Hagbyskolan Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling 2011/2012. Hagbyskolan

Transkript

1 Hagbyskolan Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Skola, särskola, fritidshem och förskoleklass Verksamhetsår: 2011/2012 KRÄNKANDE BEHANDLING ÄR OLAGLIGA HANDLINGAR. HAGBYSKOLANS LEDNING OCH ALL PERSONAL TAR AVSTÅND FRÅN ALLA FORMER AV DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING. Hagbyskolans målsättning Vår målsättning är att alla barn och elever och all personal i vår verksamhet känner sig trygga samt vågar och tillåts att vara sig själva oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, eller ålder. Ingen i verksamheten får utsättas för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Om någon bryter mot detta är alla som har kännedom om kränkningen skyldiga att meddela detta till skolpersonal eller rektor. Alla barn och elever och all personal känner till skolans rutiner gällande utredning av misstänkt diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Alla vet var de ska vända sig och hur de kan få hjälp. Detta dokument ger alla berörda; personal, elever och vårdnadshavare en möjlighet att känna till skolans förhållningssätt och hur vi agerar om situationer som omfattas av planen uppkommer. Likabehandlingsarbetet regleras i två regelverk: Diskrimineringslagen (2008:567) Skollagen 5 och 6 kap (2010:800) I skolans uppdrag ingår att arbeta för barns och elevers lika rättigheter och möjlighet att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en skola fri från detta då en trygg skoldag är en förutsättning för att lära och utvecklas. Här följer en kort förklaring av de centrala begreppen inom detta område. Begreppsförklaringarna är citat hämtade från Förebygga diskriminering och kränkande behandling, Främja likabehandling (2009), sid. 4-16; tillsammans med dessa citat finns också invävt förklaringar från skolans likabehandlingsplan, 2009/ (17)

2 Diskriminering Det är ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av personer eller grupper av personer utifrån olika grunder. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder. Diskrimineringen kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering: Med detta menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till exempelvis elevens kön. Ett exempel kan vara att en elev nekas tillträde till en skolaktivitet med motiveringen att det redan är så många elever av samma kön som deltar i aktiviteten. Indirekt diskriminering: Med detta menas att elever diskrimineras genom att alla behandlas lika. Ett exempel kan vara om alla elever serveras samma mat trots att det finns elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Trakasserier har samband med de sju diskrimineringsgrunderna,(se nedan), medan kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet utan samband med diskrimineringsgrunderna. Tanken är att begreppet; kränkande behandling, ska täcka in alla former att kränkande behandling. Det kan till exempel handla om att reta eller mobba någon. Mobbing: En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan person skada eller obehag. Kränkningar och trakasserier kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Även institutioner som t ex skolan kan genom strukturer och arbetssätt upplevas som kränkande. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematisk och återkommande. Trakasserier och kränkningar utförs av och drabbar såväl barn, ungdomar som vuxna. En viktig utgångspunkt är att den som uppger att han eller hon blivit kränkt alltid måste tas på allvar. Trakasserier och kränkningar kan vara: Fysiska: t.ex. bli utsatt för slag och knuffar Verbala: t.ex. bli hotad, kallad hora, bög, svordomar Psykosociala: t.ex. utfrysning, ryktesspridning Text- & bildburna t.ex. klotter, brev, lappar, e-post, sms, mms, foton 2 (17)

3 Diskrimineringsgrunder Kön: Skolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Skolan ska också förebygga och förhindra trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier. Även transsexuella, alltså personer som har ändrat eller kommer att ändra sin juridiska könstillhörighet, skyddas utifrån diskrimineringsgrunden. Etnisk tillhörighet: Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av etnisk tillhörighet. Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet. Du kan ha flera etniska tillhörigheter. Skolan har också ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Rasism: En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitimera att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet: Rädsla för; stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. Religion och annan trosuppfattning: Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av religion eller annan trosuppfattning. Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i den svenska grundlagen. Undervisningen ska vara icke-konfessionell och skolan får inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel ateism. Funktionshinder: Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av funktionshinder. Funktionshinder kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella och påverka livet på olika sätt. Som funktionshinder räknas både sådana som syns, som att man använder rullstol och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi. Funktionshinder kan uppstå till följd av en sjukdom eller något annat tillstånd. De kan också uppstå till följd av en medfödd eller förvärvad skada. Sexuell läggning: Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning. Med sexuell läggning menas, homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Skolan ska arbeta mot homofobi och med rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning. Homofobi: En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller samhälle och som ger uttryck för en stark negativ syn på homo- och bisexualitet och homo- eller bisexuella personer. 3 (17)

