Hur bemöta tonårsflickor utsatta för våldtäkt? ATSUB Göteborg 22 april 2013

Relevanta dokument
PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Trauma och Prostitution

Krisbemötande för tonåringar som blivit utsatta för våldtäkt

Mammornas Bakgrund. Barnens Bakgrund. Resultat. Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma

Att identifiera om någon är traumatiserad vad är adekvat stöd/hjälp?

Kurser föreläsningar & konferenser

Vad är PTSD? Psykiatriska mottagningen Linköping. Roland Betnér, Leg psykoterapeut

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut.

Våld, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och substansbruksyndrom (SUD)

Barn och Trauma - bedömning och behandling

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden

Den psykiska hälsan. Ghita Bodman. PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige

Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos

Särskilt sårbara grupper som juridisk utmaning

Handläggning av våldtagna kvinnor

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

Sexuellt våld i ungas relationer förekomst, riskfaktorer och förändringsarbete

Arbetsblad till Version 3 av Spousal Assault Risk Assessment Guide (SARA-V3)

Ensamkommande barn som upplevt kris och trauma. Disposition. Ensamkommande Sverige 1/1-1/

Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP våren 2015

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

Mottagningsenheten. Uppsala kommun.

Små barn och Trauma Stöd och behandling

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER

Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP våren 2014

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld

Trygg Idrott. Carina Bäck

Projektets hemsida:

Barn- och ungdomspsykiatrin Dalarna

Barns utsatthet att förstå och förändra. Johanna Thulin Socionom och doktorand i socialt arbete vid Linnéuniversitetet

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Återfallspreventiva samtal

Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet.

Hur kan man i skolan upptäcka ungdomar som utsatts för sexuella övergrepp? Stockholm

Teamet för krigs- och tortyrskadade BUP Skåne Björn Ramel

Gruppverksamhet för barn till separerade föräldrar

När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken)

Definition av våld. Per Isdal

Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om psykologisk bedömning vid skador orsakade av våldseller

Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna

GRUPP- KATALOG 2019 Barn- och ungdomspsykiatrin Dalarna

ATT MÖTA BARN OCH UNGA I KRISSITUATIONER

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård?

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Del 1 introduktion. Vi stöttar dig

Bilaga A Traumaintervju

GRUPPER. och. informationstillfällen HÖSTEN 2014 HABILITERINGSCENTER NACKA. Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr Nacka, Tel

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922

STRESS OCH REHABILITERING. Bemötande och samverkan

Riktlinjer för kamratstöd Ambulansverksamheten

Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser

När mamma eller pappa dör

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott?

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Hela människan-hjulet Författarna och Studentlitteratur 2010

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Krisstöd vid allvarlig händelse

Aktuellt program ASD-teamet Habiliteringscenter Stockholm HT 19

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn.

ELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer

Selektiv mutism och dess behandling

Habiliteringsprogram Transition BUH NLL

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet.

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013

G R U P P E R O C H F Ö R E L Ä S N I N G A R F Ö R V U X N A P Å A S P E R G E R C E N T E R

Södra Älvsborgs Sjukhus. Visualisera

Barn som närstående i palliativ vård. Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård

Vanliga reaktioner efter en svår händelse

Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet

Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Utvecklingspsykologi - en uppdatering med fokus på tandvårdens behov av att förstå barn och ungdomar. Vad handlar föreläsningen om?

Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser

Vad är psykisk ohälsa?

Hantera förlust, trauma och kris - individens och organisationens perspektiv

Barn och unga med sexualiserade beteendeproblem

Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET

TRAUMA OCH HANDLEDNING. Annika Lichtenstein Ericastiftelsen HLU 11/13

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

GRUPPER. och. informationstillfällen HÖSTEN 2015 HABILITERINGSCENTER NACKA. Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr Nacka, Tel

Varför är föräldraarbete viktigt vid traumafokuserad behandling och hur kan vi underlätta? NFBO, 23 maj 2016

-Stöd för styrning och ledning

Nya klienter, nya utmaningar inom traumabehandling

Information till remitterande läkare om KBT, PTSD och MMS-behandling i Malmö

Psykiatrisamordningen Agneta Ahlström Liselott Bergström

Transkript:

