osdag 11 ovember förebygg.u Så fugerar hadel med droger på ätet S sidora 4-5 Vad är det e-rökara drar i sig? S sida 3 Foto Sofia Sabel Förebygg i Göteborg Frå regioal koferes till atioell area Sida 2 PROGRAM och semiarier på sista sida!
kröika E polis ära dig E av grudtakara med polisreforme, då Sverige i jauari fick e gemesam Polis, är att vi ska komma ärmare våra ivåare. Polise ska fias på plats i lokalsamhället för att förebygga att brott sker, för att igripa mot de brott som ädå begås samt för att utreda dem och slutlige lagföra gärigsmäe. Det låter kaske som e självklarhet det har väl alltid varit Polises uppdrag? Svaret är javisst, det har det. Me u får vi e orgaisatio som gör det eklare för oss att jobba både atioellt och lokalt. Polise får iga ya resurser me arbetar just u med att omvadla chefstjäster, stabstjäster och admiistrativa tjäster till tjäster i lokalpolisområdea. Vi ska bli fler lägst fram i verksamhete och färre i chefslede. Vårt uppdrag i lokalsamhället är att tillsammas med kommuer lyssa på medborgara för att få reda på vad de ser som de största probleme i deras bostadsområde. Vi ska utforma medborgarlöfte och vi ska ha medarbetare som är ära ivåara. Vi har valt att kalla huvudpersoera i dea samverka Klas friberg Regiochef Polisregio Väst för kommupoliser och för områdespoliser. Kommupoliseras uppgift är framför allt att samverka med kommuala företrädare, med er som är experter på era område. Detta, tillsammas med områdespoliseras kuskap och förmåga att upptäcka exempelvis arkotika- eller alkoholförsäljig blad våra uga, gör att vi på allvar ska kua hidra försäljige frå att ske och förebygga att ya markader skapas. Narkotikaförsäljig utgör e viktig ikomstkälla för de grova orgaiserade brottslighete. Det blir tydligt är vi iriktar oss mot de lokala krimiella ätverke i Göteborg och Borås. Vi har gjort stora beslag av såväl arkotika som pegar frå arkotikaförsäljig. Slutlige ka jag kostatera att samarbete är grude för all bekämpig av de orgaiserade brottslighete. När det hadlar om att förhidra rekryterige till gäge spelar kommuera e viktig roll. När det hadlar om att försvåra för de orgaiserade brottslighete är det adra statliga mydigheter som har huvudrolle. Me grude är de samma. Vi gör det tillsammas och vi gör det ära våra ivåare. ordförade har ordet Förebygg.u ett kocept att vära om och lära av Det startade som e regioal koferes 2001, ett iitiativ av fyra olika ätverk med drogförebyggare i Västra Götalad. På ågra år har det gått frå att vara e regioal koferes till att bli e koferes med atioell spridig. Uder 14 år har Förebygg.u bidragit till prevetio, kuskap, reflektio och möte iom ANDT-området. Vad är uikt med Förebygg.u, vad har bidragit till att koceptet blivit så framgågsrikt? Som ordförade för arragörsgruppe har jag ställt mig fråga gaska ofta och kommit fram till att det bygger på mötet mella offetlig- och frivilligsektor och de prestigelöshet som fis i detta möte. Det hadlar om att vi lyckats skapa förutsättigar för alla parter som fis med i arragörsgruppe att mötas på lika villkor, tydliga roller, samt att alla får e möjlighet att bidra utifrå ega förutsättigar och utgågspukter. Det primära i mötet är ite vilka orgaisatioer eller mydigheter vi tillhör uta vårt gemesamma mål - det förebyggade och främjade arbetet iom ANDT-området. Med vårt gemesamma mål som e utgågpukt i allt vårt arbete har vi tillsammas med våra samverkasparters lyckats utveckla Förebygg.u till vad det är idag. I e tid då vi står iför e rad utmaigar i vårt samhälle har samverka, Foto POLISEN prestigelöshet och samarbete aldrig varit viktigare. Utifrå detta ka jag stolt säga att