Kursbeskrivning. Förskoledidaktik med inriktning mot språk - kurs inom Utländska lärares vidareutbildning hp, grundläggande nivå

Transkript

1 1 (15) Kursbeskrivning Förskoledidaktik med inriktning mot språk - kurs inom Utländska lärares vidareutbildning 10.5 hp, grundläggande nivå Kurskod: UB21UU Höstterminen 2016 Kursansvariga Rikard Apelgren Anna Åhlund rikard.apelgren@buv.su.se Anna.ahlund@buv.su.se Kursledare Ulrika Munck Sundman ulrika.munck.sundman@buv.su.se Kursadministratör David Lundberg david.lundberg@buv.su.se Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: (vxl) Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Frescati Hagväg 24, 20, 16B Stockholm

2 2 (15) Allmänt om kursen I denna kursbeskrivning får du information om kursens innehåll, uppläggning och examinationer samt praktisk information kring kursen. Ett annat styrdokument är kursplanen. Kurshemsida Alla kurser vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen har en egen kurshemsida där du 1-2 månader innan kursstart finner viktig information om kursen såsom schema, kursbeskrivning, kursplan, litteraturlista och kontaktpersoner. Du söker själv fram respektive kurshemsida på Mer information om kursen liksom kommunikation under kursens gång finner du på en kurssida i lärplattformen Mondo. Kurssidan blir tillgänglig när du har registrerats på kursen. Du loggar in med din universitetsinloggning på och söker upp kursen under Mina aktiva sajter med hjälp av kursens kurskod. Schema Uppdaterat schema finner du på kurshemsidan, eller genom att logga in via Registrering Vi använder webbregistering för denna kurs. I välkomstbrevet finns närmare anvisningar för hur och när du registrerar dig på kursen.

3 3 (15) Kursens innehåll och förväntade studieresultat språk-, läs- och skrivstimulerande arbetssätt i teori och praktik lyssnande och samtal, barnlitteratur, berättande och drama som didaktiska redskap språkmiljöer och nya mediers betydelse för barns meningsskapande och lärande begreppen literacy och litteracitet flerspråkiga barns språksituation Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: planera, genomföra, dokumentera och analysera språkstimulerande arbete med utgångspunkt i barns meningsskapande. dokumentera och analysera det egna lyssnandet och samtalandet med barn analysera text och bild i barnlitteratur planera, genomföra och utvärdera eget muntligt berättande designa, pröva och analysera mediebaserade aktiviteter beskriva och analysera flerspråkiga barns språksituation Kursens upplägg Kursens undervisningsformer är seminarier, föreläsningar, verkstäder i multimedia, drama och berättande, individuellt arbete med enskilda uppgifter och arbete i grupp i studentarbetslag (SA-lag), fältstudier och kommunikation via webbaserad lärplattform (Mondo). Vid kursstarten presenteras kursplanen och kursbeskrivningen med kursens innehåll och mål, kurslitteratur och läsfokus, examinationer och betygskriterier. Seminarierna planeras av lärare och studenter utifrån innehållet i kursplanen. I denna kurs används Harvard som referenssystem, se Instruktion för referenshantering FUFF som finns på kursens Mondosida HT16 språk UB21UU, i Filsamling, mappen Examination. Kurslitteratur Litteraturlistan finns tillgänglig på kurshemsidan senast två månader före kursstart. Närvaro Examinerande seminarier samt verkstäder kräver obligatorisk och deltagande närvaro i enlighet med examinations- och uppgiftsbeskrivning. Frånvaro från examinerande seminarier kompenseras genom omexamination under innevarande eller nästkommande termin. Frånvaro från verkstäder kompletteras genom deltagande vid kompletterande verkstadstillfälle under innevarande termin eller vid verkstadstillfälle under nästkommande termin.

