Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Änggårdsskolan läsåret 2011-12

1 (13) Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Änggårdsskolan läsåret 2011-12 Gäller skola (F 6) och fritidshemmen 2012-05-09 Claes Ehrnebo Rektor Änggårdsskolan Änggårdsskolan Tel: 013 20 78 30 581 81 LINKÖPING

2 Rutiner för akuta åtgärder vid misstänkt fall av mobbning 1. Den personen (elev, förälder eller personal) som får kännedom om eventuell mobbning tar kontakt med antimobbningsgruppen (personlig kontakt, telefon, mail, anggards.antimobbningsgrupp@linkoping.se eller brevlådan vid entrén till slöjden). 2. Antimobbningsgruppen utreder händelsen/händelserna genom att samla in så mycket information så möjligt från den utsatte, personal, andra elever (eventuellt förövaren) och vuxna som kan bidra med uppgifter. 3. Bedömer skolan att det handlar om mobbning kontaktas förövaren/förövarna omgående. Då får förövarna information om att skolan inte accepterar mobbing. Mobbningen ska upphöra direkt. 4. Rektor informeras. 5. Alla berörda föräldrar informeras. 6. Antimobbinggruppen dokumenterar alla samtal på särskild blankett (datum, deltagare, vad som framkommit, överenskommelser som gjorts, beslut som tagits, vem som ska göra vad). Protokollen förvaras inlåsta i säkerhetsskåpet. 7. Uppföljningssamtal hålls inom två veckor. 8. Rektor rapporterar skriftligen till skolområdeschef enligt Rutin för anmälningar till huvudmannen. Rutiner för anmälan vid kränkande behandling 1. Personal som bevittnar att en elev utsätts för kränkning för alltid samtal med berörda inblandade och i de fall där kränkningen är av sådant slag att man kan reda ut det omgående behövs ingen uppföljning. 2. Kränkningen beskrivs och rapporteras till rektor/bitr.rektor på särskild blankett (se bilaga). 3. När man bedömer att så är nödvändigt tas kontakt med elevens/elevernas vårdnadshavare. 4. Är kränkningen av sådan art att mer långsiktiga åtgärder behöver sättas in så görs detta. Åtgärderna bestäms av den som gjort anmälan, eventuellt i samråd med personal ur skolans elevhälsoteam. Vid behov tar man hjälp av skolans antimobbinggrupp. Åtgärderna ska anges på samma blankett där anmälan gjordes. En uppföljning av åtgärderna görs efter överenskommen tid. Uppföljningen görs på särskild blankett (se bilaga). 5. Finns sådan överenskommelse ska elevens/elevernas vårdnadshavare ta del av planerade åtgärder och uppföljningen av dessa. 6. Finns misstankar om att personal kränker elev tar man genast kontakt med rektor, som i sin tur har ansvar för att kontakta den/dem det berör och besluta om åtgärder och uppföljning. 7. Rektor ansvarar för arkivering av blanketter och rapportering till huvudman.

