SINNESINTRYCK ger stimulans till hjärnan

Transkript

1 SOLLJUSET stärker humöret och ger D- vitamin som stärker skelettet STRESS- HORMONERNA minskar och må brahormonet ökar SINNESINTRYCK ger stimulans till hjärnan MÖTEN med andra människor ger stimulans och glädje FÖRBRÄNNINGEN ÖKAR och det blir lättare att hålla vikten, blodsockret och blodfetterna på lagom nivå STARKARE HJÄRTA ger bättre kondition och sänker blodtrycket Folkhälsoenheten i Nacka 2005 SKELETT, MUSKLER och LEDER blir starkare, balansen blir bättre och värken minskar Det är aldrig för sent att börja! IMMUN- FÖRSVARET stärks och vi klarar förkylningar bättre

2 Motion och upplevd hälsa bland medelålders män och kvinnor: Fysiskt aktiva mår bättre Den fysiska aktiviteten i sig visade sig ha ett starkare samband med upplevd hälsa än utbildningsnivå. De fysiskt inaktiva utgör en hälsomässig riskgrupp. Engström LM, Lindgärde F. Fysiskt aktiva mår bättre. Läkartidningen 15-16/2005.

3 KOL-patienter går längre och mår bättre av träning Träningen kan ske utan syrgas Träningen bör vara högintensiv och kan med fördel bedrivas i grupp Det krävs träning mer än en gång per vecka för att bibehålla de positiva effekterna Wadell, K. Physical training in patients with chronic obstructive pulmonary disease COPD. Umeå universitet Ref. Läkartidningen 51-52/2004

4 Motion minskar de ansträngningsutlösta andningsbesvären vid astma Vid träning förbättras den fysiska kapaciteten, och de ansträngningsutlösta andningsbesvären minskar. Träningen bör föregås av premedicinering och en lugn och stegrad uppvärmning. Emtner M, Larsson K. Motion minskar de ansträngningsutlösta andningsbesvären vid astma. Läkartidningen 9/2005.

5 Fysisk aktivitet kan ha effekt på aterosklerosprogress hos medelålders friska män Resultaten förstärker den kliniska relevansen i att inkludera fysisk aktivitet i rekommendationer för primär- och sekundärprofylax av hjärt- och kärlsjukdom. Rauramaa R et al. Effects of aerobic physical exercise on inflammation and atherosclerosis in men: the DNSASCO study: a sex-year randomized, controlled trial. Ref Läkartidningen 48/2004

6 Fysisk aktivitet har en nyckelroll i hypertonibehandlingen Ökad fysisk aktivitet har en nyckelroll i det framtida hälsoarbetet för att minska livsstilsrelaterad blodtrycksstegring och kardiovaskulär sjukdom, både som prevention och behandling. Den blodtryckssänkande effekten är likvärdig med den vid farmakologisk (mono)terapi. Fysisk aktivitet är fortfarande underutnyttjad vid behandling av hypertoni. Börjesson M, Dahlöf B. Fysisk aktivitet har en nyckelroll i hypertonibehandlingen. Läkartidningen 3/2005.

7 Ändrad livsstil är grunden för behandling av hypertoni Det finns ett flertal olika livsstilsförändringar som gynnsamt kan påverka riskfaktorer för framtida hjärt-kärlsjukdom med eller utan samtidig sänkning av blodtrycket (evidensstyrka 1). Livsstilsåtgärder kan minska behovet av behandling med läkemedel och ska vara basen i omhändertagandet av personer med högt blodtryck (evidensstyrka 1). Måttligt förhöjt blodtryck. En systematisk litteraturöversikt. SBU 170/2004.

8 Kranskärlssjukdom kräver regelbunden fysisk träning Regelbunden fysisk aktivitet och träning påverkar positivt flera riskfaktorer för kranskärlssjukdomen och minskar risken för insjuknande och återinsjuknande. Ståhle A. Kranskärlssjukdom kräver livslång regelbunden fysisk träning. Läkartidningen 39/2004

9 Fysisk aktivitet bättre än PCI* vid stabil angina! Färre kardiovaskulära händelser i träningsgruppen. Kostnaden per vunnen CCS-klass signifikant lägre i träningsgruppen. PCI* utan samtidig regelbunden fysisk aktivitet är att betrakta som suboptimal terapi. *Ballongsprängning Hambrecht R et al. Percutaneous coronary angioplasty compared with exercise training in patients with stable coronary artery disease: a randomized trial. Ref Läkartidningen 28-29/2004.

10 Det går att förebygga fetma hos vuxna med insatser för att förbättra kost och fysisk aktivitet Förebyggande åtgärder mot fetma. En systematisk litteraturöversikt. SBU 173/2004

11 Motion effektivt vapen i kampen mot typ 2-diabetes Regelbunden fysisk träning/motion minskar risken för att utveckla typ 2-diabetes. Fysisk träning kan förbättra den metabola kontrollen hos patienter med typ 2-diabetes. Östenson CG, Båvenholm P, Efendic S. Motion effektivt vapen i kampen mot typ 2-diabetes. Läkartidningen 49/2004.

12 Flera analyser visar att det är kostnadseffektivt med insatser för att stimulera äldre till ökad fysisk aktivitet Förebygga eller bota. Om kostnadseffektiva sjukdomsförebyggande metoder i hälso- och sjukvård. Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting.