4 4 (15) Fältstudier Kursens omfattar planering för och genomförande av etnologiskt fältarbete, med etnografiska orienterade observationer av det meningsskapande som sker i vardagliga språkliga och kommunikativa miljöer i mötet mellan barn och material, mellan barn och andra barn och mellan barn pedagoger. Vid kursens etnologiska fältarbete ansvarar varje student för att använda sig av god forskningssed, såväl vid observationer och dokumentation som vid bearbetning och förvaring av insamlat material. Studentens ansvar gäller både under kursen och efter kursen. Seminarier och verkstäder Kursens seminarier ska möjliggöra att varje student kan lära sig det kunnande som kursmålen avser. Kurslärare leder seminarier på ett sådant sätt att kursläraren och studentgruppen fokuserar aktuellt kunskapsobjekt. Studenterna och kursläraren förbereder därför kollaborativa seminarier genom att ta del av kurslitteratur, föreläsningar och verkstäder. Kursens verkstäder i drama, berättande och multimedia utgår från kursens litteratur och syftar till att utforska språk och kommunikation som text och tecken i barns möten med material, andra barn och pedagoger. Vid seminarier och verkstäder ska alla kunna tänka och tala kring frågor som väcks under kursens gång, i relation till förberett kursinnehåll och diskussioner i SAlag och till enskilt arbete med uppgifter och examinationer. Föreläsningar Kursens föreläsningar avser att relatera forskning om språk och kommunikation till kursens innehåll och förväntade studieresultat, som kompletterande fördjupning till kurslitteraturen. Föreläsningarna förbereds genom litteraturläsning och följs upp genom diskussioner i SA-lag samt under seminarier och vid verkstäder. Dessa diskussioner handlar om att läsningens omedelbara slutsatser, sammanfattade i skriftliga utkast, kan göras till föremål för tolkning, analyser och begreppsutveckling. Enskilda uppgifter Kursen förutsätter systematiskt arbete med texter av olika slag, genom skrivande och läsning, enskilt och gemensamt. Denna kurs fordrar ständig enskild systematisk litteraturläsning och informationssökning. Till kursen hör att du orienterar dig i dagens utbud av barnlitteratur och bekantar dig med olika sökvägar till böcker för förskolebarn. Gruppuppgifter i SA-lag Denna kurs förutsätter fungerande SA-lag! Schemalagda och inte schemalagda träffar i SA-lag kan ske genom närvaro på plats eller via digitala medier. Denna kurs ska både handla om meningsskapande och bidra till att studenter skapar mening. SA-lagets deltagare behöver därför fungera mer som producenter än som konsumenter. Gruppuppgifterna består huvudsakligen av

5 5 (15) Samtal om innehållet i kurslitteratur Samråd i anslutning till föreläsningar för att urskilja, förstå och redovisa premisser för några av kursens teorier och diskussion om didaktiska konsekvenser Utforska barnlitteratur och analysera barnböcker och bilderböcker Praktiskt utforskande uppgifter inom multimedieverkstad Samla berättelser och berätta Förberedelser inför examinationer Innehåll (föreläsningar, seminarier och verkstäder) Föreläsning 1: Kursens teoretiska perspektiv introduktion Rikard Apelgren, Anna Åhlund Litteratur: Elm Fristorp, Annika & Lindstrand, Fredrik (2012) ss , Fast, Carina (2011) ss. 9-17, 59-69, 82-84, , Løkken, Gunvor, Haugen, Synnøve & Röhtle, Monika (red.) (2006), ss , , , Sandvik, Margareth & Spurkland, Marit (2015) ss Seminarium 1: Flera språk flerspråkighet, introduktion till EXA1 Per Norlin Litteratur: Kaijser, Lars & Öhlander, Magnus (red.) (2011) ss , , , Skolverket (2013), Kultti, Anne (2014) s , Riddersporre, Bim & Bruce, Barbro (red. 2014) ss , Föreläsning 2: Etnografisk fältstudie (samläsning med UB402Y) Anna Westberg Broström Litteratur: Kaijser, Lars & Öhlander, Magnus (red.) (2011) ss , , Dramaverkstad: Övningar med fokus på kropp och kommunikation, improvisationer med fokus på drama som språk Hedda Schönbäck Litteratur: Hägglund & Fredin (2011), Løkken, Haugen & Röthle (red. 2006) ss , , 49-67, Instruktion inför Dramaverkstad: Klädsel - kläder som det går att röra sig i, barfota/strumpor (utan skor). - Individuell uppgift till Dramaverkstad: Fundera kring vad begreppet drama kan stå för, vad det kan vara bra för och vilka egna erfarenheter, upplevelser och tankar du har kring drama. Fundera också på vilken betydelse drama och andra estetiska erfarenheter/upplevelser kan ha för barns meningsskapande utifrån ett fenomenologiskt perspektiv. Hur kan man förstå barns språk och kommunikation utifrån detta perspektiv? (Diskutera också i SA-lagen).

