UTMANARE /17. Kravanalysfrågor och Utvecklingstrappa med målet intag i SOK:s Topp- och Talangprogram senast 2016.

Transkript

1 Kravanalysfrågor och Utvecklingstrappa med målet intag i SOK:s Topp- och Talangprogram senast 2016 Fäktning Värja

2 Inledning Uppdraget består i att skapa en utvecklingstrappa med avseende på tid innan idrottaren är redo för SOK:s Topp- & Talangprogram (T&T). Utvecklingstrappan ska innehålla tydlighet med avseende på fysnivåer, insats, resultatnivåer och teknik. Syfte Syftet är att både OSF, aktiva och deras tränare ska få en klar bild av vad som krävs och är viktigt för att nå nivå för intag i T&T. Utvecklingstrappan kan även vara ett bra verktyg vid selektering av idrottare. Antagande Medelålder på olympisk medaljör är ca xx år och för senior VM-medaljör ca xx år. För att ha något att bygga utvecklingstrappan på utgår vi ifrån att man normalt är ca xx år när man är tillräckligt bra för intag i T&T.

3 Ålder och antal år i grenen på de aktiva i seniorvärldstoppen (= medaljörer + topp 8 på senaste VM+OS): Ålder - herrvärja En analys av de världscupens 16 högst rankade under vart och ett av åren visar en snittålder på 28,8 år. De flesta har debuterat på VC under sitt sista juniorår eller första seniorår och nådde sin första topp- 16- placering under sitt andra år och sin första topp- 8- placering efter i snitt två år. Antal aktiva år som seniorer - herrvärja Antalet individuella OS/VM- starter ger en uppfattning om antal säsonger i världseliten. I snitt har fäktarna på 16- bästa listan 6,0 individuella OS/VM- starter bakom sig med ett lägsta värde 2004 på 4,9 starter och ett högsta 2013 på 7,6 starter. Hänsyn måste dock tas till att för OS gäller speciella kvalificeringsregler och att unga fäktare från starka nationer kan ha svårt att kvalificera sig för landslaget. Ålder - damvärja En analys av de världscupens 16 högst rankade under vart och ett av åren visar en snittålder på 27,5 år. Damvärjfäktarna debuterar generellt i yngre ålder (18-19) på världscupen än herrarna men kan likaledes tidigt nå sin första framskjutna placering (topp 8). Antal aktiva år som seniorer - damvärja Fäktarna på 16- bästa listan snittar 6,3 individuella OS/VM- starter med ett lägsta värde 2005 på 3,8 starter och ett högsta värde 2009 på 7,9 starter. Snittet för antalet starter mellan åren varierar mer på damsidan än på herrsidan med tydligare upp- och nergång före och efter Olympiska spel. I och med att fäktarna debuterar i yngre åldrar borde den nationella kvalificeringen vara svagare än på herrsidan och möjligheten större för damer att tidigt kvalificera sig för deltagande på VM och OS. På damsidan kan man också notera att vissa fäktare är totalt frånvarande i samband med graviditeter vissa år för att sedan återkomma till 16- i- topp senare. Tävlingsfrekvens Hur ofta tävlar de bästa i seniorvärldstoppen nationellt och/eller internationellt VC och VM På seniornivå arrangeras en världscuptour av Internationella Fäktförbundet (FIE). Den börjar i januari och avslutas med zonmästerskap (EM etc.) i juni och VM i augusti. För yngre fäktare sträcker sig säsongen mellan november och april och avslutas med världsmästerskap för kadetter (>18 år) och juniorer (>20 år). För europeiska fäktare finns också ett U23- EM i juni. Tävlingssäsongen består idag av 8 VC- tävlingar samt ett zonmästerskap per världsdel och VM/OS. Under ett OS- år utgår VM. Mästerskapen samt fyra av VC- tävlingarna innehåller även lagtävlingar för landslag. I juniorklassen förekommer lagtävlingarna enbart på mästerskap.

