Träning vid angina! Mats Börjesson, Professor, överläkare GIH och Karolinska Sjukhuset, Stockholm



Relevanta dokument
FYSS eller FASS? -nyheter från Terapigrupp fysisk aktivitet

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

Stillasittande & ohälsa

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? Lars Jerdén

KOL med primärvårdsperspektiv ERS Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett

Nya FYSS Bakgrund /ll och uppdatering av FYSS (Fysisk ak/vitet i sjukdomspreven/on och sjukdomsbehandling)

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping

Hälsoeffekter av motion?

Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping

CTO-PCI. Evidens, indikation, teknik. Regionmöte Kalmar, Georgios Panayi, Kardiologiska Kliniken, US Linköping

Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan

Evidensbaserad medicin

Kranskärlssjukdom. Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

FaR-nätverk VC. 9 oktober

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan

Fysisk aktivitet. FaR i praktiken. Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet. Vad menas med fysisk aktivitet? Vad menas med fysisk aktivitet? Motion.

Fysisk aktivitet och träning för hjärtsviktspatienter

Hur går det till? Västerbottens Hälsoundersökningar. Margareta Norberg Medicinsk koordinator VHU Distriktsläkare, docent

Faktorer som påverkar resultatet av operationen

Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin

6 februari Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR

Fysisk Aktivitet och KOL

Prevention och behandling vid

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

En första inblick i de nya europeiska riktlinjerna för prevention. Nya modeller för kardiovaskulär riskbedömning

Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken

Rådgivning Att lära sig Motiverande Samtal (MI)

Viktig, ung och stolt. Göteborg

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Fysisk aktivitet och hjärnan

Motiverande samtal och kognitiv beteendeterapi

Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen?

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Hög-känslig troponin ett kliniskt perspektiv. Kai Eggers Kardiolog Kliniken Akademiska sjukhuset

XIVSvenska. Ropen skalla Ticagrelor till alla! Thomas Mooe, Östersund. Kardiovaskulära Vårmötet

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa.

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte

Systematiska översikter. Ledord: systematik och transparens. Projektgruppen. systematisk sökning av studier

CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Sänka LDL-målet vid diabetes? Pro

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?

FaR - Fysisk aktivitet på recept. Människans utveckling Är det möjligt...? Det vet väl alla att det är nyttigt att röra på sig.!??

Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15)

Bilaga 5. Sökstrategier

Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr

Primär och sekundärprevention i allmänläkarperspektiv

Fysisk aktivitet bramen idrott, då? Mats Börjesson Professor, överläkare Gymnastik & Idrottshögskolan och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man?

Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna

Hälsofrämjande verktyg och metoder? - Erfarenheter från Habo

XIVSvenska. Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter. Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm. Kardiovaskulära Vårmötet

Cancersmärta ett folkhälsoproblem?

Levnadsvanor för patienter med

Övergripande syfte med avhandlingen: Att studera effekter av fysisk aktivitet och en hälsosam livsstil på överlevnad och vanliga sjukdomar.

Fysisk aktivitet och hälsa. Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet

Välfärdssjukdomar i låginkomstländer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

EVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I

Vilken P2Y12-hämmare till vilken patient? Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 4-6 maj, 2011, Örebro

Växjö 1

SINNESINTRYCK ger stimulans till hjärnan

Stillasittande och otillräcklig fysisk aktivitet

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa

Läkemedelsverkets Farmakovigilansdag 19 maj 2015

Varför arbetar vi med levnadsvanor och hur? Raija Lenné Projektledare, docent

IGF-Systemet som diagnostiskt hjälpmedel. Kerstin Brismar. Inst för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Akutmedicin som medicinsk specialitet i Sverige, uddannelsesaspekter

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families

Measuring child participation in immunization registries: two national surveys, 2001

Minnet, inlärningen, koncentrationsförmågan

Bilaga 5 till rapport 1 (5)

Dr Karla Rix-Trott Senior Medical Officer

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Observationsstudier baserat på kvalitetsregister kan användas för att jämföra olika behandlingar!

Aborter i Sverige 2008 januari juni

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nya tider, nya hälsoproblem

Chiropractic Maintenance Care of persistent or recurrent Low Back Pain. A randomized controlled trial with a 1- year follow up.

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -

Benamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr.

Love og regler i Sverige Richard Harlid Narkos- och Intensivvårdsläkare Aleris FysiologLab Stockholm

2017/05/19: Arytmier vid AKS. Riskbedömning. ICD-indikationer.

HLR-rådet satsar på högre HLR-kvalitet med RQI

SWESIAQ Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate

Långvarigt stillasittande - en hälsofara i tiden. Elin Ekblom Bak, PhD Gymnastik- och idrottshögskolan, Stockholm Utbildningsdag, Uppsala.

Carl von Linné, år 1733:

Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Syrgas vid misstänkt akut hjärtinfarkt

Coacha till fysisk aktivitet vid RA

Motion och fysisk aktivitet vid hjärtsvikt

Transkript:

Träning vid angina! 130529 Mats Börjesson, Professor, överläkare GIH och Karolinska Sjukhuset, Stockholm

Berg C, Int J Obes 2005;29:916-24 MONICA studien (1985) jmft INTERGENE (2002): -medelvikt ökat 3.3 kg för kvinnor/5 kg för män -Största ökningen av andelen överviktiga/feta bland 25-34 åringar -2002: Övervikt: kvinnor:38%; män:58% Fetma: kvinnor:11%; män 15% -BMI ökade mest hos män, bukfetma hos kv.

