Infektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning.



Relevanta dokument
Infektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning.

Infektionsmanual för Operationsavdelningar och Postoperativa enheter VÅRDHYGIEN SKÅNE

VÅRDHYGIEN. Datum: Ersätter:

VÅRDHYGIEN. Datum: Ersätter:

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland

Smittskydd & Vårdhygien. förebygga och minska smittspridning. förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI)

HYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019

Smittskydd Värmland TARMSMITTA

Tarmsmitta. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland. Smittskydd Värmland

Basala Hygienrutiner & Mikroorganismer i sjukhusmiljö. Anneli Ringblom, Hygiensjuksköterska Vårdhygien Sahlgrenska Universitetssjukhus

Smittsamma sjukdomar på vårdavdelning

Vårdhygienisk utbildning för Barnhälsovård

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

MRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Vårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne

Influensa vårdhygieniska riktlinjer. Utbildning för personal inom hälso- och sjukvård och kommunal omsorg

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Smittsamma sjukdomar på vårdavdelning lokala anvisningar

Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander

Multiresistenta bakterier

Smittskydd Värmland. Smittvägar å lite till

Multiresistenta bakterier i Primärvård

Basala hygienrutiner

Miljöbakterie som förvärvat multiresistens.

Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier (MRB) - vårdrutiner Fastställd av Handläggare Gäller fr o m Gäller t o m Version Jan Smedjegård Smittskyddsläkare

Personalinfektioner Rekommendationer för vård- och omsorgspersonal i Region Uppsala

Smittsamma sjukdomar på vårdavdelning

VRI Vårdrelaterade infektioner

Lokal anvisning

Smittskydd i skolan. Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala

Revidering av rutiner för Multiresistenta bakterier (MRB) april Vårdhygien Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Att skapa en enhetlig hygienrutin att förhindra smittspridning inom ambulans och sjuktransporter på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

ESBL praktisk hantering Karin Medin hygiensjuksköterska

Vårdhygien - basala kunskaper

Multiresistenta bakterier. Vad är det? Bakterier där tidigare vedertagna antibiotika inte längre fungerar. Smittskydd Värmland

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier

Vattkoppor/generaliserad bältros - hygienrekommendationer

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON Nr

Vårdrutin Calicivirusgastroenterit

VRE - hygienrekommendationer

Virusorsakad Gastroenterit inom vården

Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne

Multiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Värmland

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 5. Vårdhygien - smitta

Multiresistenta bakterier

MultiResistenta Bakterier (MRB)

Program. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete

Talarmanus till utbildningsmaterial Smittvägar i vård och omsorg

Lokal anvisning

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Hygienkonferens. Hösten 2016

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

MRSA - methicillinresistent Staphylococcus aureus - hygienrekommendationer

Andningsskydd vid luftburen smitta

Vårdrelaterade infektioner något att bry sig om! Eva Melander Hyigenläkare, Verksamhetschef Vårdhygien Skåne

Resistenta bakterier och Labratoriehygien. Ingrid Isaksson Vårdhygien Uppsala län

Årsstatistik för 2014

Lokal anvisning inom NU-sjukvården vid misstänkt eller konstaterad Calici-gastroenterit

Multiresistenta bakterier (MRB) vårdhygieniska rutiner

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Riskfaktorer för smittspridning: diarré

Lokal anvisning

Vad är vårdhygien. Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor. Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

Vårdhygien i Västra Götaland 2018

Vårdrelaterade infektioner något att bry sig om! Eva Melander Hygienläkare, Enhetschef, Vårdhygien Område Smittskydd och Vårdhygien

Arbetssätt som förhindrar smittspridning. - Med fokus på influensa och vinterkräksjuka

Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala

Kompletterar Vårdhandboken, avsnitt Städning:

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

1 (7) 8 Referenser Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer Bilaga 2. Checklista... 7

Multiresistenta bakterier (MRB) Avsnittet i Vårdhandboken heter Multiresistenta bakterier.

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Skabb vårdhygieniska riktlinjer i kommunal vård och omsorg

08:30 Välkomna Helena Hultqvist. 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo

MRB Multiresistenta bakterier

Bakgrund. Smittsam lungtuberkulos Godkänt av:

Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2008 för Norrbotten

Basala hygienrutiner. Barbro Liss, hygiensjuksköterska

Folktandvården Stockholms län AB. Vårdhygien. Lennart Castman, tandläkare Folktandvården Stockholms län AB

Ensamkommande barn MRB och Tuberkkulos

Varför handhygien? Handhygien kan förebygga vårdrelaterad smitta.