3 Långsiktiga åtgärder vid fall av mobbning, diskriminering och kränkande behandling Rektor tillsamman med antimobbningsgruppen ansvarar för att en kartläggning görs av hur eleverna har det på skolan (se nedan). All personal har skyldighet att rapportera till rektor om någon blir utsatt för kränkningar. Eleverna på skolan står i ett särskilt beroendeförhållande till personalen. Därför är det särskilt allvarligt om en vuxen brister i sitt ansvar och utsätter någon, barn eller arbetskamrat, för kränkande behandling. Se rutin nedan. Elev som blivit utsatt för kränkning erbjuds stödsamtal. Skolans antimobbinggrupp följer utvecklingen och rektor kallar vid behov till elevvårdskonferens. Åtgärdsprogram skrivs vid behov. Det kan även bli aktuellt att överväga om det kan vara strukturer i verksamheten som ligger till grund för eller påverkar ev. uppkomst av diskriminering. Därför är det viktigt att vi utvärderar och analyserar vår verksamhet ur olika perspektiv. Rutiner för händelse av att personal kränker elev Kommunen har en kommunövergripande rutin som gäller när personal kränker barn. Den finns på linweb. Följande rutin gäller: Rutin för handläggning av anmälan Så snart ansvarig arbetsledare fått kännedom om att vuxen kränkt elev eller att kränkning kan ha inträffat skall arbetsledaren utreda uppgifterna. Arbetsledningen vidtar nödvändiga åtgärder. Vårdnadshavaren underrättas. Skolområdeschef informeras omgående. Bedöms kränkningen som allvarlig, dvs. att kränkningen är att betrakta som en brottslig handling, skall arbetsledningen göra polisanmälan. Eleven erbjuds medicinsk/psykologisk hjälp och eventuellt upprättas ett åtgärdsprogram. Eleven/vårdnadshavaren informeras om Barn och elevombudsmannen roll och eventuellt rätt till skadestånd. Eventuell anmälan till Arbetsmiljöverket. Rektor dokumenterar vad som inträffat och de åtgärder som har gjorts. Skolområdeschef informeras skriftligen en gång i månaden enligt Rutin för anmälningar till huvudmannen. Redovisning av hur planen för 2010-11 genomförts 1. Gruppen mot kränkande särbehandling (antimobbinggruppen) har jobbat med sitt uppdrag enligt de planer som finns. 2. Arbetet med kamratstödjarna har fungerat väl 3. Elevenkät genomfördes i april 2011 (se kvalitetsredovisningen) 4. Kartläggning av otrygga platser gjordes i maj 2011 5. Utöver detta har alla elever i åk 3 och 5 intervjuats enskilt av personal. 6. Vi anordnade en utbildningsdag för kamratstödjarna under hösten 2010. 7. I ett par klasser har en noggrannare kartläggning av elevernas trygghet och trivsel gjorts.

4 Analys och utvärdering av hur planen för 2010-11 har genomförts A Punkt 1 och 7 Antimobbinggruppen har följt skolans plan och agerat tidigt när man fått reda på att något/några barn inte har det bra. Vid två tillfällen under läsåret genomförde man en noggrannare kartläggning (en mer omfattande enkät och elevintervjuer) i ett par klasser. Efter kartläggningen arbetade man med elever och föräldrar för att komma tillrätta med situationen. En ny kartläggning genomfördes efter insatserna. Resultatet visade att läget hade förbättrats. B Punkt 2 och 6 Kamratstödjarna har tillsammans med antimobbinggruppen genomfört en utbildningsdag. Samarbetsövningar och resonemang som man genomfört under dagen har man utfört i klassen med stöd av klassläraren. Det har fallit väl ut. Kamratstödjarna träffar antimobbinggruppen med jämna mellan rum under läsåret och det är värdefullt för att fånga upp kamratstödjarnas syn på hur det är på skolan. Bl. a påpekade kamratstödjarna att de inte ville ha rollen som poliser eller skvallerbyttor på rasterna. Som ett resultat av diskussionen utformade de vuxna i antimobbinggruppen en ny roll för medlemmarna. De ska i fortsättningen tillsammans med klassläraren arbeta förebyggande i klassen med hjälp av olika övningar som man tränar på träffarna med antimobbinggruppen. C Punkt 3 Elevenkäten genomfördes i april. Analys av resultatet visade på mycket positiva värden när det gäller hur väl man trivs på Änggårdsskolan. En av orsakerna är den samhörighet som finns mellan barnen på hela skolan. Ett skäl till detta kan vara de gemensamma aktiviteter (våra traditioner) som vi har på skolan. Som ett resultat av denna analys föreslogs att vi skulle utöka de åldersblandade aktiviteterna. D Punkt 4 Kartläggningen visade att en del elever känner sig otrygga i omklädningsrummet tillgymnastiken. För de yngre barnen behövs alltid en vuxen per omklädningsrum. En annan otrygg plats som nämns är grusplanen bakom mellanstadiet. Här behövs schema för när klasserna kan använda planen. E Punkt 5 Elevintervjuerna i åk 3 och 5 visar på att de allra flesta trivs mycket bra på skolan. Några elever är lite ensamma. Eleverna föreslår ofta att man kan hjälpa de som är ensamma genom att fråga om de vill vara med.