4 I korthet kan sägas att de flesta toppfäktare tävlar på 6-8 av tourens 8 VC- tävlingar, samt 2 mästerskap. Vid sidan av världscuptouren finns mindre internationella tävlingar s.k. satellitvärldscuper. Här tävlar juniorer och yngre seniorer. En placering bland de 8 bästa på en sådan tävling, ger en åttondel av de poäng samma placering hade gett på en riktig VC- tävling. Utöver detta tillkommer nationella tävlingar, vilka kan variera i antal beroende på gällande system i respektive land. Insats för de aktiva i seniorvärldstoppen Hur stor är insatsen i timmar/pass/annat per år för träning och tävling på seniorvärldstoppnivå samt uppskatta insats vid ingång i T&T (ca 5-6 år innan medelåldern på OS-medaljörerna). Vi har inte någon sammanställd kunskap om hur och i vilken mängd elitfäktare i andra länder tränar. Generellt för herrvärja kan sägas att åldern på världseliten ökat under den senaste 20- årsperioden. Detta till följd av tävlingsformeln som premierar de som har hög VC- rankning vilka därmed får en konditionsmässigt sett mindre ansträngande väg till en hög placering. Samtidigt har själva matchfäktningen blivit mer intensiv och snabbare. Man kan förenklat säga att herrvärjan gått från att vara en uthållighetsgren med långa tävlingsdagar och många matcher i lägre tempo till en mer intensiv gren med färre matcher och högre matchtempo. För damvärjan kan inte samma analys göras eftersom damvärjan infördes i slutet på talet med sitt första deltagande på OS i Atlanta Inte heller kan vi direkt peka på någon nationell träningsmodell som är mer framgångsrik än andra. Framgångsrika länder tillämpar ett brett spektra av modeller för att bygga upp sin nationella fäktning. Det finns både de italienska och franska systemen med många skickliga inhemska tränare spridda över hela nationerna utan några direkta cluster. Det finns också mindre länder med utländskt rekryterade förbundstränare som fått ansvar för nationens samtliga fäktare på landslagsnivå (Schweiz) eller som klarar av hög kvalité med inhemska tränare (Estland). Det finns också länder som utnyttjar internationella fäktmästare som konsulter och lägger sina landslag på träningsläger hos denne eller tar fäktmästaren till sig i perioder (Kina) eller som har sina aktiva i Europa för träning vid träningscentra med hög kvalité (Venezuela). Tyskland är ett exempel på en annan modell som gått från ett system med nationellt träningscentra med så gott som obligatorisk klubbtillhörighet för landslagsmän, som brutit upp denna modell och gått till en mer decentraliserad klubbstruktur. Tyskland har dock tappat den topposition de tidigare haft. Likaså vad gäller träningsmängd för enskilda saknas sammanställd statistik. Vi kan utgå från att den är högst individuellt anpassad beroende på den aktives fäktstil och ålder. Generellt kan sägas att värjfäktning blir en alltmer krävande sport med höga krav på såväl den aktives teknik, fysiska kapacitet och mentala styrka. Däremot kan vi med säkerhet säga att avgörande för den aktives utveckling är att han/hon har en god träningsmiljö. Tillgång till varierad matchfäktning (assaut) med utmaningar i form av andra fäktare med olika stilar och kvalitéer är en förutsättning för framgång, speciellt för yngre fäktare.

5 Liksom i alla sporter blir elitfäktningen alltmer professionell och går inte att kombinera med en normal yrkeskarriär inom annat område. Det intensiva tävlingsprogrammet i kombination med träning som alterneras i perioder av uppbyggnadsträning och match- /teknikträning är så gott som oförenligt med annat än heltidssatsning. Idrottens/grenens Utvecklingstrappa för idrottens/grenens Utmanaråldrar. Utvecklingstrappan skall för år innehålla tydlighet gällande Insatsnivåer Se exceldokumentet Värjtratt resultatinsats av J Bergdahl131004, en flik för tävling + en flik träning. Fysnivåer Teknik Resultatnivåer Fäktaren ska uppfylla Svenska fäktförbundets uttagnings krav för internationella mästerskap samt något av de resultat som hör till åldersklassen nedan. Fäktaren ska vara knuten till en personlig tränare som planerar och genomför lektioner,benarbete,taktisk analys samt utvärdering. Projekt ledaren ska följa upp arbetet och ge förslag på utvecklings områden. Fäktaren, tränaren och projektledaren ska ha ett nära samarbete och kommunicera på ett bra sätt. De administrativa uppgifterna ska fyllas i och skickas in i tid. Fysiska tester enligt kravprofilen ska genomföras och följas upp. Alternativ till resultat som ska uppnås för att man anses ligga i resultat tratten. Ålder Klass Resultat 15-17år kadett Kvartsfinal vid ECC,KEM eller KVM Medalj vid KNM junior Kvartsfinal vid JEM Placering vid JVC eller JVM tablå 32 eller bättre Tablå 16 vid JVM eller JVC Medalj vid JNM Tablå 16 vid Satellit VC

6 21-23 U23 Medalj vid U23 EM senior Satellit WC bland de åtta bästa Tablå 64 vid VC Tablå 32 vid EM/VM senior Kvartsfinal vid VC 2 stycken placeringar bland de 16 på VC 1 placering bland de 16 på EM/VM