4 Könsöverskridande identitet eller uttryck: Den här diskrimineringsgrunden omfattar de flesta transpersoner. Transpersoner är ett paraplybegrepp som används om människor som på olika sätt bryter mot samhällets normer kring könsidentitet och könsuttryck mot föreställningar om hur kvinnor, män, pojkar, flickor förväntas se ut. Transpersoner kan till exempel vara transvestiter, intersexuella eller inter-transgenderpersoner. För att omfattas av diskrimineringsskyddet måste personens könsöverskridande identitet eller uttryck uppfattas av andra, men det krävs inte att den som diskriminerar känner till begreppen. Diskrimineringsgrunden har inget samband med sexuell läggning. Ålder: Elever får inte diskrimineras eller trakasseras i skolan på grund av ålder. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Det är tillåtet att särbehandla på grund av ålder i förskolan, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola och särskola, till exempel indelning i grupper utifrån barnens och elevernas ålder eller om det finns ett berättigat syfte. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Befogade tillsägelser Skolans personal måste ibland tillrättavisa elev för att skapa en god miljö för hela klassen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om eleven ifråga kan uppleva det som kränkande. Det är okej att tänka vad som helst men det är inte okej att säga vad som helst! 4 (17)

5 Förebyggande åtgärder Syftet är att minimera risken för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Här dokumenteras insatser som behövs och som har arbetats fram efter revidering av tidigare likabehandlingsplaner för att främja barns och elevers rättigheter och möjligheter i skolan. Skolans ordningsregler och rastregler är förankrade hos all personal, föräldrar och elever. Rastvakter med västar och områdesansvar för personalen. Antimobbningsgrupp finns på skolan som arbetar mot kränkande behandling det sk. Friendsteamet. De träffas två timmar/vecka. En gång i månaden träffas Friendsteamet och Kamratstödjarna, för att ta tempen i klasserna. Två gånger per termin träffas Friendsteamet och skolledning. Skolledningen informerar sedan vidare till elevvårdsteamet (skolsköterska och psykolog). En pärm innehållande Hagbyskolans Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling som utformats av personalen, eleverna, elevrådet, kamratstödjarna, Friendsteamet och skolledning, samt information om Friends ska finnas i alla klassrum. I klasserna 3-6 finns det kompisstödjare, två tjejer och två killar i varje klass. En gång per månad är det kompisstödjarträffar då vi pratar om bland annat det sociala klimatet i klasserna. I klass F-2 ligger det ansvaret på respektive pedagog. Två gånger per termin är det storträffar, då träffas alla kompisstödjare tillsammans med Friendsteamet. Under storträffarna genomförs värderingsövningar/trygghetsövningar. Dessa ska sedan utföras i klasserna, de leds av kompisstödjarna och lärare/personal. Varje klass arbetar regelbundet med värderingsövningar/trygghetsövningar. Personalen arbetar också förebyggande i klasserna med bland annat projekt Charlie, kompissamtal, tjej- och killsnack, hemlig kompis och fadderverksamhet. Det stora flertalet av personalen på fritids gått utbildningen Lärande samspel. Personal och elever från Särskolan hälsar på i förskoleklass varje termin. All personal på skolan är skyldiga att anmäla all form av kränkande behandling till Friendsteamet och skolledningen. Friendsteamet med kompisstödjarna och elevrådet planerar och genomför tillsammans med all personal och alla elever på skolan olika gemensamma aktiviteter minst en gång per termin. På agendan under hösten finns bl.a. en filmvisning och under våren en vårfest. Föräldraråden informeras kontinuerligt under läsåret om Hagbyskolans pågående arbete vad gäller skolans utvecklingsarbeten. Varje klass har representanter som kallas till möte av rektor 2-3 gånger per termin. Efter varje möte skickas protokoll från mötet till alla vårdnadshavare. I slutet av vårterminen skickas en enkät ut till föräldrarna på skolan. 5 (17)

