REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Ope fritidshem Tommy Lundberg 2011-09-08 3.
Innehållsförteckning Förordningar om kvalitetsredovisning sid. 3 1. Kort beskrivning av den egna verksamheten sid. 3 2. Rutiner och underlag för kvalitetsarbetet sid. 4 3. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning som preciserats i verksamhetens arbetsplan sid. 4 4. Utvecklingsområden 2010/2011 sid. 5 5. 1-7 Områden i fritidshemmets läroplan (Lpo 94) sid. 5 5.1. Normer och värden sid. 6 5.2. Kunskaper sid. 8 5.3. Elevernas ansvar och inflytande sid. 9 5.4. Fritidshemmet och hemmet sid.10 5.5. Övergång och samverkan sid.11 5.6. Fritidshemmet och omvärlden sid. 11 6. Hälsa och livsstil sid. 12 7. Uppföljning av arbetet utifrån likabehandlingsplanen sid. 13 8. Redovisa situationen för barn och elever i behov av särskilt stöd sid. 14 9. Redovisning av Öppen fritidsverksamhet sid.14 10. Rektors ansvar sid. 15 2
Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings- och kulturdepartementet 2005-08-15 1 Varje kommun, varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet, varje kommunalt bedriven förskola och varje kommunalt bedrivet fritidshem skall årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kommunens kvalitetsredovisning skall omfatta såväl kommunalt bedriven skolverksamhet som kommunalt bedriven förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. 2 Arbetet med kvalitetsredovisning skall främja kommunernas, skolornas, förskolornas och fritidshemmens kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningarna syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Varje kommun skall sträva efter att göra kvalitetsredovisningar som upprättats för verksamhet i kommunen kända och enkelt åtkomliga för var och en. 3 Kvalitetsredovisningen skall innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan och fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. 4 Skolans, förskolans och fritidshemmets kvalitetsredovisning skall utarbetas under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisning. 1. Kort beskrivning av den egna verksamheten Ope fritidshem (förskoleklass och skola) ingår i område Ope/Ängsmon i skolområde Torvalla i Östersunds kommun. Fritidshemmet samarbetar med övriga verksamheter inom Ope/Ängsmon t.ex. Ope förskola och Ängsmogårdens fritidshem. Ope fritidshem har sin verksamhet i samma lokaler som förskoleklass och skola. Lokalerna är slitna men en viss upprustning har skett de senaste åren då klassrummen har målats och fönstren har bytts. Även matsalen och personalrummet har bl.a. fått nya ytskikt. Under året har fritidshemmet haft ca 50 barn. På fritidshemmet arbetar fyra pedagoger i olika stor utsträckning. En av pedagogerna är förskollärare och arbetar den mesta av sin tid i förskoleklassen och endast en mindre del på fritidshemmet. Huvudansvaret för fritidshemsverksamheten ligger på de tre fritidspedagogerna som alla arbetar heltid. Det är en utbildad förskollärare resp. två utbildade fritidspedagoger, en man och två kvinnor. Det har i år varit en bra bemanning på fritidshemmet, vilket gjort det lättare att hålla en bra kvalitet på verksamheten och t.o.m. förbättrat den framför allt för de äldre barnen i verksamheten. 3
Verksamheten vid Ope fritidshem (förskoleklass och skola) leds av rektor, som också ansvarar för Opes och Kronans förskolor i Ängsmoområdet. 2. Rutiner och underlag för kvalitetsarbetet Läsåret 06/07 introducerades de s.k. kvalitetspärmarna vars syfte är att på ett systematiskt sätt dokumentera det kvalitetsarbete som bedrivs i verksamheterna. Kvalitetspärmarna innehåller de olika styrdokumenten för verksamheterna både nationellt och kommunalt, egna mål samt mallar för planering och utvärdering där fokus läggs på en nulägesbeskrivning, mål, insatser för att nå målet, resultat, analys lärdomar och åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året för en ökad måluppfyllelse. Våra egna mallar för planering och utvärdering stämmer väl överens med Barn- och Utbildningsförvaltningens