Förbundets talangutvecklingstrappa Fastställd av förbundsstyrelsen den 14 juni 2010

Transkript

1 Förbundets talangutvecklingstrappa Fastställd av förbundsstyrelsen den 14 juni 2010 Syftet med förbundets talangutvecklingsplan är att utbilda och utveckla våra unga karateutövare i landslaget och på karategymnasiet. Utvecklingstrappan ska ses som en bred och kompletterande utbildning till den som redan sker i landslaget och på förbundets RIG. Meningen är att vi ska ta fram och formar karatelandslagets framtida elit. Del 1: år Mål: Bygga upp en aerob grundkapacitet, utveckla snabbhet & koordination. Bygga upp en allmän styrka och stabilitet för att klara av kommande träning samt teknisk färdighet. Syfte: Träning för att orka med större träningsvolymer. Fysisk utveckling: Individerna är i puberteten, vilket innebär stora skillnader i längdtillväxt och mognadsgrad. Nervsystemet är fullt utvecklat och det finns mycket testosteron i kroppen vilket är extra gynnsamt för muskeltillväxten. Kontinuerlig klubbträning året runt. Fokusera på teknikträning & koordination eftersom nervsystemet är fullt utvecklat. Utveckla styrka & stabilitet. Systematisk smidighetsträning/rörlighetsträning. Systematisk konditionsträning. Fysiska, tekniska och mentala utmaningar i form av tävlingslekar & matchträning. Anpassa träningen efter individens mognadsnivå! Snabbhetslekar t ex stafetter, reaktionsövningar mm. Rörlighets och styrkeövningar enligt MAQ modellen, där vi börjar med den egna. kroppen som belastning. Konditionsträning enligt modellerna: - Intervall:15 sek arbete 15 sek vila, minst 20 min. - Intervall:70 sek arbete 20 sek vila, minst 20 min. - kort distans: min.

2 Teknisk & mental utveckling: Allmänt kan man under denna period börja med att få ungdomarna att reflektera över sitt beteende och sin egen utveckling. Det är viktigt att ledaren stödjer detta och att ungdomarna successivt får börja ta ansvar för sin träning och vad man själv vill med sin karate. Utbildning i mental träning, del 1. Regelbundna coachsamtal. Skriva träningsdagbok. Träna grundtekniker (KIHON) kontinuerligt. Utbildning i WKF:s regelverk. Arbeta med de psykiska kvaliteterna självförtroende, koncentration & motivation. Lära den aktive hur man sätter mål och hur man jobbar mot dem. Lära den aktive om hur man tränar medvetet. Planera och periodisera träningen för varje säsong, dokumentera träningen i en träningsdagbok som sedan utvärderas regelbundet. Individuell teknikträning med kontinuerlig feedback. Regelbundna seminarier i samarbete med domarkommittén. Träna grenspecifikt Exempel i kumite : - teknikövningar, - förflyttningar/fotarbete, - avståndsbedömning, - timing, kast och svep. Utbildning i kost & näringslära, del 1. Bygga upp ett socialt stöd kring den aktive involvera föräldrar, klubbtränare. regionstränare, förbund, idrottsmedicinare mm. Mycket teknikträning i denna ålder! Förberedning mot elitidrott. Del 2: år Mål: Optimal rörlighet & koordination, öka det taktiska & tekniska kunnandet, börja med tyngre belastningsträning Syfte: Träning för att tävla Fysisk utveckling: Det anaeroba systemet utvecklas klart, vilket innebär att individerna är mottagliga för att kunna tillgodose sig intervallträningar på ett bra sätt. Flickorna avslutar