6 Främjande arbete Hagbyskolans Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling är ett viktigt redskap i vårt arbete för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Utifrån diskrimineringsgrunderna (ej könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder), syftar det främjande arbetet till att hitta och stärka de positiva förutsättningarna för att alla elever ska ha lika rätigheter och möjligheter. Kön ex. Vi arbetar för pojkars rätt att anamma kvinnlighet likväl som flickors rätt att anamma manlighet, t.ex. genom kläder och smink. Flickor antas inte vara mindre tekniskt lagda än pojkar och pojkar antas inte vara mindre omvårdande än flickor. Etnisk tillhörighet ex. I vårt arbete tar vi hänsyn till kulturella och etniska skillnader och främjar till diskussion vid eventuella kulturkrockar gällande exempelvis klädsel eller språk. Vi tillåter inga rasistiska symboler, ord eller andra rasistiska handlingar. Religion eller annan trosuppfattning ex. Prov eller annan obligatorisk verksamhet schemaläggs ej på samma dag som religiösa högtider om det hindrar något barn/elev från att delta. Barn/elever ges möjlighet att ta ut enstaka dagar som ledighet vid religiös högtid. Barn/elever som vill be får tillgång till ett bönerum där de kan be i lugn och ro. Funktionshinder ex. Vi har en fysisk miljö som är anpassad för barn/elever med funktionshinder. Vi tar hänsyn i schemaläggningen så att barn/elever med funktionshinder ska hinna förflytta sig mellan salarna. Vi informerar även i klasser och på föräldramöten om olika funktionshinder som finns i verksamheten för att öka förståelse inför dessa. (I aktuella klasser.) Sexuell läggning ex. Ett homosexuellt par ska bemötas på samma vis som ett hetrosexuellt par och inneha samma rättigheter. Kommunen har infört en policy gällande abiturientbalens genomförande. Policyn finns på Linköpings kommuns hemsida. 6 (17)

7 Rutiner för att upptäcka diskriminering Om det upptäcks att någon blir utsatt för kränkning/kränkningar av elev/elever eller vuxen ska en vuxen på skolan omedelbart kontaktas, som i sin tur går vidare med ärendet enligt fastlagda rutiner. Det finns också möjlighet för eleverna att vända sig till någon av skolans kamratstödjare som i sin tur vänder sig till vuxen. Våra planerade insatser under året utgår bl.a. från de kartläggningar vi gör i form av enkäter som barnen/eleverna får svara på där vi kan urskilja var och när risken för diskriminering är som störst, de enkäter som skickas hem till vårdnadshavare, (både skolans egna och den kommunövergripande enkäten som skickas hem till vårdnadshavare med barn i år 3 och år 6), samt genom de ärenden som anmäls och utreds av friendsteamet. Det finns även andra tillfällen när olika former av kränkningar kan upptäckas. Därför krävs också: att personalen är lyhörd. att personalen observerar beteenden i klassrum, matsal och på raster. att personalen skapar en sådan kontakt med barnen/eleverna att eleverna vågar säga till om de själva eller någon i deras närhet blir diskriminerade. att ämnet tas upp till diskussion under enskilda samtal med barn/elever och/eller vårdnadshavare. Ansvarspersoner på skolan: Madeleine Zerne, rektor Carolina Österberg, bitr. rektor Pia Lindgren, rektor (Särskolan) Malin Angberg, skolpsykolog Ulrika Lidman, skolsköterska Magnus Nilsson, Friendsgruppen Ingela Kellerman, Friendsgruppen Robert Ahxner, Friendsgruppen Rune Jansson, Friendsgruppen (17)

8 KARTLÄGGNING OCH NULÄGESANALYS Utformningen av likabehandlingsplanen mot diskriminering och kränkande behandling bygger på det dagliga arbetet i verksamheterna och personalen utvärderar regelbundet verksamheten tillsammans med eleverna i klassråd, via elevråd och med kompisstödjarna vid möten och storträffar, för att ständigt förbättra klimatet på skolan. Två gånger/termin träffas berörd personal i årskursvisa möten för att diskutera och utvärdera arbetet med barn i behov av särskilt stöd. En övergripande utvärdering och analys görs även av arbetslagen. En del av utvärderingarna är resultat och analys av den föräldraenkät som går hem till samtliga vårdnadshavare i slutet av vårterminen, kommunens attitydundersökning i år 3 och 6 och skolans egen Friendsenkät. Utvärderingarna leder fram till att nya arbetsdokument upprättas. Ett av dokumenten omfattar likabehandlingsarbetet och arbetet mot diskriminering och kränkande behandling heter Trygghet och arbetsro och omfattar delplaner för respektive årskurs. Uppföljning av 2010/2011 Under vårterminen 2011 genomförde Friends sin årliga enkätundersökning för att se hur eleverna trivs i skolan och om de känner sig i trygga. Det framkom, i likhet med tidigare enkätsvar, att majoriteten av eleverna trivs på skolan, men resultaten visar också att de yngre barnen upplevde oro när de tänkte på omklädningsrummet i idrotten. I årskurs 4-6 framkom att det används ett tråkigt språk med fula ord. I kommunens undersökning fick skolan följande resultat: Antal svarande Linköpings kommun, år 3 Hagbyskolan, år 3 Det är oftast arbetsro på lektionerna I skolan känner jag mig lugn och trygg Jag känner att de som arbetar i skolan bryr sig om mig 62,8 53,3 90,6 96,7 91,3 91,1 Antal svarande Linköpings kommun, år 6 Hagbyskolan, år 6 Det är oftast arbetsro på lektionerna I skolan känner jag mig lugn och trygg Jag känner att de som arbetar i skolan bryr sig om mig 64,7 67,8,3 93,5 93,5 92,5 92,5 8 (17)

