Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling Läsåret 2013-2014 Kronängs förskola
Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling för Mullsjö kommuns förskolor VISION Alla på förskolan skall känna att de är lika mycket värda. Alla skall känna sig trygga, glada och respekterade då de kommer till förskolan i Mullsjö kommun. Detta gäller såväl barn som personal och vårdnadshavare. Lagar och förordningar som ligger till grund för denna plan: Skollagen (2010:800) Diskrimineringslagen (2008:567) Läroplanen för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010 I Skollagen Kap 1 10 framgår att all utbildning som rör barn ska vara med barnets bästa som utgångspunkt. Lagarnas syfte är att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Detta genom att lagarna uttrycker ett direkt förbud mot diskriminering och kränkande behandling och att de uppställer krav på att verksamheterna ska bedriva ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter samt för att förebygga trakasserier och kränkande behandling. Utöver kravet på förebyggande arbete så stadgas en skyldighet hos huvudmannen att utreda och åtgärda om trakasserier eller andra kränkningar inträffar i eller i samband med verksamheten. Tillsynsansvaret för bestämmelserna i skollagen ligger hos Skolinspektionen, närmare bestämt hos barn- och elevombudet och för bestämmelserna i diskrimineringslagen ligger tillsynsansvaret hos Diskrimineringsombudsmannen. Utdrag ur Läroplanen för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010: Förskolan vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen i förskolan syfta till att barn ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. En viktig uppgift för förskolan är att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan ska hålla levande i arbetet med barnen. Värdegrunden uttrycker det etiska förhållningssätt som ska pägla verksamheten. Omsorg om och hänsyn till andra människor, liksom rättvisa och jämställdhet samt egna och andras rättigheter ska lyftas fram och synliggöras i verksamheten. Barn tillägnar sig etiska värden och normer främst genom konkreta upplevelser. Vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle och därför är vuxna viktiga förebilder. Att hävda grundläggande värden kräver att värderingar tydliggörs i den dagliga verksamheten. Definitioner av begreppen Verksamheten ska bedrivas i demokratiska former och därigenom lägga grunden till ett växande ansvar och intresse hos barnen för att de på sikt aktivt ska delta i samhällslivet.
Diskriminering Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, Könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder. Diskriminering kan t.ex. ske genom förskolans regler eller rutiner. Ett barn kan också bli diskriminerat om barnet blir särbehandlad på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera. Direkt och indirekt diskriminering Diskriminering kan antingen vara direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att ett barn behandlas sämre än andra barn. Ett ex kan vara när en pojke går före en flicka i kön till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan. Men man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Det sker när förskolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, diskriminerar förskolan indirekt de barn som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara Fysiska (slag och knuffar) Verbala (hot, svordomar, öknamn) Psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) Texter och bilder (teckningar, lappar och fotografier) Trakasserier är uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Könsöverskridande identitet eller uttryck Ålder Både förskolepersonal och barn kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är trakasserier även när ett barn kränks på grund av en förälders eller syskons läggning, funktionshinder med mera.
Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobbas, frysa ut någon eller rycka någon i håret. Både förskolepersonal och barn kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Befogade tillsägelser Förskolans personal måste ibland tillrättavisa ett barn för att skapa en god miljö för hela barngruppen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening även om barnet ifråga kan uppleva det som kränkande. Repressalier Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av barnet eller vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller annan kränkande behandling. Mobbning När en person upprepade gånger och över tid, blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer. ANSVARSFÖRDELNING Personal All personal på förskolan skall sätta sig in i likabehandlingsplanen och utifrån sin yrkesroll arbeta för att målet i handlingsplanen nås. Se till att åtgärder vidtas skyndsamt då diskriminering eller annan kränkande behandling misstänks/anmäls/upptäcks. Ska föra regelbundna samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel. Förskolechef Har ett övergripande ansvar för att motverka alla former av kränkande behandling bland barn och anställda. Se till att all personal, barn och vårdnadshavare känner till att diskriminering och annan kränkande behandling inte är tillåten i verksamheten Ska upprätta, följa upp, utvärdera och revidera förskolans likabehandlingsplan. Se till att det finns rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation av trakasserier och annan kränkande behandling. Har ansvar för pedagogernas kompetensutveckling. DELAKTIGHET