kvalitetsredovisningsmallar. Det var det första steget i det systematiska kvalitetsarbetet. Nästa steg togs läsåret 08/09 då det kommande läsårets kvalitetsredovisningsmallar användes, för att utarbeta de olika verksamheternas arbetsplaner det läsåret. Arbetsplanen för detta läsår, 10/11 blir då också början på kvalitetsredovisningen för läsåret 10/11. På så sätt skapas en röd tråd i kvalitetsarbetet. Arbetsplanerna och den planering som gjordes med mål och insatser för att nå målet har sedan utvärderats med fokus på resultat, analys-lärdomar och kommande åtgärder av framför allt personalen, då det även i år, liksom förra året, enbart har gått ut en förvaltningsgemensam enkät från fritidshemmen till föräldrarna. Fritidshemmet har också en årlig egen barnenkät, för att fånga upp barnens åsikter om fritidshemmets verksamhet i syfte att förbättra verksamheten. Personalen har ansvarat för det stora arbetet med att sammanställa underlagen för kvalitetsredovisningen. Kvalitetsredovisningen är sedan sammanställd av rektor. Personalen har därefter fått möjlighet att läsa igenom redovisningen och komma med förslag på förändringar i redovisningen så att den bättre stämmer överens med den verklighet den ska spegla. 3. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning som preciserats i verksamhetens arbetsplan. Normer och värden Inför nästa läsår behöver vi till viss del skapa nya rutiner och gruppindelningar då barngruppen blir större. Detta för att både få bra struktur på verksamheten samt skapa en lugnare miljö där barnen kan känna en trygghet i gruppen och ha glädje av varandra. Under perioder då vi av olika anledningar måste vara inne mera behöver vi erbjuda fler vuxenstyrda aktiviteter som t.ex. gymnastiksal, bingo, film, pyssel mm, för att dela på barngruppen och få en lugnare verksamhet. Vi har haft gruppaktiviteter under de tider på dagen då det varit flest barn. De äldre barnen har varit mesta tiden på övervåningen. Vi har också delat upp barnen vid mellanmål, för att alla inte får plats i matsalen samtidigt. 4
Detta har gjort att det fungerat bra. Kunskaper Vi organiserar om Klubbverksamheten så att den blir så bra som möjligt för de barn som då ingår i den verksamheten. De äldre fritidshemsbarnen har haft sin verksamhet i sina egna lokaler alla dagar till 16.30 med en och samma personal. Mellanmål har ätits i 1-2: ans klassrum. Vi har planerat verksamheten tillsammans i ca 10- veckorsperioder utifrån elevernas önskemål. Planeringen har satts upp i klassrummet och eleverna har själva ansvarat för att ta med sig rätt utrustning till olika aktiviteter t.ex. cykel, badkläder m.m. Elevernas ansvar och inflytande Vi ändrar rutinerna för vår utvärdering, genom att vi sitter med barnen när de utvärderar. Vi vuxna har ansvarat för olika barn och tagit dem en och en när det har funnits tid. Det har då getts möjlighet till att ställa följdfrågor. Fritidshemmet och hemmet Personalens raster ska vara klara kl. 14.00 för att kunna möta de föräldrar som kommer vid den tiden och därefter. Det har fungerat. En personal har ansvar för föräldrakontakt, bussåkning och för de barn som ska gå hem med äldre syskon. Det har för det mesta fungerat. Övergång och samverkan De äldre barnen ska vara faddrar till nya barn vid inskolningen. Det har fungerat bra. Fritidshemmet och omvärlden Vi har som målsättning att fortsätta göra utflykter i vår omvärld även nästa år för att berika fritidshemmets verksamhet för barnen. Vi har varit på utflykter ca en gång per månad t.ex. till vindskyddet, gjort skidturer m.m. Hälsa och livsstil Vi fortsätter att utveckla skidleken genom att utöka den med en bana i backen. Vi har gjort en ny bana i backen, nya basketkorgar till basketplanen vid skidleken och en bana för skidskytte. 4. Utvecklingsområden 2010/2011 verksamheten för de äldsta barnen ("Fritidsklubbsgrupp") 5. 1-7 Områden i fritidshemmets läroplan (Lpo 94) Grunden för kvalitetsredovisningen är ett kontinuerligt uppföljnings- och utvärderingsarbete. De nationella läroplanerna och dess mål styr ytterst kvalitetsredovisningens upplägg och innehåll. Fritidshemmets mål och riktlinjer finns sammanfattade under åtta rubriker/områden i fritidshemmets läroplan (Lpo94) dessa områden finns därför angivna under nedanstående rubriker. 5
