Kan skolmåltiderna bidra till jämlik hälsa och medvetna konsumenter? Lena Björck Anna-Karin Quetel 2015-08-26
ca 1900 1956 Bild: Stockholms stadsmuseum Fotograf: okänd Bild: Stockholms stadsmuseum Fotograf: Göran Jarborg
2015
Skolmat i andra länder Foto: Martha Payne http://neverseconds.blogspot.co.uk/
Vad kostar skolmåltiderna? Skolmåltiden 5,3 miljarder SEK/år ca 6 % av skolans budget Läromedel/utrustning/skolbibliotek 3,6 miljarder SEK/år Källa: Skolverkets statistik 2013
En bra måltid behöver inte kosta mer än en dålig Foto: Mats Andersson Foto: Theresa Brown
Skolmåltiden är en del av utbildningen Påverkar hälsa, lärande och trivsel
De 15 största riskfaktorerna för Sverige år 2010 som procent av DALY. Från GBD profile: Sweden
Källa Läkartidningen januari 2015; 112 C4TH
Sverige saknar nationell strategi för mat och fysisk aktivitet
Vetenskaplig bakgrund Systematisk genomgång av all publicerade forskning fram till 2012 Matmönster baserat på vegetabilier samt fisk och magra mjölkprodukter sammantaget minskar risken för kroniska sjukdomar Samma matmönster bidrar till stabil vikt Även små förbättringar har positiv effekt på hälsan
Hur äter vi jämfört med rekommendationerna? Nationella undersökningar, Riksmaten unga vuxna äter sämst unga kvinnor får för lite av flera näringsämnen
Riksmaten 2010-11 Unga vuxna (18-30) äter: minst frukt och grönsaker minst fisk minst fullkorn Intag av läsk, saft, sport- och energidrycker (ml/dag) mest läsk mest sötsaker
Skolbarns hälsovanor (WHO) Andelen som äter frukost 4-5 vardagar/vecka minskar från ca 90 % bland 11 åringar och minskar till ca 70 % bland 15 åringar. Andelen elever som äter frukt dagligen minskar från 33-40 % bland 11 åringar till 18-25 % bland 15 åringarna Knappt hälften av 11 åringar äter grönsaker varje dag (33-45 % bland 15 åringar) 2-3 % av 11 åringar äter godis dagligen (4-5 % bland 15 åringar) och 3-7 % dricker läsk dagligen 2001/02 2013/14: Ökning av grönsaksintag och minskning av godis och läskintag Källa: Folkhälsoinstitutet 2014 HBSC
Riksmaten ungdom 2016-2017 Åk 5, 8 och år 2 gymnasiet 3000 elever på slumpmässigt utvalda skolor i hela landet 2 dagars kostregistrering Blodprov Pilotundersökning HT 2015
Hälsovinster med att förbättra matvanorna redan i barndomen Prevalensen övervikt/fetma stabil i Sverige Ökande gap mellan olika grupper Övervikt /fetma som barn ger stor ökad risk för övervikt/ fetma och ohälsa som vuxen och ökad risk för ohälsa vuxen ålder. Övervikt/fetma i barndomen men normalvikt som vuxen medför inga ökade hälsorisker.
IDEFICS studie 8 länder Sverige var det land där ungdomar åt mest likt traditionell medelhavskost I Sverige drog skolmåltiden upp konsumtionen av grönsaker Beghin et al 2014. British Journal of Nutrition
Skollunchen utjämnar skillnader Utvärdering av nya riktlinjer för skollunch i UK Elever som åt av skollunchen fick i sig mindre socker än de som tog med matsäck Högre intag av vitamin C hos de som åt skollunchen Signifikant skillnad bland barnen i lägre socioekonomiska grupper Spence et al, 2014
Främja bra matvanor i skolan Framgångsfaktorer 1. Bred samverkan över hela skolan 2. Koppling till föräldrar och matlagning i hemmet 3. Samstämmighet mellan vad som undervisas och vad som serveras på skolan 4. Långsiktighet och delaktighet 5. Fortbildning och stöd till personal Källa: Schools for Health in Europe
Matvanor och skolprestation Mätta elever har bättre förutsättningar att lära
Matvanor och inlärning Bra skollunch bättre blodvärden/ bättre uppmärksamhet under eftermiddagen (Horn 2009) Lagad skollunch ger mer näring än en matsäckslunch (Evans 2010) Frukostätare är mer sällan överviktiga, har bättre matvanor under hela dagen, bättre kognitiva funktioner, bättre humör (Rampersaud et al 2005, Bhattacharya 2008, Meyers 1989) Järnstatus kopplat till kognitiv förmåga (McCann & Ames 2007, Osendarp et al 2007) Frukt och grönt - barn med högre konsumtion hade bättre akademiska resultat i skolan (Florence et al 2008) Hunger påverkar koncentration och inlärning negativt (Lennernäs, 2011)
Unga äter för lite mat!
Utmaningen
Lustfyllt och nyfiket Barn och ungdomar tycker om det de känner igen och äter det de tycker om Exponering Smakbryggor Foto: Hanna Nilsson Positivt och lustfyllt Delaktighet Foto: Mats Andersson
Måltidens mervärden Mätta elever Tid för möten och samtal Pedagogik Hälsa Elevinflytande
Delaktiga matgäster Gemensamma visioner Kunskap Matglädje Praktisk demokrati
Måltiden som läromedel Årskurs 4-6 Lärarhandledningar (Lgr11) och elevuppgifter Faktatexter riktade till elever i årskurs 4-6 För nedladdning på www.livsmedelsverket.se
Lektionsbank Maten i våra liv Hälsa Miljö Skolmåltiden som pedagogiskt verktyg
Bra mat i skolan
Bra mat i skolan
Foto: Michaela Johansson Ferm
Drottningdalsskolan, Norrtälje Ali Banzola, kock Foto: Mona J Roos
Skolmåltiden - når alla Hälsa och lärande går hand i hand Skolan har möjlighet att ge alla barn lika förutsättningar att lyckas Mål med skolmåltid
Skolmåltiden kan kompensera för sociala skillnader i matvanor Hög konsumtion av frukt och grönsaker stark koppling till positivt hälsoutfall (NNR) Högre konsumtionen av frukt och grönsaker bland högutbildade (Riksmaten ) Skolmåltiden är det största grönsaksbidraget (IDEFICS)
Kontakt Lena Björck Lena.bjorck@slv.se 018-17 14 86 Anna-Karin Quetel Anna-karin.quetel@slv.se 018-17 56 04 www.livsmedelsverket.se https://www.facebook.com/livsmedelsverket https://www.facebook.com/nyckelhalet https://www.facebook.com/kostradgravidaammande www.stoppamatsvinnet.nu www.maltidsbloggen.blogspot.com Twitter: @Maltiden@Livsmedelsverk