Mat - en utslippsynder? Thomas Angervall SIK Nofima Mat, Matforsk, Ås 16 september 2008
SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Struktur- och materialdesign Mikrobiologi och produktsäkerhet Industri n Process- och miljöteknik Sensorik och arom Marknad, administration, service
SIK har studerat livsmedelskedjans miljöpåverkan i 15 år Resurser: Energi- och materialråvaror Mark etc. Utsläpp: till luft till mark till vatten Avfall Livscykelanalys (LCA)
Miljöpåverkanskategorier Miljöeffekter Växthuseffekten Övergödning Försurning Marknära ozon Toxicitet Ozonnedbrytning.. Resursanvändning Energi Övriga material Vatten Mark..
LIVSMEDELSKEDJANS MILJÖPÅVERKAN Den svenska livsmedelskedjan svarar för: 75 % av övergödningen 25 % av växthusgaserna och bl a 20 % av energiförbrukningen Svinn och biprodukter Bekämpningsmedel Markanvändning
Mat påverkar klimat! Ca 25 % av Sveriges bidrag till växthuseffekten kommer från livsmedelskedjan
Växthusgaser från jordbruket stora skillnader jämfört med övriga sektorer Lustgas, N2O kväve i gödsel och mark Metan, CH4 - idisslare och stallgödsel CO2 fossilt och grönt
GWP - Global Warming Potential Växthusgaser och CO 2 -ekvivalenter 1g CO 2 1g CH 4 (Metan) 1g N 2 O (Lustgas) 1 g CO 2 -ekvivalenter 25 g CO 2 -ekvivalenter 298 g CO 2 -ekvivalenter Källa: Climate Change 2007. Intergovernmental Panel och Climate Change (IPCC)
CO2 Växthusgasernas ökning CH4 N2O
SIK utvecklar en miljö/gwp-databas
Klimatpåverkan för några livsmedel 16000 äpplen (svenska) *) morötter *) potatis apelsiner (spanska) *) (isbergs)sallat (svensk friland) (hamburger)bröd (mellan)mjölk kyckling griskött tomater eko växthus (danska) *) lax (odlad Canada) torskfilé (40% garn, 60% trål) 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 gram CO2 ekv. per kg livsmedel (hushålls)ost nötkött *) Endast primärproduktion Källa: SIKs miljödatabas
Utsläpp av växthusgaser i livscykeln för ett kg av animaliska livsmedel 30000 25000 20000 gram CO2-ekv/kg 15000 10000 N2O CH4 CO2 5000 0 Mjölk Ost Nötkött biprod Nötkött själv Rev Nötk själv Sw M Griskött Kyckling
Energianvändning för primärproduktion av ett kg kött 45 40 35 30 MJ per kg kött 25 20 15 10 fjärrvärme förnybar el fossil 5 0-5 Nötkött (ranch) Nötkött (komb) Griskött Kyckling Källor: Maten och Miljön, LRF, 2002 Cederberg & Nilsson 2004, SIK-Rapport 718
Bidrag till klimatförändring från 1 kg kött (Nöt ranch: Nöt komb: Gris: Kyckling) 25000 20000 gram CO2-ekv. per kg kött 15000 10000 5000 N2O CH4 CO2 0 primärprod Nr: Nk: G : K intransport Nr: Nk: G : K slakteri Nr: Nk: G : K förpackning Nr: Nk: G : K distribution Nr: Nk: G : K butik+kons. Nr: Nk: G : K Källor: Maten och Miljön, LRF, 2002 Cederberg & Nilsson 2004, SIK-Rapport 718
vete korn havre grovfoder soja ärter biprodukter etc. odling el processning/torkning foderfett mineraler diesel pesticider transport handelsgödsel gård foder transport slakteri transport förpackning biproduktshantering nya produkter/ energiutvinning avfallshantering transport affär hemtransport konsument FE: 100 gram kött el/annan energi
18 % av globala växthusgasutsläpp kommer från animalieproduktion (totalt ca 40 miljarder ton CO2e, varav ca 7,1 from livestock) N2O: indirekt CO2: Fossila bränsle, jbrk N2O: stallgödsel CO2: avskogning N2O: kvävegödsling CH4: Gödsellager CO2: annan markanvändning Källa: FAO 2006. Livestock s Long Shadow CH4: idisslare foderomsätt CO2: process, transport
Converting forests into farms in Santa Cruz, Bolivia 1975: Forested landscape 2003: Large corporate agricultural fields transform the landscape
Reaktiva N-föreningar från jordbruket Avgång av lustgas, N 2 O Klimatpåverkan Inflöde N-fixering: Industriell + biologisk Avgång av ammoniak, NH 3 Övergödning, försurning N 2 O Vegetabilier Animalier Läckage av nitrat, NO 3 - Övergödning, förorening av grundvatten
Lustgas: gödsling med 100 kg N/ha innebär: IPCC guidelines: 1 % av tillfört N avgår som N2O-N D v s knappt 1,6 kg N2O/ha D v s knappt 500 kg CO2- ekv/ha Därtill kommer N2O från skörderester omsättning och indirekt från läckage och ammoniakavgång