9 Resultat av Hagbyskolans föräldraenkät som genomfördes i maj 2011 visade att: 136 barn instämde helt med att de trivdes på Hagbyskolan 63 barn instämde med att de trivdes på Hagbyskolan 8 barn var tveksamma om de trivdes på Hagbyskolan 0 barn tog avstånd från att de trivdes på Hagbyskolan. Hagbyskolans likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling har reviderats utifrån nya lagbestämmelser och en ny årlig plan har upprättats efter utvärderingen och analys av Friendsenkäten och föräldraenkäten som genomförts under vårterminen Utvärdering och kartläggning sker löpande via t.ex. kamratstödjarna och bl.a. har språkbruket registrerats som en återkommande punkt som bör förbättras. Rektor har i skolans nyhetsbrev, som går hem till samtliga vårdnadshavare (5-6 ggr/år), påtalat detta vid flera tillfällen. Skolan har även i sitt arbete med Mål- och utvecklingsplanerna utarbetat rutiner för att använda, utvärdera och analysera arbetet med planen; Trygghet och arbetsro. Utbildning av samtlig personal i skolbarnomsorg i förhållningssätt; Lärande samspel. 9 (17)

10 MÅL OCH KONKRETA ÅTGÄRDER I anslutning till analysarbetet har även ett antal punkter med konkreta åtgärder arbetats fram: 1. I flera friendsenkäter i rad har det framkommit att de yngre eleverna ibland känner sig otrygga i idrottens omklädningsrum och att elever använder mycket fula ord så har vi i våra mål- och utvecklingsplaner för trygghet haft med just dessa två punkter, omklädningsrum och fult språkbruk. Vi vill att alla ska känna sig trygga på alla platser i skolan och har försökt att schemalägga så att det ska kunna vara en vuxen med i omklädningsrummet, rastvakterna ska också titta in i omklädningsrummet när de har sitt pass. 2. Skolan har ökat bemanningen av rastvakter (i synliga, gula västar) för att skapa ett tryggt utomhusklimat. Dessutom finns extra vuxna med ute på rastvakt som stöd för enskilda barn. 3. Vi vill fortsätta att arbeta med det fula språkbruket och rekommenderar därför alla klassa att ha med språkbruk som en punkt på föräldramöten, för att även få med föräldrarna i diskussionen. Vi ska som personal alltid säga till när vi hör elever som säger fula ord för att markera att det inte är okej. 4. Samarbete mellan stadierna och klasserna medverkar till att eleverna känner sig trygg och lär känna andra barn på skolan än just de som är i den egna klassen. Skolans Friendsteam ordnar därför olika aktiviteter för alla elever på skolan med syfte att skapa trivsel och trygghet t ex en fika-dag på våren, då eleverna fikar tillsammans i åldersblandade tvärgrupper och filmvisning på hösten. Under läsåret 2011/2012 kommer de åldersblandade grupperna att fortsätta att träffas regelbundet. Varje grupp kommer varsin vecka att vara ansvariga för Friendsboden där alla uteleksaker förvaras. Gruppen kommer att få hjälpa till att hålla ordning där och att se till att alla leksaker lämnas tillbaka. Syftet är både att skapa trygghet och samhörighet men också att ta ansvar för våra saker på Hagby. 5. Vi kommer även att fortsätta med vårt projekt Hela skolan läser, där eleverna träffas i tvärgrupper och de äldre bland annat läser för de yngre. Alla klasser har regelbundna samtal och övningar med syfte att bl.a. bli medvetna om hur man själv är samt träna samarbete. Det kan vara i form av tjej/killsnack, Charlie-övning, dramaövning eller värdegrundsövningar. Värdegrundsarbete är också en punkt i vår mål- och utvecklingsplan för trygghet och arbetsro. 6. Vårterminen 2012 arbetar vi vidare med temaarbetet Vänliga våren där vi tillsammans försöker att förbättra språkbruket på skolan genom att uppmuntra eleverna att hälsa och att säga något vänligt till vandra. Inom ramen för temat ordnas också en vårfikadag, där elever från klasserna bildar olika grupper och fikar tillsammans; F-år 6. Stommen för Vänliga våren är ökat samarbete mellan klasserna som därigenom bidrar till en ökad vi-känsla på skolan och som i förlängningen påverkar våra attityder. Alla klasser gör något för en annan klass och personalen på skolan föregår med gott exempel. 10 (17)

