Verksamhetsuppföljning Elgströmska Huset, Attendo Care AB

2010-11-01 Vv 198/2010 Verksamhetsuppföljning Elgströmska Huset, Attendo Care AB Sammanfattning Förvaltningskontor Vård och stöd har på uppdrag av Vård- och omsorgsnämnd väster utfört en verksamhetsuppföljning på Elgströmska huset som drivs av Attendo Care AB på entreprenad sedan december 2007. Uppföljningens syfte var att göra en samlad granskning av verksamhetens kvalitet. Förvaltningskontoret bedömer utifrån granskningsresultatet att verksamheten i stort lever upp till kommunens avtal och att de boende får en vård och omsorg av godkänd kvalitet. Inget har heller framkommit i andra uppföljningar under året, t ex i kvalitetsinspektioner, klagomål, anmälningar eller avvikelser som ger en annan bild. Denna uppföljning är den första som utförs enligt ny riktlinje och därför är jämförelser med andra likvärdiga enheter inte möjliga att göra, vilket medfört svårigheter att värdera resultatet. I jämförelse med den uppföljning som gjordes 2009 har förbättring skett i flera av de bristområden som då identifierades. Åtgärder har vidtagits för att komma tillrätta med det missnöje som då fanns bland anhöriga, vilket märks i ett klart förbättrat resultat i kommunens anhörigundersökning. Man har även åtgärdat den brist i personalens kompetens i demensvård som identifierades, även om en del arbete återstår för att leva upp till kraven. Elgströmska huset har ett strukturerat arbetssätt. Det finns en tydlig ansvarsfördelning och bra rutiner för personalens dagliga arbete vilket är en förutsättning med tanke på den relativt sett låga bemanningen. Detta märks bland annat i ett tydligt kontaktmannaskap och planering av gemensamma aktiviteter för de boende. Man har även en systematik i förbättringsarbete, t ex avvikelsehantering. Några förbättringsbehov har identifierats vid årets uppföljning. Arbete återstår för att det vardagliga innehållet ska utgå mer från individens egna intressen och önskemål. Det finns även en del brister i institutionslika lokaler, möjlighet till utevistelse, mat och utemiljö. De brister som framkommer vid granskningen har eller kommer att återkopplas till enheten. Inga av bristerna är så allvarliga att de föranleder några omedelbara åtgärder. Förslag till beslut Förvaltningens förslag till nämnden Vård och omsorgsnämnd väster godkänner rapporten

Metod för uppföljning Granskningen har haft sin utgångspunkt i olika former av kvalitet: den kvalitet brukaren erbjuds i form av resurser (struktur), arbetssätt, rutiner (processer) och resultat (bemötande, trygghet etc). Uppföljningen av verksamheten har skett i två delar Sammanställning och analys av data Besök med granskning på plats Inför besöket har insamling av data skett i form av: Enhetens verksamhetsplan Enhetens delårsrapport/verksamhetsberättelse Täthetsschema Medarbetarundersökning Resultat av brukar och anhörigundersökningar 1 Kvalitetsinspektioner Verksamhetsmått Inkomna klagomål Avvikelser enligt Hälso- och sjukvårdslagen Granskning av tio hälso- och sjukvårdsjournaler Granskning social dokumentation i tio ärenden, med fokus på genomförandeplaner Inspektioner från andra myndigheter (inte aktuellt denna gång) Socialstyrelsens öppna jämförelser Den andra delen av granskningen har bestått i att besöka enheten. Vid besöket har en checklista för uppföljningen använts. Mallen har skickats ut i förväg till enheten. Vid besöket fördes ett samtal med ledning och personal från verksamheten då granskningsmallen användes som diskussionsunderlag. Detta kompletterades med att observationer gjordes under en rundvandring på enheten, samt att samtal med tre boende genomfördes. I granskningsgrupp har ingått planerare, medicinskt ansvarig sköterska (MAS), medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) och biståndshandläggare. Andra professioner som ekonom, lokalsamordnare och boendesamordnare har konsulterats i förberedelsearbetet. Vid granskningen deltog från enheten två verksamhetschefer, arbetsterapeut samt sjuksköterska. I rapporten redovisas resultat av granskning under olika rubriker som finns i checklistan för uppföljning. Efter varje avsnitt görs en bedömning av hur verksamheten lever upp till kraven i en fyrgradig skala där 1 betyder flera brister inom området som kräver åtgärder och 4 betyder god kvalitet som kan fungera som ett gott exempel för andra verksamheter. Skalan är inte exakt utan får mer ses som en temperaturtagning inom det aktuella området. 1 Elgströmska huset hade mycket få svarande bland brukarna vid den senaste brukarundersökningen. Endast i ett fåtal frågor var svarsgruppen tillräckligt stor för att ett resultat ska kunna redovisas. Resultat måste värderas med försiktighet. Av det skälet väger anhörigenkäten tyngre vid värdering i denna rapport. 2

