Kursbeskrivning. Förskoledidaktik med inriktning mot språk - kurs inom ULV-projektet. 15 hp, grundläggande nivå. Kurskod: UB06UU.

Transkript

1 1 (13) Kursbeskrivning Förskoledidaktik med inriktning mot språk - kurs inom ULV-projektet 15 hp, grundläggande nivå Kurskod: UB06UU Vårterminen 2015 Version Kursadministratör David Lundberg david.lundberg@buv.su.se Kursledare Torgunn Finnset torgunn.finnset@buv.su.se Kursansvarig examinator Rikard Apelgren rikard.apelgren@buv.su.se Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: (vxl) Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Frescati Hagväg 24, 20, 16B Stockholm

2 2 (13) Innehållsförteckning Allmänt om kursen... 3 Kurshemsida, Registrering... 3 Kursadministratör, kursledare, kursansvarig, kurslärare, verkstadsledare... 3 Kursens innehåll... 3 Kursens förväntade studieresultat... 4 Kursens upplägg... 4 Obligatorisk närvaro, Seminarier, Seminariernas innehåll... 5 Föreläsningar, Föreläsningarnas innehåll... 6 Fältstudier... 7 Verkstäder, Gestik som språk - verkstad 90 min x Musik som språk - verkstad 90 min x Språkverkstaden 40 min x 1 - Medieverkstan 90 min x Enskilda uppgifter... 8 Gruppuppgifter... 9 Schema, Litteratur och informationssökning, Litteraturläsning, Självstudiekurser Examination, Allmän information om examination Ordinarie examination, Omexamination, Nästkommande omexaminationer Betyg och betygskriterier Stöd i studierna, Studentservice, Studie- och språkverkstaden, Medieverkstan Övriga anvisningar Regler och rättigheter, Fusk och plagiat eller självplagiering Studieuppehåll eller studieavbrott, Kommunikation, Studentinflytande och kursvärdering, Studentråd, Campuskort och kåravgift, Mitt universitet Kurslitteratur obligatorisk Arbetsmaterial - myndigheters styrdokument Arbetsmaterial för teorispecifik fördjupning - radio, websidor Arbetsmaterial för teorispecifik fördjupning - avhandlingar, artiklar, uppsatser Arbetsmaterial övrigt Skönlitteratur, Barnlitteratur Referenslitteratur... 22

3 3 (13) Allmänt om kursen Denna kursbeskrivning innehåller information om kursens innehåll, uppläggning, examinationer samt praktisk information kring kursen. Kursbeskrivningen kompletterar beslutad kursplan. Denna kurs samläses med kursen UB402Y, med gemensamma föreläsningar i början av kursen. Kurshemsida Alla kurser vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen har en kurshemsida. Fyra veckor innan kursstart finns kursinformation på kurshemsidan, såsom schema, kursbeskrivning, kursplan, litteraturlista och kontaktuppgifter. Se kurshemsidan på Mer information om kursen finns på Mondo. Den gemensamma kurssidan V15 Språk UB06UU används för information innan kursstart och kommunikation under kursens gång. Frågor om kursen får publiceras i Forum på kurssidan på Mondo. Som student uppmanas du att inte mejla till en eller flera kurslärare för att få svar på allmänna frågor om kursen. I stället får kurssidans Forum gärna användas för att ställa frågor om kursen eller diskutera synpunkter på kursen. Frågor i Forum besvaras av någon kurslärare snarast möjligt och senast inom två dygn. Registrering I denna kurs används webbregistrering se mer information i välkomstbrevet. Vid kursstarten sker kursintroduktion, med information om innehåll och mål, litteratur och examinationer. Kursstart 19 januari 2015 kl i sal 225, Frescati hagväg 16B Kursadministratör, kursledare, kursansvarig, kurslärare, verkstadsledare Kursadministratören ansvarar för publik information på kurshemsidan och kan informera om organisation, administration, registrering och betygsrapportering. Kursledaren ansvarar för att organisera kursens undervisning i enlighet med kursplanen, publicera aktuell kursinformation på kursens Mondosida. Kursansvarig examinator ansvarar för att kursens innehåll och resultat svarar mot kursplanens mål och intentioner, att följa upp bedömning och att besluta om betyg. Kurslärare och verkstadsledare ansvarar för att planera och genomföra seminarier, informera aktuell kursgrupp och samverka med studenterna, ge gensvar på uppgifter, bedöma och betygssätta examinationer. Denna kurs har flera kurslärare och verkstadsledare. Läs mer om Stockholms universitets medarbetare under Kontaktuppgifter.

