behöver du i förväg meddela till kursadministratören om förhinder att närvara vid kursstart. Kursadministratör, kursledare, kursansvarig, kurslärare, verkstadsledare Kursadministratören ansvarar för publik information på kurshemsidan och kan informera om organisation, administration, registrering och betygsrapportering. Kursledaren ansvarar för att organisera kursens undervisning i enlighet med kursplanen och publicera aktuell kursinformation på kursens Mondosida. Kursansvarig examinator ansvarar för att kursens innehåll och resultat svarar mot kursplanens mål och intentioner, att följa upp bedömning och att besluta om betyg. Kurslärare och verkstadsledare ansvarar för att planera och genomföra seminarier, informera kursgruppen och samverka med studenterna, bedöma och betygssätta examinationer.
3 (11) Kursens innehåll och förväntade studieresultat språk-, läs- och skrivstimulerande arbetssätt i teori och praktik lyssnande och samtal, barnlitteratur, berättande och drama som didaktiska redskap språkmiljöer och nya mediers betydelse för barns meningsskapande och lärande begreppen literacy och litteracitet flerspråkiga barns språksituation verksamhetsförlagd utbildning - under VFU sker studiegångens första trepartssamtal Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: planera, genomföra, dokumentera och analysera språkstimulerande arbete med utgångspunkt i barns meningsskapande. dokumentera och analysera det egna lyssnandet och samtalandet med barn analysera text och bild i barnlitteratur planera, genomföra och utvärdera eget muntligt berättande designa, pröva och analysera mediebaserade aktiviteter beskriva och analysera flerspråkiga barns språksituation Kursens upplägg Kursens undervisningsformer är seminarier, föreläsningar, verkstäder i multimedia, drama och berättande, individuellt arbete med enskilda uppgifter och arbete i grupp i studentarbetslag (SA-lag), fältstudie, verksamhetsförlagd utbildning (VFU), pedagogisk dokumentation och kommunikation via webbaserad lärplattform (Mondo). Vid kursstarten presenteras kursplanen och kursbeskrivningen med kursens innehåll och mål, kurslitteratur och läsfokus, examinationer och betygskriterier. Seminarierna planeras av lärare och studenter utifrån innehållet i kursplanen. I denna kurs används Harvard som referenssystem, se Instruktion för referenshantering FUFF som finns på kursens Mondosida HT15 språk UB06UU, i Filsamling, mappen. Obligatorisk närvaro Enligt kursplanen är specificerade seminarier obligatoriska, dvs deltagande i seminarier, verkstäder samt seminarier eller verkstäder som utgör examination. Frånvaro ska kompenseras enligt instruktioner i kursbeskrivningen. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) har obligatorisk närvaro. Frånvaro kräver omexamination se instruktioner i kursbeskrivningen under rubriken. Under VFU-perioden genomförs studiegångens första trepartssamtal (VFUB).
4 (11) Fältstudie Kursens omfattar planering för och genomförande av etnologiskt fältarbete, med etnografiska orienterade observationer av det meningsskapande som sker i vardagliga språkliga och kommunikativa miljöer i mötet mellan barn och material, mellan barn och andra barn och mellan barn pedagoger. Vid kursens etnologiska fältarbete ansvarar varje student för att använda sig av god forskningssed, vid observationer och dokumentation som vid bearbetning och förvaring av insamlat material. Studentens ansvar gäller under kursen som efter kursen. Seminarier och verkstäder - examinerande seminarier och verkstäder Kursens seminarier ska möjliggöra att varje student kan lära sig det kunnande kursmålen avser. Kurslärare leder seminarier på ett sådant sätt att kursläraren och studentgruppen fokuserar aktuellt kunskapsobjekt. Studenterna och kursläraren förbereder därför seminarier genom att ta del av kurslitteratur, föreläsningar och verkstäder, för kollaborativa seminarier. Kursens verkstäder i multimedia, drama och berättande utgår från kursens litteratur och syftar till att utforska språk och kommunikation som text och tecken i barns möten med material, andra barn och pedagoger. Vid seminarier och verkstäder ska alla kunna tänka och tala kring frågor som väcks under kursens gång i relation till förberett kursinnehåll och diskussioner i SA-lag samt enskilt arbete med uppgifter och examinationer. Kursstart