Kommunfullmäktige (KF) har utifrån de nationella läroplanerna prioriterat vissa områden i skolplanen i form av inriktningsmål. Barn och utbildningsnämnden (BoUN) beslutar om kvalitetskrav varje år. Inriktningsmålen och kvalitetskraven är således prioriteringar utifrån de nationella målen som gjorts för Östersunds kommun. Dessa prioriteringar ska verksamheten förhålla sig till men de är ej heltäckande utifrån de nationella målen. Nedan anges, under lämplig läroplansrubrik, både inriktningsmålen och kvalitetskraven som finns i kommunen. Syftet med detta är ett försök till att synliggöra en helhet mellan det nationella och kommunala uppdraget. Inriktnings mål (KF) Fritidshemmets läroplan (Lpo 94) Fritidshemmets mål Kvalitets krav (BoUN) Illustrativ bild av förhållandet mellan det nationella uppdraget, det kommunala uppdraget och fritidshemmets mål. Ope fritidshems mål nedan från 5.1-6: Bygger på läroplan, Kommunfullmäktiges inriktningsmål i Plan för lärande och Barn- och utbildningsnämndens kvalitetskrav. 5.1. Normer och värden Fritidshemmets mål: Vi vill ge barnen en strukturerad verksamhet för att skapa en lugnare miljö lära barnen att stå för sina egna handlingar och kunna säga nej till sådant som strider mot deras egen vilja. Målkriterier: Målet är uppnått när barnen: känner trivsel på fritidshemmet tar ansvar för sina handlingar 6
törs säga nej accepterar ett annat barns nej. Insatser för att nå målet: Vi är uppmärksamma på barnens trivsel och har en dialog med skolpersonal och föräldrar. uppmuntrar barnen att ta ansvar för sina handlingar och själva försöka lösa konflikter. stöttar barnen i de situationer då vi ser att de har svårt att säga ifrån. är uppmärksamma på och tydliga med att ett nej är ett nej. har en tydlig struktur på dagen. ser till att de finns personal i de flesta utrymmen där barnen är. erbjuder fler vuxenstyrda aktiviteter under perioder då vi måste vara inne mer. Resultat: Målet är delvis uppnått. Analys lärdomar: Utvärderingen visar att de flesta barn trivs på fritidshemmet. Vi upplever att de flesta barnen tar ansvar för sina handlingar. Det har varit en del konflikter angående t.ex. regler vid olika lekar och spel som barnen har haft svårt att lösa själva. De yngsta barnen har haft flest konflikter, som de inte har kunnat lösa själva. Vi vet att vissa barn inte törs säga nej gentemot äldre barn t.ex. vid kulspel, vilket medför att de går med på saker de sedan ångrar. Vi ser inte alltid när barnen inte törs säga nej utan får ofta veta det efteråt, främst utomhus. Vi är inte alltid där det händer Vissa accepterar inte heller när andra säger nej till olika saker. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Vi fortsätter att vara uppmärksamma på barnens trivsel och har en dialog med skolans personal och föräldrar kring detta. Vi fortsätter också att vara uppmärksamma runt de barn och aktiviteter där vi vet att det ofta är konflikter. Vid behov ser vi till att det är en vuxen där. Vi behöver förtydliga för barnen att det är viktigt med att regler följs vid lekar och spel. Det finns alltid barn som inte accepterar ett nej men vi får vara extra uppmärksamma på de barnen vi vet att det är så för, för att hjälpa dem till det. 7