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Introduktion Hur smittar det? Hur förebygger vi smitta?

Virusorsakad gastroenterit

Basala hygienrutiner och smittvägar

Slutstädning av vårdplats/vårdrum inom hälso- och sjukvård i Region

Stoppa utbrottet. ALLMöte 21 oktober oktober 2015 Anna Skogstam bitr smittskyddsläkare / hygienläkare

Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Rådgivningssjuksköterskor

Calici, vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)

Betahemolyserande streptokocker grupp A hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn Länsövergripande

Transkript:

nfektionsmanual VÅRDHYGEN Ersätter 2012-06-25 Sida 1 (10) nfektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning. Basala hygienrutiner Det är inte alltid man känner till förekomsten av kolonisation/infektion hos patienten inför vårdtillfället. Arbeta därför alltid strikt efter hygienrutiner. Vid korrekt efterlevnad krävs sällan extraåtgärder i form av kontrollodlingar hos medpatienter, personal eller miljö. Följ SOSFS 2007:19 om hygienrutiner och Region Skånes instruktioner för basal hygien och arbetsklädsel. Förklaring till vårdrumsplacering manualerna används förkortningarna E och, samt * E betyder att patienten skall vårdas på enskilt rum med egen toalett. Patienten kan vistas utanför vårdrummet. betyder att patienten isoleras och endast får vistas på vårdrummet. Dörren till rummet skall vara stängd. * betyder att patienten isoleras på rum med sluss och undertrycksventilation. Detta innebär oftast att vården sker på infektionsklinik. Material och utrustning Endast den utrustning och det material som behövs för vården skall finnas tillgängligt på vårdrummet och helst förvaras i skåp. Det är en fördel att ha rumsbunden utrustning, tex blodtrycksmanschetter, lyfthjälpmedel etc. All utrustning måste desinfekteras mellan patienter.

nfektionsmanual VÅRDHYGEN Ersätter 2012-06-25 Sida 2 (10) Städning Om inget annat uppges sker detta enligt upphandlad städmetodik. Skall alltid föregås av daglig. Se respektive smittämne. Då slutlig är utförd och ytorna torkat är rummet klart att tas i bruk. Punktdesinfektion nnebär att, så snart detta upptäcks, spill avlägsnas med samma medel som används vid slutlig. Bakgrundslitteratur Att förebygga vårdrelaterade infektioner - Ett kunskapsunderlag. Socialstyrelsen, Stockholm 2006. SBN: 91-85482-14-5 SOSFS 2007:19 Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien inom hälso- och sjukvården Vårdhandboken

nfektionsmanual VÅRDHYGEN Sida 3 (10) nkubationstid Smittsamhetsperiod (Åtgärder utöver Acinetobacter karbapenemresistenta D/A D/A Acinetobacter Betastreptokocker grupp A, C och G Varierar Beh:1-2 dygn Obeh: veckor De första två dygnen. Streptokocker grp A, C, G solering de två första behandlingsdygnen på BB och perinatalavd. Bältros(Herpes zoster- /varicella zostervirus) 2-3 veckor. Kan orsaka vattkoppor hos mottaglig person Tills blåsorna torkat in * som ej haft vattkoppor och är ovaccinerad bör ej vårda patient med generaliserad bältros Ja Ja Vid generaliserad bältros se Vattkoppor D/A = Desinfektionsmedel Virkon 1% alternativt Gigasept nstru AF 2 % till golv.

nfektionsmanual VÅRDHYGEN Sida 4 (10) nkubationstid Smittsamhetsperiod Calicivirus (Rota- Sapo- och Norovirus) 12-48 timmar 48 timmar efter att diarréer/ kräkningar upphört R/V D* Virusorsakad gastroenterit Campylobakter 2-7 dagar Smittar vanligtvis ej mellan människor E vid diarré Toalett: D Clostridium difficile Vid diarré Toalett:K K Clostridium difficile EHEC Enterohemorragisk e- coli 3-8 dagar 1-3 veckor D/A D/A = Desinfektionsmedel Virkon 1% alternativt Gigasept nstru AF 2 % till golv.