6 6 (15) Föreläsning 3: Barnlitteratur Rikard Apelgren Litteratur: Kåreland, Lena (2015) ss , , , Nikolajeva, Maria (2000), Sandvik, Margareth & Spurkland, Marit (2015) ss Seminarium 2: Barnlitteratur, litteracitet och meningsskapande (1) - introduktion till EXA2 Per Norlin Litteratur: Fast, Carina (2011), Nikolajeva, Maria (2000) s , Riddersporre, Bim & Bruce, Barbro (red. 2014) ss , , Rhedin, Ulla (2013) ss Seminarium 3: IT och multimedia, literacy/litteracitet och meningsskapande Susanne Kjällander Litteratur: Riddersporre, Bim & Bruce, Barbro (red.) (2014) ss , Kjällander (2014). -Individuell uppgift till seminarium 3: Tag med dig barnböcker och en surfplatta (om du har tillgång till en sådan). Medieverkstad: IT och multimedia Susanne Kjällander Seminarium 4: Barnlitteratur, litteracitet och meningsskapande (2) Per Norlin Litteratur: Nikolajeva, Maria (2000) ss , , Berättarverkstad: Workshop kring muntligt berättande muntlig framställning av olika berättelser Ulrika Munck Sundman, Hedda Schönbäck Litteratur: Barsotti, Anna (1997), Doverborg, Elisabet & Pramling Samuelsson, Ingrid (2012), Riddersporre, Bim & Bruce, Barbro (red. 2014) ss , , , Individuell uppgift till Berättarverkstad: Tag med ett ting som minner dig om något.

7 7 (15) Litteratur och informationssökning Viss kurslitteratur finns tillgänglig online i ett kurskompendium på kursens Mondosida. Övrig kurslitteratur säljs av Akademibokhandeln Frescati och av Campusbutiken. Kurslitteraturen omfattar forskningsbaserad litteratur i böcker, avhandlingar, artiklar samt arbetsmaterial i form av styrdokument, uppsatser, tidningsartiklar, länkar till databaser med skönlitteratur och barnlitteratur samt multimediala resurser. En lista på obligatorisk litteratur finns sist i denna kursbeskrivning, dvs litteratur som anges i beslutad kursplan samt aktuell komplettering på ytterligare antal sidor obligatorisk kurslitteratur som kursplanen anger. Litteraturläsning individuellt och vid komplettering Innehållet i kurslitteraturen bearbetas i första hand genom individuella litteraturstudier och grupparbete. Följande frågor kan användas när du läser och antecknar: 1. Vad försöker författaren få sagt? Vad är budskapet? 2. Vilka begrepp är texten uppbyggd kring? Och hur förstår jag dessa begrepp? 3. Hur kan resonemanget framställas som skiss eller bild, figur, tabell? 4. Vilken betydelse får textens innehåll för mig som förskollärare? Innehållet i läst litteratur kan med fördel diskuteras med andra och inom SA-laget. Självstudiekurser Kursens examinationer förutsätter att du fördjupar dina kunskaper om förskoledidaktik genom att söka kompletterande vetenskaplig litteratur. Då olika slags källor ger information av olika värde behöver du i denna kurs kunna hantera vetenskaplig informationssökning. Stockholms universitetsbibliotek (SUB) har en web-baserad kurs i informationssökning. Du får då lära dig: - att orientera dig bland bibliotekets resurser - att tolka referenser och att hitta och samla material utifrån en litteraturlista - vad som utmärker ett vetenskapligt förhållningssätt - att självständigt planera, genomföra och dokumentera informationsinsamling - hur vetenskaplig information är organiserad och att kunna värdera denna Vid inledande informationssökning bör du använda ett rörligt, vidsträckt sökljus, men med fokus på språk och kommunikation. Informationssökningen får även inriktas på meningsskapande, produktion och reception av språkliga tecken. Fortsatt informationssökning bör vidgas till att även fokusera innehåll som kan knytas till kursens teoretiska perspektiv, flera språk och flerspråkighet, språk som meningsskapande, barnlitteratur och bilderböcker, literacy och litteracitet, berättelser och berättande samt IT och multimedia. Informationssökning mot slutet av kursen bör även fokusera språkdidaktiska aktiviteter i förskolans verksamhet. Förutom den första kursen i informationssökning har SUB en för denna kurs användbar fortsättningskurs i uppsatsskrivande. SUBs självstudiekurser kan göras på en dryg timme, enskilt eller i SA-laget. Kurserna finns på