Seminarium 1 Seminarium 2 Seminarium 3 Seminarium 4 Fältstudie Seminarium 5 Seminarium 6 Verkstad Översiktlig introduktion av kursen, med information om alla examinationer Typisk språkutveckling 1: Utveckling av tal-, språk- och gestproduktion Flera språk - flerspråkighet. Introduktion till EXX1 med etnologisk fältstudie Typisk språkutveckling 2: Utveckling av tal- och språkperception Typisk språkutveckling 3: Pragmatisk förmåga och interaktion vuxna barn EXX1 Barnlitteratur, literacy/litteracitet och meningsskapande 1. Introduktion till EXX2 IT och multimedia, literacy/litteracitet och meningsskapande IT och multimedia Seminarium 7 Barnlitteratur, literacy/litteracitet och meningsskapande 2 Verkstad Verkstad VFU Drama EXX2 Berättande Verksamhetsförlagd utbildning med ett första trepartssamtal EXX3 EXX4 EXX5
5 (11) Föreläsningar Kursens föreläsningar avser att relatera forskning om språk och kommunikation till kursens innehåll och förväntade studieresultat, som kompletterande fördjupning till kurslitteraturen. Föreläsningarna förbereds genom litteraturläsning och följs upp genom diskussioner i SA-lag samt under seminarier och vid verkstäder. Dessa diskussioner handlar om att läsningens omedelbara slutsatser, sammanfattade i skriftliga utkast, kan göras till föremål för tolkning, analyser och begreppsutveckling. Genom kritisk granskning av exempel från egna fältstudier och med teorispecifika begrepp kan kursens kunskapsinnehåll aktualiseras, få växa fram och ta form. Föreläsningarnas innehåll Föreläsning 1 Föreläsning 2 Föreläsning 3 Föreläsning 4 Föreläsning 5 Föreläsning 6 Föreläsning 7 Flera språk och flerspråkighet. Mångkulturalitet och etnicitet, klass, kön, ålder och hundraspråklighet Typisk språkutveckling 1: Utveckling av talproduktion, språkproduktion och gestproduktion Det etnologiska kulturbegreppet och etnologiskt fältarbete. Observationer, fältanteckningar och täta beskrivningar. Problemformulering, teorival, analys Typisk språkutveckling 2: Utveckling av talproduktion och språkperception Typisk språkutveckling 3: Pragmatisk förmåga och interaktion mellan vuxna och barn Språk och kommunikation, text och tecken som epistemologiska och ontologiska antaganden utifrån kursens [UB402Y] fem teoretiska perspektiv Barnlitteratur, bilderböcker och barns meningsskapande Enskilda uppgifter Kursen förutsätter systematiskt arbete med texter av olika slag, genom skrivande och läsning, enskilt och gemensamt. Denna kurs fordrar ständig enskild systematisk litteraturläsning och informationssökning. Till kursen hör att du orienterar dig i dagens utbud av barnlitteratur och bekantar dig med olika sökvägar till böcker för förskolebarn. Gruppuppgifter i SA-lag Denna kurs förutsätter fungerande SA-lag! Schemalagda och inte schemalagda träffar i SA-lag kan ske genom närvaro på plats eller via digitala medier. Denna kurs ska både handla om meningsskapande och bidra till att studenter skapar mening. SA-lagets deltagare behöver därför fungera mer som producenter än som konsumenter. Gruppuppgifterna består huvudsakligen av Samtal om innehållet i kurslitteratur Samråd i anslutning till föreläsningar för att urskilja, förstå och redovisa premisser för några av kursens teorier och diskussion om didaktiska konsekvenser Utforska barnlitteratur och analysera barnböcker och bilderböcker Praktiskt utforskande uppgifter inom multimedieverkstad Samla berättelser och berätta Förberedelser inför examinationer
6 (11) Litteratur och informationssökning Viss kurslitteratur finns tillgänglig online i ett kurskompendium på kursens Mondosida. Övrig kurslitteratur säljs av Akademibokhandeln Frescati och av Campusbutiken. Kurslitteraturen omfattar forskningsbaserad litteratur i böcker, avhandlingar, artiklar samt arbetsmaterial i form av styrdokument, uppsatser, tidningsartiklar, länkar till databaser med skönlitteratur och barnlitteratur samt multimediala resurser. En lista på obligatorisk litteratur finns sist i denna kursbeskrivning, dvs litteratur som anges i beslutad kursplan samt aktuell komplettering på ytterligare antal sidor obligatorisk kurslitteratur som kursplanen anger. Litteraturläsning individuellt och vid komplettering Innehållet i kurslitteraturen bearbetas i första hand genom individuella litteraturstudier och grupparbete. Följande frågor kan användas när du läser och antecknar: 1. Vad försöker författaren få sagt? Vad är budskapet? 