koceptet som gjort Förebygg.u så framgågsrikt är ågotig vi bör vära om och lära av. Arragörsgruppe för Förebygg.u vill tillsammas med våra samverkasparters öska alla deltagare givade och itressata dagar! Vi hoppas att i kommer få med er måga ya verktyg som ka bidra till att det förebyggade och främjade arbetet stärks. Glöm ite att i är förebyggshjältar som bär på y kuskap! Disa Jagurdzija Samarbetsparters: Redaktör Peter Ekvall peter@pekmedia.se Tel: 0707-87 77 65 reportrar Peter Ekvall Aa Riker FORM Ola Carlso Form AB redigerig Attila Hei Tryck Majoras Grafiska AB 2015 2 Förebygg.u göteborg 11 ovember 2015
Foto Colourbox.com Utomlads har markade för e-cigaretter formlige exploderat de seaste åre. De markadsförs som ett ofarligt sätt att sluta röka. Me alla håller ite med. E-cigaretter tar sikte på bar och ugdomar Idag är det här defiitivt iget som vi som vårdpersoal ka rekommedera till patieter. Vi har alldeles för lite forskig om e-cigg idag för att veta vad som häder på sikt med de som röker eller vejpar. Måga tror att det bara är vatteåga de drar i sig me så är det absolut ite, säger Birgitta Nydahl Svärd, tobakssamordare i Västra Götaladsregioe. Det går visserlige att köpa e-cigaretter uta ikoti, me majoritete av avädara hadlar ikotiversioer via ätet, där de ka välja på ästa 500 olika märke och 8 000 olika smaker på smakvätska, de så kallade e-juice. E e-cigarett iehåller framför allt två äme: propyleglykol och vegetabilisk glyceri. Propyleglykol aväds blad aat i rökmaskier på teater eller discot och i kylarvätska i bile. Där är det säkert jättebra med propyleglykol, me just är det gäller det här med att ihalera det har vi äu ige ige forskig som visar lågsiktiga effekter och evetuella skador. I USA låg de årliga försäljigssiffra för fem år seda på rut 20 miljoer dollar. Förra året var siffra uppe i e miljard dollar. Stora delar av Europa har hakat på trede me här i Sverige har de ite slagit igeom fullt ut. Åtmistoe ite ä. E förklarig till det ka säkert vara vårt sus. E-cigge har tidigare markadsförts mycket som ett sätt att sluta röka, och här har måga avät suset på samma sätt, säger Birgitta Nydahl Svärd. E ytterligare orsak ka vara att e-cigaretter äu ite omfattas av de sveska lagstiftige. Det är oklart uder vilke lagstiftig e-cigaretter med ikoti ska lyda. E trolig lösig är att de liksom i måga adra läder läggs uder läkemedelslage. Det mest oroade med e-cigaretteras itåg är eligt Birgitta Nydahl Svärd vad Måga tror att det bara är vatteåga de drar i sig me så är det absolut ite. de ka medföra på sikt. Tobaksbolage markadsför e-cigarettera som e hjälp för vaerökare att sluta röka. Samtidigt riktar sig e stor del av all reklam på ätet mot bar och ugdomar, med e-cigaretter utformade som Hello Kitty eller Darth Vader (fast de heter Vapor). Och blad smakera hittar ma bubbelgum, teddybjörar och adra godissmaker. Så hade det kappast sett ut om ma riktat sig mot e vuxe befolkig. Och reklame är full av uga tjejer och killar, och det är mycket aket och sexigt. Så det käs gaska uppebart att det är där ma söker sia kuder. Mer om e-cigaretter hör du på dages semiarium där, förutom Birgitta Nydahl Svärd, äve regeriges utredare Göra Ludahl medverkar och pratar om geomföradet av EU:s tobaksproduktdirektiv, Birgitta Nydahl Svärd ett uppdrag som äve iefattar e-cigaretter. Förebygg.u göteborg 11 ovember 2015 3
