Hagbyskolans Likabehandlingsplan

Transkript

1 Hagbyskolans Likabehandlingsplan Kränkande behandling I skollagen och i läroplanerna används begreppet kränkande behandling som ett samlingsbegrepp för olika former av kränkningar. Detta innebär att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Även institutioner som t. ex. skolan kan genom strukturer och arbetssätt upplevs som kränkande. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiskt och återkommande. Kränkningar utförs av och drabbar såväl barn, ungdomar som vuxna. En viktig utgångspunkt är att den som uppger att han eller hon blivit kränkt alltid måste tas på allvar. Ansvarspersoner på skolan: Madeleine Zerne, rektor tel / Zlatko Jankovic, rektor tel / Skolpsykolog Malin Angberg tel Skolsköterska Ulrika Lidman tel Friendsgruppen Det är okej att tänka vad som helst men det är inte okej att säga vad som helst!

2 Kränkning kan ta sig uttryck som: Fysiska Verbala Psykosociala Text och bildburna t.ex. bli utsatt för slag och knuffar t.ex. bli hotad, kallad hora, bög t.ex. utfrysning, ryktesspridning t.ex. klotter, brev, lappar, e-post, sms, mms Mobbning Förutsätter att den som utsätts kränks vid upprepade tillfällen, vilket skiljer mobbning från andra former av kränkande behandling. Det råder en obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbning. Diskriminering Det är ett begrepp för negativ och därmed kränkande behandling av personer eller grupper av personer utifrån olika grunder såsom kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Rasism Det bygger på en föreställning om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper. Mot bakgrund av en sådan uppfattning ses några grupper som mindre värda och det är legitimt att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Att varken ingripa eller skaffa hjälp är också en negativ handling

3 Nyckelbegrepp/Defenitioner För att tydliggöra verksamhetens tolkning av vad diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling kan innebära. Skolverkets definitioner av aktuelle begrepp lyder. Barn: Den som deltar i eller söker till förskoleverksamhet eller skolomsorg enligt skollagen. Elev: Den som utbildas eller söker utbildning enligt skollagen. Personal: Anställda eller uppdragstagare i utbildning och annan verksamhet. Diskriminering: Är ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån olika grunder. Diskriminering används också som begrepp i fall där institutioner genom t.ex. strukturer och arbetssätt upplevs som kränkande. De fem diskrimineringsgrunderna är Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Sexuell läggning eller funktionshinder. Trakasserier: Ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevsvärdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Sexuell läggning, Funktionshinder och kön som är av sexuell natur. Trakasserier är alltså diskriminering och kan utföras av vuxna gentemot barn eller elever eller mellan barn och elever. Annan kränkande behandling: Ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker ett barns eller elevs värdighet. Mobbning: En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Rasism: En föreställning om den egne folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitimera att förtryck, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet: Rädsla för; stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristiska.

4 Homofobi: En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller samhälle och som ger uttryck för en stark negativ syn på homo- och bisexualitet och homo- och bisexuella personer. Sexism: Betraktelse- och handlingssätt som innebär diskriminering på grund av kön. Med kön avses enligt svensk lag, det kön som registrerats för en person vid födelsen eller det kön som senare fastställts för henne eller honom. Olika former av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Trakasserier är kränkningar som har samband med diskrimineringsgrunderna och kan, liksom annan kränkande handling, utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera och äga rum i alla miljöer. Kränkningar kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. De kan utföras inte bara under den tid och på den plats där verksamheten äger rum utan också via t.ex. telefon och dator ( sms, mms, e-post och chatt). De kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. De kan ta sig uttryck i fysiska, verbalt eller icke-verbalt uppträdande eller bemötande. Trakasserier och annan kränkande behandling kan ta sig uttryck i nedsättande tillmälen, nedsvärtning, förtal och ryktesspridning, förlöjligande eller förnedrande uppförande som t.ex. negativa kommentarer om utseende eller beteende. Det kan också handla om att frysa ut eller hota liksom att skapa och sprida rasistiska eller homofobiska texter eller bilder och märken med annat kränkande innehåll. Olika studier visar att pojkar och flickor många gånger använder olika maktmedel och också drabbas olika. Mycket pekar t.ex. på att man i förskolan och skolan främst uppmärksammar

