Fysisk aktivitet bramen idrott, då? Mats Börjesson Professor, överläkare Gymnastik & Idrottshögskolan och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Transkript

1 Fysisk aktivitet bramen idrott, då? Mats Börjesson Professor, överläkare Gymnastik & Idrottshögskolan och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

2 Driver vi våra ungar för hårt..? Nej! men ibland

3 Hälsonyttan av fysisk aktivitet 4:e viktigaste riskfaktor för total hälsa/dödlighet, enligt WHO Universiellt stöd för att man skall öka fysisk aktivitet Fysisk akt har visats minska: -morbiditet hjärtkärlsjukdom cancer, mental hälsa, musk -mortalitet

4 Huvudproblemet!

5 Fysisk aktivitetsnivå minskar dramatiskt i ungdomsåren S Kimm N Engl J Med, Vol. 347, No. 10 September 5, 2002

6 Fysisk aktivitet hos ungdomar - självrapporterad Flickor 36,4 Pojkar 43,8 Flickor 26,3 Pojkar 32,7 Flickor 29,5 Pojkar 31, WHO rapport, Young people's health in context, 2004

7 Barn ser inte likadana ut längre vervikt och fetma bland 10-Њringar i Gљteborg, Lerum och BorЊs % av totalantal vervikt Fetma Ѓrtal Data från S Mårild (Runda barn projektet)

8 Kondition (Ekblom Ö, 2010) -10%

9 Changes in strength and physical capacity ArmhЉngande Situps Vertikalhopp Cykelergometri Flickor 10 Њr 0 0 Flickor 13 Њr 0 Flickor 16 Њr 0 0 Pojkar 10 Њr 0 Pojkar 13 Њr 0 0 Pojkar 16 Њr 0 0 Örjan Ekblom, ref: svensk Idrottsforskning Nr

10 Följder av inaktivitet

11 Sämre fitness Svagare inte samma barn som spelar fotboll i framtiden. är inte barnen redo för elitidrott??

12 Detta ger flera potentiella problem 1. För hög (ensidig) belastning?

13 Effekter av ensidig belastningkan påverka tillväxten (L Swärd) Tryck! Fotbollspelare varus knän Drag! Tennisspelare längre dominant arm Vrid? Tennisspelare axel, Balett-dansare höfter Skjuv? Fotboll, Ishockey, Ridning etc höfter

14 Vad vet vi och varför? Studier på idrottsutövare och fysiskt aktiva växande individer har gjorts och pågår; I ryggraden har förändringar i disken, ändplattan och ringapofysen noterats. (Ghelman 1976; Alexander 1977; Hellström 1990; Goldstein 1991, Swärd 1991; Halvorsen 1996, Lundin 2001, Baranto 2005). Formförändringar i höftleden uppstår hos unga pga intensiv/tung träning (Siebenrock 2011) 14

15 2. Plötslig hjärtdöd hos unga idrottare

16 Sverige, 2005

17 Tävlingsidrottare ökad risk (ref: Corrado D, JACC, 2003) Competitive young athletes have a higher risk for SCD compared to non-athletes- if they have an underlying cardiovascular disease

18 Svenska screening riktlinjer 1 Anamnesinkl hereditet o symtom 2. Fys status 3. Vilo-EKG Recommendations from No, to general screening Yes, to screening of risk groups RF- riktlinjer uppdaterade 2014

19 3. Överträning/ stress

20 A process of overtraining with inadequate recovery will decrease performance and develop overtraining syndrome Performance N-FOR/N-FR Time Training load Kenttä & Svensson, 2008

21 Andra stressorer

22 Åtgärder vid ett lättare överträningssyndrom: ett avbrott i arbetet! (G Kenttä/Börjesson) Reducera träningsbelastning (volym, intensitet) Avbryt allt tävlande/matcher Titta på total belastning (övriga stressorer): Klinisk erfarenhet- idrottsgymnasier risk?-.. skadeklinikker (Norge) Fysisk aktivitet med terapeutiskt syfte FOKUS återhämtning (psykosociofysiologisk) Istället för behandling, förebygg var smart!

23 4. Idrottsanorexi Driver vi fram detta?