2. Vilka begrepp är texten uppbyggd kring? Och hur förstår jag dessa begrepp? 3. Hur kan resonemanget framställas som skiss eller bild, figur, tabell? 4. Vilken betydelse får textens innehåll för mig som förskollärare? Innehållet i läst litteratur kan med fördel diskuteras med andra och inom SA-laget. Självstudiekurser Kursens examinationer förutsätter att du fördjupar dina kunskaper om förskoledidaktik genom att söka kompletterande vetenskaplig litteratur. Då olika slags källor ger information av olika värde behöver du i denna kurs kunna hantera vetenskaplig informationssökning. Stockholms universitetsbibliotek (SUB) har en web-baserad kurs i informationssökning. Du får då lära dig: - att orientera dig bland bibliotekets resurser - att tolka referenser och att hitta och samla material utifrån en litteraturlista - vad som utmärker ett vetenskapligt förhållningssätt - att självständigt planera, genomföra och dokumentera informationsinsamling - hur vetenskaplig information är organiserad och att kunna värdera denna Vid inledande informationssökning bör du använda ett rörligt, vidsträckt sökljus, men med fokus på språk och kommunikation. Informationssökningen får även inriktas på meningsskapande, produktion och reception av språkliga tecken. Fortsatt informationssökning bör vidgas till att även fokusera innehåll som kan knytas till kursens teoretiska perspektiv, flera språk och flerspråkighet, språk som meningsskapande, barnlitteratur och bilderböcker, literacy och litteracitet, berättelser och berättande samt IT och multimedia. Informationssökning mot slutet av kursen bör även fokusera språkdidaktiska aktiviteter i förskolans verksamhet. Förutom den första kursen i informationssökning har SUB en för denna kurs användbar fortsättningskurs i uppsatsskrivande. SUBs självstudiekurser kan göras på en dryg timme, enskilt eller i SA-laget. Kurserna finns på http://www.sub.su.se/kurser/sjalvstudiekurser.aspx
7 (11) Enligt kursplanen examineras denna kurs på följande vis: EXX1 Flerspråkighet i olika förskolemiljöer 2.5 hp Betygsskala A-F gruppuppgift med individuell muntlig del EXX2 Text och bild i bilderböcker 2,5 hp Betygsskala A-F gruppuppgift med individuell muntlig och skriftlig del EXX3 Drama 0,5 hp Betygsskala U-G aktivt deltagande i verkstäder EXX4 Muntligt berättande 2 hp Betygsskala U-G individuell muntlig uppgift EXX5 Samtal med barn 3 hp Betygsskala A-F individuell skriftlig uppgift VFUA Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) 4,5 hp Betygsskala U-G fullgjord (enligt schema, med VFU-rapport) VFUB Trepartssamtal Vid kursstarten publiceras information på kursens Mondosida om examinationer, provkoder, uppgifter, bedömningsunderlag, inlämning, betygsdatum och fullständiga betygskriterier. Datum och tid för inlämning av ordinarie examinationer framgår även av schema på kurshemsidan. Ordinarie examination HT15 Provkod Datum presentation eller inlämning EXX1 Flerspråkighet i olika förskolemiljöer - redovisning 17 sep EXX2 Text och bild i bilderböcker - redovisning 30 sep EXX3 Drama 27 okt EXX4 Muntligt berättande 28 okt EXX5 Samtal med barn 30 okt Student som inte i tid lämnat in fullständigt bedömningsunderlag får inget betyg på kursen. För att behålla möjligheten att gå kursen vid senare tillfälle måste studenten begära studieuppehåll eller studieavbrott före kursens slut. Studieuppehåll eller studieavbrott ska meddelas till både kursgivande institution och till hemvistinstitutionen. Allmän information om examination Enligt högskoleförordningen och förvaltningslagen är examination ett ärende om betygsättning. En examination ses då som att examinator bestämmer ett betyg på en students prestation utifrån vad som anges i kursplanen om kunskapskontroll och examination. Kursplanen anger hur kursen examineras och vilka examinationsmoment som skapar bedömningsunderlag för betygsättning En förutsättning för betygssättning är att examinator fått