5.2. Kunskaper Fritidshemmets mål: Vi vill ge barnen möjlighet att utvecklas genom att delta i olika gruppverksamheter som ger möjlighet till fysisk aktivitet samt skapande verksamhet kunskap om ett hållbart samhälle. Målkriterier: Målet är uppnått när barnen: har provat på de olika gruppaktiviteterna vi erbjuder. visar intresse för miljön genom att fråga. Insatser för att nå målet: Vi har olika intressegrupper som ger en varierad fritidshemsverksamhet där barnen har möjlighet att välja aktivitet efter egna intressen. I dessa grupper får barnen prova på att snickra, sy, pyssla, spela några instrument samt möjlighet att planera och skapa egna alster. uppmuntrar barnens miljöintresse genom att försöka ge svar på deras frågor samt vara noga med källsortering och att spara energi genom att släcka lampor, stänga datorer, minimera tiden för torkskåpen m.m. Resultat: Till viss del har vi uppnått målen. De allra flesta barnen har varit med på de gruppaktiviteter vi erbjudit. Barnen frågar också var de ska slänga olika saker när vi källsorterar. Analys lärdomar: De yngre barnen har tyckt att det har varit roligt att vara med i de olika aktiviteterna. De äldre barnen tycker också att det har varit roligt att vara med och dessutom att få vara med att planera och genomföra de olika aktiviteterna. Vi har delvis utvärderat gruppaktiviteterna tillsammans med barnen. Det har varit bra för planeringen inför nästa år att få med barnens åsikter. Det är dåligt engagemang både från personal och barn i fråga om miljön. Vi vuxna behöver utbildning och tid att prata ihop oss, för att kunna förmedla vidare till barnen. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Gruppaktiviteterna kommer att se annorlunda ut pga. gruppindelning, skolschema och personaltäthet. Nya skolschemat gör att barnen kommer att sluta olika tider. Klasserna kommer att fördelas olika på de olika våningsplanen då det bara är förskoleklassen och åk 1 på plan 1. Det finns risk för att det blir färre personal på fritidshemmet till nästa läsår, vilket kan komma att påverka gruppaktiviteterna. Vi behöver tillsammans med skolans personal blir bättre på miljöfrågor som sopsortering, släcka lampor m.m. Vi behöver också gemensamt prata igenom detta och gå igenom rutinerna. 8
5.3. Elevernas ansvar och inflytande Fritidshemmets mål: Vi vill ge alla barn möjligheter till ett större inflytande på verksamheten erbjuda de barn som går på Fritidsklubben en meningsfull fritid i egna lokaler där de får möjlighet att utforma sin verksamhet efter sina önskemål. Målkriterier: Målet är uppnått när: barnen har deltagit i och planerat olika verksamheter t.ex. pass i gympasalen, alster i slöjd eller pyssel, hyresgästen. alla barn deltagit i utvärdering/intervju under april månad. barnen ger synpunkter på verksamheten. fritidsklubbsbarnen vill vara i sina egna lokaler. fritidsklubbsbarnen känner delaktighet i verksamheten och deltar aktivt i planeringen. Insatser för att nå målet: Vi omarbetar vår utvärderingsmall och gör barnintervjuer i stället. Varje personal ansvarar för ett visst antal barn och ser till att utvärderingen blir gjord. Barnen får två gånger per termin eller vid avslutad grupppverksamhet (slöjd) möjlighet att ge synpunkter på den verksamhet de deltagit i. Tillsammans med de Fritidsklubbsbarnen anpassar vi lokalerna på övervåningen Fritidsklubbsbarnen planerar sin egen verksamhet. En personal har huvudansvar för den verksamheten. Vi utnyttjar övervåningen och har verksamhet förlagd där mellan 14-16 varje dag för Fritidsklubbsbarnen. Resultat: Målet är uppnått. Analys lärdomar: Barnen har deltagit i och planerat olika verksamheter, t.ex. idrott, trä- och syslöjd, pyssel m.m. Barnen har efter avslutade gruppaktiviteter fått möjlighet att utvärdera dessa. Vi har enskilt med barnen utvärderat verksamhetsåret på fritidshemmet. Vi upplever att de barn som gått på fritidsklubben känt sig delaktiga i planeringen av verksamheten genom att de har planerat veckorna tillsammans med en och samma personal. De har också varit närvarande på fritidshemmet i hög grad. I enkäten har de uttryckt sig mycket positivt om verksamheten. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Då vi är nöjda med hur barnens inflytande har utvecklats i verksamheten fortsätter vi det arbetet och föreslår inga nya åtgärder för det närmaste året. 9