Vårdnadshavare: Ska föra regelbundna samtal med pedagogerna om sitt barns trivsel. Om en förälder upplever att ens barn blir kränkt vänder han/hon sig till förskolechef eller annan personal som man har förtroende för. Föräldraenkät. Barn Utformningen och omfattningen av barns deltagande skall anpassas efter ålder och mognad. INFORMATION Likabehandlingsplanen skall finnas tillgänglig på vår hemsida Likabehandlingsplanen skall finnas tillgänglig i tamburen. Vårdnadshavare blir informerade om likabehandlingsplanen vid inskolning. Föräldramöte FÖREBYGGANDE ARBETE PÅ FÖRSKOLAN Vi inom förskolan förebygger kränkande behandling genom: Att diskutera värderingar. Att enas kring rätt agerande i svåra situationer. Att samtala om hur vi ger varandra feed-back Att uppträda som viktiga förebilder. Att vi har regelbundna samtal i arbetslaget om vårt förhållningssätt till barnen. Att vi samtalar kontinuerligt med barn i ord och handling om hur vi bemöter varandra. Att vi uppmuntrar positivt beteende hos barnen. Att vi är närvarande aktiva pedagoger som har god överblick och insyn i barnens aktiviteter och samtal såväl inomhus som utomhus. Att vi tar barnens konflikter på allvar. Vi skuldbelägger inte barnen utan hjälper dem att hitta alternativa lösningar. Reviderat 2013 Främjande insatser utifrån diskrimeringsgrund och kränkande behandling. Kön: Förskolan har enligt läroplanen i uppgift att skapa en pedagogisk miljö där flickor och pojkar kan bredda sina erfarenheter och utveckla sina förmågor och intressen utan att bli hämmade av traditionella könsmönster. (Ur en handledning från JämO, DO; HO, HomO & BEO). På Kronäng: Varje nytt läsår ska vi se över den pedagogska miljön, såväl inne som ute, så att den är lika gynnsam och utmanande för både flickor och pojkar.
Vi skall uppmuntra och bekräfta barnen, t ex i deras lek, när de går utanför det som kan ses som traditionella könsroller och mönster. Ett exempel är att bekräfta flickorna som gillar mer rörliga lekar och bekräfta pojkarna som föredrar mer stillsamma aktiviteter. Vi fortsätter se över vår miljö, så den blir mer pedagogisk och synlig. Funktionshinder: Förskolan kan främja lika rättigheter för barn med funktionshinder genom att anpassa sin verksamhet med hänsyn till barnens olika förutsättningar. ( Ur en handledning från JämO, DO, HomO & BEO). På Kronäng: Inget barn skall behöva känna sig utanför för att hon eller han inte kan delta i samma aktiviteter som övriga barn. Vi pedagoger ansvarar för att välja och utforma aktiviteterna så att alla barn kan delta på sina villkor. Vi pedagoger måste ha kunskap och få relevant information om aktuella funktionshinder. Vi måste därför sträva efter ett nära samarbete med föräldrar och förskolans specialpedagog. Vi tittar över vår utemiljö, så att den är anpassad för alla barn. Etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning. Förskolan bör systematiskt arbeta för att barnen utvecklar sin förmåga att leva sig in i och respektera andras kulturer och värderingar. ( Ur en handledning från JämO, DO, HO & BEO). På Kronäng: Vi pedagoger behöver kompetensutveckling i interkulturell pedagogik när vi möter olika kulturer i vårt arbete med barnen. För att kartlägga behoven måste vi ha en fortlöpande dialog mellan oss pedagoger, specialpedagog och förskolechef. Vårt pedagogska material måste ses över varje läsår. Musik, spel, bilder, böcker är några exempel på hur rätt material kan vara till stor hjälp när vi tillsamman med barnen jämför olika traditioner, seder, vanor och inte minst språket. Vi skall tillsammans med förskolans specialpedagog kartlägga barnet/barnens behov, t ex språkligt (rätt till tolk), speciell kost etc. Vi kan låta barn med annat modersmål ha med sig musik från sin kultur t ex. Sexuell läggning: Att synliggöra och bejaka olika familjekonstellationer är en förutsättning för varje barns rätt, att känna stolthet över sin familj och tillit i den vardagsmiljö på förskolan som är deras. På Kronäng: Det skall finnas barnböcker på avdelningarna som synliggör olika typer av familjer. Vi skall bemöta dem i andra familjekonstellationer än den enligt heteronormen, på ett helt accepterande och öppet sätt. Vi kommer att se över böcker som beskriver olika familjekonstellationer.
Könsöverskridande identitet: Barnen skall känna att de har handlingsutrymme i alla situationer och miljöer oavsett kön. (Ur en handledning från JämO, DO, HomO & BEO). På Kronäng: Vi som pedagoger skall vara uppmärksamma utifrån ett genusperspektiv, på olika situationer i verksamheten med barnen. Vi skall motverka våra traditionella förväntningar på hur flickor skall vara, eller på hur pojkar skall vara. Kränkande behandling: Vårt mål är att vi skall ha ännu mer tid för pedagogska reflektioner i arbetslag, samt i hela huset.