Idisslare En mjölkko släpper ut ~ 120 130 kg CH4 per year,~2 700 CO2eq Biffdjur/ko ~ 60-90 kg CH4 per year Kalvar/ungdjur ~ 50 kg CH4/head and year NV:s emissionsfaktorer
Globalt har antalet nötkreatur ökat fyrfaldigt under 1900-talet 1600 1400 miljoner nötkreatur 1200 1000 800 600 400 200 0 1890 1921-25 1941-45 1961-65 1983 2003 Källa: Crutzen et al 1986, FAO 2007
Köttkonsumtion i Sverige per person och år 90 80 70 kg per capita 60 50 40 30 20 10 0 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2005 Källa: Jordbruksverket
Den globala köttkonsumtionen beräknas att fördubblas till 2050 enligt FAO 500 400 Million tons 300 200 100 0 FAO 2006: Livestock s long shadow 2000 2050
Klimatpåverkan för några livsmedel 16000 äpplen (svenska) *) morötter *) potatis apelsiner (spanska) *) (isbergs)sallat (svensk friland) (hamburger)bröd (mellan)mjölk kyckling griskött tomater eko växthus (danska) *) lax (odlad Canada) torskfilé (40% garn, 60% trål) 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 gram CO2 ekv. per kg livsmedel (hushålls)ost nötkött *) Endast primärproduktion Källa: SIKs miljödatabas
Odling i växthus g CO2 ekv/kg produkt 5000 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 tom prim.prod. tom butik tom konsument 0 sallat SE (frilands) sallat UK (frilands) sallat UK (växthus) tomat ES (frilands) tomat SE (växthus) tomat NL (växthus) gurka FI (växthus)
Klimatpåverkan för några livsmedel 16000 äpplen (svenska) *) morötter *) potatis apelsiner (spanska) *) (isbergs)sallat (svensk friland) (hamburger)bröd (mellan)mjölk kyckling griskött tomater eko växthus (danska) *) lax (odlad Canada) torskfilé (40% garn, 60% trål) 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 gram CO2 ekv. per kg livsmedel (hushålls)ost nötkött *) Endast primärproduktion Källa: SIKs miljödatabas
Fisk och kött mixat 35 30 25 20 15 10 5 0 Klimatpåverkan (kg CO2 ekv/kg ätlig del) Havskräfta, burfångad Torsk, trålad/garnfångad Östersjön Sill, ringnot/flyttrål Danmark Lax odlad Nötkött Fläskkött Kyckling
Transporter Avloppsrening 30 25 20 15 10 5 0 Fisk och skaldjur Exempel torskblock Förpackning Lagring Grossist Butik Konsument Filéfabrik Blandat fiske MJ/torskblock
Vad påverkar fisket/fiskeodling? Dieselanvändning för fiskefartyg - Bottentrålning/skrapning - Fiske i överutnyttjade bestånd Landbaserad odling
Miljö-/klimatpåverkan Ex glödlampa, kylskåp, bilar Livsmedel Råvarutillverkning Industri/handel Brukande Restprodukt hantering
För livsmedel har primärproduktionen störst miljö- och klimatpåverkan, inte minst för animalieprodukter men andra delar av livscykeln är också viktiga, exempelvis: - transporter - tillverkning/processning - förpackningar - svinn
Klimatpåverkan för några livsmedel 16000 äpplen (svenska) *) morötter *) potatis apelsiner (spanska) *) (isbergs)sallat (svensk friland) (hamburger)bröd (mellan)mjölk kyckling griskött tomater eko växthus (danska) *) lax (odlad Canada) torskfilé (40% garn, 60% trål) 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 gram CO2 ekv. per kg livsmedel (hushålls)ost nötkött *) Endast primärproduktion Källa: SIKs miljödatabas
Bidrag till växthuseffekten från äpplen konsumerade i Sverige men odlats i olika länder 600 500 Flygtransport ger transport ~ 40kg COodling 2 -ekv /kg äpplen g CO2 /kg äpple 400 300 200 100 0 Sverige Frankrike Nya Zeeland Källor: SIK-Rapport 683
Apelsiner 1000 gram CO 2 ekv./ kg Lastbil Båt Odling Spanien Brasilien USA Källor:SIK data
Transportera på rätt sätt! Food mode istället för Food mile Tåg Båt Lastbil Flygplan
600 500 400 300 200 100 0 Tillverkning/processning Exempel hamburgerbröd N2O CH4 CO2 Butik, konsument Primärproduktion, övrigt Bageri Förpackning Distribution Primärproduktion, mjöl gram CO2 ekv. per kg bröd
Förpackningar Exempel isbergssallad 250 [g CO2-ekv/f.e.] 200 150 100 50 0-50 Odling Trp lagring Lagring Butik Hemtrp Konsument Distribution Förpackning, tot N2O 1.0E+02 5.0E-03 9.0E-05 1.9E-02 1.8E-02 5.9E-01-7.9E-04 1.3E-01 CO2 1.3E+02 7.7E+00 1.8E-01 2.9E+01 2.0E+01 5.8E+01 2.3E+00 1.4E+02 CH4 3.1E+00 1.9E-01 5.5E-03 7.0E-01 1.2E+00 3.4E-01 1.3E+01 2.8E+00