Hur bemöta tonårsflickor utsatta för våldtäkt? ATSUB Göteborg 22 april 2013

Bakgrund Tidigare erfarenheter Vårdbehov Önskemål från ungdomarna

Bakgrund 2011 anmäldes 17.100 sexualbrott till polisen i Sverige varav 6.532 våldtäkter. 2.990 våldtäkter mot barn under 18 år I Stockholms län anmäldes 4.770 sexualbrott och 575 gällde VT mot barn under 18 år.(11/v) Akutmottagning öppnade 2005 på SöS. Tar emot ca 600 nya patienter varje år varav ca 125 är flickor under 18 år.(2,4/v)

Projektet Rubinen Utvecklings- och forskningsprojekt Om tidiga insatser bidrog till att stärka motståndskraften mot stressrelaterade psykiska störningar och ökar förmågan till återhämtning hos flickor 13 17 år som utsatts för våldtäkt. Erbjuda krisgrupp efter krismottagandet inom 6 till 8 v efter våldtäkten.

Vem är flickan? 227 flickor, Baseline, 2009-2010 80% har svensk härkomst Unga. 60% går i grundskolan 90% bor hos mor och/eller far 8% bor i familjehem/institution 43% uppger tidigare trauma som sö, misshandel eller bevittnat våld. Hälften tidigare Myndighetskontakt Hälften söker vård inom ett dygn, ¼ väntar mer än 7 dygn.

Hur träffas offer och förövare och var sker brottet? 73% av tillfällena är förövaren en bekant, nära vän eller släkting. 18% helt obekant Vanligaste kontaktväg är kompisar/skola 6% (13 st) träffar sin förövare via nätet. 77% inomhus 28% i förövarens hem, 11,5 i offrets hem. 13% överfallsvåldtäkter

Antal förövare? Inslag av hot/våld Vanligast med en förövare. (80%) 17% rapporteras två eller flera förövare I hälften av tillfällena förekommer våld I 25% förekommer hot.

Alkoholpåverkan och skador 48% helt opåverkad av alkohol och doger. 25% ordentligt påverkad eller helt utslagen. 42% uppvisar inga synliga skador vid besök på sjukhus. Vanligast ses rivsår, blåmärken, bortslitna hårtussar och underlivsskador.

RESULTAT Nordenstam, Stockholm 2012 Kassam-Adams, Philadelphia 2006 Gren & Wetterhall, Linköping 2012 Akut stress hos barn/ungdom Antal deltagare (N) Medelvärde(max 33)-------------------------------- rädsla, skräck och hjälplöshet (A2) -------------- Dissociation(B) --------------------------------------- Återupplevelse ( C) ---------------------------------- Undvikande (D) -------------------------------------- Överspändhet )------------------------------------- Försämrad funktion (F) ----------------------------- Subsyndromal ((C,D, E) Symtomkriterier (BCDE) Diagnos ASD ------------------------------------------ Normalgrupp VT-grupp Blandgrupp 145 79 176 7,7 25,5 10,9 15,6% 86,1% 67 % 2,6% 45,6% 13% 21,4% 81,0% 34% 27,9 87,3% 50% 19,5% 83,5% 37% 11,7% 81% 42%?? 18%?? 5%?? 1%

Traumabedömning Akut preliminär traumabedömning - ASCkids, Lyles, klinisk bedömning Kris -Trauma Trauma Fokuserad Kognitiv BeetendeTerapi - TFKBT

Verklig händelse Trauma Utöver erfarenhets-/referensramar Känslomässigt överväldigande Upplevd fara för död/integritet Trauma Dissociation Uttrycka och återta dissocierade tankar, känslor och sinnesintryck Fortsatt dissociation för att överleva Traumatisering (akut / posttraumatiskt stressyndrom, dissociativ störning)

RISKFAKTORER Brist på socialt stöd Skuldbeläggande Ytterliggare annan stress

SKYDDANDE FAKTORER Socialt stöd: Goda familje- och kamratrelationer, relationer till andra vuxna Stödja positiva bemästringsstrategier (självhjälp). Positiv självkänsla, avslappningstekniker Fysisk aktivitet Kost Stärka känsla av säkerhet och trygghet, (mobilisera självförmågan, föräldraansvar) Information (återta kontroll)

