Behov vid om- och tillbyggnad av restaurangen på Furulidskolan

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Behov vid om- och tillbyggnad av restaurangen på Furulidskolan"

Georg Arvidsson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Behov vid om- och tillbyggnad av restaurangen på Furulidskolan Dnr KS Driftenheten har tillsammans med Furulidskolans rektor och arkitekt från bsv arkitekter fört diskussioner och utrett behov när det gäller om- och tillbyggnaden av Furulidsrestaurangen. Beräkningar har gjorts av behov av sittplatser och vilken yta som krävs. Detta har skett utifrån aspekterna elevantal, schemaläggning, arbetsmiljö, restaurangmiljö, flöde, funktionalitet samt vision för verksamheten. Sammantaget framkommer ett behov av större yta och fler sittplatser än vad som framkom i den ursprungliga skolutredningen. Om- och tillbyggnaden av Furulidsrestaurangen är viktig utifrån flertalet aspekter. Här nedan beskrivs och förklaras brister samt behov som framkommer idag och utvecklingsmöjligheter ur ett framtida perspektiv. Arbetsmiljö Det finns idag en alltför hög ljudnivå i restaurangen. Det öppna diskrummet gör att buller från maskin och porslin går rak ut i restaurangen. Stengolvet bidrar också till att mycket hårt ljud uppstår. Storleken på matsalen idag i förhållande till antalet elever ger en schemaläggning som inte blir bra, bland annat ur bullersynpunkt. Dagens logistik innebär att mat på heta vagnar transporteras ute i restaurangen, mitt bland barnen. Detta är en betydande arbetsmiljöbrist för personal och gäster i restaurangen. Det finns även en förhöjd kontamineringsrisk i och med detta. Miljön i restaurangen Driftenheten har som målsättning att gå från en utfodringssituation till en restaurangmiljö när det gäller restaurangen på Furulidskolan. På sikt kan det, med rätt åtgärder och arbetssätt, vara möjligt att konkurera i toppskiktet i Sverige när det gäller bästa skolrestaurang. Genom kommande om- och tillbyggnad finns stora möjligheter att ta flera steg framåt. För varje steg somt tas i den riktningen så kommer positiva följdeffekter som höjd inlärning, förbättrad koncentration och lugnare miljö i klassrum och i andra lokaler på skolan.

2 Även när det gäller miljön i stort i restaurangen innebär schemaläggningen idag ett problem. Några dagar varje vecka är restaurangen ena stunden fullsatt för att sedan, tio minuter senare, få nya gäster. Det betyder att första gästen får kort tid på sig att äta. Dimensionering och beräkning av tillbyggnadsytan utgår utifrån tio minuters serveringstid samt 2 minuter lunch vid bordet för varje elev. Alltså totalt 3 minuters lunch. Idag öppnar restaurangen redan kl. 1:3 och har öppet till 13:. Det är allt för tidigt med lunch redan 1:3. I förslaget har därför dimensionerats för lunch mellan 11: och 13:. Förslaget innebär möjlighet att bygga rum i rummet och därmed få till en bättre ljudmiljö, trevligare miljö samt möjliggöra för olika teman. Detta innebär även möjlighet för fritids att ha en egen avdelning som inte berörs av driftens förberedelser och städ. Förslag finns också om ett nytt pentry för fritids. Restaurangen är även tänkt att planeras så att den går att användas till andra verksamheter på kvällar och helger. Ekonomi Det är av stor vikt ur ekonomisk synpunkt att man dimensionerar rätt från första början. Det blir betydligt dyrare att bygga till i efterhand av förklarliga skäl. Driftenheten kan göra relativt stora kostnadsbesparingar genom att minska överproduktionen på daglig basis. I diskussionen om dimensionering av tillbyggnaden har även detta belysts. Schemaläggningen påverkar i stor utsträckning överproduktionen i köket. Kan man schemalägga enligt bifogade diagram så får köket möjlighet att parera överproduktion på ett helt annat sätt. Dimensionering och schemaläggning är förutsättningar för att möjliggöra detta. Förslagsritning för att visa på hur man i teorin skulle kunna planera restaurangen. Innbyggt diskrum, serveringsdiskar som personalen administrerar direkt från köket. Rum i rummet för ökad trivsel och bättre ljudmiljö. Pentrylösning för fritids, kvällsaktiviteter samt för barn med speciella behov. Entré från två olika håll samt två serveringslinjer. Sammanfattning med förslag Sammantaget framkommer ett behov av större yta och fler sittplatser än vad som framkom i den ursprungliga skolutredningen. Mot denna bakgrund föreslås en tillbyggnad om 144 kvadratmeter som totalt ger 182 platser i restaurangen.

