Wise Happiness 2014. En undersökning om vad som driver lycka. Linda Frej, Wise IT

Wise Happiness 2014 En undersökning om vad som driver lycka Linda Frej, Wise IT

Vad driver lycka? Pensionärer, män och danskar drar rent statistiskt vinstlotten i årets undersökning. Men det är viktigt att komma ihåg att lycka inte är ett lotteri, utan beror på faktorer som i hög grad går att påverka. Drivkrafterna bakom lycka är framför allt goda relationer, både på arbetet och till vänner och familj. Den tekniska utvecklingen skapar nya arenor för det mänskliga mötet och vi ser att medmänsklighet blir en allt mer avgörande egenskap, inte minst hos chefer. Wise Happiness är en undersökning som tar reda på vad som gör människor lyckliga i allmänhet och på jobbet. Vi identifierar de positiva drivkrafter som alla behöver för att må bra. På så sätt kan vi själva bli bättre arbetsgivare och medarbetare. Eftersom vi inom Wise Group arbetar med människor är det naturligt att vi och våra kunder är nyfikna på vad som gör oss människor lyckliga och stimulerade och vad som orsakar motsatsen. Emanuel Magnusson, Netsurvey

Så här lyckliga är vi 14 Ganska olyckliga Mycket olyckliga Grad av lycka och välmående 6 14 Mycket lyckliga Arbete och lycka går hand i hand Det finns ett tydligt samband mellan att känna sig väl till mods på jobbet och graden av lycka. Om vi tittar på arbetet och lyckliga människor ser vi att av de som trivs mycket bra på jobbet är 8 av 10 mycket eller ganska lyckliga. Mönstret med en hög andel lyckliga går igen även för faktorerna kul på jobbet och uppskattning i arbetet. Av de som vantrivs är varannan olycklig. De som upplever sig själva som olyckliga har också motsvarande låga värden på kul på jobbet och uppskattning. 14 Neutrala 52 Ganska lyckliga Av de som trivs på jobbet är 8 av 10 mycket eller ganska lyckliga Två av tre är ganska eller mycket lyckliga En klar majoritet, ungefär två av tre tillfrågade, är antingen ganska eller mycket lyckliga. Betydligt färre säger sig vara olyckliga, sammantaget var femte. Danskar är något lyckligare än svenskar, män något lyckligare än kvinnor, och pensionärer lyckligast av alla åldersgrupper. Att ha en annan vuxen i sitt liv är positivt för lyckonivån, däremot är barn inte av avgörande betydelse. 3.

Viktigt att ha kul på jobbet Majoriteten av både män och kvinnor uppfattar att fritiden, familjen och vännerna är allra viktigast för ett lyckligt liv, men som vi såg både 2012 och 2013 påverkar arbetet vårt välbefinnande mer än vi tror. I år har vi därför lagt ett större fokus på sambandet mellan lycka och arbetsliv, bland annat genom att titta närmare på de faktorer på jobbet som är särskilt viktiga för välmåendet. Som vi såg redan förra året hänger Kul på jobbet ihop med att kunna utvecklas, få omväxling och påverka sitt jobb. När vi har roligt presterar vi bättre och lönsamheten ökar. Blandade arbetsgrupper där man skrattar ihop, lyfter varandra och gör kul saker tillsammans är ett bra framgångsrecept. För att ha kul måste man skratta och bjuda på sig själv. Dra fram ungarnas karaokespel ur garderoben och ta med det till jobbet en kväll! Peter Bolinder, vd, Netsurvey Vad gör oss lyckliga på jobbet? 1. Jag har kul på mitt jobb 2. Jag trivs mycket bra med mina kollegor 3. Jag får uppskattning i mitt arbete 4. Jag är stolt över att jobba på mitt företag/organisation 5. På min arbetsplats har man förståelse för att jag kan ha en dålig arbetsdag 6. Jag har möjlighet att utvecklas i mitt arbete 7. På min arbetsplats har jag en eller flera bra vänner Roligare att jobba på ålderns höst Bortsett från en relativt hög stressnivå hos kvinnorna (se sid 6) tycks arbetslivet faktiskt bli bättre och bättre med åren. Årets resultat visar att medarbetare i åldersgruppen 50-64 år har roligare på jobbet, får mer uppskattning och framförallt trivs bättre med sina kollegor jämfört med yngre medarbetare. 4.