5 pojkars kränkningar eftersom dessa oftast är fysiskt och därför synligare och lättare att upptäcka. Flickor använder ofta strategier som kan vara svårare att upptäcka, t.ex. utfrysning. Ett aktivt jämställdhetsarbete liksom kunskap om hur olika faktorer sammantaget påverkar situationen är av stor vikt vid arbetet att motverka kränkningar. I lagen (2006:67) står att skolan ska motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Vi motverkar detta genom att: Kön ex. Vi arbetar för pojkars rätt att anamma kvinnlighet likväl som flickors rätt att anamma manlighet, t.ex. genom kläder och smink. Flickor antas inte vara mindre tekniskt lagda än pojkar och pojkar antas inte vara mindre omvårdande än flickor. Etnisk tillhörighet ex. Vi i vårt arbete tar hänsyn till kulturella och etniska skillnader och främjar till diskussion vid eventuella kulturkrockar gällande exempelvis klädsel eller språk. Vi tillåter inga rasistiska symboler, ord eller andra rasistiska handlingar. Religion eller annan trosuppfattning ex. Prov eller annan obligatorisk verksamhet schemaläggs ej samma dag som religiösa högtider om det hindrar något barn/elev från att deltaga. Barn/elever ges två dagar som är möjliga att ta ut som ledighet vid religiös högtid. Barn/elever som vill be har tillgång till ett bönerum där de kan be i lugn och ro. Sexuell läggning - ex. Vi inte tillåter ord som hora, slampa och andra nedvärderande ord. Ett homosexuellt par ska bemötas på samma vis som ett hetrosexuellt par och inneha samma rättigheter vid t.ex. en skoldans. Kommunen har infört en policy gällande

6 abiturientbalens genomförande. Policyn finns på Linweb. Funktionshinder ex. Vi har en fysisk miljö som är anpassad för barn/elever med funktionshinder. Vi tar hänsyn i schemaläggningen så att barn/elever med funktionshinder ska hinna förflytta sig emellan salarna. Vi informerar även i klasser och på föräldramöten om olika funktionshinder som finns i verksamheten för att öka förståelsen inför dessa. Rutiner för att upptäcka diskriminering Att personalen är lyhörd Att personalen observerar beteenden i klassrum, matsal och på raster Att personalen skapar en sådan kontakt med barnen/eleverna att eleverna vågar säga till om de själva eller någon i deras närhet blir diskriminerade. Att via enkäter som barnen/eleverna får svara på urskilja var och när risken för diskriminering är störst. Att ämnettas upp till diskussion under enskilda samtal med barn/elever och/eller vårdnadshavare. Förebyggande åtgärder Ordningsregler förankras hos all personal, föräldrar och elever. Rastregler förankras hos all personal och elever. Rastvakter med västar och områdesansvar för personal. Antimobbningsgrupp finns på skolan som arbetar mot kränkande behandling den s.k. Friensgruppen. De träffas två timmar/vecka. En gång i månaden träffas Friensgruppen och Kamratstödjarna, för att ta tempen i klasserna. Två gånger per termin träffas Frinesgruppen,

7 skolledningen och elevvårdsteam(skolsköterskan och psykolog). En pärm innehållande Hagbyskolans Likabehandlingsplan som utformats av Friensgruppen och skolledningen, samt information om Friends ska finnas i alla klassrum. I klasserna 3-6 finns det kompisstödjare, en tjej och en kille i varje klass. En gång per månad är det kompisstödjarträff då vi pratar om bland annat det sociala klimatet i klasserna. I klas F-2 ligger ansvaret på respektive pedagog. Två gånger per termin är det stoträffar, då träffas alla kompisstödjare tillsammans med Friendsteamet. Under storträffarna genomförs värderingsövningar7trygghetsövningar. Dessa ska sedan utföras i klasserna, de leds av kompisstödjarna och lärare/personal. Personalen arbetar förebyggande i klasserna med bland annat projekt Charlie, kompissamtal, tjej- och killsnack, och hemlig kompis. Minst en gång per månad ska respektive personal i varje klass genomföra värderingsövningar/trygghetsövningar. All personal på skolan är skyldiga att anmäla all form av kränkande behandling till Friendsgruppen och skolledningen. Friendsgruppen med kompisstödjarna och elevrådet planarar och genomför tillsammans med all personal och alla elever på skolan olika gemensamma aktiviteter minst en gång per termin. Under hösten filmvisning och under våren vårfest. En gång per vecka bör någon ansvarig personal i respektive klass stämma av med kompisstödjarna om det social klimatet i klassen.

