Verksamhetens förutsättningar



Relevanta dokument
Kvalitetsredovisning för förskolan Soltunet 2010

Kvalitetsredovisning Läsåret

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Kvalitetsredovisning Läsåret

Arbetslagets kvalitetsredovisning för verksamhetsåret 2011/2012

Kvalitetsredovisning 2010 Marstrandshagens förskola, Nora kommun

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Systematiskt Kvalitetsarbete. Tufvan, Duvan och Fisken

Kvalitet på Sallerups förskolor

Lokal arbetsplan Lekåret

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson

Lokal verksamhetsplan Lekåret

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola

Kvalitetsredovisning. Totebo förskola; Pandan

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret

Lokal Verksamhetsplan. Läsåret Soltunets förskola. Nora kommun

UTVÄRDERING SOLROSEN 2010/11

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola

Utvecklingsplan Ryrsjöns förskola. Ht 18-Vt 19

Systematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola

Verksamhetsplan. Bla husets fo rskola Internt styrdokument

för Havgårdens förskola

Kvalitetsredovisning. Lagga Förskola. Knivsta Kommun

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för Liatorps förskola

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken

Kvalitetsredovisning Nolängens förskola

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Verksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Tallgårdens förskolas. Kvalitetsredovisning. För år 2009/2010. Ansvarig Förskolechef Magnus Strömbäck

Kvalitetsrapport för

Kvalitetsredovisning. Änggårdens förskola 2010

Arbetsplan Pilen handlingsplan Överenskommelse

Kvalitetsredovisning Läsåret Kvalitetsredovisning för Torstuna Förskola i Enköpings kommun

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Välkomna till Jämföra, sortera tillsammans reflektera!

Utvärdering Rubinen Granitens förskola 2010/11

Kvalitetsredovisning

September Verksamhetsplan för Lillhedens förskola /2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul.

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Kullens förskolas plan för diskriminering och annan kränkande behandling

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011

Verksamhetsplan HT-17 - VT 18 Förskolan Ängstugan

Blackgården Förskola 1-5 år

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Arbetsplan 2015/2016. Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst

KVALITETSREDOVISNING 2007/08

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Verksamhetsplan Matildelunds förskola Avdelning Lejonkulan

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Rosen läsåret 14/15

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Pelikanen

Vår verksamhet under läsåret

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Minnesanteckningar vid besök på Montessoris förskola i Svalöv

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret Järntorgets förskola Nora kommun

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Kvalitetsredovisning 2015/2016 och verksamhetsplan 2016/2017 för förskolan Tällberg

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

September Verksamhetsplan för Lillhedens förskola /2017. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul.

Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13.

En gång i månaden har förskolan en arbetsplatsträff (APT). Tiden för detta möte är förlagd till kvällen så att all personal ska kunna närvara.

Kvalitetsredovisning

Arbetsplan För förskolorna Hattstugan, Oskarstorget och Rynningeåsen

Förkolan Passaren. Kvalitet och måluppfyllelse vt.-12

Slottsvillans pedagogiska inriktning Det utforskande barnet

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 3 (jan mars), läsåret 2014.

Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B

Kvalitetsredovisning 2008/2009. Staffansbackens förskola

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning

Kvalitetsredovisning STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Rossö Förskola

Kvalitetsrapport. Killingens förskola

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Kvalitetsredovisning. Tärnans Förskola Glädje nyfikenhet - trygghet

Kvalitetsredovisning För. Tallåsgårdens och Trollgårdens förskolor Valbo skolområde. Förskolechef Karin Nordkvist

Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Kvalitetsredovisning 2015/2016 och verksamhetsplan 2016/2017 för förskolan Pelikanen

Verksamhetsplan. Förskolorna område Öst

Likabehandlingsplan för Tuppens förskola

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret

Tillsyn av fristående förskolor ht-11 och vt fristående förskolor i Ängelholms kommun

Kvalitetsredovisning

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

STORVIKEN MARIEBY- TANDSBYNS förskolor. Arbetsplan för systematiskt kvalitetsarbete (ASK)

Tyck till om förskolans kvalitet!

KVALITETSREDOVISNING FÖR GRÄFSNÄS FSK

Kvalitetsredovisning 2013 SYNTELEJE FÖRSKOLA

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret

BILAGA 2 SIDA 1 AV 5 GUF GEMENSAM UTVECKLING AV DE KOMMUNALA FÖRSKOLORNA I SÖDERMALMS STADSDELSOMRÅDE. Senast reviderad

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Transkript:

Bildningsförvaltningen Förskolan Soltunet Kvalitetsredovisning för förskolan Soltunet 2011 Grundfakta Förskolan Soltunet ligger i centrala Nora och består av 2 avdelningar. Förskolan tillhör rektorsområdet Nora förskolor, där också förskolorna Esstorp och M arstrandshagen ingår. Förskolechef är Stina Myrén Arbetsgång för kvalitetsarbetet Vi valde kvalitetsredovisningsansvariga under ett arbetsplatsmöte och gav förslag på mål. Under maj månad 2011 skickade vi ut en enkät till föräldrarna för att undersöka på vilket sätt de hade upplevt barnens utforskande av matematik i vardagen. Vi har diskuterat kvalitetsredovisningen under arbetsplatsmöten. Våra kollegor har fått lämnat synpunkter på pågående kvalitetsredovisning. De kvalitetsredovisningsansvariga har haft möten några gånger under våroch höstterminen för att revidera arbetet. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning För att vi som personal ska få till en bättre utvärdering av våra mål i barngruppen så har vi valt att lägga kvalitetsredovisningsåret från augusti månad till maj månad nästkommande år. Föräldrarna har inte varit delaktiga i valet av mål för den här redovisningsperioden av den anledningen att vi har vidareutvecklat matematiken från matematikupplevelser till utforskande matematik. Postadress E -postadress Telefon Bankgiro Organisationsnr Nora kommun nora.kommun@nora.se 0587-810 00 203-2258 212000 2007 713 80 Nora bildningsforvaltningen@nora.se so ocialforvaltninge en@nora.se Besöksadress Int ternet Prästgatan 15 www.nora.se

Verksamhetens förutsättningar Lokaler och material Förskolan har ändamålsenliga men mycket slitna lokaler. Behovet av renovering är fortfarande stort vilket är påpekat sedan flera år genom arbetsmiljöplanen. Tak över vagnarna för barnen som sover ute saknas FORTFARANDE. Nu har vi ett varmförråd för alla vagnar. Det pedagogiska materialet är fortfarande i behov av förnyelse. Förskolan har ett eget tillagningskök. Personal Kompetens Arbetslaget består av 2 barnskötare och 5 förskollärare med en tjänstebemanning på 6,0 %. Samtliga tjänster innehas av behöriga barnskötare och förskollärare. Vi har en kokerska som arbetar 98 % och som också städar lokalerna. 1 pedagog har uppdraget som utvecklingspedagog och har även handledarutbildning. 1 pedagog har uppdraget som IKT-ombud för Soltunets- och Marstrandshagens förskolor. Kompetensutvecklingstid har vi fått genom att gå på föreläsningar och läst litteratur. Två pedagoger går Bryggutbildning rörande matematik. Några pedagoger har påbörjat PIM-utbildning. En har examinerat i PIM 3. En person har examinerat i PIM 1. Två personer har gått ICDP utbildning steg 1. Vi har under vårterminen haft en pedagog sjukskriven 100%. En outbildad vikarie har gått på det schemat. Organisation På Fjärilens avdelning finns barn mellan 1-3½ år och på Nyckelpigans avdelning är det barn mellan 3-6 år. Som mest har 36 barn varit inskrivna på förskolan. Arbetsplatsmöten har vi 2 tim/var tredje vecka för pedagogiska diskussioner och uppföljning av kvalitetsarbetet. Vikarier tar då hand om barnen. Dessutom har vi avdelningsmöten 2 tim/var tredje vecka för planering och reflektion då vi tar hand om varandras barn. 1tim/varannan vecka träffas förskolechef och 1 repr/avd för information och samordning. 1tim/varannan vecka träffas förskolechef och utv.ped. som tillsammans ansvarar för att stödja och inspirera pedagogisk utveckling och lärande. Handledning av specialpedagog och kurator två gånger per termin och avdelning. Vi har två föräldrarepresentanter som skall fungera som en länk mellan föräldrarna och förskolan. Det är tänkt att de också ska vara inbjudna till diskussion kring de nya målen som ska sättas. Vår målsättning är att vi tillsammans ska ha en gemensam värdegrund för trygghet,trivsel och tillit till varandra för barn, föräldrar och personal i vårt dagliga arbete. Uppföljning av likabehandlingsplanen Vi har påbörjat likabehandlingsplanen men den är ännu inte klar. Kvalitetsredovisning för förskolan Soltunet 2011 2 (5)

Mål för den aktuella tidsperioden ht 2010-vt 2011 Barnen utforskar matematik i vardagen Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang. ( Lpfö 98 sid. 9 ) Utforskar barnen matematik i vardagen? Vi upplever och ser att barnens utforskande av matematiken har gått framåt vi pedagoger har blivit mer medvetna om barnens tankesätt, språk och sätt att leka och vara i förhållande till vårt mål. T.ex. har begreppet rund övergått till benämningen cirkel för flertalet av barnen. Konstruktioner blir ofta till former i olika material. Barnen staplar, väger, sorterar och konstruerar mer med olika material både ute som inne. Barnen kan också se sin matematiska utveckling i sina portfoliopärmar och kan sedan genom detta gå vidare i sitt utforskande av matematiken. Metoder/granskning Vi upplever att barnen har tränat upp sin förmåga att se formationer i olika miljöer (inomhus på förskolan och i olika utemiljöer som t.ex vår gård, lekparker eller skogen). Vi pedagoger har blivit mer medvetna om hur vi framför och använder oss av de matematiska begreppen i vardagen. Vi ser barnens framsteg i deras lekar och i deras språkbruk både i organiserade verksamheter och under den fria leken. Resultat Under v 50 2010 skickade vi ut 33 st. enkäter till samtliga föräldrar med frågan På vilket sätt har ni upplevt att ert/era barn utforskar matematiki vardagen? Vi fick in fem svar från Fjärilens föräldrar samt sex svar från Nyckelpigans föräldrar vilket ger en svarsfrekvens på 33 %. Föräldrarnas kommentarer redovisas avd.vis. Fjärilens föräldrars svar: En väldigt svår fråga. Våran son är inte så gammal än. Men troligen utforskar han matematiken hela tiden och överallt. Det vi lagt märke till är att han börjat räkna lite på fingrarna. Han pratar mycket och försöker att klura ut problem själv. Han räknar klotsar samt hämtar saker en i taget. Han vill gärna ha kontakt med andra men det mesta är att han vill spela boll. Han har inte lärt sig prata än men vi upplever att vår son har lärt sig massor t.ex har han lärt sig räkan några tal och har börjat veta om saker. Vi räknar trappsteg mm. Imorgon, vet att det är en annan dag. Rund och fyrkantig, lång, längre och mindre, större. Hon räknar och mäter jättemycket. Har lärt sig att räkna upp till femton. Nyckelpigans föräldrars svar: Kvalitetsredovisning för förskolan Soltunet 2011 3 (5)