8 (11) ett underlag för bedömning. Mer information om examination och betygssättning i Regelboken Föreskrifter för examination vid Stockholms universitet Omexamination Betyget U, F eller Fx används för att beskriva att bedömningsunderlaget i ett eller flera avseenden inte uppfyller kraven för G eller E. En student som fått betyget U, F eller Fx erbjuds omexamination. För varje kurstillfälle ges minst två examinationstillfällen under aktuell termin. Student som fått lägst betyget E på prov får inte genomgå förnyat omprov för högre betyg. Betyget godkänd kan inte heller ändras till underkänt betyg på students begäran. Student som fått betyget Fx får komplettera inlämnat betygsunderlag inom en vecka efter det att kompletteringsbehovet meddelades. Om komplettering inte lämnas in till angivet datum ska studenten lämna in bedömningsunderlag vid senare omexamination. Student som fått betyget Fx eller F på prov två gånger av samma examinator har vid en tredje bedömning rätt att anhålla om att en annan examinator utses för att bestämma betyg på provet. Framställan härom ska göras till ansvarig studierektor. Nästkommande omexaminationer HT 2015 Provkod Ordinarie Omexamination synlig Omexamination inlämning EXX1 17 sep 20 okt 10 nov (preliminär info) EXX2 30 sep 20 okt 10 nov (preliminär info) EXX3 27 okt 20 nov 15 dec (preliminär info) EXX4 28 okt 20 nov 15 dec (preliminär info) EXX5 30 okt 20 nov 15 dec (preliminär info) Betyg och betygskriterier För slutbetyg på kursen krävs lägst betygsgraden E eller G på examinationerna i kursen samt att alla uppgifter i kursen är fullgjorda och alla närvarokrav uppfyllda. Student som fått lägst betyget E på prov får inte genomgå förnyat omprov för högre betyg. Betyget Godkänd kan inte heller ändras till Underkänd på studentens begäran. Betygskriterier och motsvarande examinationsuppgifter i kursen publiceras vid kursstarten. Under kursen diskuteras uppgifternas innehåll och betygskriteriernas bedömningsfokus. Betyg på hel kurs För slutbetyg på kursen krävs lägst betyget E respektive G på samtliga examinationer, samt att alla uppgifter i kursen enligt kursbeskrivningen är fullgjorda. Betygen vägs samman för betyg på hel kurs och medelbetyget blir betyget för hel kurs. Avrundning sker uppåt.
9 (11) Regler och rättigheter Under www.su.se/regelboken finner du en sammanställning av beslut som fattats på olika nivåer kring studenters rättigheter och skyldigheter. Det ingår i ditt ansvar som student att känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja resurser. Alla anställda och studenter på Stockholms universitet ska behandlas lika och bemötas med respekt oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning eller funktionshinder. Även under verksamhetsförlagd utbildning gäller detta. Enligt 2 kap. 1 p. 3 diskrimineringslagen får en arbetsgivare inte diskriminera den som hos arbetsgivaren söker eller fullgör praktik. Läs om lika rättigheter och möjligheter på www.buv.su.se eller www.su.se/jamlikhet Disciplinära åtgärder vidtas mot student; som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, som stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen, som utsätter en annan student eller en arbetstagare vid universitetet för sådana trakasserier eller sexuella trakasserier som avses i 1 kap. 4 diskrimineringslagen (2008:567). Utöver sexuella trakasserier innefattas trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder. Fusk, plagiat eller självplagiering Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, eller egna tidigare arbeten, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt utan att ange källan är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Att använda sig av egna texter som tagits fram i ett annat sammanhang utan korrekt referensgivning betraktas som självplagiering. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder egen eller andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurs-litteratur eller texter du funnit på internet eller en studiekamrats hemtentamen. Vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen används antiplagieringssystemet Turn-it-in och kompletterande sökmotorer. I denna kurs kontrolleras skriftliga inlämningar. När du som student lämnar in ditt arbete som bedömningsunderlag för examination i denna kurs motsvarar det ett godkännande från din sida att arbetet får köras igenom Stockholms universitets textmatchningssystem. Kontroll görs även vid misstanke om plagiat i enskild text. Plagiat av andras eller egna texter är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Lärare är skyldig att anmäla grundad misstanke om fusk och plagiat till prefekt.