8 Under hösten informerar Friendsgruppen på föräldramöte i år F och år 3. I skolkatalogen finns information om antimobbningsarbetet på Hagbyskolan. I katalogen finns även telefonnummer dit föräldrar kan vända sig.

9 Årsplanering Vikten av ett vårdat språk tas upp på höstens alla förädramöten. Friensgruppen planerar Friendsåret under en arbetsdag i början av höstterminen. Andra veckan på höstterminen skickas en broschyr med information om Friends hem till alla vårdnadshavare och elever på skolan. Kompisstödjarval i år 3 samt ett brev skickas till alla föräldrar i slutet av augusti. Under september besöker friendsgruppen alla klasser på skolan och berättar om friends och hur tillsammans arbetar mot kränkande behandling. För att undersöka arbetsklimatet och verksamhetens organisation genomför Friendsgruppen under februari elevenkäter med alla elever på skolan. Uppföljning och eventuella åtgärder diskuteras i Friendsgruppen i samråd med elevvårdsteamet och berörd personal. Under en personalkonferens eller en studiedag redovisa elevenkäterna för all personal på skolan. Personalen får i uppgift att fundera på åtgärder. Elevenkäterna redovisas för vårdnadshavarna på föräldrarådet. De får i uppgift att fundera på åtgärder. Vid detta tillfälle informeras dessutom vårdnadshavarna om skolans arbete mot kränkande behandling och Frinds. Kompisstödjaravslutning en förmiddag i slutet av december. Efter Friendsenkäten/ Föräldraenkäten följer Friendsgruppen upp Hagbyskolans Likabehandlingsplan. Den utvärderas och ny årlig plan upprättas. Utvärdering av Friendsåret med alla kompisstödjare på den sista träffen före skolavslutningen.

10 Kompisstödjaravslutning en förmiddag i juni. Friendsåret utvärderas och avslutas under en arbetsdag i slutet av terminen.

11 Åtgärder vid kränkande behandling (elev-elev) Eleven som utsätts för kränkande behandling eller den som blivit vittne till kränkningen vänder sig till någon av följande personer: Personal på skolan Vårdnadshavare Kompisstödjare Eleven som utfört kränkande handling får en allvarlig tillsägelse av personalen på skolan aom blivit informerad om händelsen. In blandad personal har dessutom samtal med den elev som blivit kränkt. Uppföljningssamtal sker fortlöpande. Vid upprepning: Eleven få ren lapp hemskickad där händelseförloppet beskrivs. Lappen ska tillbaka till skolan senest en dag efeter med underskrift av vårdnadshavare.( Se bilaga 1) Vid upprepning: Eleven och vårdnadshavaren kallas till samtal på skolan. Medverkande från skolan är klassläraren och den personal som varit inblandad i händelsen. Vid upprepning: Eleven får ha egen rast vid nästkommande lektion. Utebliven undervisning tas igen som läxa. Vid upprepning Eleven och vårdnadshavaren kallas till elevvårdskonferens. Närvarande är klasslärare, skolsköterska, skolpsykolog, skolledning, speciallärare och den personal som varit inblandad i händelsen. Vid upprepning Eleven får tillfällig undervisning på annan plats i en vecka. Vid upprepning

12 Eleven får byta klass. Vid upprepning Eleven blir polisanmäld. Allt dokumenteras av inblandad personal.

13 Åtgärder vid kränkande behandling (vuxen elev) Eleven som utsätts vänder sig till följande personer: personal på skolan vårdnadshavare kompisstödjare Personen som blir informerad om händelsen kontaktar skolledningen. Enskilda samtal med de inblandade. Samtalen leds av skolledning och skyddsombudet medverkar. Eventuellt kan Friendsgruppen och fackliga företrädare medverka under samtalen. Skoledningen samlar in information om händelseförloppet. Enskilda uppföljningssamtal med de inblandade. Samtalen leds av skoledningen och skyddsombudet medverkar. Eventuellt kan Friendsgruppen och fackliga företrädare medverka under samtalen. Vid upprepning vidtas disciplinära åtgärder. Allt dokumenteras av skoledningen. Arbetsmiljögruppen underrättas under ärendets gång. Företagshälsovården kan underrättas. Åtgärder vid kränkande handling