5 Åtgärder och plan för läsåret 2011-12 på skola och fritidshem A Den fördjupade kartläggningen ska göras omgående när vi får signaler om att det inte är en trivsam miljö i en klass. För att få ett gott resultat behöver skolan fokusera på att tidigt få till ett konstruktivt samarbete där föräldrarna involveras. Vi saknar underlag för att bedöma hur eleverna upplever hur trygghet och trivsel är på fritidshemmet. Under våren 2012 ska en enkät genomföras som undersöker detta. Ansvarig för utformningen är antimobbinggruppen och ledningsgruppen. B C D E Antimobbinggruppen träffar kamratstödjarna sju gånger under läsåret. Man går igenom övningar (samarbetsövningar, diskussionsfrågor mm) som sedan görs i klassen. Övningarna i klassrummet leds av lärare med stöd av kamratstödjarna. Utöver de åldersblandade aktiviteter som skolan har som tradition ska ytterligare möjligheter för eleverna att arbeta åldersblandat skapas. Alla elever på skolan (F-6) ska jobba med ett gemensamt tema. Under arbetet ska eleverna arbeta i åldersblandade grupper F-6 vid minst tre tillfällen. I åk 1 ska klassläraren följa med till idrotten för att vara med tillsammans med idrottsläraren när eleverna klär om. Elevrådet gör ett schema för grusplanen för alla klasser som vill spela fotboll där. Antimobbinggruppen tar fram övningar som visar hur man kan ta hand om klasskamrater som är lite ensamma. Övningarna genomförs sedan i klassen.

6 Rutiner för kartläggning av verksamheten Fyra gånger per läsår fyller eleverna i en enkät om hur de har det i skolan. Den fjärde enkäten är något mer omfattande. För att veta hur barnen har det på Änggårdsskolan får alla elever varje vår svara på en anonym enkät. Enkäten består av 10 frågor och de handlar om trygghet och trivsel. Ex: Känner du att någon vuxen bryr sig om dig? och Hur bra trivs du på Änggårdsskolan? Resultatet presenteras på utvärderingsdagen den 9 maj 2012. Varje år intervjuas eleverna i årskurs 3 och 5 enskilt av en personal från antimobbingruppen om hur de har det i skolan. Här finns möjlighet att ställa uppföljande frågor. Elever i åk 3 6 skriver en berättelse under rubriken Så här är det att gå i klass.. En sammanställning görs av vad eleverna har skrivit om. Deras påståenden skrivs ner under rubrikerna NEGATIVT, NEUTRALT och POSITIVT. Det ger en bra bild av hur eleverna har det i klassen. Sammanställningen analyseras av arbetslagen som kan komma med förslag på åtgärder. I varje klass från åk 2 finns en flicka och en pojke som är kamratstödjare. Personalen i gruppen mot kränkande särbehandling träffar regelbundet kamratstödjarna för att diskutera hur det är i klasserna, t ex om något händer som inte vuxna ser. Varje elev i åk 1 6 får fylla i en enkät där otrygga platser anges. Resultatet presenteras för personalen. När skolsköterskan genomför klassundersökningar pratar hon med eleverna om hur de har det i skolan. I skolkatalogen informeras om skolans arbete mot mobbning och vad föräldrarna kan göra när de undrar över hur barnen har det i skolan. Det ska vara lätt för eleverna att komma i kontakt med antimobbinggruppen. Fr. o m läsåret 2010-11 finns det en låst brevlåda där man kan lämna meddelande. Antimobbinggruppen har också en e-postadress (anggards.antimobbningsgrupp@linkoping.se) dit eleverna och föräldrarna kan skriva för att berätta vad de har på hjärtat. I de klasser som vi upplever att stämningen inte är bra, kommer vi att använda enkäten som är utformad av Robert Tornberg (fil dr LiU) och är mer konkret än den vi genomför varje vår. Resultatet analyseras och åtgärder sätts in. Efter en tid genomförs enkäten på nytt för att se om åtgärderna har haft effekt.