4 4 (13) Kursens innehåll språk-, läs- och skrivstimulerande arbetssätt i teori och praktik lyssnande och samtal, barnlitteratur, berättande och drama som didaktiska redskap dator, digitalkamera, TV och video som språkstimulerande lärresurser språkmiljöer och nya mediers betydelse för barns identitetsskapande och lärande begreppet Literacy flerspråkiga barns språksituation verksamhetsförlagd utbildning - under VFU sker studiegångens första trepartssamtal Kursens förväntade studieresultat Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: planera, genomföra, dokumentera och analysera språkstimulerande arbete med utgångspunkt i barns meningsskapande. dokumentera och analysera det egna lyssnandet och samtalandet med barn analysera text och bild i barnlitteratur planera, genomföra och utvärdera eget muntligt berättande designa, pröva och analysera mediabaserade aktiviteter identifiera och beskriva barns eget kulturskapande beskriva och analysera flerspråkiga barns språksituation Kursens upplägg Vid kursstarten presenteras kursplanen och kursbeskrivningen med kursens innehåll och mål, kurslitteratur och läsfokus, uppgifter och gensvar, examinationer och betygskriterier. I kursen används Harvard som referenssystem: Instruktion för referenshantering (HT 2014) finns på kursens Mondosida V15 språk UB06UU. Kursens undervisningsformer är seminarier, föreläsningar, verkstäder, fältstudier, enskilda uppgifter och gruppuppgifter. Seminarierna planeras av lärare och studenter utifrån innehållet i kursplanen. Obligatorisk närvaro Enligt kursplanen är specificerade seminarier obligatoriska, dvs deltagande i seminarier som utgör examination. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) har obligatorisk närvaro. Frånvaro kräver omexamination se instruktioner i kursbeskrivningen under rubriken Examination. Tid och plats för obligatoriska seminarier och verkstäder framgår av kurshemsidans länk till TimeEdit, som har sökfunktion för olika urval samt även abonnemang till egen digital kalender.

5 5 (13) Seminarier Kursens seminarier ska möjliggöra att varje student kan lära sig det kunnande kursmålen avser. Kurslärare leder seminarier på ett sådant sätt att kursläraren och studentgruppen kan behålla gemensamt fokus på aktuellt kunskapsobjekt. Studenterna och kursläraren förbereder därför seminarier genom att ta del av aktuellt innehåll i kurslitteratur, föreläsningar och verkstäder, så att seminariernas innehåll kan bestämmas kollaborativt. Vid seminarierna ska alla kunna tänka och tala kring frågor som väcks under kursens gång i relation till förberett kursinnehåll och diskussioner i SA-lag samt enskilt arbete med uppgifter och examinationer. Studenter kan själva bidra till att diskussioner förs och fortlever, muntligt och skriftligt. Kursinnehåll kan bearbetas genom att inför seminarierna skriva utkast med stöd i läst litteratur. Seminariernas kritiskt granskande synpunkter kan få utvärderande betydelse. Skriftliga utkast som omarbetas enskilt och i SA-lag, kan vidga varje students kunnande i kollaborativt lärande. Seminariernas innehåll Kursstart Seminarium 1 Barnlitteratur 1 Seminarium 2 Seminarium 3 Seminarium 4 Barnlitteratur 2 Seminarium 5 Seminarium 6 Seminarium 7 Seminarium 8 Seminarium 9 Seminarium 10 Seminarium 11 Seminarium 12 Seminarium 13 Seminarium 14 Föreläsningar Översiktlig introduktion av kursen, med information om alla examinationer Lingvistik 1: Utveckling av tal-, språk- och gestproduktion Lingvistik 2: Utveckling av tal- och språkperception Flera språk och Flerspråkighet Literacy / Litteracitet Berättelser och berättande - berättarverkstad Examination EXA1 IT och multimedia Medieverkstan Examination EXA5 Drama-verkstad Examination EXA3 Examination EXA4 Kursens föreläsningar avser att relatera forskning om språk och kommunikation till kursens innehåll och förväntade studieresultat, som kompletterande fördjupning till kurslitteraturen. Föreläsningarna förbereds genom litteraturläsning och följs upp genom diskussioner i SA-lag samt under seminarier och vid verkstäder. Dessa diskussioner handlar om att läsningens omedelbara slutsatser, sammanfattade i skriftliga utkast, kan göras till föremål för tolkning, analyser och begreppsutveckling. Genom kritisk granskning av exempel från egna fältstudier och med teorispecifika begrepp kan kursens kunskapsinnehåll aktualiseras, få växa fram och ta form.