8 8 (15) Verkstäder uppgiftsbeskrivning Dramaverkstad Dramaverkstad har obligatorisk närvaro och kräver aktivt deltagande. Som deltagare i Dramaverkstad ska du pröva draminslag tillsammans med kursgruppen. Som deltagare får du pröva din förmåga att diskutera och praktiskt använda drama som språkdidaktiskt verktyg. Prövandet av dramainslag sker med koppling till kurslitteratur och med beaktande av hur drama kan sägas fungera på ett språkstimulerande arbetssätt, med beaktande av begreppet litteracitet samt barns meningsskapande. Verkstad i muntligt berättande Verkstad i muntligt berättande har obligatorisk närvaro och kräver aktivt deltagande. På seminariet arbetar vi både i hel - och halvklass. Utifrån kursens innehåll och litteratur belyser vi olika former av berättande samt hur berättande kan användas i förskolan som ett språkdidaktiskt verktyg, med beaktande av begreppet litteracitet samt barns meningsskapande. Som deltagare i Verkstad i muntligt berättande får du även tillfälle att i halvklass pröva din förmåga att diskutera och reflektera kring hur berättande kan gestalta sig och iscensättas i förskolan. Du får även pröva din enskilda förmåga att berätta genom att på seminariet iscensätta olika former av berättande, bland annat med hjälp av viss rekvisita. Medieverkstad Medieverkstad har obligatorisk närvaro och kräver aktivt deltagande. I denna workshop kommer ni att få miniföreläsningar om hur ni kan utvärdera och använda digitala lärplattor och olika appar med inriktning mot barns språk. Ni kommer att få kunskaper om hur ni kan skapa appar och andra digitala produkter för barns literacy. Dessa appar och digitala produkter kommer att ta utgångspunkt i barns flerspråklighet och ni kommer att basera dem på barnlitteratur på andra språk än svenska. Ni får gärna ta med er egna digitala lärplattor och leksaker samt barnlitteratur på ert eget modersmål till denna aktivitet. Alla aktiviteter sker i mycket nära relation till ny forskning om barns literacy i digitala lärmiljöer - med ett särskilt fokus på två forskningsprojekt om barn och digitala lärplattor i förskolan.

9 9 (15) Examination Examination EXA1: Flerspråkighet i olika förskolegrupper 2,5 hp I denna examinationsuppgift ska du planera och genomföra fältstudier (observationer och intervjuer) med syfte att beskriva och analysera flerspråkiga barns språksituation och pedagogers språkstimulerande arbete med flerspråkiga barn i förskolan. Varje studentarbetslag ska genomföra en muntlig redovisning (ca 20 minuter) där alla i SAlaget aktivt deltar i den muntliga redovisningen. SA-lagets redovisning diskuteras sedan i seminariegruppen (10 minuter). Den muntliga redovisningen ska finnas skriftligt dokumenterad, som kompletterande bedömningsunderlag vid betygsättningen. Studentarbetslagets skriftliga dokumentation för den muntliga redovisningen ska publiceras i Forum på kursens Mondosida, senast samma dag som redovisningen genomförs. Redovisningen av EXX1 ska genomföras 12/ mellan kl och EXA2: Text och bild i bilderboken 2,5 hp I denna examinationsuppgift ska du välja ut minst två bilderböcker (i olika genrer) som används i en förskolekontext och tillsammans med ditt studentarbetslag diskutera hur man kan förstå dessa utifrån examinationsuppgiften och med stöd i kurslitteratur. Du ska därefter skriva fram en individuell skriftlig beskrivning och analys och förbereda en muntlig och visuell presentation. Vid examinationstillfället den 28/ mellan kl och ska du genomföra din muntliga och visuella presentation av den genomförda analysen. Presentationen ska genomföras med stöd av Power-Point och utgöra en sammanfattning av din analys med några belysande exempel. I både sammanfattning och skriftlig uppgift ska analysen ta stöd i redovisade exempel från de analyserade böckerna. Varje student har 10 minuter till sitt förfogande för redovisning. Innehållet i den skriftliga delen av examinationen får sedan justeras efter de generella kommentarer som kursläraren ger under seminariet. Inlämning av den justerade examinationen ska sedan göras på kursens Mondosida i funktionen Uppgifter senast den 28/ EXA3: Samtal med barn 5,5hp I denna examinationsuppgift ska du observera pedagogers samtal med barn i förskolans barngrupp. Observationerna ska omfatta samtal (boksamtal) dels kring barnlitteratur, t ex bilderbok, och dels samtal kring barnlitteratur i digital form, t ex app. Observationerna ska genomföras med beaktande av forskningsetiska principer. Dokumentation får endast ske med papper och penna. Efter att du har genomfört observationer av samtal enligt ovanstående instruktion ska du prioritera minst fyra av dessa observationer och beskriva minst två observationer per medietyp. Sedan ska du med stöd i,