7 Skolans målsättning Vår målsättning är att alla elever, föräldrar och all personal i vår verksamhet känner sig trygga samt vågar och tillåts att vara sig själva oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Ingen i verksamheten får utsättas för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Om någon strider mot detta är alla som har kännedom om kränkningen skyldiga att meddela detta till skolpersonal eller rektor. Alla elever all personal känner till skolans rutiner gällande utredning av misstänkt diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Alla vet var de ska vända sig och hur de kan få hjälp. I Lagen står det att skolan ska motverka diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet och uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder och ålder. Vi motverkar detta genom att: Kön Vi arbetar för pojkars och flickors rätt att välja aktiviteter utifrån intresse och inte utifrån könsstereotypa val. Vi tillåter inga nedsättande ord som har med könstillhörighet att göra. Könsöverskridande identitet eller uttryck Vi tillåter inte nedsättande ord om personer med könsöverskridande identitet eller uttryck och hävdar i vår undervisning att alla människor har rätt till sin egen identitet. Etnisk tillhörighet I vårt arbete tar vi hänsyn till kulturella och etniska skillnader och främjar till diskussion vid eventuella kulturkrockar gällande exempelvis klädsel eller språk. Vi tillåter inga rasistiska symboler, ord eller andra rasistiska handlingar. Vi tillåter inga nedsättande ord som har med etnisk tillhörighet att göra. Religion eller annan trosuppfattning Prov eller annan obligatorisk verksamhet schemaläggs ej på samma dag som religiösa högtider om det hindrar något barn/elev från att delta. Barn/elever ges två dagar som är möjliga att ta ut som ledighet t ex vid religiös högtid. Vi tillåter inga nedsättande ord som har med trosuppfattning att göra. Sexuell läggning I mötet med våra elever visar vi att varje människa är unik och ska mötas med respekt. Vi tillåter inte nedsättande ord med sexuell anspelning. Funktionshinder Vi har en fysisk miljö som är anpassad för barn/elever med funktionshinder. Vi tar hänsyn i schemaläggningen så att barn/elever med fysiskt funktionshinder ska hinna förflytta sig mellan salarna. Vi informerar även i klasser och på föräldramöten om olika funktionshinder som finns i verksamheten för att öka förståelse inför dessa. Vi tillåter inga nedsättande ord som har med funktionshinder att göra. Ålder Vi diskriminerar ingen på grund av uppnådd ålder. Det betyder bl. a att vi motverkar alla former av nedsättande kommentarer mot någon elev som inte har en åldersadekvat placering. Förbudet hindrar inte särbehandling pga. ålder, om den har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga.

8 Förankring i verksamheten Rektor, skolans ledningsgrupp och gruppen mot kränkande särbehandling genomför i april en uppföljning och utvärdering av hur planen fungerar. Resultatet presenteras för personalen på en studiedag i april, då planen diskuteras. Vid samma tillfälle presenteras också resultatet av den genomförda enkäten och vad som kommit fram av de enskilda samtal som varje elev har haft med en personal. En analys och förslag på åtgärder görs. Rektor har ansvaret för att likabehandlingsplanen följs upp och utvärderas. Vid behov ska planen förbättras så att den svarar upp mot det behov som finns. Var och en som arbetar på Änggårdsskolan är skyldig att följa planen och komma med förslag på förbättringar. Likabehandlingsplanen ska vara ett levande dokument för personal, elever och vårdnadshavare. I klasserna ska man samtala om planen och förklara varför den finns och hur vi alla ska göra för att följa planen. Planen ska presenteras och diskuteras på föräldramöten och i föräldrarådet. Den ska implementeras och förslag på förändringar ska beaktas. Likabehandlingsplanen ska integreras i all undervisning och i hela verksamheten. Den är en angelägenhet för all personal och ska hållas levande genom ex. klassråden, temadagar, grupparbete och diskussioner kring ämnet utifrån etik och värdegrund. Likabehandlingsplanen ska vara lättillgänglig för både personal och elever i skolan. Den ska finnas i varje klassrum, så att vi ofta kan återkomma till den. Planen ska dessutom finnas på skolans hemsida. Metoder för att uppnå skolans mål Se texten under rubriken Kartläggning av verksamheten. I det stycket anges vad skolan gör i sitt systematiska arbete för att kartlägga hur eleverna har det på skolan. Skolans grupp mot kränkande särbehandling träffar kamratstödjarna regelbundet för att arbeta med värdegrundsfrågor och för att resonera om hur det är i de olika klasserna. Under ett par dagar varannan höst åker man på läger med kamratstödjarna för att fördjupa sig i värdegrundsfrågor och för att skapa en god anda i gruppen. Varannan höst har kamratstödjarna en utbildningsdag. Personalen i gruppen initierar värdegrundsfrågor som diskuteras i klasserna och i personalgruppen. Gruppen träffas en gång i veckan för att organisera arbetet, bl. a planerar man vilka elever man ska träffa för samtal.