24 Idrottsanorexi (G Andersson, CPU 1996) Definieras som 15% mindre vikt, än normalt för ålder, och längd, samt Upphörda menstruationer, 3 mån 90% tjejer av drabbade Vanligast i estetiska idrotter, uthållighet och de med viktklasser Mildare än vanlig anorexi, mindre störd kroppsuppfattning, mindre osteoporos, vanligare med sociala orsaker ( driver vi ungdomarna?) Hård fysisk aktivitet och otillräckligt matintag -Energy deficiency syndrome Finns råd för tränare från RF, CPU, SOK mfl.

25 5. Idrottsmiljö/elitsatsningpsykosociala effekter?

26 Positiva effekter av idrottande Hälsoaspekterna- självklara Personlig utveckling- målsättande Meningsfull fritid- Social kompetens- interagera med andra Demokrati- ett lag Ledarskap- leda andra ungdomar

27 Men är det alltid så?...

28 Tidig selektion? (OS deltagare 2008)

29 Är det kanske så här ibland? Utslagning, selektion (efter mognad) Tidig elitsatsning Ej inkluderande? (kön, etnicitet, funktionsnedsättning?) Bristande social kompetens (elitungdom?) Introducerats hälsobokslut för idrottsklubbar i Finland (HPSC) (Kokko S, Health Prom Int 2006)

30 Vad skall vi göra då?

31 1. Vardagsaktivitet!

32 Gör barnen mer fysiskt aktiva! -Förslag nationella rekomm (arbetsgrupp SL, YFA 2014) 6-17 år - Uppmuntra till fysisk aktivitet varje dag. (minst 60 minuters måttligt intensiv FA) - Muskelstärkande och skelettstärkande aktiviteter bör ingå minst tre gånger i veckan ( te x som en del i lek, löpning och hopp) - Pulshöjande aktivitet (medelhög till hög intensitet) bör ingå flera gånger i veckan) - Aktiviteterna ska anpassas till individuell mognad och motorisk förmåga (Fig: Berg, Ekblom)

33 2. Mer skolidrott Daglig fysisk aktivitet i skolan, utvärderats i stort antal studier Ökar benmassa (Detter 2013) Förbättrade skolprestationer (Ericsson 2012) Minskad fetma (Dencker 2008) SLUTSATS: Daglig idrott på schemat i skolan!

34 SBU: Ökning av FA större där interventioner genomförts av specialutbildade lärare eller instruktörer (2007).

35 3. Vid behov: Fysisk akt på Recept FaR för barn (SLL): -Kan förskrivas från 7-15 år men i anpassad form (med barn och vårdnadshavare) -Förskrivs som för vuxna från 16 år (informera vårdnadshavare) Nyhet i FYSS 2015: FaR för barn

36 Vad behöver vi ta reda på mer om? Belastningens påverkan på tillväxten Elitidrottsgymnasier: positiva/negativa effekter: risk för överträning, skador, prestation mm Effekter av tidig elitsatsning Långtidseffekter av daglig skolidrott Hur hamnar ungdomar i energibrist? Ökad kunskap om plötslig hjärtdöd i samband med idrott (via nationellt (ambulans)register)

37 Budskap till tränaren Tillse tillräcklig kunskap för att kunna hantera dessa (medicinska) frågor Barn är inte vuxna, och alla barn är inte likaindividualisera! Ta hänsyn till övriga livet (skola, återhämtning, andra idrotter och fritidssysselsättningar)! Det viktigaste är att barn är och förblir fysiskt aktiva!

38 Budskap till idrottsföreningen Är tränarna tillräckligt utbildade? Har ni en struktur för hållbarhet för ungdomarna? Se helheten för individer som idrottar och går i skolan och samarbeta så att belastningen OK på individnivå. Har ni tillräcklig medicinsk o pedagogisk kompetens i föreningen? Ha tydlig hälsovision i föreningen- involvera föräldrar

39 Budskap till förbundet Har ni erforderlig medicinsk kompetens att följa forskning och nya rekommendationer? Om ej-tillse detta, via bl a RFs och SFAIMs utbildningar Hur verkar ni för förbättrad utbildning av tränarna? Kan ni påverka/utvärdera verksamhet på elitidrottsgymnasier/idrottsklubben?

40 Debatt i UK..

41 Nej, vi driver inte våra barn för hårt i allmänhet tvärtom men kanske för ensidigt, för tidigt! Tack till Örjan Ekblom, Leif Swärd, Ulrika Berg och Göran Kenttää (bilder)