5.4. Fritidshemmet och hemmet Fritidshemmets mål: Vi vill ha nöjda föräldrar som har inblick i sitt barns dag på fritidshemmet och som hjälper oss att utvärdera fritidshemmets verksamhet. Målkriterier: Målet är uppnått när: vi ger föräldrarna möjlighet till daglig kontakt vid hämtning. vi ger föräldrarna möjlighet att genom veckokalendern se hur veckan på fritidshemmet ser ut. minst 80 % av föräldrarna genomför utvärderingen vi skickar ut och uttrycker åsikter och önskemål som kan förbättra verksamheten. Insatser för att nå målet: Vi tar oss tid att prata med föräldrar vid hämtning för att utbyta information om barnet och verksamheten åt båda håll. deltar samt ger information på föräldramöten. delger föräldrarna arbetsplanen via mail samt hänger upp den på anslagstavlan. ger föräldrarna möjlighet att skriftligen utvärdera verksamheten utifrån arbetsplanen. Resultat: Vi har inte fått skicka ut någon egen utvärdering av verksamheten. 34 av föräldrarna har svarat på enkäten som Östersunds kommun har skickar ut. Enkäten visar att vissa föräldrar vill ha mer information om sitt barns dag och att vi inte alltid svarar i telefonen. I övrigt anser vi att vi har nått målen. Analys lärdomar: Det var tillräckligt många svar för att få en bra bild av hur föräldrarna uppfattar verksamheten på Ope fritidshem. Enkäten visar att bilden av Ope fritidshem som helhet är mycket positiv, men vi har inte haft muntlig kontakt med alla hämtande föräldrar alla dagar och vi har inte några bra rutiner för att svara i telefonen. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Vi kommer att på det första föräldramötet i höst att informera föräldrarna om resultatet av föräldraenkäten, vilket vi har lovat. Utifrån resultatet av föräldraenkäten ska vi försöka ha muntlig kontakt med varje förälder vid hämtning och den som stänger ska ha ansvaret för telefonen när fritidshemmet är öppet. Vi kommer att informera på första föräldramötet om fritidshemmets nya arbetsplan och skicka ut arbetsplanen till alla föräldrar samt fråga om det är något de som föräldrar skulle vilja vara med att påverka på fritidshemmet. 10
5.5. Övergång och samverkan Fritidshemmets mål: Vi vill att alla nya barn ska känna sig trygga med personal, barn och lokaler när de börjar på fritidshemmet. Målkriterier: Målet är uppnått när barnen: vill vara här uttrycker sig positivt om vistelsen efter inskolningen. Insatser för att nå målet: Vi fortsätter med våra inarbetade inskolningsrutiner med 10 ggr på skoltid samt två gånger på fritidshemstid. Äldre barn på fritidshemmet tar hand om nya barn och visar dem lokaler och rutiner kring t.ex. mellanmål. Resultat: Målet är uppnått. Inskolningen gick bra utifrån mål och målkriterier. Analys lärdomar: Inskolningsrutinerna till fritidshemmet har ändrats något. Fritidshemmet har erbjudit inskolning vid 3 tillfällen: 1 gång för barnen från Junibacken, 1gång för barnen från Lönneberga och 1 gång för barnen från andra förskolor. Vi anser att det räcker med ett inskolningstillfälle för varje barn. Barnen som var här fick en fadder bland de äldre barnen, som de följde på fritidshemmet och som visade rutiner bl.a. vid mellanmål. Upplevelsen var att systemet med faddrar fungerade bra. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Rutinerna för övergången mellan förskolan/förskolorna och fritidshemmet fungerar mycket bra så det finns igen anledning att ändra på något. 5.6. Fritidshemmet och omvärlden Fritidshemmets mål: Vi vill berika fritidshemmets verksamhet för barnen och låta barnen lära känna sin omvärld. Målkriterier: Målet är uppnått när: vi på utedagen minst en gång per månad lämnar skolgården för utflykt. fritidsklubbsbarnen planerar och genomför utflykter. vid minst en gång per lov tar oss iväg på en utflykt utanför skolgården. Insatser för att nå målet: Vi planerar en utflykt per månad. 11