9 Så här står det i vår skolkatalog om arbetet för att stoppa mobbning: DET GÅR ATT STOPPA MOBBNING och KRÄNKANDE BEHANDLING! Vuxna kan hjälpa! Elever, lärare och elevvårdspersonal kan göra mycket men det är nödvändigt att även hemmen hjälper till. Barn berättar inte alltid om mobbning som de känner till, därför att de tror att det är skvaller eller för att de är rädda för hämnd. Att berätta om mobbning är inte skvaller, det är att hjälpa dem som har det svårt. Skolans personal berättar aldrig varifrån de fått sin information utan löser problemet så att ingen utpekas eller drabbas, Visa tydligt för ditt barn att du inte accepterar att mobbning förekommer. Om skola och hem tar avstånd från mobbning får detta en positiv inverkan på barnen. Prata med ditt barn om mobbning. Är någon i klassen utsatt? Är någon ensam eller utfryst? Ta kontakt med skolan om ditt barn berättar om mobbning. Vi kan alla hjälpas åt att skapa en skola där alla har det bra och trivs. På vår skola kan du kontakta någon ur anti-mobbningsgruppen: Annelie Apelqvist lärare Tel: 0706 54 69 58 Dinko Laks lärare Tel: 073 922 05 66 Elisabeth Olsson skolsköterska Tel: 20 78 35 Ia Sjölin elevassistent Tel: 073 92 94 234 Mia Stoltz fritidsledare Tel: 0708 26 06 65 Du kan också lägga lapp i den låsta brevlådan vid slöjdingången. Det går också bra att maila till anggards.antimobbningsgrupp@linkoping.se

10 Rutiner för att upptäcka mobbning och kränkande behandling Förutom den systematiska kartläggningen av hur barnen har det på skolan ska du som personal vara lyhörd. observera beteenden i klassrum, matsal och på raster skapa en sådan kontakt med barnen att eleverna vågar säga till om de själva eller någon i deras närhet blir diskriminerade. vid behov ta upp ämnet till diskussion under enskilda samtal med barn och/eller vårdnadshavare. Förebyggande arbete Det förebyggande arbetet är mycket viktigt för att vi ska nå målet att ingen på Änggårdsskolan blir utsatt för kränkande behandling. Det innebär bl a att: personalen har uppsikt över barnen när de har rast. personalen har reflexväst på sig när han/hon är rastvakt. personalen får kompetensutveckling för att lättare kunna upptäcka diskriminering. De ska även utveckla sin kunskap om diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Det ska ske genom fortbildning på studiedagar och diskussioner på personalkonferenser. Personalen i gruppen mot kränkande särbehandling ska vara spjutspetsar. litteratur och annat undervisningsmaterial bör granskas så att de inte innehåller diskriminerande text eller bilder. Den ska även vara allsidig och visa på en mångfacetterad bild av samhället och t.ex. inte endast förmedla en bild utifrån heterosexuella, svenska, manliga och/eller kristna normer. aktiviteter som görs av gruppen mot kränkande särbehandling, kamratstödjarna, klassråden och elevrådet, ska syfta till att skapa en god stämning på skolan. En god anda är grunden för alla relationer. Personalen har fått fortbildning i SET (SocioEmotionell Träning / Livskunskap). Skolverket har nyligen utvärderat olika antimobbingprogram. Det är viktigt att använda givna lektionsupplägg med förnuft och vara medveten om de negativa effekter som vissa planeringar kan innehålla. Samråd med antimobbningsgrupp och rektor ska göras. Gemensamma klassöverskridande aktiviteter skapar en god anda på skolan t ex skattjakten, melodifestivalen, mini-os, minimaran, skogsdagen mm.