Välj en chef med medkänsla! Att det sociala samspelet fungerar är en uppenbar trivselfaktor. Kollegorna intar en pallplats i lyckorankingen och kollegor omfattar även överordnade, vilket för oss in på ledarskapets betydelse. Många av punkterna bygger på medmänsklighet trivas med kollegor, få uppskattning, förståelse, ha en vän, ha kul tillsammans. Det banar väg för ledare som har förmågan att vara medmänskliga. Framtidens ledare är genuint intresserad av människors utveckling och inspirerar sina medarbetare att samverka. Taylorismen krävde kalla, auktoritära ledare i sin syn på arbetet som en industri. I dagens kunskapsintensiva och snabbrörliga organisationer krävs ledare med intresse för människor. Senare generationer är mer informerade, självständiga och måna om sin egen utveckling. Därför ändras profilen på framgångsrika ledare. Det aktivitetsbaserade kontoret är ett första steg i att skapa en mer kommunikativ och kunskapsintensiv miljö som ett universitet. Företag behöver öka kommunikation och innovationstakt för att kunna konkurrera. Fysiska möten måste främjas i vårt digitala samhälle. Det öppna kontoret skapar energi och arbetsglädje men samtidigt blottar transparensen i det öppna kontoret brister. Grupperingar, ledarskap och känslor blir mer uppenbara. Koncentration kan bli svårare och flexibiliteten i arbetet kan bli en börda på individens axlar om hon inte får stöd i att planera sitt arbete och erbjuds anpassade arbetsplatser med större arbetsro. Ledare och medarbetare får ett större ansvar både för utformning av arbetsuppgifter men också för att sätta gränser mellan arbete och fritid. Ingrid Höög, vd, Wise Professionals Jan Rivière-Henriques, vd, Forte Executives Hur ser framtidens kontor ut? Att ha en bra känsla i magen när vi kommer till arbetet kan också påverkas av den fysiska arbetsmiljön. Utvecklingen mot fler innovativa, kunskapsbaserade företag öppnar för aktivitetsbaserade kontor, virtuella team och lösningar à la Google med allt under samma tak; från kontorshundar och gym till läkare och dagis.* Att ibland kunna arbeta på distans uppskattas bland nära hälften av de tillfrågade. Något fler män (38 procent) än kvinnor (30 procent) har möjlighet till distansarbete. * Googlemodellen, Vinnova Rapport 2014:03, av Annika Steiber, PhD specialiserad på Corporate Innovation. 5.

Stressen ökar när vi går hem 29 Jag upplever ofta att tiden inte räcker till 20 29 33 20 33 26 26 kvinna kvinna Kvinna man Man man Den typiska nutidsmänniskan har många järn i elden. Det är lätt att anta att vi stressar som mest under arbetstid, men ett av årets viktigaste resultat visar faktiskt på motsatsen: Vi är mer stressade på fritiden än på jobbet. Kvinnor och stress Ökad stress på fritiden gäller både kvinnor och män, men är tydligast bland kvinnor i samtliga åldersgrupper. Kvinnors högre siffror kan dölja sig i de yrken där en majoritet kvinnor återfinns. Undersökningar* visar nämligen att mäns och kvinnors stressnivå är densamma när individerna har samma yrke. Att vi i vår undersökning ser att kvinnor är mer stressade än män visar alltså att kvinnor återfinns i yrken där t.ex. påverkansmöjligheterna på det egna arbetet är lägre. * SBU: Arbetsmiljöns betydelse för symtom på depression och utmattningssyndrom I arbetet Uppkopplade på gott och ont På fritiden Låt oss återvända till fritiden, där stressen är högst oavsett kön. En trolig faktor är den nya tekniken som gör oss ständigt uppkopplade, var vi än är. Smarttelefoner och surfplattor blir till tveeggade svärd. De möjliggör distansarbete och större frihet kring arbetstider, men suddar samtidigt ut gränsen mellan arbete och fritid. Många upplever att de förväntas vara nåbara utanför arbetstid. Och medan någon tycker det är skönt att besvara mejl på helgen, ger den plingande mobilen deras kollega stresspåslag under söndagsmiddagen eller leken med barnen. 6.