6 6 (13) Föreläsningarnas innehåll Föreläsning 1 Föreläsning 2 Föreläsning 3 Föreläsning 4 Föreläsning 5 Föreläsning 6 Utveckling av talproduktion, språkproduktion och gestproduktion Språk och kommunikation, text och tecken med utgångspunkt i olika epistemologiska och ontologiska antaganden Utveckling av talproduktion och språkperception Pragmatisk förmåga och interaktion mellan vuxna och barn Det etnologiska kulturbegreppet och etnologiskt fältarbete. Observationer, fältanteckningar och täta beskrivningar. Problemformulering, teorival, analys Flera språk och flerspråkighet. Mångkulturalitet och etnicitet, klass, kön, ålder och hundraspråklighet Fältstudier Kursens omfattar planering för och genomförande av etnologiskt fältarbete, med etnografiska orienterade observationer av det meningsskapande som sker i vardagliga språkliga och kommunikativa miljöer i mötet mellan barn och material, mellan barn och andra barn och mellan barn pedagoger. Vid kursens etnologiska fältarbete ansvarar varje student för att använda sig av god forskningssed, vid observationer och dokumentation som vid bearbetning och förvaring av insamlat material. Studentens ansvar gäller under kursen som efter kursen. Verkstäder Kursens verkstäder i berättande, multimedia och drama utgår från kursens litteratur och syftar till att utforska språk och kommunikation som text och tecken i barns möten med material, andra barn och pedagoger. Enskilda uppgifter Kursen förutsätter systematiskt arbete med texter av olika slag, genom skrivande och läsning, enskilt och gemensamt. Dels fordrar kursen ständig enskild systematisk litteraturläsning och informationssökning, dels litteratursamtal i studentarbetslag och vid seminarier. Till kursen hör också att du orienterar dig i dagens utbud av barnlitteratur och bekantar dig med olika sökvägar till böcker för förskolebarn. Gruppuppgifter Denna kurs förutsätter fungerande SA-lag! Schemalagda och inte schemalagda träffar i SA-lag kan ske genom närvaro på plats eller via digitala medier. Denna kurs ska både handla om meningsskapande och bidra till att studenter skapar mening. SA-lagets deltagare behöver därför fungera mer som producenter än som konsumenter. Gruppuppgifterna består huvudsakligen av Schema Schema för samtliga schemalagda kursaktiviteter och ungefärliga studieaktiviteter finns på kurshemsidan, se länken Schema till TimeEdit. Löpande uppdatering!