Efter flera år av ökad spiceavädig ka vi u stå iför ett tredbrott. Det seaste året har utbudet av spice på markade miskat drastiskt. Me orsakera ka vara flera säger Lida Nilsso, geeralsekreterare för WFAD (World Federatio Agaist Drugs). Nya droger Foto Colourbox.com ya utmaigar Hadel med droger på ätet är omfattade. Ite mist oklassade sytetiska caabioider som spice har fått stor uppmärksamhet och uder 2014 upptäcktes ärmare två substaser i vecka i sitt. Me i år har både adele beslag och atalet klassigar miskat betydligt. I år uppskattas det sammalagda atalet ya preparat att hama på rut 60 ya substaser. Det är förstås e positiv utvecklig sett frå vår syvikel. E gaska tråkig förklarig skulle kua vara att polise på grud av begräsade resurser ite prioriterar detta lägre, delvis beroede på de omorgaisatio som polise befier sig i, säger Lida Nilsso som uder semiariet Nya droger ya utmaigar kommer att ge e bild av hadel med legala droger på ätet. Eligt hee fis det dock flera adra tecke på att miskige är verklig, blad dessa att det i år har blivit svårare att hitta säljare som erbjuder lagliga caabioider och att det pratas midre om det på forum som Flashback. Ia har det fuits ågra stora ätbutiker som har domierat på markade, me seda Hemule stägdes i börja av året har ige tagit över deras plats. Och ma ser också att de som fis ite har ågra caabioider ie u. E delförklarig till miskige ka vara att det stora atalet klassigar har gjort att tillverkara ite huit med att framställa ya preparat. E aa att förädrigara av substasera till slut har gått så lågt att de ite lägre ger samma rus. Ia har det fuits ågra stora ätbutiker som har domierat på markade, me seda Hemule stägdes i börja av året har ige tagit över deras plats. Lida Nilsso De måga starka substaser som kom 2014, med flera uppmärksammade fall av överdoserigar, var svårdoserade och obehagliga för måga, och ka ha fått måga att tycka att det ite lägre är värt det, säger Lida Nilsso. Att drogavädige i och med detta skulle ha miskat i motsvarade tror ho ite. Till skillad frå vad ma kaske befarade frå börja visar udersökigar att huvuddele av dem som aväder ätdroger också aväder klassad arkotika, och om det är så är det og sarare så att de avät spice för att det var billigt och lättillgägligt och ma ka då täka sig att de aväder caabis istället. 4 Förebygg.u göteborg 11 ovember 2015
Foto Niklas Lidroth Krypterade ätverk och e ästitill hudraprocetig aoymitet har gjort darket till e samligsplats för e uppsjö av ljusskygga verksamheter. Tveklöst störst är hadel med droger. DARKNET störst på hadel med droger För e lekma är det lätt att föreställa sig darket som e hemlig plats där avädara bara kommer i via persoliga rekommedatioer och koder. Me iget kude vara mer fel. Allt du behöver är e dator med ätuppkopplig och möjlighet att istallera program för att du ska kua gå ut och köpa droger på midre ä fem miuter, och få dem med valiga poste ästa dag. Det säger Niklas Lidroth, polis i Aligsås med e bakgrud som arkotikapolis. Det är iga som helst problem för e 15 16-årig att göra det här med västerhade meda ha dricker Jolt Cola med högerhade. På de ivå är det, det är jättelätt. Hadel på darket bygger i pricip på två kompoeter: programvara Tor, som urspruglige togs fram för att göra det möjligt för mäiskor i diktaturer att komma ut på ätet. De ser ut som e valig webbläsare me skyddar och aoymiserar avädare och är byggd för att stå emot militär sigalspaig. De adra kompoete är de virtuella kryptovaluta bitcoi som kom 2009 och gör det möjligt att överföra värde mella två persoer helt aoymt. E av de första markadsplatsera för droger på darket Silk Road laserades i börja av 2011 och omsatte över e miljard dollar om året i droghadel. På Sveriges motsvarighet Flugsvamp hittar ma e valig dag åtmistoe ett par hudra aoser ute om droger, eligt Niklas Lidroth. Hur mycket som omsätts på sajte är okät me det rör sig om åtskilliga