3 puberteten och pojkarna är kvar i den. Detta innebär att flickor behöver träna för att fortsätta utvecklas fysiskt, det behöver inte pojkarna göra i samma utsträckning eftersom de fortfarande är växande individer och därför utvecklas fysiskt fram till ca 19 år. Däremot behöver pojkarna vara noggranna med sin rörlighets och koordinationsträning av samma skäl. Flickor går upp mer i vikt i denna ålder. Fortfarande en mycket gynnsam period för muskeltillväxt för båda könen. Kontinuerlig klubbträning året runt. Öka på träningsvolym successivt och tänk på individuella skillnader hos individerna. För snabb ökning ger belastningsskador. Planera träningen långsiktigt och kortsiktigt, inklusive återhämtning. Anaerob träning i form av intervallträning. Träna de aktiva dagligen i tävlingssituationer i form av träningsmatcher, tävlingslekar och övningar. Var medveten om att förbättring i fysisk förmåga nu sker långsammare, trots intensiv träning (framför allt hos flickor). Styrketräning med tyngre belastningar. Skräddarsy individuella träningsprogram för de fysiska kvaliteterna kondition, styrka & rörlighet. Anpassa träningen efter individens mognadsnivå. Träningsvolymen bör ligga på timmar/år. Använd periodisering vid träningsplanering. Intervallträningen kan bedrivas på ett varierat sätt t ex sandsäck, mitsar eller löpintervaller. Träningsmodeller kan vara: 1. 1 min. arbete 30 sek vila x 10 set, 2. 2 min. arbete 1 min vila x 6 set, 3. 4 min. arbete 4 min vila x 4 set. Fortsätta med MAQ modellen där de individer som har funktionell rörlighet nu kan börja belasta med skivstång och fria vikter. Teknisk & mental utveckling: I denna period kan ungdomarna ta mer ansvar för sin egen träning och kan utveckla sin förmåga ytterligare att reflektera över sitt beteende och sin utveckling. Tränarens roll blir mer och mer coachande. Samtliga mentala färdigheter bör tränas. Självförtroende och motivation är fortsatt mycket viktiga faktorer samt arbetet med att designa egna och tydliga mål. Utbildning i mental träning, del 2. Regelbundna coachsamtal. Planera, genomföra och utvärdera träningen i en träningsdagbok. Fortsätta träna grundtekniker (KIHON) kontinuerligt.

4 Integrera mental träning och fysisk träning. Träna olika psykiska kvaliteter praktiskt, t ex koncentration, vilja, spänningsreglering & självförtroende. Skapa en miljö där ungdomarna får jobba mentalt i olika övningar under träningspassen. Fortsätta jobba med målsättning och motivation. Individuell teknikträning med kontinuerlig feedback. Regelbundna seminarier i samarbete med domarkommittén. Träna grenspecifikt exempelvis i grenen kumite : - fortsätta jobba med timing & avståndsbedömning, - poänggivande tekniker med alla 6 kriterier, - mer matchträning & tävlingsträning, - problemlösningar på mattan. Utbildning i kost & näringslära, del 2. Utbildning i träningslära, del 1. Utbildning i återhämtning (sömn, vila, kost mm). Fysiska tester. Nu börjar elitsatsningen! Del 3: år Mål: Lägga en större fokus på det taktiska & tekniska kunnandet, öka belastningsträningen, tävla internationellt. Syfte: Träning för att stå på pallen. Fysisk utveckling: Kroppen når mognad alla fysiologiska system är nu fullt träningsbara. Kontinuerlig klubbträning året runt. Systematisk styrke och konditionsträning året runt. Fortsätt om möjligt öka på träningsvolym/belastning successivt, max 20 % / år. Övervaka noggrant överträningssyndrom som trötthet, stress, utbrändhet & försämrad prestationsförmåga. Fortsätta med individuella träningsprogram där man kan prova olika träningsmodeller det finns olika sätt att bli bra!

5 Hur ska det göras Träna karate på ett målmedvetet sätt och med kvalité, d v s att planera träningen och följa upp utvecklingen i en träningsdagbok. Att ha förståelse för det man gör och inte bara göra. Använd periodisering vid träningsplanering. Utbildning i träningslära, del 2. Regelbundna fysiska tester. Teknisk & mental utveckling: Junior åren är förbi och nu blir det betydligt tuffare konkurrens som ung senior. Därför behövs nu ett starkt stöd från ledare och tränare bland annat för att orka hålla ut för att så småningom nå framgång som senior. Här är den mentala träningen väldigt viktig. Att man fortsätter tro på sig själv och sin förmåga även om man nu tävlar mot äldre, mer erfarna motståndare. Träningen av de mentala färdigheterna bör intensifieras för att kunna möta diverse olika problem som kan uppstå på vägen, t ex skador, för hög anspänning på tävlingar eller uteblivna framgångar. I den här perioden tar den aktive ett eget ansvar för sin träning och utveckling. Utbildning i mental träning, del 3. Regelbundna coachsamtal. Planera, genomföra och utvärdera träningen i en träningsdagbok. Fortsätta träna grundtekniker (KIHON) kontinuerligt. Kvalitet! Varje träning ska ha hög kvalitet och mycket tekniker i tävlingshastighet. Fortsätta jobba med målsättning och motivation. Regelbundna seminarier i samarbete med domarkommittén. Utbildning i kost & näringslära, del 3. Fysiska tester. Nu börjar vägen mot internationella medaljer!