tillsammans med fritidsklubbsbarnen olika utflykter. utflykter på loven utifrån barn- och personalantal. Resultat: Vi anser att vi har nått målet. Vi har i genomsnitt gjort en utflykt per månad under verksamhetsåret. Fritidsklubbsbarnen har planerat och genomfört utflykter till bl.a. Storsjöbadet, skogen och till en fisketur. Vi har gjort utflykter utanför skolgården minst en gång per lov förutom jullovet då det var kallt och vi var kvar på fritidshemmet och jobbade med skidleken. Analys lärdomar: Vi ser att vi når målet när vi i förväg har bokat in utflykterna. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Vi har kvar som målsättning att fortsätta göra utflykter i vår omvärld även nästa år, för att berika fritidshemmets verksamhet för barnen. Det kan komma att bli svårare att göra utflykter om vi blir färre personal på fritidshemmet. Vi får kanske göra det på loven när det i allmänhet är färre barn. 6. Hälsa och livsstil Fritidshemmets mål: Vi vill öka barnens lust att vara ute året runt. Målkriterier: Målet är uppnått när: minst 2/3 av barnen är nöjda med utedagen skidleken används dagligen när det är vinter och det finns snö. Insatser för att nå målet: på utedagen planerar vi minst en aktivitet vi vidareutvecklar skidleken med hjälp av de äldre barnen Resultat: Målet är uppnått. Vi har inte haft utedag lika ofta som tidigare år. Enkäterna visar att drygt 2/3 av barnen är nöjda med utedagarna. Vi har också sett att skidleken används dagligen under den tid det har varit möjligt. Analys lärdomar: Vi är fortsatt mycket ute året runt, vilket ger rikliga tillfällen till fysiska aktiviteter. Utvärderingen visar att fler än i fjol är nöjda med utedagen, vilket kan bero på att utedagen kortats något. 12
Skidleken har utvecklats med fler slalomkäppar, en skidskyttebana och pucklar i backen. Vi upplever att barnen har uppskattat skidleken och haft roligt när man varit där. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Det känns nu som att skidleken är lagom stor och hanterbar för oss i personalen och att vi har lagt utedagarna på en rimlig nivå, som vi kan fortsätta med nästa år. 7. Arbetet utifrån likabehandlingsplanen Utdrag ur Likabehandlingsplanen 2010/2011: Vi ska lära barnen att säga nej till sådant som de känner strider mot deras egen vilja. lära barnen att respektera andra människors val t.ex. ett nej. lära barnen att stå för sina egna handlingar. ha nolltolerans mot dåligt språkbruk. Dessutom ska Friendsgruppen på skolan inventera och lyfta upp de ställen där eleverna känner sig otrygga, samt föreslå förändringar. Vuxna ska finnas där barnen är. Årets utvärdering kring arbetet med likabehandling finns också att läsa under 5.1 Normer och värden tidigare i kvalitetsredovisningen. I vår utvärdering har vi kommit fram till att det här är insatser som är lika angelägna att fortsätta med under nästa läsår 2011/2012, för att nå de mål som finns angivna under 5.1 Normer och värden. Det är ett långsiktigt ständigt pågående arbete, ett arbete som man nog aldrig blir riktig klar med. En ny Likabehandlingsplan för läsåret 2011/2012 kommer att skrivas utifrån de behov utvärderingen ovan visade på. Då kommer också strukturen på planen göras om så att den bättre motsvarar kraven på utseende och innehåll. En grund för arbetet med likabehandling är också ordningsreglerna på Ope skola, som ska revideras under läsåret 2011/2012 med hjälp av personal, barn och föräldrar. Ope skola försöker arbeta förebyggande, för att skapa de miljöer där trivsel och god stämning råder och där kränkande behandling och andra trakasserier inte uppstår. Om det ändå uppstår situationer med dessa inslag så är det viktigt med tidig upptäckt och åtgärder för att förhindra en fortsättning. Vi tillämpar nolltolerans mot dåligt språkbruk och bristande respekt för andra människor. Alla vuxna har till uppgift att vara goda förebilder och ta tag i situationer när de uppstår. I det dagliga arbetet kring dessa frågor involveras också föräldrarna. Vår egen bedömning är att Ope skola är en liten skola med ett i stort sett gott klimat och en god stämning, vilket ger en grundtrygghet för alla. Det bygger på att alla vuxna i verksamheterna tar ansvar för alla barn och är beredda att ta ansvar för det som uppstår i vardagen. Det finns en formell blankett för att dokumentera kränkande behandling om det trots allt uppstår. 13