HANDLINGSPLAN FÖR KRÄNKNINGAR MELLAN BARN Vid en händelse som bedöms som diskriminering eller kränkande behandling gör vi på följande sätt: All personal ingriper skyndsamt och aktivt för att stoppa en pågående kränkning. Situationer när barn kan kränka/diskriminera varandra: När ett barn får slag och knuffar av andra barn. När barngruppen utsett ett barn till att alltid vara syndabock när något hänt. När barn retar ett barn t.ex. på grund av sitt handikapp eller sitt kulturella ursprung. När barn säger något nedlåtande till ett annat barn t.ex. genom att ge barnet ett öknamn eller tala illa om det. När barn genom sitt kroppsspråk uppträder avvisande mot ett annat barn. När barn ignorerar ett annat barn t.ex. inte svarar på tilltal från det andra barnet. Barn: Barn som blivit kränkt eller känner till någon kränkning tar kontakt med en vuxen. Personal: De vuxna ser till att det barn som utsatts för kränkningen får upprättelse för det inträffade genom tröst och samtal med berörda barn. Lyssna till varje barns version av upplevelsen: Berätta vad som hände? Ej skuldbelägga, värdera eller bedöma, fråga inte :Varför gjorde Du så? Bekräfta och benämna känslor som finns: Jag förstår att Du är arg, ledsen, besviken osv. Fokusera på barnens positiva lösning istället för den negativa handlingen: Hur kan Du göra det bra igen? Hur kan Du hjälpa honom eller henne bli glad igen? Om kränkningen upprepas skall vårdnadshavare och förskolechef informeras och vidare åtgärder, vid behov, vidtagas. All hantering vid kränkningar skall dokumenteras och följas upp. Dokumentation Så här skall dokumentationen fungera på vår förskola: Arbetslaget diskuterar den uppkomna situationen. Vid behov tar hjälp av specialpedagog eller förskolechef. Kontakta inblandade barns föräldrar och berätta vad som hänt och samtala med föräldrarna vilka åtgärder som skall vidtas på förskolan. Dokumentera. Uppföljningssamtal med berörda föräldrar för att delge information hur det har gått. Dokumentera. Vi använder oss av förskolornas gemensamma mall som vi förvarar inlåst.
HANDLINGSPLAN NÄR EN VUXEN KRÄNKER ETT BARN Vid en händelse som bedöms som diskriminering eller kränkande behandling gör vi på följande sätt: All personal ingriper omgående aktivt för att stoppa en pågående kränkning Situationer när ett barn kan känna sig kränkt av en vuxen: När en vuxen inte ställer upp och hjälper ett barn som blir kränkt av en annan vuxen. När en vuxen talar ironiskt till ett barn eller skrattar åt ett barn t.ex. vid en felsägning eller misslyckande. När en vuxen inte lyssnar till vad barnet har att säga eller inte uppmärksammar barnets tysta kommunikation. När en vuxen anklagar ett barn för något det inte gjort. När en vuxen använder ett öknamn till ett barn. När en vuxen pratar över ett barns huvud, som om barnet inte vore där. När en vuxen negativt kommenterar ett barns kroppslukt t.ex. när barnet har bajsat. När en vuxen talar illa om barnets förälder. När en vuxen kommenterar barnets kläder är dåliga eller smutsiga. När en vuxen säger till ett barn, att föräldrarna har missat eller glömt något. Förälder: Om en förälder upplever att ens barn blir kränkt vänder han/hon sig till förskolechef eller annan personal man har förtroende för. Personal: Om en personal upplever att ett barn blir kränkt av en annan personal skall han/hon omedelbart vidtala den vuxne som kränker ett barn och kräva en förklaring och en ursäkt till det kränkta barnet. De vuxna i verksamheten skall när en annan vuxen upprepade gånger (mer än en gång) kränker ett barn informera förskolechefen som har att avgöra vad som ytterligare ev. kan krävas. Samtliga åtgärder skall dokumenteras och följas upp. Dokumentation Så här skall dokumentationen fungera på vår förskola: Om någon personal misstänks för att ha utsatt ett barn för trakasserier eller kränkande behandling skall förskolechefen ansvara för utredning, uppföljning och dokumentation. Reviderad: 2013-10-02
Rapport vid misstänkt kränkande behandling Utsatt barn: Förskola och avdelning: Andra inblandade:. Tid och datum för händelsen...plats:... Personal vid händelsen:. Beskriv vad som hände:................ Åtgärder hittills:..... Förslag till ytterligare åtgärd:......
Uppföljning av kränkande behandling Barn: Förskola och avdelning: Förskoleansvarig: Övriga närvarande:... Utvärdering:.. Mullsjö den Originalet skickas till förskolechef och en kopia förvaras inlåst på förskolan i en pärm märkt kränkande behandling.