Vi vill hinna med mer Lyckoforskaren Filip Fors* ger ytterligare en möjlig förklaring till fritidsstressen: Folk gör helt enkelt mer på fritiden nu än förr. Det är så mycket vi vill hinna med engagera oss ideellt, i fritidsintressen, socialt etc. Det finns ett överflöd av aktiviteter att välja på, även för barnen** som ska skjutsas och stöttas vid matcher och uppvisningar. I kombination med den ständiga nåbarheten, städning, matlagning, sociala medier med mera är det inte konstigt om tiden känns knapp. Chef: Visa förståelse! Förväntningarna på att alltid vara tillgänglig finns ofta där, även om inget krav har uttalats. Det som känns naturligt för den ena individen kan vara pressande för den andra. Stress är en lyckotjuv, och för att medarbetarna ska må bra på en flexibel arbetsplats krävs nytänkande. Att lära känna varandra, visa empati och förstå människan utanför jobbet är viktigt. Ledare behöver vara tydliga med vad som förväntas och framför allt vad som inte förväntas. Påminn medarbetaren om att tänka över hur mejlen ska hanteras under kvällar, helger och semestrar. Som medarbetare är det också viktigt att fundera på en strategi om när man ska öppna mejlen och när man inte ska göra det. * Ser mer information om Filip Fors på sidan 15. ** En familjesituation med eller utan barn gör dock ingen skillnad för upplevd stress eller lycka. 17 Det finns hopp även när stressen ökar. Kärnan i stress är föreställningen om hur vi ska vara och förväntningen på vad vi ska göra. Långvarig stress är farlig! Stress och press är något nästan alla lider av men vi kan faktiskt påverka hur vi har det och hur vi tar det. Ibland krävs praktiska förändringar, och ibland kan vi ändra vårt förhållningssätt. Vi kan alltid rusta oss för att bli mer stressrobusta långsiktigt genom mental träning, att ta hand om kropp och själ och att ha roligt, gärna tillsammans med andra och med relativt enkla knep ändra tillståndet mer tillfälligt t ex genom att röra på oss, ge oss ut i naturen, andas, lyssna på musik, nynna, dansa, skratta och aktivt slappna av. Karin Oldebäck, stressterapeut, Wise Consulting Jag blir stressad av att vara tillgänglig utanför min ordinarie arbetstid 29 10 20 29 12 20 33 20 15 26 10 33 kvinna Kvinnor 26 man 18 8 kvinna man Män Totalt 18-34 35-49 50-64 7.

Unga längtar efter status Hur ser det då ut för dagens ungdom i årets undersökning? Åldersgruppen (18-34) kan verka bred, men den tar på så sätt hänsyn till att det är svårt att skaffa vare sig egen bostad eller jobb i unga år något som säkert bidrar till att denna grupp inte är fullt lika lycklig som de äldre generationerna. Lycka och välmående per åldersgrupp 18-34 35-49 50-64 65+ 59 62 69 84 Viktiga lyckofaktorer på arbetet kopplat till åldersgrupp 43 33 31 53 38 35 59 40 37 18-34 35-49 50-64 Trivs med kollegor Kul på mitt jobb Uppskattning i mitt arbete 24 24 18 8 Ganska eller mycket olyckliga Ganska eller mycket lyckliga Jag började på Edge HR när jag var 23 år, nyexaminerad och inte så kaxig. En av mina framgångsfaktorer har definitivt varit att våga be om nya uppgifter och själv ta initiativ till min och min arbetsrolls fortsatta utveckling. Det är viktigt att våga ställa frågan! Sen spelar självklart mina fantastiska kollegor en stor roll i att jag trivs så bra. Sofia Johansson, bland annat ansvarig för Edge HR s nyhetsbrev HR i Fokus, född 1987 8.