11 Skolbarnomsorg 1. Genom vår öppenhet mellan avdelningarna blir all personal känd av barnen och barnen känner personalen. Detta skapar stor trygghet för alla. Vi för fortlöpande diskussioner hur vi kan vidareutveckla arbetet med förhållningssätt och värdegrund, som är en stor del av tryggheten. Med ökad samsyn ökar tryggheten för alla. 2. För att föräldrar och barn ska känna sig trygga med personalen ser vi till att skapa en god kontakt i de dagliga mötena. Drop-in fika, erbjudande om utvecklingssamtal och föräldramöten är ytterligare exempel på samverkan med föräldrarna. 3. Ökat samarbete mellan skola och fritids i arbetet med barnen i behov av särskilt stöd. (2 ggr/termin). Utarbetade rutiner för Friends arbetsår: Friendsteamet planerar Friendsåret under en arbetsdag i början av höstterminen. På ett av höstens personalmöte berättar Friendsteamet om Friends och arbetet på skolan. Detta för att skolans personal ska vara uppdaterad i arbetet mot kränkande behandling och ny personal ska bli informerad. Kompisstödjarval i år 3 samt ett brev skickas hem till alla föräldrar i början av terminen. I början av terminen besöker Friendsteamet alla klasser på skolan och berättar om Friends och hur vi tillsammans arbetar mot kränkande behandling. Friends anordnar filmvisning för alla elever på skolan. Kompisstödjarna träffas regelbundet och har även en gemensam avslutning en förmiddag i slutet av december. Temaarbetet Vänliga våren där vi tillsammans försöker att förbättra språkbruket på skolan genom att uppmuntra eleverna att hälsa och att säga något vänligt till varandra. Inom ramen för temat ordnas också en vårfikadag, där elever från klasserna bildar olika grupper och fikar tillsammans; F-år 6. För att undersöka arbetsklimatet och verksamhetens organisation genomför Friendsteamet en enkätundersökning för alla elever på skolan på vårterminen. Uppföljning och eventuella åtgärder diskuteras i Friendsteamet i samråd med elevvårdsteamet och berörd personal. Under en personalkonferens alternativt en studiedag redovisas en sammanställning av elevenkäterna för all personal på skolan. Personalen får i uppgift att fundera på åtgärder. Teamet ger även återkoppling under organiserade former till respektive mentor om anledning finns. Denna återkoppling ser skriftligt alternativt under sammankallande mötesform. Elevenkäterna redovisas för vårdnadshavarna på föräldrarådet. De får i uppgift att fundera på åtgärder. Vid detta tillfälle informeras dessutom vårdnadshavarna om skolans arbete mot kränkande behandling och Friends. 11 (17)

12 Resultaten av enkäterna analyseras och all personal upp Hagbyskolans likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. Den utvärderas och ny årlig plan upprättas. Kompisstödjaravslutning en förmiddag i början av juni. Friendsåret utvärderas med hjälp av enkät till all personal på skolan och teamets verksamhetsår avslutas under en arbetsdag i slutet av vårterminen. 12 (17)