10 10 (15) och med referenser till, kurslitteratur analysera de beskrivna observationerna. Din analys ska ha fokus på hur samtalen kan förstås som språkstimulerande arbetssätt och ska beakta begreppet litteracitet samt barns meningsskapande. Inlämning av examinationen EXA3 ska göras på kursens sida på Mondo i funktionen Uppgifter senast den 11/ klockan 17.00, Bifoga din text som bilaga till ditt inlägg. I denna kurs används genomgående Harvard som referenssystem. Omexamination Reglerna för omexamination framgår av kursplanen. Nästkommande omexamination för de skriftliga delarna i Exa1-2 samt Exa 3 äger rum den 21/ Inlämningsmappar för omexamination av Exa 1-3 kommer att öppnas i Mondo en vecka före utsatt datum. Datum för nästkommande omexamination för de performativa delarna i Exa 1-2 meddelas vid kursstart. Betyg och betygskriterier EXA1 Flerspråkighet i olika förskolegrupper 2,5 hp G. Godkänd. Sammanhängande rimlig beskrivning av planerad och genomförd fältstudie som redogör för planering och tillvägagångssätt. Beskrivningen tar stöd i kursens metodlitteratur och har underbyggda etiska överväganden. Varierad rimlig beskrivning av flerspråkiga barns språksituation och pedagogers språkstimulerande arbete med flerspråkiga barn, med relevanta exempel. Rimlig analys av flerspråkiga barns språksituation och pedagogers språkstimulerande arbete med flerspråkiga barn. Analysen beaktar begreppet litteracitet samt barns meningsskapande och är underbyggd med stöd i kurslitteratur och seminarier. U. Underkänd. Examinationen är otillräckligt genomförd och/eller uppvisar brister i relevans och/eller koherens eller andra brister i relation till kraven för godkänt betyg i sådan grad att den behöver bearbetas eller skrivas om. EXA2 Text och bild i bilderboken 2,5 hp A.Utmärkt

11 11 (15) Beskrivning och analys av relationen mellan bild och text, i minst två bilderböcker i olika genrer, är komplex och problematiserande. Analysen visar övertygande hur den valda barnlitteraturen kan förstås som pedagogiskt redskap inom ett språkstimulerande arbetssätt med beaktande av begreppen litteracitet och meningsskapande. Beskrivning och analys genomförs med konsekvent användning av relevanta begrepp samt tar genomgående relevant stöd i kurslitteratur. B. Mycket bra. Beskrivning och analys av relationen mellan bild och text, i minst två bilderböcker i olika genrer, är utförlig och delvis problematiserande. Analysen visar övertygande hur den valda barnlitteraturen kan förstås som pedagogiskt redskap inom ett språkstimulerande arbetssätt med beaktande av begreppen litteracitet och meningsskapande. Beskrivning och analys genomförs med konsekvent användning av relevanta begrepp samt tar övervägande relevant stöd i kurslitteratur. C. Bra. Beskrivning och analys av relationen mellan bild och text, i minst två bilderböcker i olika genrer, är utförlig. Analysen visar på ett mestadels övertygande sätt hur den valda barnlitteraturen kan förstås som pedagogiskt redskap inom ett språkstimulerande arbetssätt med beaktande av begreppen litteracitet och meningsskapande. Beskrivning och analys genomförs övervägande med användning av relevanta begrepp samt tar övervägande relevant stöd i kurslitteratur. D. Tillfredsställande. Beskrivning och analys av relationen mellan bild och text, i minst två bilderböcker i olika genrer, är översiktlig. Analysen visar på ett rimligt sätt hur den valda barnlitteraturen kan förstås som pedagogiskt redskap inom ett språkstimulerande arbetssätt med beaktande av begreppen litteracitet och meningsskapande. Beskrivning och analys genomförs med rimlig användning av relevanta begrepp samt tar mestadels stöd i kurslitteratur. E. Tillräckligt. Beskrivning och analys av relationen mellan bild och text, i minst två bilderböcker i olika genrer, är tillräcklig. Analysen visar på ett grundläggande sätt hur den valda barnlitteraturen kan förstås som pedagogiskt redskap inom ett språkstimulerande arbetssätt och med tillräckligt beaktande av begreppen litteracitet och meningsskapande. Beskrivning och analys genomförs med rimlig användning av relevanta begrepp samt tar rimligt stöd i kurslitteratur. Fx. Underkänd, något mer arbete krävs. Examinationen uppvisar brister i relevans och/eller koherens eller andra brister i relation till kraven för godkänt betyg vilka kan åtgärdas inom två veckor. F. Underkänd, mycket mer arbete krävs. Examinationen är otillräckligt genomförd och/eller uppvisar brister i relevans och/eller koherens eller andra brister i relation till kraven för godkänt betyg i sådan grad att den behöver bearbetas eller skrivas om. EXA3 Samtal med barn 5,5hp