14 (elev vuxen) Personal som utsätts vänder sig till skoledningen. Enskilda samtal med de inblandade. Samtalen leds av skolledningen och skyddsombudet medverkar. Eventuellt kan Friendsgruppen och fackliga företrädare medverka under samtalen. Skolledningen samlar in information om händelseförloppet. Enskilda uppföljningssamtal med de inblandade. samtalen leds av skolledningen och skyddsombudet medverkar. Eventuellt kan Friendsgruppen och fackliga företrädare medverka under samtalen. Vid upprepning vidtas disciplinära åtgärder. Allt dokumenteras av skolledningen. Arbetsmiljögruppen underrättas under ärendets gång. Företagshälsovården kan underrättas. Åtgärder vid mobbning (elev elev)

15 Elev som utsätts för mobbning eller den sim blirit vittne till mobbning vänder sig till någon av följande personer: personal på skolan Fiendsgruppen vårdnadshavare kompisstödjare Friendsgruppen informeras av den person som eleven har anförtrott sig åt. Enskilda samtal med den mobbade. Medverkande av två från Friendsgruppen. Den mobbade blir erbjuden att ha med sig en kompis i samtalet. Friendsgruppen tar kontakt med den mobbade på ett diskret sätt, ofta genom klassläraren. Friendsgruppen samlar in information. Enskilda samtal med inblandade elever. Medverkande av två från Friendsgruppen. Eleverna blir erbjudna att ha med sig en kompis under samtalet. Eleverna får i uppgift av Friendsgruppen att berätta hemma samma kväll om samtalet och åtgärder som bestämts. Någon från Friendsgruppen ringer hem till de inblandade elevernas vårdnadshavare senast en dag efter samtalet. Enskilda uppföljningssamtal med den mobbade och med mobbaren/mobbarna. Medverkande är två från Friendsgruppen. Den mobbade blir erbjuden att ha med sig en kompis under samtalet. Allt dokumenteras av Friendsgruppen. Skolledningen underrättas under ärendets gång. Åtgärder vid mobbning (vuxen elev)

16 Elev som blir utsatt för mobbning vänder sig till någon av följande: personal på skolan Friendsgruppen vårdnadshavare kompisstödjare Friendsgruppen informeras av den som eleven anförtrott sig åt. Friendsgruppen kontaktar skolledningen. Enskilda samtal med de inblandade. Samtalen leds av skolledningen, skyddsombudet och Friendsgruppen medverkar. Fackliga företrädare och vårdnadshavare kan medverka under samtalen. Skolledningen samlar in information om händelseförloppet. Enskilda uppföljningssamtal med de inblandade. Samtalen leds av skolledningen och Friendsgruppen medverkar. Fackliga företrädare och vårdnadshavare kan medverka under samtalen. Vid upprepning vidtas disciplinära åtgärder. Allt dokumenteras av skolledningen. Arbetsmiljögruppen underrättas under ärendets gång. Åtgärder vid mobbning (elev - vuxen)

17 Personal som utsätts för mobbning vänder sig till skolledningen. Enskilda samtal med de inblandade. Samtalen leds av skolledningen, skyddsombudet och Friendsgruppen medverkar. Fackliga företrädare och vårdnadshavare kan medverka under samtalen. Skolledningen samlar in information om händelseförloppet. Enskilda samtal med mobbaren. Samtalen leds av skolledningen. Eventuellt kan Friends medverka under samtalen. Skyddsombudet ska medverka. Enskilda uppföljningssamtal med de inblandade. Samtalen leds av skolledningen. Skyddsombudet och Friendsgruppen medverkar. Fackliga företrädare och vårdnadshavare kan medverka under samtalen. Allt dokumenteras av skolledningen. Arbetsmiljögruppen underrättas under ärendets gång. Företagshälsovården kan underrättas. Hagbyskolans målsättning

18 Vår målsättning är att alla barn/elever och all personal i vår verksamhet känner sig trygga samt vågar och tillåts att vara sig själva oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Ingen verksamhet får utsättas för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Om någon strider mot detta är alla som har kännedom om kränkningen skyldiga att meddela detta till skolpersonal eller rektor. Alla barn/elever och all personal känner till skolans rutiner gällande utredning av misstänkt diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Alla vet vart de ska vända sig och hur de kan få hjälp.