miljoer. E säljare som togs 2013 hade varit i gåg i tre och e halv måad. Någostas måste ma ise att de här type av brottslighet är avacerad och kräver si persoal och si specialiserig På de tide hade ha gjort 1 222 försäljigar och var ie på sitt tredje eller fjärde kilo amfetami på e eda säljare, säger Niklas Lidroth. Fortfarade hör både säljare och köpare på darket framför allt till kategori dataördar tidigare ostraffade, och trots att det hadlar om stora pegar verkar ite drogförsäljige ha exploderat som ma kude ha befarat. E aledig till det är trovärdighete. Måga av de här markadsplatsera har varit föremål för så kallade exit scams där admiistratörera helt ekelt dragit ut kotakte och stuckit med alla bitcois. Me det stora problemet är ite att markade exploderat uta att tillgäglighete är så hög, och att okuiga persoer beställer hem preparat som de ite vet hur de ska hatera. Niklas Lidroth spår att gräsera mella det öppa och det sluta ätet darket på sikt kommer att suddas ut och att äu högre krav kommer att ställas på dem som utreder iteretbrottslighet. Ha tror ite att polise i si uvarade Niklas Lidroth orgaisatio i ett lägre perspektiv kommer att mäkta med cyberbrotte. Någostas måste ma ise att de här type av brottslighet är avacerad och kräver si persoal och si specialiserig, lite som ekobrottsmydighete. Och det kaske ite är poliser som ska jobba med det här över huvud taget, uta aalytiker uder ledig av polis eller åklagare, säger ha. Mer om droghadel på krypterade ätverk hör du på dages semiarium med samma am. Förebygg.u göteborg 11 ovember 2015 5
ILFA Bättre kuskaper, tydligare struktur och ett bättre utyttjade av befitliga resurser. Det är ågra av puktera i projektet ILFA som ska förbättra kommueras ANDTarbete. Foto Christia Alsig ILFA är ett samarbetsprojekt mella CAN och io kommuer i Kalmar lä. Väge till e hållbar lösig Olika kommuer har väldigt olika förutsättigar. Måga gåger görs det mycket me uta att det fis ågra politiska beslut eller chefsbeslut, och eller es ågo budget för det. Och de perso som gör arbetet gör det bara för att de tycker att det är viktigt. Det är förstås ige hållbar lösig, säger Mia Sudeli vid CAN. ILFA (Idikatorbaserat lokalt förebyggade arbete) är ett fyraårigt samarbetsprojekt mella CAN och io kommuer i Kalmar lä. Uder eftermiddages semiarium hör du Mia Sudeli tillsammas med företrädare för Kalmar lä och e av kommuera berätta mer om erfarehetera frå det första året. I ILFA-modelle igår behovsiveterig och kartläggig av de lokala förutsättigara för att kua bedriva och sätta i effektiva prevetiosisatser. E viktig del är också att föra i de atioellt framtaga idikatorera på lokal och regioal ivå. Uder projekttide är det CAN som samlar i och aalyserar det statistiska uderlaget. På sikt är take att kommuera själva ska kua göra detta eller ha upparbetat kotakter med regioala kuskapskällor som ka hjälpa till i det lågsiktiga arbetet. De här type av kuskap måste fias tillgäglig för alla så att arbetet ite bara häger på ågra få eldsjälars kuskaper. För vad häder då är de slutar och blir headhutade till grakommue eller går i pesio? Just kuskape om hur ma tar fram och aalyserar data ser Mia Sudeli som e av de viktigaste delara för kommue. Och att ma aväder de stora mägd statistik som faktiskt fis till att arbeta proaktivt istället för att som måga gåger bara kostatera hur det ser ut. Det ger också möjlighet att målgruppsapassa och skräddarsy isatser. Om det till exempel skulle vara så att det är kvior mella 18 och 25 år som dricker alldeles för mycket Mia Sudeli så är det kaske där vi ska sätta i resurser istället för att lägga allt på 13-årigara. För våra ugdomar sköter sig väldigt bra, det ser vi De här type av kuskap måste fias tillgäglig för alla i skoludersökigar frå år till år, säger ho. oterat Välkomme på galamiddag! 