7 7 (13) Litteratur och informationssökning Viss kurslitteratur finns tillgänglig online och ett kurskompendium publiceras på Mondosidan. Övrig kurslitteratur säljs av Akademibokhandeln Frescati och av Campusbutiken. Kurslitteraturen omfattar forskningsbaserad litteratur i böcker, avhandlingar, artiklar samt arbetsmaterial i form av styrdokument, uppsatser, tidningsartiklar, länkar till databaser med skönlitteratur och barnlitteratur samt multimediala resurser. En lista på all obligatorisk litteratur finns sist i denna kursbeskrivning, dvs litteratur som anges i beslutad kursplan samt aktuell komplettering på ytterligare antal sidor obligatorisk kurslitteratur som kursplanen anger. Därefter följer arbetsmaterial och kompletterande referenslitteratur. Litteraturläsning Innehållet i kurslitteraturen bearbetas i första hand genom individuella litteraturstudier och grupparbete. Följande frågor kan användas när du läser och antecknar: 1. Vad försöker författaren få sagt? Vad är budskapet? 2. Vilka begrepp är texten uppbyggd kring? Och hur förstår jag dessa begrepp? 3. Hur kan resonemanget framställas som skiss eller bild, figur, tabell? 4. Vilken betydelse får textens innehåll för mig som förskollärare? Innehållet i läst litteratur kan med fördel diskuteras med andra och inom SA-laget. Självstudiekurser Kursens examinationer förutsätter att du fördjupar dina kunskaper om förskoledidaktik genom att söka kompletterande vetenskaplig litteratur. Då olika slags källor ger information av olika värde behöver du i denna kurs kunna hantera vetenskaplig informationssökning. Stockholms universitetsbibliotek (SUB) har en web-baserad kurs i informationssökning. Du får då lära dig: - att orientera dig bland bibliotekets resurser - att tolka referenser och att hitta och samla material utifrån en litteraturlista - vad som utmärker ett vetenskapligt förhållningssätt - att självständigt planera, genomföra och dokumentera informationsinsamling - hur vetenskaplig information är organiserad och att kunna värdera denna Vid inledande informationssökning bör du använda ett rörligt, vidsträckt sökljus, men med fokus på språk och kommunikation. Informationssökningen får även inriktas på meningsskapande, produktion och reception av språkliga tecken. Fortsatt informationssökning bör vidgas till att även fokusera innehåll som kan knytas till kursens teorier, musikestetiska och bildestetiska kommunikationsprocesser, literacy och litteracitet, flera språk och flerspråkighet samt språkdidaktiska aktiviteter i förskolans verksamhet. Informationssökning mot slutet av kursen bör fokusera barnlitteratur och bilderböcker, berättelser och berättande i digitala gränssnitt. Förutom den första kursen i informationssökning har SUB en för denna kurs användbar fortsättningskurs i uppsatsskrivande. SUBs självstudiekurser kan göras på en dryg timme, enskilt eller i SA-laget. Kurserna finns på

8 8 (13) Examination Kursen examineras på följande vis: EXA1 EXA2 EXA3 EXA4 EXA5 VFU1 VFU2 Text och bild i bilderböcker Gruppuppgift med individuell muntlig del. 2,5 hp Betygsskala A-F Samtal med barn Skriftlig individuell uppgift. 3 hp Betygsskala A-F Drama Aktivt deltagande i verkstäder 0,5 hp Betygsskala U-G Muntligt berättande Individuell muntlig uppgift. 2 hp Betygsskala U-G Flerspråkighet i olika förskolemiljöer Gruppuppgift med individuell muntlig del 2,5 hp Betygsskala A-F Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Fullgjord och godkänd. 4 hp Betygsskala U-G Trepartssamtal Fullgjord och godkänd 0,5 hp Betygsskala U-G Allmän information om examination Enligt högskoleförordningen och förvaltningslagen är examination ett ärende om betygsättning. En examination ses då som att examinator bestämmer ett betyg på en students prestation utifrån vad som anges i kursplanen om kunskapskontroll och examination. Kursplanen anger hur kursen examineras och vilka examinationsmoment som skapar bedömningsunderlag för betygsättning En förutsättning för betygssättning är att examinator fått ett underlag för bedömning. Mer information om examination och betygssättning i Regelboken Föreskrifter för examination vid Stockholms universitet. Information om ordinarie examinationsdatum, aktuellt bedömningsunderlag och betygsdatum finns i mappen Examination, i Filsamling på Mondosidan. Student som inte i tid lämnat in bedömningsunderlag får inget betyg på kursen. För att behålla möjligheten att gå kursen vid senare tillfälle behöver du begära studieuppehåll eller studieavbrott före kursens slut. Studieuppehåll eller studieavbrott ska meddelas till både kursgivande institution och till hemvistinstitution. Ordinarie examination Inlämningsdatum och bedömningsunderlag för ordinarie examination framgår av respektive examinationsuppgift, schema på kurshemsidan och övrig kursinformation på Mondosidan. För att kurslärare ska kunna öppna filer i din inlämningsmapp, bifoga dokument i word-format.