10 (11) Övrig information Studentinflytande och kursvärdering Inom ramarna för kursplanens mål, kurslitteratur, upplägg och examination har varje student möjlighet att påverka arbetsformer och innehåll. Efter avslutad kurs får du en kursvärdering som kursledningen och kurslärarna uppskattar att du besvarar. Stöd i studierna Studie- och språkverkstaden erbjuder gratis seminarier kring studievanor och studieteknik, tala i grupp och skrivuppgifter. Här kan du få individuell handledning kring alla typer av skriftliga uppgifter du ställs inför på universitetet. Läs mer om stöd i dina studier och kontaktuppgifter http://www.su.se/utbildning/studentservice/studie-och-sprakverkstaden Information om rättstavningsprogram och annat stöd finns på http://www.su.se/student Om behöver stöd eller anpassningar under din utbildningstid ska du i god tid före kursstarten kontakta Studentavdelningens samordnare för studenter med funktionsnedsättning studentstod@su.se Vid kursstarten ska du samråda med kurslärare om lämpliga arrangemang och hur dina behov bäst kan tillgodoses. Överenskommelser om stöd eller anpassningar ska göras snarast möjligt. Önskar du studie- och karriärvägledning eller behöver rådgöra om din studiesituation kan du kontakta Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionens studievägledare. Du kan boka tid per telefon 08-12076347 eller mejla till studievagledare-fdid@buv.su.se Alternativt kan du uppsöka studievägledaren på tider för drop-in. Läs mer om Studievägledning Medieverkstan Medieverkstan är en öppen lärandemiljö med IT-pedagoger som erbjuder alla lärarstudenter pedagogiskt stöd i skapandet av multimediala produktioner med ljud, bild och text liksom stöd i arbetet med redovisningar, projekt och digital portfölj. Medieverkstan tillhör Institutionen för språkdidaktik. Läs mer om Medieverkstan och öppettider. Så kan du hitta till Medieverkstan Campuskort och kåravgift Om du går med i studentkåren och betalar din kåravgift får du tillgång till både trygghet genom utbildningsbevakning, gemenskap och diverse förmåner. Användbara förmåner är bland annat rabatt på kollektivtrafik (SL), resor, kurslitteratur och träning. Läs mer om Stockholm universitets studentkår (SUS), samt hämta terminsräkning via länken www.sus.su.se Vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen har SUS ett aktivt studentråd. För mer information om studentinflytande och studentkår öppna länken www.buv.su.se/studieinfo/a-o
11 (11) Mitt universitet Som student får du tillgång till följande genom att logga in på http://mitt.su.se Mondo Mina studier Webbmail Här kan du som student logga in på kommunikationsplattformen Mondo. Här kan du som student se dina betyg, registreringar och möjlighet att skriva ut intyg. Kommunikation kring kursen kommer ske via din studentmail. Kontrollera därför din studentmail regelbundet. Universitetskort Du kan här aktivera/beställa ditt Universitetskort som du behöver för att som student använda dig av tex Stockholms universitetsbibliotek, Printomat mm. Obligatorisk kurslitteratur Barsotti, Anna (1997). D - som i Robin Hoods pilbåge. Stockholm: Stockholms Universitets Förlag. (150 s.) Doverborg, Elisabet & Pramling Samuelsson, Ingrid (2012). Att förstå barns tankar kommunikationens betydelse. (4 uppl.) Stockholm: Liber. (96 s.) Fast, Carina (2011). Att läsa och skriva i förskolan. Lund: Studentlitteratur. (272 s.) Hägglund, Kent & Fredin, Kirsten (2001). Dramabok. Stockholm: Liber. (140 s.) Kaijser, Lars & Öhlander, Magnus (red.) (2011). Etnologiskt fältarbete. Lund: Studentlitteratur. (Kap 1, 2, 3, 5, 6 och 10) Kjällander, Susanne (2014). Förskolebarn och digital literacy. Ingår i: Lundgren Öhman, Ulla- Karin (red). Mediepedagogik på barnens villkor. Stockholm: Lärarförlaget. (16 s). (Kurskompendium på kursens Mondosida) Kultti, Anne (2014). Flerspråkiga barns villkor i förskolan: lärande av och på ett andra språk. Stockholm: Liber (131 s.) Kåreland, Lena. Skönlitteratur för barn och unga : Historik, genrer, termer, analyser (2015). Lund: Studentlitteratur. (248 s.) Løkken, Gunvor, Haugen, Synnøve & Röhtle, Monika (red.) (2006). Småbarnspedagogik. Fenomenologiska och estetiska förhållningssätt. Stockholm: Liber. (100 s.) Nikolajeva, Maria (2008). Bilderbokens pusselbitar. Lund: Studentlitteratur. (150 s.) Rhedin, Ulla (2013). Barnet, bilderboken och högläsaren. Ingår i: Eriksson, Lena, Rhedin, Ulla, & Oscar K (2013). En fanfar för bilderboken! Stockholm: Alfabeta Förlag. (17 s). (Kurskompendium på kursens Mondosida) Riddersporre, Bim & Bruce, Barbro (red.) (2014). Berättande i förskolan. Stockholm: Natur & Kultur (260 s.) Skolverket (2013). Flera språk i förskolan. Stockholm: Skolverket (83 s.) (Finns som elektronisk resurs) Barnlitteratur om ca 200 sidor tillkommer, inklusive en sagosamling, exempelvis Hariette Söderbloms Sagor att läsa och berätta.