13 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Resultaten av målen och åtgärderna ska mätas i nästkommande elevenkät, föräldraenkät och vid uppföljnig och analys av de uppsatta målen i mål- och utvecklingsplanen Trygghet och arbetsro 1. Uppföljning och utvärdering av språkbruket i elevenkäten som genomförs vårterminen Analys och förslag på eventuella åtgärder arbetas fram i arbetslagen och friendsteamet som presenteras för kamratstödjarna och elevrådet. Eventuellt omformuleras målet till Likabehandlingsplanen mot diskriminering och kränkande behandling 2012/2013. Löpande utvärdera i arbetslagen hur rastvaktsresursen fungerar i omklädningsrummen. 2. Uppföljning och utvärdering av rastvaktsschema och bemanning av extra vuxna vid raster för att skapa ett tryggt utomhusklimat. Eventuellt omformuleras målet till Likabehandlingsplanen mot diskriminering och kränkande behandling 2012/ Uppföljning och utvärdering av språkbruket genom föräldraenkäten som genomförs i slutet av vårterminen Analys och förslag på eventuella åtgärder arbetas fram i arbetslagen, friendsteamet och presenteras för kamratstödjarna och elevrådet. Eventuellt omformuleras målet till Likabehandlingsplanen mot diskriminering och kränkande behandling 2012/ Uppföljning och utvärdering av samarbete mellan stadierna och klasserna för en ökad trygghet och för att lära känna andra elever på skolan än just de som är i den egna klassen. Utvärdering sker genom fokussamtal av representanter från friendsteamet och skolans rektor. Analysen presenteras i arbetslagen och för kamratsstödjarna och elevrådet. Förslag på eventuella åtgärder arbetas i dessa grupper och eventuellt omformuleras målet till Likabehandlingsplanen mot diskriminering och kränkande behandling 2012/ Projekt Hela skolan läser, med syfte att bl.a. skapa trygghet och trivsel utvärderas av arbetslagen i skolan och av skolans ansvariga biblioteksgrupp. Förslag på eventuell fortsättning formuleras i våra mål- och utvecklingsplaner och eventuellt till Likabehandlingsplanen mot diskriminering och kränkande behandling 2012/ Temaarbetet Vänliga våren följs upp och utvärderas skriftligt av eleverna. Elevernas svar sammanställs och analyseras av representanter för friendsteamet som tillsammans med kompisstödjarna kommer överens om en eventuell fortsättning om resultatet är positivt. Skolbarnomsorg 1. Uppföljning och utvärdering genom fortlöpande diskussioner kring arbetet med öppenheten mellan avdelningarna; öppenhet som bidrar till att all personal känner till alla barn och barnen känner personalen. 2. Uppföljning och utvärdering av kontakterna i de dagliga mötena med föräldrar och barn samt de Drop-in fika, utvecklingssamtal och föräldramöten som hållits under året. 13 (17)

14 ÅTGÄRDER VID KRÄNKANDE HANDLING Allt dokumenteras av inblandad personal och anmäls omgående till Friends eller direkt till Rektor (bilaga 1). (elev som kränker elev) Eleven som utsätts för kränkande handling eller den som blivit vittne till kränkning vänder sig till någon av följande personer: personal på skolan vårdnadshavare kompisstödjare Eleven som utfört en kränkande handling får en allvarlig tillsägelse av personalen på skolan som blivit informerad om händelsen. Inblandad personal har dessutom samtal med den elev som blivit kränkt. Uppföljningssamtal sker fortlöpande i nära anslutning till det inträffade och leds av aktuell personal. Friendsteamet utser två personer som ansvarar för ärendet. Insamling av information från alla berörda parter sker och dokumenteras. Samtal med berörda som dokumenteras. Återkoppling sker till vårdnadshavarna Vid behov: Eleven och vårdnadshavare kallas till samtal på skolan. Medverkande från skolan är klassläraren och den personal som varit inblandad i händelsen. Eleven får ha egen rast vid nästkommande lektion. Utebliven undervisning tas igen som läxa. Eleven och vårdnadshavare kallas till elevvårdskonferens. Närvarande är klasslärare, skolsköterska, skolpsykolog, skolledning, speciallärare och den personal som varit iblandad i händelsen Eleven får tillfällig undervisning på annan plats i en vecka. Eleven får byta klass. Eleven blir polisanmäld. 14 (17)