18:30 börjar vi med migel i foajé utaför Drake och därefter slås portara upp till gala klocka 19:10. Du kommer att mötas av musik, mat, dryck, prisutdelig och härlig stämig. Kvälle avrudas är det sista priset delats ut och du ite har ågot mer att säga! Mali teckar live i dag Ho har gjort sig käd för sia skruvade och ite sälla självutlämade humorserier. Så set som i förra måade fick ho motta Adamstatyette frå Sveska Serieakademis Adamsostatyett för sitt mågsidiga, ärliga, ambitiösa och otvuga kostärskap. I dag liveteckar serieskapare Mali Biller på Förebygg.u. Missa ite chase att se hee i skapartage. Mali Biller. 6 Förebygg.u göteborg 11 ovember 2015
Att alkohol och idrott ite hör ihop håller kaske de flesta med om. Me för ormalkosumete är det faktiskt bättre att träa och dricka ä att bara låta bli alkohole. Kluve iställig till alkohol och idrott Foto Colourbox.com Och att aväda dage efterargumetet för att skippa si träig håller ite. Om du är itresserad av hälsa eller prestatioe kaske det är de alkohole dage före som du skulle ha strukit sarare ä träige dage efter, säger Mikael Mattsso, lektor vid GIH (Gymastik- och Idrottshögskola) och e av författara bakom kuskapsöversikte Alkohol och idrott som kom förra året. Rapporte som utfördes på uppdrag av IQ och Riksidrottsförbudet är e geomgåg av tidigare forskig iom alkohol, idrott och träig ur ett fysiologiskt och psykosocialt perspektiv. Alla policydokumet iom idrottsrörelse gör klart att alkohol ite får förekomma iom idrotte. Me verklighete är e aa. Träare säger till ugdomar att de ite får dricka alkohol, för då Och eftersom de bevislige är världsstjäror tror ma ite på att alkohol är så dåligt. kommer de aldrig att bli bra. Samtidigt ka alla se att alkohole är ärvarade överallt. Det fis världsstjäror som dricker alkohol. Och eftersom de bevislige är världsstjäror tror ma ite på att alkohole är så dåligt. Eftersom det lätt blir skrämselpropagada riskerar ugdomar att missa att det är ett dos-resposförhållade, det vill säga att äve om lite alkohol ite är så farligt är mycket alkohol katastrofalt för idrottsprestatio, säger Mikael Mattsso. Att alkohol påverkar oss på flera sätt råder det ige tveka om. Koordiatioe, kocetratioe och reaktiosförmåga är de område som påverkas mest egativt äve av e relativt låg alkoholkosumtio. Det i sig kaske ite är så farligt, det är ju e kortsiktig påverka. Me om ma skadar sig samtidigt är det förstås riktigt illa, och iom elitidrotte ka det få förödade följder om du skadar dig själv eller ågo aa, till exempel för att du är se i i e situatio. På elitivå där margialera mella medalj och fiasko är hårfia ka äve e till syes miimal säkig av prestatiosförmåga ha e direkt avgörade betydelse. Mikael Mattsso Me för medelmotioäre verkar e ormalkosumtio av alkohol ite ha ågo större påverka på träige. För valiga motioärer är det faktiskt viktigare att träa ett extra pass i vecka ä att dricka ett glas midre på lördage. IQ har gjort udersökigar där tre fjärdedelar av de tillfrågade säger att de tror att träig dage efter att ma druckit alkohol kommer att påverka träige mycket. Trots det uppger åtta av tio persoer att de träar på södagar och dricker alkohol på lördagar. De allra flesta tror att det blir sämre, kaske värre ä vad det faktiskt är, me strutar i det i sitt beteede. Det visar ett exempel på vår kluva iställig till alkohole, säger Mikael Mattsso. Förebygg.u göteborg 11 ovember 2015 7