12 12 (15) A.Utmärkt Utförlig sammanhängande beskrivning av metod för observationer av pedagogers samtal med barn, som tydliggör planering och genomförande, med väl anpassade etiska överväganden och relevant stöd i kursens metodlitteratur. Rikhaltig och varierad samt noggrann, väl strukturerad och relevant beskrivning av pedagogers samtal med barn, kring barnbok och lärplatta som pedagogiska redskap. Nyanserad och problematiserande analys av observationer, med tydligt fokus på språkstimulerande arbetssätt och med komplext och relevant beaktande av begreppet litteracitet samt barns meningsskapande. Analysen tar genomgående relevant stöd i kurslitteratur. B. Mycket bra. Utförlig sammanhängande beskrivning av metod för observationer av pedagogers samtal med barn, som tydliggör planering och genomförande, med relevanta etiska överväganden och relevant stöd i kursens metodlitteratur. Varierad och noggrann beskrivning av pedagogers samtal med barn, kring barnbok och lärplatta som pedagogiska redskap. Nyanserad och delvis problematiserande analys av observationer, med tydligt fokus på språkstimulerande arbetssätt och med komplext och relevant beaktande av begreppet litteracitet samt barns meningsskapande. Analysen tar genomgående relevant stöd i kurslitteratur. C. Bra. Översiktlig sammanhängande beskrivning av metod för observationer av pedagogers samtal med barn, som redogör för planering och genomförande, med relevanta etiska överväganden och relevant stöd i kursens metodlitteratur. Varierad beskrivning av pedagogers samtal med barn, kring barnbok och lärplatta som pedagogiska redskap. Nyanserad analys av observationer, med tydligt fokus på språkstimulerande arbetssätt och med varierat och relevant beaktande av begreppet litteracitet samt barns meningsskapande. Analysen tar till övervägande del relevant stöd i kurslitteratur. D. Tillfredsställande. Tydlig beskrivning av metod för observationer av pedagogers samtal med barn, som redogör för planering och genomförande, med relevanta etiska överväganden och relevant stöd i kursens metodlitteratur.

13 13 (15) Tydlig beskrivning av pedagogers samtal med barn, kring barnbok och lärplatta som pedagogiska redskap. Varierad analys av observationer, med tydligt fokus på språkstimulerande arbetssätt och med varierat och relevant beaktande av begreppet litteracitet samt barns meningsskapande. Analysen tar till övervägande del relevant stöd i kurslitteratur. E. Tillräckligt. Grundläggande beskrivning av metod för observationer av pedagogers samtal med barn som antyder planering och genomförande, med relevanta etiska överväganden och rimligt stöd i kursens metodlitteratur. Grundläggande beskrivning av pedagogers samtal med barn, kring barnbok och lärplatta som pedagogiska redskap. Grundläggande analys av observationer, med rimligt fokus på språkstimulerande arbetssätt och med rimligt beaktande av begreppet litteracitet samt barns meningsskapande. Analysen tar rimligt stöd i kurslitteratur. Fx. Underkänd, något mer arbete krävs. Examinationen uppvisar brister i relevans och/eller koherens eller andra brister i relation till kraven för godkänt betyg vilka kan åtgärdas inom två veckor. F. Underkänd, mycket mer arbete krävs. Examinationen är otillräckligt genomförd och/eller uppvisar brister i relevans och/eller koherens eller andra brister i relation till kraven för godkänt betyg i sådan grad att den behöver bearbetas eller skrivas om. Betyg på hel kurs För slutbetyg på kursen krävs lägst betyget E på samtliga examinationer, samt att alla uppgifter i kursen enligt kursbeskrivningen är fullgjorda. Betyget på EXA3 är utgångspunkt för betyg på hel kurs, men ett högre eller lägre betyg på övriga examinationer i kursen kan höja eller sänka betyget ett steg. Regler och rättigheter Under finner du en sammanställning av beslut som fattats på olika nivåer kring studenters rättigheter och skyldigheter. Det ingår i ditt ansvar som student att känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja resurser. Alla anställda och studenter på Stockholms universitet ska behandlas lika och bemötas med respekt oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning eller funktionshinder. Även under verksamhetsförlagd utbildning gäller detta, en arbetsgivare får inte diskriminera den som hos arbetsgivaren söker