13 Gamla muskler blir som nya! Träning kan förbättra både styrka och uthållighet långt upp i åren. Mångårig styrketräning bevarar muskelmassan och muskelstyrkan hos äldre. Livslångt motionerande motverkar åldersförändringarna i muskulaturen. Lexell J. Gamla muskler blir som nya! Läkartidningen 3/1999.

14 Träning ökar muskelstyrkan och förhindrar troligen höftfraktur Ökad fysisk aktivitet hos äldre ökar muskelstyrkan med upp till 200%. Karlsson M. Träning ökar muskelstyrkan och förhindrar troligen höftfraktur. Läkartidningen 35/2002.

15 Rörelseträning som ett frakturvaccin Minskar åldersberoende förlust av benmassa Förbättrar balans, koordination och muskelstyrka Antalet fall minskar Måttlig fysisk aktivitet minskar antalet höftfrakturer med upp till 40%

16 Benskörhet förebyggs med fysisk aktivitet, kalcium och hormoner Aktiviteten bör vara viktbelastande, regelbundet återkommande och av tillräcklig intensitet. Piehl-Aulin K, Brahm H. Benskörhet förebyggs med fysisk aktivitet, kalcium och hormoner. Läkartidningen 3/1999.

17 Träning ökar benmassan hos barn God evidens för att träning under tillväxten har gynnsamma effekter på skelettet och benmassan. De gynnsamma effekterna på skelettet bibehålls i många år efter det att högintensiv träning avslutats. Karlsson M. Träning ökar benmassan hos barn men bara obetydligt hos vuxna. Läkartidningen 35/2002. Karlsson M. Fysisk aktivitet i ungdomen skyddar mot frakturer och benskörhet i ålderdomen. Medikament 2/2004.

18 Kan fysisk inaktivitet bidra till cancer? Samband mellan fysisk inaktivitet och tjocktarmscancer dyker upp i den ena epidemiologiska studien efter den andra. Starka indikationer finns för att låg fysisk aktivitet ökar risken för tjocktarmscancer och sannolikt för andra cancerformer, fr.a. Bröstcancer. Gerhardsson de Verdier N. Fysisk inaktivitet och cancer är sambanden kausala? Läkartidning 3/1999.

19 Fysisk aktivitet ökar överlevnaden vid bröstcancer Kvinnor som är fysiskt aktiva har minskad risk att drabbas av bröstcancer. Fysiskt aktiva kvinnor hade en signifikant minskad risk för död i bröstcancer. Bästa överlevnaden vid måttlig fysisk aktivitet. Rutqvist LE. Fysisk aktivitet ökar överlevnaden vid bröstcancer. Läkartidningen 1-2/2006

20 Indikationer finns för att fysisk aktivitet har terapeutisk effekt vid depression Motion är ett värdefullt komplement till gängse antidepressiv behandling. Träning har positiv effekt vid behandling av depression. Kjellman, B. Indikationer finns för att fysisk aktivitet har terapeutisk effekt vid depression. Läkartidningen 5/2005.

21 Otränade individer sämre rustade att tåla psykisk och fysisk stress Fysisk inaktivitet ger sämre förmåga att hantera påfrestningar i vardagen. Fysisk inaktivitet uppmärksammas alltmer vid behandling och prevention av stress och stressrelaterade sjukdomar. Börjesson M, Jonsdottir IH. Fysisk aktivitet som profylax och terapi vid stressrelaterade tillstånd.

22 Motion på recept framkomlig väg Motionsrådgivning kan vara effektiv och ge många positiva effekter på kardiovaskulära riskfaktorer utan att påverka livskvaliteten negativt. Med beteendevetenskapliga principer kan vi bli bättre pedagoger och mer framgångsrika att hjälpa patienterna att ändra sina motionsvanor. Hellénius ML, Arborelius E. Motion på recept kan hjälpa patienten ändra sina vanor. Läkartidningen 30-31/1999.

23 Skriftlig ordination rekommenderas Skriftlig ordination ger större följsamhet till fysisk aktivitet hos patienterna i jämförelse med de patienter som får muntlig ordination. Swinburn BA, Walter LG, Arroll B, Tilyard MW, Russell DG, The green prescription study: a randomized controlled trial of written exercise advice provided by general practitioners. American Journal of public health, 88 (1998:2, feb,)

24 Råd är kostnadseffektivt Råd om fysiskt aktivitet till riskindivider är mycket kostnadseffektivt. Lindgren et al. Preventive Medicine 2003;36:403-9.

25 Framgångsfaktorer för FaR Patientorienterat arbetssätt Utbildad personal Råd och recept kombineras Uppföljning Patienten sätter upp egna mål Kallings LV, Leijon M. Erfarenheter av FaR. FHI 2003

26 FaR ökar fysisk aktivitet 6 månader efter FaR rapporterade patienterna en signifikant högre fysisk aktivitetsnivå. 6 månader efter FaR uppgav fler patienter att de genomförde en förändring till mer fysisk aktivitet eller vidmakthöll den ökade fysiska aktiviteten. Kallings L, Leijon M, Hellénius ML, Ståhle S. Fysisk aktivitet på recept (FaR) ökar den fysiska aktivitetsnivån hos patienter inom primärvården. Presentation vid Läkarstämman 2005.