Viktigt att framstå som framgångsrik på arbetet 25 23 20 Flextid upplevs positivt Även unga upplever hög tidspress på fritiden, särskilt unga kvinnor. Åldersgruppen upplever i ungefär samma utsträckning som andra en stress i att ständigt vara uppkopplad och nåbar. Trots det har unga ofta en positiv syn på flexibla arbetstider och att dela sin tid mellan olika arbetsuppgifter. Låt unga växa med uppgiften! Många unga är ensamstående, bor hemma hos föräldrar eller är arbetssökande samtliga dessa är faktorer som påverkar den upplevda lyckan negativt, liksom låga inkomster. Överhuvudtaget ligger det delvis i ungdomens natur att ännu inte ha uppnått vissa av vuxenvärldens privilegier. Just därför är det extra viktigt att arbetsgivare ger unga chansen och hjälper dem att lyckas. En tydlig, transparent ledning skapar stolthet och delaktighet. 18-34 35-49 50-64 Viktigt med status Ett resultat där unga sticker ut handlar om status. I den yngre åldersgruppen är det som viktigast att framstå som framgångsrik i sitt arbete. Samtidigt upplever de i lägst utsträckning sig själva som framgångsrika där leder 50-64-åringarna, som däremot inte tycker att det är lika viktigt att vara det. Som arbetsgivare tjänar du på att ge unga medarbetare förtroende och ansvar. Att känna att man bidrar får människor att växa, och det gäller i högsta grad de unga. 9.

Chefer är lyckligast Blir man lyckligare av att vara chef, eller blir lyckliga människor oftare chefer? Därom tvista de lärde. Klart är i alla fall att chefer är lyckligare än icke-chefer, och i högre utsträckning tycker att arbetet är det viktigaste för deras lycka. Att ha kul och utvecklas på jobbet har också ett starkare samband med 29 upplevd lycka bland cheferna än hos övriga. 20 33 26 Arbete utanför arbetstid och tidspress på fritiden kvinna Arbeta utanför ordinarie arbetstider man Tidspress på fritiden Lycka och välmående för chef/icke chef 72 66 30 27 19 30 Chef Icke chef Mindre stressade 29 33 20 Ganska eller mycket lyckliga Ganska eller mycket lyckliga 26 kvinna Chef man Icke chef Om vi tittar på chefers tidspress så är denna i nivå med tidspressen bland icke-chefer. Däremot tycks ledarskap ha samband med en större tolerans för att arbeta även på fritiden. Betydligt fler av cheferna behöver arbeta utanför ordinarie arbetstider, men tidspressen på fritiden ligger ändå i nivå eller till och med strax under om vi jämför med icke-chefer. 10.

Använder uppkoppling positivt Cheferna förväntas i betydligt högre utsträckning vara nåbara utanför arbetet, men intressant nog är de mindre stressade över detta än ickechefer. Kanske har det att göra med att jobbet är så viktigt för deras allmänna välbefinnande, samt den frihet under ansvar som kännetecknar en chefsbefattning. Chefer har större möjlighet att förlägga delar av arbetstiden på distans än andra och tycker i högre utsträckning att de har möjlighet att utvecklas i sitt arbete. Förväntad nåbarhet utanför arbetstid och upplevd stress 35 Förväntas vara nåbar Stress av tillgänglighet Chef 14 18 Icke-chef 13 Attraktivt för unga att bli chef? På senare år har vi återkommande kunnat läsa att unga människor är tveksamma till att ta chefsjobb. Med tanke på att chefer har roligare på jobbet, känner sig respekterade och mindre stressade än sina underordnade, kan man undra varför inte fler unga vill bli chefer. Cheferna är klart överrepresenterade bland de så kallade ambassadörerna, det vill säga de som svarat ja på frågan Skulle du rekommendera ditt liv till någon annan?. 11.