15 Åtgärder vid kränkande handling (vuxen som kränker elev) Eleven som utsätts vänder sig till någon av följande personer: Personal på skolan vårdnadshavare kompisstödjare Personen som blivit informerad om händelsen kontaktar skolledningen. Enskilda samtal med de inblandade. Samtalen leds av skolledningen och skyddsombudet medverkar. Eventuellt kan Friendsteamet och fackliga företrädare medverka under samtalen. Skolledningen samlar in information om händelseförloppet. Enskilda uppföljningssamtal med de inblandade. Samtalen leds av skolledningen och skyddsombudet medverkar. Eventuellt kan Friendsteamet och fackliga företrädare medverka under samtalen. Vid upprepning vidtas disciplinära åtgärder. Allt dokumenteras av skolledningen. Arbetsmiljögruppen underrättas under ärendets gång. Företagshälsovården kan underrättas. Åtgärder vid kränkande handling (elev som kränker vuxen) Personal som utsätts vänder sig till skolledningen. Enskilda samtal med de inblandade. Vårdnadshavare underrättas. Samtalen leds av skolledningen och skyddsombudet medverkar. Eventuellt kan Friendsteamet och fackliga företrädare medverka under samtalen. Skolledningen samlar in information om händelseförloppet. Enskilda uppföljningssamtal med de inblandade. Samtalen leds av skolledningen och skyddsombudet medverkar. Eventuellt kan Friendsteamet och fackliga företrädare medverka under samtalen. Vid upprepning vidtas disciplinära åtgärder. Allt dokumenteras av skolledningen. Arbetsmiljögruppen underrättas under ärendets gång. Företagshälsovården kan underrättas. 15 (17)

16 Åtgärder vid mobbning (elev som kränker elev) Elev som utsätts för mobbning eller den som blivit vittne till mobbning vänder sig till någon av följande personer: Personal på skolan Friendsteamet Vårdnadshavare Kompisstödjare Friendsteamet informeras av den person som eleven har anförtrott sig åt. Enskilda samtal med den mobbade. Medverkande är två från Friendsgruppen. Den mobbade blir erbjuden att ha med sig en kompis i samtalet. Friendsteamet tar kontakt med den mobbade på ett diskret sätt, ofta genom klassläraren. Friendsteamet samlar in information. Enskilda samtal med inblandade elever. Medverkande är två från Friendsgruppen. Eleverna blir erbjudna att ha med sig en kompis under samtalet. Eleverna får i uppgift av Friendsteamet att berätta hemma samma kväll om samtalet och åtgärder som bestämts. Någon från Friendsteamet ringer hem till de inblandade elevernas vårdnadshavare senast en dag efter samtalet. Enskilda uppföljningssamtal med den mobbade och med mobbare och mobbaren/mobbarna. Medverkande är två från Friendsgruppen. Den mobbade blir erbjuden att ha med sig en kompis under samtalet. Allt dokumenteras av Friendsteamet. Skolledningen underrättas under ärendets gång. Åtgärder vid mobbning (vuxen som kränker elev) Personal som utsätts för mobbning vänder sig till skolledningen. Enskilda samtal med de inblandade. Samtalen leds av skolledningen, skyddsombudet och Friendsteamet medverkar. Fackliga företrädare och vårdnadshavare kan medverka under samtalen. Skolledningen samlar in information om händelseförloppet. Enskilda samtal med mobbaren. Samtalet leds av skolledningen. Eventuellt kan Friends medverka under samtalet. Skyddsombudet ska medverka. 16 (17)

17 Enskilda uppföljningssamtal med de inblandade. Samtalen leds av skolledningen, skyddsombudet och Friendsteamet medverkar. Fackliga företrädare och vårdnadshavare kan medverka under samtalen. Allt dokumenteras av skolledningen. Arbetsmiljögruppen underrättas under ärendets gång. Åtgärder vid mobbning (elev som kränker vuxen) Personal som utsätts för mobbning vänder sig till skolledningen. Enskilda samtal med de inblandade. Samtalen leds av skolledningen, skyddsombudet och Friendsteamet medverkar. Fackliga företrädare och vårdnadshavare kan medverka under samtalen. Skolledningen samlar in information om händelseförloppet. Enskilda samtal med mobbaren. Samtalet leds av skolledningen. Eventuellt kan Friends medverka under samtalet. Skyddsombudet ska medverka. Enskilda uppföljningssamtal med de inblandade. Samtalen leds av skolledning, skyddsombud och Friendsteamet medverkar. Fackliga förestädare och vårdnadshavare kan medverka i samtalen. Allt dokumenteras av skolledningen. Arbetsmiljögruppen underrättas under ärendets gång. Företagshälsovården kan underrättas. 17 (17)