9 9 (13) Omexamination Betyget U, F eller Fx används för att beskriva att bedömningsunderlaget i ett eller flera avseenden inte uppfyller kraven för G eller E. En student som fått betyget U, F eller Fx erbjuds tillfälle för omexamination. Möjlighet till omexamination ges minst en gång per termin. Student som fått lägst betyget E på prov får inte genomgå förnyat omprov för högre betyg. Betyget godkänd kan inte heller ändras till underkänt betyg på students begäran. Student som fått betyget Fx får komplettera inlämnat betygsunderlag inom en vecka efter det att kompletteringsbehovet meddelades. Om komplettering inte lämnas in till angivet datum ska studenten lämna in bedömningsunderlag vid senare omexamination. Student som fått betyget Fx eller F på prov två gånger av samma examinator har vid en tredje bedömning (andra omexaminationstillfället) rätt att begära en ny examinator (Högskoleförordningen 6 kap 22 ). Sådan begäran om ny examinator ska göras skriftligen till ansvarig studierektor. Nästkommande omexaminationer Ordinarie examination Publicering uppgift - Omexamination 1 Publicering uppgift - Omexamination 2 EXA1 13 feb 2015 EXA2 20 feb feb apr apr jun 2015 EXA3 18 mar 2015 EXA4 19 mar 2015 EXA5 19 feb 2015 VFU 1 27 mar 2015 VFU 2 27 mar 2015 Student som har underkänts vid omexamination (andra examinationstillfället) erbjuds en ytterligare omexamination (ett tredje tillfälle) i samband med att kursen ges på nytt HT15. Före höstterminens början 2015 görs anmälan till kursadministratören om omregistrering på kursen och dessutom anmälan till kursledaren per mejl om planerad omexamination. Betyg och betygskriterier Betygskriterier och motsvarande examinationsuppgifter i kursen publiceras vid kursstarten. Under kursen diskuteras uppgifternas innehåll och betygskriteriernas bedömningsfokus. För slutbetyg på kursen krävs lägst betygsgraden E eller G på samtliga examinationer, samt att alla uppgifter i kursen är fullgjorda och alla närvarokrav uppfyllda. Betygen vägs samman för betyg på hel kurs och medelbetyget blir betyget för hel kurs. Avrundning sker uppåt. Student som fått lägst betyget E på prov får inte genomgå förnyat omprov för högre betyg. Betyget Godkänd kan inte heller ändras till Underkänd på studentens begäran.