Tyck om varandra! Kärlek på kontor Att känna sig väl till mods på jobbet och trivas med kollegorna kan givetvis påverkas av fler faktorer än de uppenbara. Till exempel har den som är förtjust i en arbetskamrat minst en god anledning att längta till jobbet. Drygt en av tio i vår undersökning svarar att de känner sig attraherade av någon på sin arbetsplats. Männen trånar aningen mer än kvinnorna 19 procent jämfört med 9 procent. På min arbetsplats finns någon jag är attraherad av 9 Kvinnor 19 Män Jämställdhet och mångfald De flesta, sex av tio tillfrågade, instämmer till stor del i att alla på arbetsplatsen har samma möjligheter och skyldigheter. Skillnader mellan könen syns tydligast inom data/it där 64 procent av männen instämmer till stor del om att arbetsplatsen uppfattas som jämställd, jämfört med endast 48 procent av kvinnorna. Bäst ser det ut inom pedagogiskt arbete samt kultur, media och design. Däremot är det ingen skillnad i uppfattning mellan olika åldersgrupper. 12.

Händelsen och domen i Krokom visar oerhört tydligt vad konsekvenserna ytterst kan leda till när vi som chefer och ledare inte tar vårt ansvar och agerar gentemot trakasserier och mobbning. Vi måste se detta som en ögonöppnare och på allvar ta tag i vår psykosociala arbetsmiljö som vi utöver ett moraliskt ansvar också har ett lagligt ansvar att agera mot. Stefan Wikström, vd, Edge HR Förekomst av mobbning på arbetsplatsen Upplevt mobbning eller trakasserier Inte själv upplevt men känner till att det förekommer 13 Mobbning och den tysta massan Den som blir utsatt för mobbning på arbetsplatsen fasar däremot för att gå dit. Ungefär fem procent har känt sig mobbade eller trakasserade på arbetsplatsen. Andelen är lika stor bland män som bland kvinnor, och skiljer sig heller inte åt mellan åldersgrupperna. Betydligt fler, 13 procent, upplever dock att det förekommer mobbning på arbetsplatsen. Särskilt oroväckande är det om de håller tyst. Alla på en arbetsplats borde känna att de vågar anmäla missförhållanden. 5 13.

Summering Att ha kul på jobbet, trivas bra med kollegorna och få uppskattning i arbetet har ett starkt samband med välbefinnande och lycka. Allra lyckligast på jobbet är seniorerna kanske delvis för att de oftare än andra har uppnått chefspositioner. Chefer är nämligen generellt sett lyckligare än icke-chefer. Det mest överraskande i årets resultat är att stressen upplevs som högre på fritiden än på jobbet. Den ökande uppkopplingen gör oss ständigt tillgängliga, vilket luckrar upp skiljelinjen mellan arbetstid och fritid. Ett ökat utbud av fritidsaktiviteter som vi vill hinna med kan också vara en del av förklaringen. Som arbetsgivare är det viktigt att vara tydlig med vad som förväntas av medarbetarna. Det som känns självklart för den ene, kan vara stressande för den andre. Och stress är en ökänd lyckotjuv. Den nya tekniken är fantastisk på många sätt. Men på lång sikt skulle vi nog alla tjäna på att titta upp från mobilen, surfplattan eller datorn oavsett om vi jobbar eller är lediga. Sandra Eliasson, Netsurvey 14.