8. Redovisa situationen för barn och elever i behov av särskilt stöd Lärarna i arbetslaget på Ope skola inkl. fritidshem fördelas på de olika verksamheterna utifrån utbildning och kompetens. Det är då viktigt att ta hänsyn till de barn som har de största behoven med tanke på deras förutsättningar att nå värdegrunds- och kunskapsmålen. Då resurserna är knappa har det tyvärr fungerat så i Ope att de mesta resurserna har lagts på eleverna i skolan. Fritidshemmet har sällan eller aldrig fått några extra resurser för att stödja de barn som förutom på skolan också går på fritidshemmet. Resurserna har helt enkelt inte räckt till. Det är en situation som Ope fritidshem delar med många andra fritidshem i Östersunds kommun Ope fritidshem har tillgång till den specialpedagog som Ope skola delar med Ängsmogården. Övrig specialpedagogisk kompetens finns hos Elevhälsans personal i form av skolsköterska, specialpedagog med inriktning på tal och kommunikation, kurator och psykolog från Ope/Ängsmons ElevHälsoTeam samt andra specialfunktioner från t.ex. Barn- och ungdomshabiliteringen och Barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten, BUP. Ungefär en gång varje månad har Ope/Ängsmons ElevHälsoTeam träffar med kontaktpersoner från Socialtjänsten för konsultation. På fritidshemmet har det under läsåret inte funnits något behov av att skriva åtgärdsprogram. Åtgärdsprogrammen har skrivits i skolan. 9. Redovisning av Öppen fritidsverksamhet Ope har inte någon Öppen fritidshemsverksamhet men erbjuder de barn som går på fritidshemmet en fortsatt vistelse på fritidshemmet om man så önskar. När vi startade i augusti hade vi 15 barn i denna verksamhet. Under vårterminen slutade ett barn. Vi har haft en personal som har ansvarat för denna verksamhet. Barnen har haft sin verksamhet i egna lokaler mellan kl. 14.00 och 16.30 varje dag. Vi har tillsammans planerat verksamheten i ca 10 veckorsperioder utifrån barnens egna önskemål. Det har varit filmdagar, badhusbesök, gymnastikpass, utflykter, speldagar, körsång m.m. Den gemensamma planeringen har suttit uppsatt på anslagstavlan i klassrummet och barnen har själva fått ansvara för att ha med sig rätt utrustning vid rätt tillfällen. Alla barn som har deltagit i vår utvärdering har uttryckt sig mycket positivt om verksamheten. Den höga närvaron som barnen har haft under året kan också vara ett uttryck för uppskattningen av verksamheten. Som personal har vi också upplevt verksamheten som mycket positiv och meningsfull för barnen. 14
10. Rektors ansvar Redovisningarna av resultat, analys och lärdomar samt åtgärder i kvalitetsredovisningen, med fokus på åtgärder, är mycket viktiga för det fortsatta arbetet i Ope skolas fritidshem under läsåret 2011/2012. Den nya arbetsplanen för läsåret 2011/2012 kommer att arbetas fram för Ope skolas fritidshem som ett resultat av detta läsårs kvalitetsredovisning, med förslag på åtgärder, och kommande läsårs kvalitetsredovisningsmall. Arbetsplanen kommer att hjälpa oss att sätta fokus på rätt saker samtidigt som vi inte får glömma de nationella styrdokumenten. Rektor har, tillsammans med personalen, ett särskilt ansvar för att hålla koll på antalet barn i beställningen och det antal barn som faktiskt har plats på Ope fritidshem, för att få rätt resurser i förhållande till barnantalet och behålla en lugn miljö för barnen och en rimlig arbetssituation för personalen, stötta personalen i deras önskan att få utveckla verksamheten på fritidshemmet. Den nya läroplanen förutsätter också att ett lärande även sker på fritidshemmet, fritidshemmet får en större plats på kommande föräldramöten, lyfta miljöfrågorna på hela Ope skola, för att utveckla arbetet kring dessa frågor, skriva en ny Likabehandlingsplan som uppfyller de nya kraven både till innehåll och form samt revidera ordningsreglerna tillsammans med föräldrar och barn, diskutera värdegrundsfrågor på Ope skola för att få en gemensam syn kring dessa frågor. Viktigt är det att fortsätta följa tankarna kring skola 2011, den nya skollagen och läroplanen för att se till att dessa nyheter får genomslag i verksamheten från hösten 2011. Östersund den 8/9 2011... Rektors underskrift 15