3 I det ursprungliga utredningsalternativet nämns behov om ytterligare 3 platser och en total tillbyggnad om 75 kvadratmeter. Denna är i ursprungsutredningen beräknad till 1 6 tkr. Det utökade förslaget är kostnadsberäknat till 2 48 tkr. Utöver den tillkommande ytan innebär detta att diskrum byggs in, personalen kan hantera serveringsdiskarna direkt från köket och möjlighet att skapa rum i rummet för ökad trivsel och bättre ljudmiljö. Entré från två håll samt två serveringslinjer. Restaurangen byggs och anpassas för att vara flexibel för att även kunna användas i andra sammanhang, exempelvis till möten av olika slag eller andra typer av aktiviteter. Kalle Tegenfeldt Arbetsledare/köksmästare Michael Wirestam Samhällsbyggnadschef

215-11-9 Bilagor Flödesanalys Furulidsrestaurangen 215 Måndag Tisdag 8 8 6 6 4 2 Måndag 4 2 Tisdag 1 4 7 1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Onsdag Torsdag 15 8 1 5 12345678 Onsdag 6 4 2 1 2 3 4 5 6 7 8 Torsdag 15

4 Bilagor Flödesanalys Furulidsrestaurangen 215 Måndag Tisdag Måndag 4 2 Tisdag Onsdag Torsdag Onsdag Torsdag 15 Fredag Bästa av världar Fredag Bästa av världar Bästa av världar är det optimala för att minska överproduktion. Staplarna visar flödet av ätande under dagen i restaurangen på Furulid. Det optimala läget är ett högt antal elever i början av lunchen, för att sedan succesivt minskas ner mot stängning.

5 Längre lunch ger bättre matvanor 5 okt 215 Undersökning/forskning gjord i USA Barn som får lite längre tid på sig att äta lunch väljer nyttigare mat och slänger mindre, enligt en ny amerikansk studie. Det är forskare i Massachusetts som observerat 1 barn mellan 8 och 14 år i sex skolor, där luncherna varade från 2 till 3 minuter. Här syntes ett tydligt samband mellan tiden barnen hade på sig och vad de valde att äta. Man fann att de som hade 2 till 24 minuter på sig i betydligt mindre utsträckning valde att äta frukt och grönsaker samt att dricka mjölk, jämfört med de som hade minst 25 minuter på sig att sitta vid bordet. Dessutom minskade matsvinnet hos långsittarna de som hade lite mer tid på sig åt helt enkelt upp sin mat. Forskarna påpekade också att stress i samband med måltiden kan leda till att man snabbt blir hungrig igen, vilket på grund av risken för småätande under eftermiddagen kan leda till övervikt i det långa loppet. Bra mat i skolan ger näring åt lektionerna källa: Livsmedelsverket Skolmåltiden är en del av utbildningen. Måltiden har betydelse för hälsan, men är också en förutsättning för trivsel och lärande. Oavsett hur mycket resurser skolan lägger på skickliga pedagoger och bra läromedel är det svårt för en hungrig elev att ta till sig kunskap. Den 1 juli 211 trädde en ny skollag i kraft, med bland annat krav på att skolmåltiderna ska vara näringsriktiga. Men ingen mat ger tillräckligt med näring förrän den är uppäten och för det krävs rätt förutsättningar. Pengarna som läggs på maten i skolan är bortkastade om måltiderna inte kommer eleverna till godo. Ansvaret för att måltiderna ska bli bra vilar på hela skolan, men skolledaren håller i några av de viktigaste nycklarna. Med det här inspirationsmaterialet vill Livsmedelsverket och Skolverket ge skolledare och pedagoger verktyg för att utveckla skolmåltiden till en resurs på skolan. Vi vill också visa på de möjligheter en bra skolmåltid ger. Mat och måltider kräver kunskap, organisation och engagemang, men med detta på plats är de bästa lösningarna oftast enkla! En bra måltid behöver inte kosta mer än en dålig. Skillnaden handlar snarare om vad skolledare och beslutsfattare förväntar sig av de redan satsade kronorna. Genom att integrera skolmåltiderna i skolans övriga verksamhet skapas mervärden, utan att det behöver kosta mer. Att satsa på måltiden är att satsa på hela verksamheten. Som skolledare och pedagog är det lätt att tappa bort skolmåltiden. Den finns ju där hela tiden och har alltid funnits där. Jag tror att vi är så vana vid att det varje dag serveras lagad lunch i skolrestaurangen att vi inte ser möjligheterna med att använda sig av måltiden. Inte bara för att eleverna behöver mat för att må bra och för att kunna prestera i skolan, utan lika mycket ur ett socialt och pedagogiskt perspektiv. Ann-Christin Pinola, Skolledare i Alingsås. För vidare läsning; Skolmåltiden en viktig del av en bra skola,

Relevanta dokument

Måltidspolicy. Östra Göinge kommun. Upprättad av KF tillfällig beredning. Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef

Måltidspolicy. Östra Göinge kommun. Upprättad av KF tillfällig beredning. Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef Upprättad av KF tillfällig beredning Berörda verksamheter Bildning, Vård och Omsorg Fastställd datum KF 2011-11-22 99 Dokumentnamn Måltidspolicy Reviderad Diarienummer