Angina pectoris Late and inconsistent symptom of cardiac ischemia (2/3 of ischemic events silent) Myocardial ischemia: -Inbalance in oxygen supply-demand: 1 Decreased O2 supply 2 Increased O2 demand - Inadequate removal of metabolites Ischemic cascade: O2 imbalance-diast dysf-syst dysf-st changes- sometimes pain

Effekter av fysisk aktivitet Hjärtkärlsjukdom (via reduktion av riskfaktorer, men också via minskad trombosrisk, förbättrad endotelfunktion mm) Diabetes Blodfetter Övervikt Blodtryck

Förbättrad endotelfunktion

Fysisk aktivitet vid känd CAD Ref: Wannamethee SG, Circulation 2000; 102:1358-63. N= 7735 män, 40-59 år, follow-up 13+5 år 772 män hade etablerad koronarsjukdom Risk för CHD+ död relaterat till grad av fysisk aktivitet Resultat, mortalitet (131/772): -fys inaktivitet: RR 1.0 -lätt aktivitet 0.42 -måttlig aktivitet 0.47 -måttligt intensiv/intensiv akt 0.63 Ex. >4 tim vardagsakt; trädgårdsarbete; promenad >40 min/d hade skyddande effekt

Stable angina pectoris

Relative risk of mortality (chronic obstructive primary disaese) > 5,7 mmol/l J Myers N Engl J Med, Vol. 346, No. 11, March 14, 2002

Hjärtrehab- evidens Cochrane Database Syst Rev. 2011 Jul 6;(7):CD001800.Exercise-based cardiac rehabilitation for coronary heart disease. Heran BS, Chen JM, Ebrahim S, Moxham T, Oldridge N, Rees K, Thompson DR, Taylor RS This systematic review has allowed analysis of 47 studies randomising 10,794 patients to exercise-based cardiac rehabilitation or usual care. Exercise-based cardiac rehabilitation is effective in reducing total and cardiovascular mortality (in medium to longer term studies) and hospital admissions (in shorter term studies) but not total MI or revascularisation (CABG or PTCA). Despite inclusion of more recent trials, the population studied in this review is still predominantly male, middle aged and low risk. Therefore, well-designed, and adequately reported RCTs in groups of CHD patients more representative of usual clinical practice are still needed.

Synd, då framtidens patient är äldre, oftare en kvinna och med högre risk.

High intensity (sports) activity even better?

High intensity training post PCI Munk PS, Am Heart J 2009;158:734-41 N=40 patients post PCI; 6 months supervised high-intensity interval exercise training vs controls Results: *Restenosis (in-segment luminal loss) *Peak oxygen uptake (17% vs 8% ) *Endothelial function ; CRP (signif diff)

Athletes and coronary artery disease SCD increases transiently during vigorous physical activity PA causes dilatation in normal coronaries, but may cause vasoconstriction in atherosclerotic segments (Gordon, J Clin Invest -89) Aggravating factors during exercise -catecholamine release -platelet adhesion/activation (Cadroy, J Appl Phys -02) -electrolyte disturbances (i.e. potassium) -heat/cold/altitude related complications (O Donnell,NEJM -72) -doping/drugs (Heesch, Heart -00, Kennedy, Med J Aust -93) * The level of physical activity? Risk of competition?

regular physical exercise diminish the acute risk

Risk/benefit: European recommendations

Wasa race -90 km competitive skirace S Carlsson, Läkartidningen (Swe) 2007 Individuals who participate in the Wasa race: -are healthier than controls -have a lower mortality (RR 0.48) -have a higher risk of SCA during the race (13 cases/ 35 years and 698 102 skiers= 1/50 000) In younger athletes: 1-3/100-200 000 (van Camp) and in master athletes 1/15-50 000 (Thompson JAMA 1982) och 0,5/100 000 (Kim, NEJM 2012)

Vasaloppet- net effect... 73.500 skiers 1989-98 3 extra SCD during the race 440 less deaths in 4 years follow-up after the race

If we could give every individual the right amount of nourishment and exercise, not too little and not too much, we would have found the safest way to health

National Bureau of Health and Welfare: Guidelines for methods of disease prevention, 2011 35 000 papers on smoking, diet, physical activity and alcohol were evaluated for effect on life style behaviour

Sammanfattning: SoS riktlinjer Levnadsvana Kort rådgivning Rådgivning Kvalificerad rådgivning tillägg uppföljning Rökning x Riskbruk av alkohol x Otillräcklig fysisk aktivitet x x Ohälsosamma matvanor x 23

Specifika diagnoser ÖVERVIKT Rådgivning med tillägg/ uppföljning: prio 2 Enkel rådgivning: prio 3 HYPERTONI Rådgivning med tillägg: prio 2 Rådgivning med särskild uppföljning: prio 1 Rådgivning: prio 3 DIABETES Rådgivning med tillägg: prio 2 Rådgivning med särskilt tillägg: prio 3 Kvalificerad rådgivning: prio 1 KORON SJD Rådgivning med tillägg: prio 2 Rådgivning med särskild uppföljning: 2 Rådgivning: prio 3

SLUTSATS!! 25

Counselling on PA Physicians (and patients) believe this is important -Swedish survey of GPs 2006 (Weinehall 2006) -Patient surveys: the health care do not do enough But underutilized -Only 50% of GPs give counselling (Brotons 200 -In the US only 20% of consultations resulted in PA advice (Anis 2004) -34% given advice at last doctor s visit (Wee 1999)

Relativ intensitet

Vad måste vi göra nu? Hälso- och sjukvården måste integrera sjukdomsförebyggande metoder systematiskt Bli hälsofrämjande sjukhus på allvar! Börja mäta fysisk aktivitetsnivå hos pat. Politiker och beställare måste beställa/begära att dessa metoder används Utbildning fordras: vårdgivare, beställare men redan på utbildningsnivå ex. läkarlinjen (motivation faller) * Utvärdera nya initiativ