Svinn i livsmedelskedjan Agriculture Waste Food processing Svinn Consumption Transport Retail
Råvaruproduktion/odling 50% svinn 2 kg odlad potatis = 1 kg skalad potatis på middagsbordet
Tillverkning/industri och konsument Yoghurt och andra syrade mjölkprodukter Fler produktbyten innebär med svinn 8% svinn i takåsförpackningen
Handel och konsument 37% svinn 1,6 kg odlad sallad = 1 kg sallad på middagsbordet
Konsument - svinn per produktgrupp (England) Produktgrupp Andel av inköpt mängd som blir onödigt avfall (%) Bageri 30,7 Kött och fisk 13,2 Mejeriprodukter, inklusive ägg 3,4 Torrvaror (ris, pasta, mjöl, flingor) 14,5 Frukt 26,3 Grönsaker 45,4 Rotfrukter och potatis 19,1 Konfektyr 17,2 Såser, majonnäs, ketchup o.dyl 13,6 Desserter 11,1 Källa WRAP, 2008
Motsvarar drygt 18 miljoner ton koldioxidekvivalenter! ton avfall/ton GWP ekv. 2000000 1800000 1600000 1400000 1200000 1000000 800000 600000 Såser, majonnäs, ketchup Konfektyr Frukt Grönsaker Rotfrukter och potatis Mejeri 400000 200000 0 GWP Avfall Kött-fisk Bageri Torrvaror
Vetenskaplig och kvalitativ LCA-baserad fakta om livsmedels miljö- och klimatpåverkan Klimatmärkning Kundkrav Märkningsföretag, Handeln Utveckling av styrmedel mm Staten och myndigheter GWP-åtgärder Kundkrav Industrin, handeln, storkök mfl
Vetenskaplig och kvalitativ LCA-baserad fakta om livsmedels miljö- och klimatpåverkan Klimatmärkning Kundkrav Märkningsföretag, Handeln Utveckling av styrmedel mm Staten och myndigheter GWP-åtgärder Kundkrav Industrin, handeln, storkök mfl
Matens koldioxidavtryck/carbon footprint eller snarare carbon and nitrogen accounting / koldioxidekvivalentavtryck
Klimatmärkning av mat 2 metoder 1. Kvantitativ Fullständig beräkning av utsläpp i hela livscykeln inkl användarfas. British Standard håller på att ta fram en ny standard för beräkning av växthusgaser (PAS 2050) i samarbete med Carbon Trust 2. Kvalitativ (process- /åtgärdsbaserad) I ett regelsystem anges åtgärder/metoder som skall vara uppfyllda för att erhålla en klimatmärkning (ex som tillägg utöver KRAV och Svenskt Sigill i Sverige)
Vad måste göras? Vad når en märkning? 1. Åtgärder för att minska utsläppen och förbättra resursanvändningen i livsmedelskedjan 2. Förändrad konsumtion 1. Minskad avskogning, förbättrad markanvändning, N-effektivitet, djuruppfödning, gödselhantering, energieffektivitet (fiske, transporter, industri mm) etc etc 2. Mindre kött (idisslare), mindre matavfall/svinn etc
Vetenskaplig och kvalitativ LCA-baserad fakta om livsmedels miljö- och klimatpåverkan Klimatmärkning Kundkrav Märkningsföretag, Handeln Utveckling av styrmedel mm Staten och myndigheter GWP-åtgärder Kundkrav Industrin, handeln, storkök mfl
Livscykelperspektiv - produktnivå Resurser: Energi- och materialråvaror Mark etc. Utsläpp: till luft till mark till vatten Avfall
Miljöledningssystem - företagsnivå Råvaror & ingredienser Transporter Utsläpp till vatten och avlopp Utsläpp till luft Energianvändning Avfallshantering Kemikaliehantering Köldmediehantering Vattenförbrukning Buller, lukt mm Produkter Förpackningar Transporter Företaget
Nya viktiga funktioner i företagens miljö- och klimatarbete Inköp Produktutveckling Marknad och försäljning Produktionsplanering
Produktutveckling Val av råvaror och ingredienser Mellan råvarugrupper (ex kyckling, nötkött, torsk, sill mm) Inom råvarugrupp (produktionsmetod, transporter mm)
Val av råvaror och ingredienser En tomat eller tomat eller tomat eller morot? 1kg Svenska - Växthus fossilt bränsle 4kg Spanska- Frilands 2 kg Svenska Växthus biobränsle <1kg Holländska Växthus fossilt bränsle eller 40 kg morötter (ej mulljord)
Produktutveckling Val av råvaror och ingredienser Mellan produktgrupper (ex kyckling, nötkött, torsk, sill mm) Inom produktgrupp (produktionsmetod, transporter mm)..och förpackningsutveckling Minskat svinn (i butik och hos konsument) Val av förpackningsmaterial
Vision Minska livsmedelskedjans klimatpåverkan och klimateffektiva företags konkurrenskraft har stärkts
Kom ihåg nu innan lunch ät upp maten!