Hon räknar i sagoböcker ex antal kor. Det som varit nytt på senare tid är att hon pratar om att mäta. Räknar mycket. Bilar, människor. Berättar om hur långa saker är eller hur långa avstånd är. Pratar om cirklar,trianglar osv. Vem som är störst, minst. (Svaren gäller för ett syskonpar.) Räknar mera. Säger gärna till oss var är ex. 5 gånger 5 eller 4 gånger 4 sen säger hon svaren själv. Vårt barn visar intresse för siffror i form av sifferböcker. Uttryck som 2+2=4 förekommer. Likaså kan gurkbitar plockas ihop till en cirkel. Hon försöker att mäta oss med olika saker hon har i handen t.ex skärp, snören och annat. Hon försöker avgöra vad/vem som är längst. Hon räknar och försöker addera, berätta att 2+2=4 eller annat. Hon räknar hur många saker hon hittar, leker med, ser osv. Pedagogerna har vid två tillfällen v 50 2010 samt v 20 2011 haft mätschemor uppsatta i olika rum samt utomhus för att se hur barnen använde sig av den utforskande matematiken i vardagen. Rubrikerna vi använde oss av var följande: Antal/mängd Bygg/konstruktion Form/rumsuppfattning Mätning Ordning/talbegrepp Sortering/klassificering Vi ser en klar utveckling i barnens utforskande av matematiken från v 50 till v 20 nästkommande år. Den största utvecklingen ser vi under rubriken antal/mängd. och bygg/konstruktion. Resultatet från enkäten är att för få har svarat för att få fram ett säkert svar. Analys Analys av Fjärilens föräldraenkät visar på att barnen skapat en större medvetenhet och intresse för den utforskande matematiken. Den största ökningen ser vi under rubrikerna : Antal/mängd samt Bygg/konstruktion. Analys av Nyckelpigans föräldraenkät visar även där en större medvetenhet och intresse för den utforskande matematiken. Även på Nyckelpigan ser vi den största ökningen under rubrikerna: Antal/mängd samt bygg/konstruktion. I barnens vardagsspråk märker vi ett större naturligt inlägg av matematiska termer. Vi upplever att barnen mer och mer väljer material som har matematisk inriktning där de utmanar sig själva i lek-och lärprocesserna. Åtgärder för förbättring Vi anser att vår enkät för mätning skulle ha satts upp tidigare under hösten. Anledningen till den sena mätperioden beror på att vi vid årets sista personalmöte i dec. år 2010 bestämde oss för att lägga kvalitetsredovisningsperioden från ht-termin till vt-termin påföljande år. Vi fortsätter att vidareutveckla vår matematiska förmåga så att vi kan utmana barnen i deras utveckling samt köpa in nytt material. Kvalitetsredovisning för förskolan Soltunet 2011 4 (5)

Bedömning av måluppfyllelse På våra båda avdelningar anser vi att måluppfyllelsen har varit god. Arbetet på avdelningarna har fortsatt att ge bra respons. Vi har observerat det i barnens uttryck, språk och lekar. Lärdomar Efterrsom vi ändrat tiden för kvalitetsredovisningsarbetet från tidigare vt-ht till ht- vt har vi kunnat följa barnens matematiska utveckling på ett helt annat sätt. En stor fördel i analyssynpunkt är också att barngruppen i stort sett är intakt. Sammanfattande lärdomar Oavsett vilka mål vi har så måste barngruppen vara trygg i grunden. Viktigt är också vårt positiva och inspirerande förhållningssätt gentemot barnen samt hur vi presenterar och arbetar med matematik. Beslut och ansvarig för kvalitetsredovisningen Nya mål för kvalitetsredovisning 2012 sätts upp i augusti 2011 och utvärderas i maj 2012. Uppföljning och utvärdering görs under arbetsmöten. Ansvarig är personal och förskolechef för Soltunets förskola. Kvalitetsredovisning för förskolan Soltunet 2011 5 (5)