14 14 (15) eller fullgör praktik 2 kap. 1 p. 3 diskrimineringslagen. Läs mer om lika rättigheter och möjligheter på eller Disciplinära åtgärder vidtas mot student; som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, som stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen, som utsätter en annan student eller en arbetstagare vid universitetet för sådana trakasserier eller sexuella trakasserier som avses i 1 kap. 4 diskrimineringslagen (2008:567). Utöver sexuella trakasserier innefattas trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Fusk, plagiat och självplagiering Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, eller egna tidigare arbeten, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt utan att ange källan är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Att använda sig av egna texter som tagits fram i ett annat sammanhang utan korrekt referensgivning betraktas som självplagiering. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen används textjämförelseverktyget Urkund och kompletterande sökmotorer. I denna kurs sker kontroll antingen för samtliga studentexaminationer i kursen eller via stickprov. När du som student lämnar in arbeten motsvarar det ett godkännande från din sida att arbetet får köras igenom universitetets textjämförelseverktyg. Kontroll görs även vid misstanke om plagiat i enskild text. Plagiat av andras eller egna texter är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Lärare är skyldig att anmäla grundad misstanke om fusk och plagiat till prefekt. Övrig information Studentinflytande och utvärdering Inom ramarna för kursplanens mål, kurslitteratur, upplägg och examination har varje student möjlighet att påverka arbetsformer och innehåll. Efter avslutad kurs kommer du att få en kursvärdering, som vi uppskattar att du besvarar. Det finns ett aktivt studentråd vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. Länk för mer information:

15 15 (15) Stöd i studierna Studie- och språkverkstaden har bland annat hjälp kring studievanor, tala i grupp, skrivuppgifter, studieteknikkurs för studenter med dyslexi m.m. De erbjuder föreläsningar, seminarier, kurser eller individuell hjälp. Läs mer på Om du behöver stöd under din utbildningstid ska du i god tid kontakta samordnaren för studenter med funktionsnedsättning på Studentavdelningen vid Stockholms universitet: studentstod@su.se. Mer information om exempelvis rättstavningsprogram finns på under rubriken Studera med funktionshinder. Campuskort och kåravgift Om du går med i studentkåren och betalar din kåravgift får du tillgång till både trygghet genom utbildningsbevakning, gemenskap och diverse förmåner. Användbara förmåner är bland annat rabatt på kollektivtrafik (SL), resor, kurslitteratur och träning. Läs mer om Stockholm universitets studentkår (SUS), samt hämta terminsräkning på: Studentförsäkring Alla studenter vid Stockholms universitet är försäkrade via Kammarkollegiet ( Studentförsäkringen är en statlig olycksfallsförsäkring som inte kostar något. Du är försäkrad under skoltid och under resan till och från skolan samt om du är på praktik. Studenter på universitetet ska anmäla personskada via SAMIR, universitetets interna webbaserade inrapporteringssystem för studenter och anställda Mitt universitet Genom att logga in på får du som student tillgång till detta: Mondo: Här kan du som student logga in på kommunikationsplattformen Mondo. Mina studier: Här kan du som student se dina betyg, registreringar och möjlighet att skriva ut intyg. Universitetskort: Du kan här aktivera/beställa ditt Universitetskort som du behöver som student för att använda dig av tex Stockholms universitetsbibliotek, Printomat mm.