11 Nyckelbegrepp/Definitioner Skolverkets definitioner av aktuella begrepp lyder: Barn: Den som deltar i eller söker till förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorgenligt skollagen. Elev: Den som utbildas eller söker utbildning enligt skollagen. Personal: Anställda eller uppdragstagare i utbildning och annan verksamhet. Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån olika grunder. Diskriminering används också som begrepp i fall där institutioner genom t.ex. strukturer och arbetssätt upplevs som kränkande. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Trakasserier: Ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, kön eller som är av sexuell natur och ålder. Trakasserier är alltså diskriminering och kan utföras av vuxna gentemot barn eller elever eller mellan barn och elever. Annan kränkande behandling: Ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker ett barns eller elevs värdighet. Mobbning: En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Rasism: En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet: Rädsla för; stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. Homofobi: En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en starkt negativ syn på homo- och bisexualitet och homo- eller bisexuella personer. Sexism: Betraktelse- eller handlingssätt som innebär diskriminering på grund av kön. Med kön avses enligt svensk lag det kön som registrerats för en person vid födelsen eller det kön som senare fastställts för henne eller honom. (Källa: Skolverkets Allmänna Råd 2006, Allmänna råd och kommentarer För arbetet med att främja likabehandling och för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling, s. 10-12, definitioner är direkt citat från källan men ej stycket i sig då det är komprimerat)

12 Bakgrund Lagens ändamål och tillämpningsområde 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Diskrimineringslagen 2008:567 Skolans ledning och all personal tar, i enlighet med ovan nämnda lag, avstånd från alla former av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Skolans rektor, skolans ledningsgrupp, skolans grupp mot kränkande särbehandling, elevrådet och föräldrarådet har arbetat med att ta fram planen. Skolans grupp mot diskriminering och kränkande behandling kallas i dagligt tal för antimobbinggruppen. Olika former av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Trakasserier är kränkningar som har samband med diskrimineringsgrunderna och kan, liksom annan kränkande behandling, utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera och äga rum i alla miljöer. Kränkningar kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. De kan utföras inte bara under den tid och på den plats där verksamheten äger rum utan också via t.ex. telefon och dator (sms, mms, e-post och chatt). De kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. De kan ta sig uttryck i fysiskt, verbalt eller icke-verbalt uppträdande eller bemötande. Trakasserier och annan kränkande behandling kan ta sig uttryck i nedsättande tillmälen, nedsvärtning, förtal och ryktesspridning, förlöjligande eller förnedrande uppförande som t.ex. negativa kommentarer om utseende eller beteende. Det kan också handla om att frysa ut eller hota liksom att skapa och sprida rasistiska eller homofobiska texter eller bilder och märken med annat kränkande innehåll. Olika studier visar att pojkar och flickor många gånger använder olika maktmedel och också drabbas olika. Mycket pekar t.ex. på att man i förskolan och skolan främst uppmärksammar pojkars kränkningar eftersom dessa oftast är fysiska och därför synligare och lättare att upptäcka. Flickor använder ofta strategier som kan vara svårare att upptäcka, t.ex. utfrysning. Ett aktivt jämställdhetsarbete liksom kunskap om hur olika faktorer sammantaget påverkar situationen är av stor vikt vid arbetet att motverka kränkningar. (Källa: Skolverkets Allmänna Råd 2006, Allmänna råd och kommentarer För arbetet med att främja likabehandling och för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling, s. 12-13)

13 Länkar till källor för vidare information och tips Allmänna råd och kommentarer - För arbetet med att främja likabehandling finnes på Skolverkets hemsida (http://www.skolverket.se) under publikationer. Barn- och elevombudets riktlinjer: http://www.skolverket.se/content/1/c4/99/50/riktlinjer_besk.pdf Barn- och elevskyddslagen: http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2006:67 Information från Barn- och elevombudet: Vad innebär barn- och elevskyddslagen? http://www.skolverket.se/sb/d/1910