Fakta om undersökningen En av nordens största lyckoundersökningar Syfte Forskningen visar att vi människor både mår och presterar bättre med positiv återkoppling. I en värld fylld av krav och tuffa utmaningar är det inte alltid så enkelt att hitta det positiva och det är just av den anledningen som vi vill identifiera och förstärka det positiva i livet med Wise Happiness. För tredje året i rad rapporterar vi vad som gör oss lyckliga både privat och på jobbet. Vi tror att en del drivkrafter är självklara men vi kan behöva bli påminda, andra finns där men syns inte lika tydligt. Med Wise Happiness vill vi visa några av de positiva drivkrafter vi människor så väl behöver för att få energi till allt det som livet innehåller. Vi vill använda våra kunskaper från den här undersökningen för att lära oss hur vi själva kan bli ännu bättre på att ge råd till våra kunder och ge våra medarbetare bättre förutsättningar. Vägen till framgång går genom medarbetarna. Om vi kan bli bättre på att finna lycka så är det bra för alla som jobbar inom Wise Group och därmed även för våra kunder. Deltagare Det här är tredje året som vi genomför undersökningen. Undersökningen är genomförd bland män och kvinnor i åldern 18-74 år i Sverige och Danmark under perioden 12-17 mars 2014 via YouGov Sveriges Internetpanel en så kallad accesspanel med förrekryterade respondenter. En inbjudan till undersökningen skickades ut via e-mail till personer som uppfyller beskrivningen. Dessa utgör ett representativt urval av den svenska befolkningen vad gäller kön, ålder och region. Totalt har 5021 personer deltagit, hälften svenskar och hälften danskar. Undersökningen har letts av en grupp medarbetare som representerar samtliga företag inom Wise Group. Dotterbolaget Netsurvey, medanalytiker Eva Svensson, har stått för sakkunnighet och analys. Sverige och Danmark Eftersom tre av Wise Groups dotterbolag etablerade sig i Danmark i januari 2013 Wise Consulting, K2 Search och Sales Only inbegriper studien både Danmark och Sverige. Samarbete med lyckoforskare I år har vi tagit hjälp av PhD Filip Fors, som disputerade 2012 med sin avhandling Lycklig? Sju studier om livstillfredsställelsen och välbefinnandets bestämningsfaktorer. Filip skrev även rapporten Nya mått på välfärd och livskvalitet på uppdrag av regeringens framtidskommission. Från hösten 2013 inbegriper hans forskning även arbetsglädje. Ett särskilt tack till: Eva Svensson, analytiker, Netsurvey för klokskap och tålamod. Filip Fors, PhD, sociologiska institutionen, Umeå Universitet för hjälp med frågor, analyser, råd och stöd under arbetet med Wise Happiness 2014. Jonas Mosskin, leg. psyk., för sitt intressanta blogginlägg (HR-bloggen) Arbetsmiljöns betydelse för depression och utmattning och hänvisningen till SBU-utredningen kring stress. Wise Happinessgruppen för outtröttligt engagemang i undersökningen! 15.

Om Wise Group Wise (Wise Group AB publ.) är en koncern som äger, startar och utvecklar specialistbolag inom rekrytering, konsultuthyrning och HR/personalområdet. Vi erbjuder en heltäckande portfölj av tjänster för såväl operativ som strategisk HR. Genom att förstå våra kunders affärer och se hela HR-processen som ett verktyg för att nå uppsatta affärsmål gör vi våra kunder mer lönsamma. Vill du veta mer? Det här är en sammanfattning av vår undersökning om lycka. Hör gärna av dig till din kontakt inom Wise Group om du har frågor eller är nyfiken på mer ingående information. Om du vill kan du även ringa vår vd Roland Gustavsson eller Elisabet Wohlfahrt som arbetar med kultur och kommunikation. Wise Group listas på OMX First North med symbolen WISE. Vi finns representerade i Stockholm, Köpenhamn, Malmö, Göteborg, Linköping och Borås. Våra dotterbolag: Wise Consulting Sveriges ledande företag inom HR. HR-konsulttjänster, Outplacement, Utveckling och förändring Wise Professionals det personliga företaget inom rekrytering och uthyrning av specialister KIMM ett affärsområde inom Wise Professionals som erbjuder rekrytering inom kommunikation, information, marknad och media Wise IT Kompetensförmedling inom IT Edge HR webbtjänster, HR-system samt seminarier och utbildningar inom HR och arbetsrätt K2 Search search och headhunting av chefer, kvalificerade säljare och affärsnära specialister Sales Only rekrytering av säljare och säljledning Forte Executives rekrytering av affärskritiska ledningspersoner, Executive Search, Interim Management och Executive Assessment Netsurvey hjälper chefer och medarbetare att få det bättre på jobbet, kunder att få bättre upplevelser och organisationer att prestera högre affärsvärden Foto: Anna Thorbjörnsson. Grafisk produktion: Enestedt Reklambyrå 16.