Övningar och vila Jag hämtar min kraft från jorden Jag hämtar min kraft från något som är större än jag Jag hämtar min kraft från andra, mina vänner Och för den kraften tillbaka till mig

Våldtäkten Hela överfallet gick så otroligt fort och det mesta är suddigt. Det enda som jag kommer ihåg är att jag hade dödsångest. Jag kände ingen lukt, jag hörde inte att han sa något till mig. Det var som att kroppen stängde av på ett sätt. Jag visste inte vad som hände psykiskt men kroppen gick av sig själv. Det kändes som om någon annan styrde mina rörelser och slag. Som om jag stod utanför och tittade på. Jag var inte där men fullt medveten på samma gång. Flicka 17 år

Våldtäkten medför förändring att vara sjuk det syns inte på mig Konvalescens det tar tid Självhjälp behov av mycket stöd Kamrater? Föräldrar och syskon? Skola, samhälle attityder Vad är ett bra liv? Förändrad inställning till livet

Organisation Tydlig organisation ansvarsfrågor - vårdkedja avgränsning till andra vårdenheter Multiprofessionellt team Tydligt uppdrag med målbeskrivning Tid Rum Struktur handledning - återhämtning

Krisbemötande - handbok 1. Insatser så fort som möjligt Multiprofessionellt mottagande Ta med kroppen - själen - nätverket Struktur, förutsägbarhet, anpassning

Krisbemötande av tonåringen Informera om vad som gäller och vad som skall göras anpassat till åldern Respekt Ingen manipulation Inga hemligheter Ta med den skyddande föräldern/anhöriga/stödpersonen Ha ett tydligt och empatiskt förhållningssätt

Krisbemötande och traumabedömning Information Normalisera reaktioner Psykoedukation Skapa sammanhang - hitta ord, tankar och känslor kopplat till händelserna Hantera symtom Problemlösning

Krissamtal upplägg, innehåll och genomförande 3 5 bedömningssamtal enskilt Innehåll stabilisering, psykoedukation, hjälp med symtomlindring, barnpsykiatrisk bedömning, socialt stöd, medicinskt Akut preliminär traumabedömning - ASCkids, Lyles, klinisk bedömning Vårdplan - avslut/krisgrupp - remittering - avslut

Övningar och vila

Krisgrupp - handbok 2 Föregås av krisbemötande individuellt 6 till 8 veckor efter våldtäkt

Traumafokuserad krisgrupp Pedagogiska moment Stödjande och tryggande. Stärka egen förmåga till bemästring Här och nu, men ge möjlighet att kunna prata om händelsen och/eller att få hjälp att klara livet just nu Dela med andra, men också fokus på mig själv Avslappningsövningar och kroppsövningar Socialt stöd (bl a föräldrainformation)

Urvalskriterier nuvarande erfarenheter funktionshinder såsom intellektuell begränsning svåra koncentrationsstörningar med uppmärksamhetsproblem (ADHD) svårigheter att vara i grupp och förstå relationer och samband (Aspergers syndrom, Autism i olika grad), placering på behandlingshem med för lång resa ungdomar med stora psykiatriska symtom såsom suicidala och psykotiska symtom ungdomar med drog och alkoholberoende Ungdomar som inte har stöd av nätverk och familj och som inte regelbundet kan komma till behandling Ungdomar som har annan barnpsykiatrisk kontakt som kan fullföljas utan fördel av att parallellt kunna genomföras med krisgruppen

Grupperbjudande 3 8 st medlemmar, sluten grupp två terapeuter föräldramöten, v2 och v7, 90 min /gång 7 ggr, 1 gång i veckan, 1 tim 45 min ny bedömning efter gruppen, evt hänvisning till annan instans 3-5 bedömningssamtal före grupp

Gruppstruktur Runda Kroppsövning Tema: intro, 2 -trauma, nätverk, sex, känslor, avslut Fika Fritt samtal Avslutande ord för dagen

Avslutande bedömning Vårdavslut innehållande: Bedömningssamtal enskilt med patient och föräldrar, en till två samtal Bedömning av fortsatt vårdbehov, psykologiskt/ socialt remittering avslut

Eva Zachrison Socionom, leg.psykoterapeut E-post: evazachrison@gmail.com Carin Nordenstam Socionom MSV, doktorand Telefon: 08-514 531 00, E-post: cnordenstam@hotmail.com