nfektionsmanual VÅRDHYGEN Sida 5 (10) nkubationstid Smittsamhetsperiod ESBL A och M Extended spectrum betalactamases Kan ta upp till ca 1 vecka. Dagar-år E vid riskfaktorer för smittspridning samt vid klebsiella Klebsiella: D/A ESBL-bildande bakterier ESBL KARBA ESBL m karbapenemresistens Hepatit A Se ovan Dagar-år D/A 2-6 veckor 2 veckor före till cirka 1 vecka efter icterusdebuten vid diarré ESBL karbabildande tarmbakterier Hepatit B och C HV 1-6 månader Kronisk om ej behandlad och/eller utläkt E vid stor risk för blödning D/A = Desinfektionsmedel Virkon 1% alternativt Gigasept nstru AF 2 % till golv.

nfektionsmanual VÅRDHYGEN Sida 6 (10) nkubationstid Smittsamhetsperiod (Åtgärder utöver nfluensa 1-4 dagar Vanligen 5-7 dygn. (Spädbarn/mmunsupprimerade ev längre) Munskydd R vid omvårdnad. Visir vid risk för stänk mot ansiktet. Andningsskydd FFP3 vid risk för aerosolbildning R/A nfluensa Legionella 2-14 dagar Legionella Behandlad: Löss 1-2 veckor Obehandlad: E Ja Månader-år Meningokocker 2-10 dagar Behandlad: 1 dygn Första dygnet efter insatt behandling Munskydd R de två första vårddygnen D/A = Desinfektionsmedel Virkon 1% alternativt Gigasept nstru AF 2 % till golv.

nfektionsmanual VÅRDHYGEN Sida 7 (10) nkubationstid Smittsamhetsperiod Misstänkt MRB Multiresistenta bakterier MRSA Meticillinresistenta staph aureus Kan ta upp till ca 1 vecka. Munskydd vid tillfälle då partiklar vivlar upp D/A D/A Ja Ja Multiresistenta bakterier Mycoplasma 1-4 veckor Mässling 1-14 dagar 3-5 dygn efter utslagsdebut * som inte haft mässling eller är ovaccinerade skall inte vårda pat R/A Ja Ja Paratyfoidfeber 1-4 veckor Toalett: D D/A = Desinfektionsmedel Virkon 1% alternativt Gigasept nstru AF 2 % till golv.

nfektionsmanual VÅRDHYGEN Sida 8 (10) nkubationstid Smittsamhetsperiod Pneumokocker Penicillinresistenta Varierar Behandlad: 1-2 dygn E Munskydd R vid risk för stänk eller droppsmitta R/A Pseudomonas, MBL-producerande D/A D/A MBLproducerande pseudomonas RS-Virus 3-7 dagar 3-8 dagar, längre för spädbarn/immunsupprimerade Munskydd R vid risk för stänk eller droppsmitta R/A Salmonella 6-72 timmar vid diarré Toalett: D Shigella 1-4 dygn Obehandlad: Veckor vid diarré Toalett: D D/A = Desinfektionsmedel Virkon 1% alternativt Gigasept nstru AF 2 % till golv.

nfektionsmanual VÅRDHYGEN Sida 9 (10) nkubationstid Smittsamhetsperiod Skabb 2-6 veckor Veckor-månader E Använd handskar och långärmad rock med mudd R/A Ja PM kommer Tuberkulos i lunga och larynx Smitta kan konstateras med PPD eller GRA efter 2-8 v Till cirka 2 veckor efter insatt behandling. Längre vid resistent TBC * Andningsskydd FFP3 i smittsamt skede Särskilda rutiner gäller endast i smittsamt skede, ca 2 beh.veckor. Smittsamhetsbedömning görs av beh. läkare. Tuberkulos Tyfoidfeber 1-4 veckor Tills negativa odlingar D/A Ja Ja D/A = Desinfektionsmedel Virkon 1% alternativt Gigasept nstru AF 2 % till golv.

nfektionsmanual VÅRDHYGEN Sida 10 (10) nkubationstid Smittsamhetsperiod Vattkoppor 2-3 veckor Tills blåsorna torkat in * som inte haft vattkoppor och är ovaccinerad bör inte vårda patienten R/A Ja Ja VRE Vancomycinresistenta enterokocker Kan ta upp till ca 1 vecka. vid riskfaktorer, annars D/A VRE E D/A = Desinfektionsmedel Virkon 1% alternativt Gigasept nstru AF 2 % till golv.