10 10 (13) Stöd i studierna Önskar du samtala om din studieplanering eller behöver rådgöra om din studiesituation kan du kontakta Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionens studievägledare. Du kan boka tid per telefon eller mejla till studievagledare-fdid@buv.su.se Alternativt kan du uppsöka studievägledaren på tider för drop-in. Läs mer om Studievägledning Om du studerar med en funktionsnedsättning och behöver stöd eller anpassningar under din utbildningstid ska du i god tid före kursstarten kontakta samordnaren för studenter med funktionsnedsättning. Samordnaren skriver sedan ett intyg med rekommenderade stödåtgärder. Intyget visar du för kontaktpersonen på institutionen, exempelvis studievägledaren eller kurslärare eller kursledare. Samordnaren finns på Studentavdelningen vid Stockholms universitet. Mejla till studentstod@su.se eller läs mer här om Studera med funktionsnedsättning Behöver du stöd och anpassning för att genomföra kursen ska samråda med kursläraren du vid kursstarten om lämpliga arrangemang och hur dina behov kan tillgodoses. Överenskommelse om stöd och anpassning ska göras senast två veckor efter kursstart. Studentservice I Infocenter, som ligger på entréplan i Studenthuset, kan du som student få svar på allmänna frågor. Vid behov slussas du vidare till den institution, handläggare eller studie- och karriärvägledare som kan besvara dina frågor. Infocenter i Studenthuset Studie- och språkverkstaden Studieverkstaden erbjuder gratis seminarier kring studievanor, studieteknik och att tala i grupp. Språkverkstaden ger individuell handledning kring alla typer av skriftliga uppgifter du ställs inför på universitetet. Läs mer här om Studieverkstaden och Språkverkstadens handledning Medieverkstan Medieverkstan är en öppen lärandemiljö med IT-pedagoger som erbjuder alla lärarstudenter pedagogiskt stöd i skapandet av multimediala produktioner med ljud, bild och text liksom stöd i arbetet med redovisningar, projekt och digital portfölj. Medieverkstan tillhör Intitutionen för språkdidaktik. Läs mer om Medieverkstan och öppettider. Så kan du hitta till Medieverkstan Övriga anvisningar Som student vid Stockholms universitet ansvarar du för din egen utbildning. Som en del i ditt ansvar ingår att känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja resurser, vilket framgår av studentens ansvar Enligt de riktlinjer som gäller för Stockholms universitet får disciplinära åtgärder bland annat vidtas mot student som: med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen

11 11 (13) Regler och rättigheter Alla anställda och studenter på Stockholms universitet ska behandlas lika och bemötas med respekt oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning eller funktionshinder. Även under verksamhetsförlagd utbildning gäller detta, en arbetsgivare får inte diskriminera den som hos arbetsgivaren söker eller fullgör praktik 2 kap. 1 p. 3 diskrimineringslagen. Läs om lika rättigheter och möjligheter på eller Disciplinära åtgärder vidtas mot student; som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, som stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen, som utsätter en annan student eller en arbetstagare vid universitetet för sådana trakasserier eller sexuella trakasserier som avses i 1 kap. 4 diskrimineringslagen (2008:567). Utöver sexuella trakasserier innefattas trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder. Disciplinärenden behandlas i Stockholms universitets disciplinnämnd. Påföljden kan bli varning eller avstängning för en tid av 1-6 månader. För mer information om reglerna för examination och disciplinärenden samt beslut som fattats på olika nivåer kring studenters rättigheter och skyldigheter läs Regelboken Stockholms universitets hemsida Fusk, plagiat eller självplagiering Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, eller egna tidigare arbeten, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Det är förbjudet att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt utan att ange källan. Detta betraktas som plagiat. Att använda sig av egna texter som tagits fram i ett annat sammanhang utan korrekt referensgivning betraktas som självplagiering. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder egen eller andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurs-litteratur eller texter du funnit på internet eller en studiekamrats hemtentamen. Vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen används antiplagieringssystemet Turn-it-in och kompletterande sökmotorer. I denna kurs kontrolleras examinationen i kursen eller via stickprov. Kontroll görs även vid misstanke om plagiat i enskild text. Plagiat av andras eller egna texter är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Lärare är skyldig att anmäla grundad misstanke om fusk till rektor och disciplinnämnden.