KALENDERN 11 ovember 2015 08.30 Registrerig och fika 09.30 Ivigig av Förebygg.u 2015 i Drake 10.15 Föreläsig: I preparates fotspår i Drake 12.00 Luch, serveras i Restaurag Trappa och Kogresse Av praktiska skäl kommer specialkost att serveras edast i Restaurag Trappa. 13.15 Semiariepass 1 14.15 Fikapaus 14.45 Semiariepass 2 16.10 Föreläsig: Att ha e elefat i rummet i Drake På detta pass kommer du att kua medverka geom att svara på frågor via di smartphoe/surfplatta. För att du skall få tillgåg till frågora kappa i adresse www.elefat.forebygg.u Wi-Fi-ätverk: forebygg Löseord: forebygg2015 För dig som i di amäla uppgett att du ite har tillgåg till smartphoe/surfplatta, kommer det fias möjlighet att låa e surfplatta utaför igågara till Drake i sambad med pause kl. 15.45 16.05 efter Semiariepass 2. 17.00 Kort summerig av dage och avslutig 18.30 Dörrara öppas till välkomstmigel iför galamiddage 19.00 Gemesam galakväll med middag och prisutdelig 12 ovember 2015 08.30 Registrerig och kaffe 09.00 Utbildigspass fokusspår 10.15 Fikapaus 10.45 Utbildigspass fokusspår 12.00 Luch, serveras i Restaurag Trappa och Kogresse 13.15 Utbildigspass fokusspår 14.20 Förflyttig till Drake 14.30 Stad-up Kari Adelsköld Sveriges roligaste helyktra kvia? i Drake 15.15 Avslutig med överlämig av stafettpie till Drogfokus 15.30 Fika (fis att få i ta-med-påse) semiariedage 11 ovember semiariepass 1: 13.15-14.15 E-cigarette vad vet vi om de och hur regleras de? Nya droger ya utmaigar? Spelproblem Varför förebygga? Och hur? Alkohol och idrott så illa ka det väl ite vara? Sätt bra idéer på karta! Alkoholreklam i Filad (PÅ ENGELSKA) Att miska hälsoklyftor e balasakt på slak lia Ellös Drake Saltö Vita scee, Folkteater (Igåg via Folkteaters etré) Greta Igrid Asperö semiariepass 2: 14.45-15.45 Kotrollköp av folköl och tobak Greta ILFA Idikatorsbaserat Lokalt Förebyggade Arbete Asperö Måste ma älska e mamma som har lagat kark och får ma älska e pappa som mördat? Drake Droghadel på krypterade ätverk Vita Scee, Folkteater (igåg sker via Folkteaters etré) No pai No gai Förebyggade och uppsökade arbete riktat mot dopig Igrid I arkotikahadels spår Ellös Studetliv & Alkoholkultur Saltö fokusdage FOKUSSPÅR 12 ovember 2015 Nu vet vi äu mer! om caabis och erfareheter frå Trestad2 i Göteborg Ellös Alkoholpolitik, e area där krafter möts Greta Brottsförebyggade arbete i samverka Saltö Evidesbaserade metoder vid prevetio vad gör vi och vad borde vi göra Asperö Hur full får ma vara på kroge? Tillsy av restaurager avseede berusig Vita Scee, Folkteater (Igåg sker via Folkteaters etré) ANDT, geus och ormer Kogresse Livet i Toårsdjugel späade forskig krig ugdomars utvecklig, utmaigar och dess kopplig till alkohol och droger Drake Glöm ite att rösta på årets förebyggare! Tre kadidater har utsetts blad de omierade till Årets förebyggare 2015. Vem som tar hem priset i alkohol-, arkotika-, dopigs- och tobaksförebyggade arbete avgörs geom e SMSomröstig. De avslutas kl 15.00 de 11 ovember. Prisutdelige äger rum vid kvälles galamidddag. De tre kadidatera är: Petra Isaksso är e egagerad prevetiossamordare som uder måga år arbetat i Norrköpigs kommu. För att SMS-rösta på Petra, skicka CAN 1 till 726 72. Aders Eriksso är frå Stockholm och har uder i stort sett hela sitt yrkesliv verkat och bruit för prevetio. För att SMS-rösta på Aders, skicka CAN X till 726 72. Nia Gual är polis och lyfter ANDTfrågora iom Polismydighete på såväl operativ som strategisk ivå. För att SMS-rösta på Nia skicka, CAN 2 till 726 72. HHH Kostade för varje sms är 1 kr (+ ev. operatörskostad). Du ka rösta max tio gåger frå samma telefo, röster utöver tio frå samma telefoummer räkas ite. 8 Förebygg.u göteborg 11 ovember 2015