12 12 (13) Studieuppehåll eller studieavbrott Det är viktigt att student meddelar studieuppehåll och/eller studieavbrott vid kursgivande institution och vid hemvistinstitutionen eftersom det påverkar möjligheterna att gå kursen vid ett senare tillfälle. Studieuppehåll och avbrott på program anmäls via blankett som finns på hemsidan. Studieuppehåll och avbrott på program anmäls via blankett som finns på respektive institutions hemsida. Kommunikation Om du kommunicerar via e-post med din lärare eller laddar upp filer i Mondo, så måste filerna sparas i Word- eller rtf-format för att din lärare ska kunna öppna dem. Använd alltid din studentmejladress vid kommunikation via e-post med Stockholms universitet. Frågor och svar som handlar om kursen publiceras på Mondo, i Forum på Mondosidan V15 Språk UB402Y. I Forum kan du ställa aktuella frågor och få svar av kursansvarig. Studentinflytande och kursvärdering Varje student möjlighet att påverka arbetsformer och innehåll i kursen, inom ramarna för vad kursplanen anger om innehåll, förväntade studieresultat, kurslitteratur, upplägg och arbetsformer samt kunskapskontroll och examination. Efter avslutad kurs får du en kursvärdering till din studentmailadress, som kurslärarna uppskattar att du besvarar. Studentråd, campuskort och kåravgift Vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen har SUS ett aktivt studentråd. För mer information om studentinflytande och studentkår öppna länken Om du går med i studentkåren och betalar din kåravgift får du tillgång till både trygghet genom utbildningsbevakning, gemenskap och diverse förmåner. Användbara förmåner är bland annat rabatt på kollektivtrafik (SL), resor, kurslitteratur och träning. Läs mer om Stockholm universitets studentkår (SUS), samt hämta terminsräkning via länken Mitt universitet Genom att logga in på http//:mitt.su.se får du som student tillgång till följande: Mondo Här kan du som student logga in på kommunikationsplattformen Mondo. Mina studier Här kan du som student se dina betyg, registreringar och möjlighet att skriva ut intyg. Webbmail Kommunikation kring kursen kommer ske via din studentmail. Kontrollera därför din studentmail regelbundet. Universitetskort Du kan här aktivera/beställa ditt Universitetskort som du behöver för att som student använda dig av tex Stockholms universitetsbibliotek, Printomat mm.

13 13 (13) Obligatorisk kurslitteratur Barsotti, Anna (1997). D - som i Robin Hoods pilbåge. Stockholm: Stockholms Universitets Förlag. (150 s.) Doverborg, Elisabet & Pramling Samuelsson, Ingrid (2012). Att förstå barns tankar kommunikationens betydelse. (4 uppl.) Stockholm: Liber. (96 s.) Fast, Carina (2011). Att läsa och skriva i förskolan. Lund: Studentlitteratur. (272 s.) Håkansson, Gisela (2003). Tvåspråkighet hos barn i Sverige. Lund: Studentlitteratur. (150 s.) Hägglund, Kent & Fredin, Kirsten (2001). Dramabok. Stockholm: Liber. (140 s.) Kaijser, Lars & Öhlander, Magnus (red.) (2011). Etnologiskt fältarbete. Lund: Studentlitteratur. (Kap 1, 2, 3, 5, 6 och 10) Kjällander, Susanne (2014). Förskolebarn och digital literacy. Ingår i: Lundgren Öhman, Ulla- Karin (red). Mediepedagogik på barnens villkor. Stockholm: Lärarförlaget. (16 s). (Kurskompendium på kursens Mondosida) Kultti, Anne (2014). Flerspråkiga barns villkor i förskolan: lärande av och på ett andra språk. Stockholm: Liber (131 s.) Løkken, Gunvor, Haugen, Synnøve & Röhtle, Monika (red.) (2006). Småbarnspedagogik. Fenomenologiska och estetiska förhållningssätt. Stockholm: Liber. (100 s.) Nikolajeva, Maria (2008). Bilderbokens pusselbitar. Lund: Studentlitteratur. (150 s.) Riddersporre, Bim & Bruce, Barbro (red.) (2014). Berättande i förskolan. Stockholm: Natur & Kultur (260 s.) Skolverket (2013). Flera språk i förskolan. Stockholm: Skolverket (83 s.) (Finns som elektronisk resurs) Ärnström, Ulf (2008). Nya berättarboken. Lund: BTJ Förlag. (112 s.) Rhedin, Ulla (2013). Barnet, bilderboken och högläsaren. Ingår i: Eriksson, Lena, Rhedin, Ulla, & Oscar K (2013). En fanfar för bilderboken! Stockholm: Alfabeta Förlag. (17 s). (Kurskompendium på kursens Mondosida) Barnlitteratur om ca 200 sidor tillkommer, inklusive en sagosamling, exempelvis Hariette Söderbloms Sagor att läsa och berätta.