Fakta om Elgströmska huset Innan vi besökte Elgströmska huset för att studera verksamheten på plats sammanställdes några fakta om verksamheten. Särskilt boende - antal platser Gruppbo Vårdbo Boende Korttidsvård Enhet Totalt demens demens totalt totalt Elgströmska 80 60 20 80 0 De 80 lägenheterna är fördelade på fyra våningar med två boendegrupper med 10 lägenheter på varje plan. Möjlighet finns att öppna mellan grupperna vilket underlättar samverkan i det dagliga arbetet. Alla boendegrupper är avsedda för personer med demenssjukdom. 6 boendegrupper (60 lägenheter) har inriktningen gruppboende för demenssjuka och 2 boendegrupper (20 lägenheter) har inriktning vårdboende för demenssjuka. Antal anställda Enhet Anställda Årsarbetare Omvårdnadspersonal 61 48,32 Sjuksköterska 4 3,60 Arbetsterapeut 1 1,00 Ledning 2 2,00 Administration 1 1,00 Övriga 0 0,00 Totalt 69 55,92 Enheten har 0,70 årsarbetare per brukare totalt och 0,60 årsarbetare per brukare om man bara räknar omvårdnadspersonalen. 2 Dagtid vardag arbetar fem ur omvårdnadspersonalen, enstaka dagar fyra per plan. Detta innebär fyra till fem boende per personal. Kvällstid och helgmorgnar är man fyra personer per plan. Nattetid arbetar fyra ur omvårdnadspersonalen på hela huset. Det finns även en samordnare bland omvårdnadspersonalen som ser över frånvaro och tar in vikarier. Samordnaren går även in och förstärker på våningarna vid behov. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden är 79 % att jämföra med 89 % i kommunens äldreomsorg. De fyra sjuksköterskorna har omvårdnadsansvar på varsin våning. Sjuksköterskor arbetar dag och kväll. Nattetid köps tjänst från kommunens sjuksköterskepatrull. Verksamhetscheferna har ansvar för två våningsplan var och har en assistent som hjälp. Båda cheferna är sjuksköterskor och kan förstärka sjuksköterskegruppen vid behov. 2 Motsvarande siffra för boenden i egen regi är 0,95 åa/brukare totalt och 0,81 åa per brukare omvårdnadspersonal. 3

Resultat Resultatet av granskningen följer de rubriker som finns i checklista. Varje avsnitt inleds med de kvalitetskrav i punktform som angetts i checklistan och avslutas med en samlad bedömning i förhållande till kraven redovisat i en fyrgradig skala. 1. Aktiv och meningsfull tillvaro Den enskilde stimuleras att använda sin förmåga att klara sig själv. Den enskilde har möjlighet att upprätthålla kontakt med släkt och vänner. På enheten stimuleras den boende att klara sig själv genom att alla boende har individuell plan kompletterad med en omvårdnadsguide på varje rum där enkel beskrivning finns av vad personen klarar själv och vad denne behöver hjälp med. Personalen försöker stimulera den enskilde att upprätthålla kontakt med anhöriga och vänner genom att ha en öppen attityd mot besökare. Anhöriga är alltid välkomna att delta i måltider, och man har även ett gästrum som anhöriga kan boka till självkostnadspris. Organiserad samvaro erbjuds minst en gång per vecka Den enskilde har möjlighet att delta i dagliga aktiviteter som utgår från personens egna intressen, önskemål och förutsättningar Samarbete finns med frivilligorganisationer. De boende erbjuds organiserad samvaro flera gånger per vecka. En samordnare har ansvar för att samordna aktiviteterna mellan våningarna men också att göra en bedömning om det går att få till de planerade gemensamma aktiviteterna utifrån aktuell bemanning. Den relativt låga grundbemanningen kräver bra rutiner och en fungerande ansvarsfördelning. Förstärkning av praktikanter är ett välkommet tillskott för att kunna genomföra aktiviteter. Samverkan med civila samhället är under utveckling. Arbetsterapeut bygger nya kontakter med studieförbund och skolor Mycket av aktiviteterna på dagen försiggår i matsalarna och TV-rummen på respektive våning, ibland i hela våningsplanet och ibland i grupper på ett avdelat våningsplan eller i små grupper på enheterna. Miljön med långa korridorer gör att det ibland är svårt att avskärma för att minska antalet impulser från omgivningen. Exempel på regelbundna aktiviteter som anordnas är gudstjänster och musikunderhållning. Gemensamma aktiviteter sammanställs i ett program varje månad och anslås på tavla i varje boendegrupp. I aktivitetsschemat skrivs också in när fotvårdare och frisör kommer på besök. De aktiviteter som erbjuds är i de flesta fall kollektiva och arbete återstår för att aktiviteterna ska bli så individuella 4

att de alltid utgår från individens egna intressen och önskemål. Anhörigundersökning visar att anhöriga på enheten är mer nöjda med möjligheterna till individuellt anpassade aktiviteter än på kommunens boenden. En samtalspärm som är framtagen tillsammans med kommunens arbetsterapeuter används som stöd i vardagen. Här finns förslag på samtalsämnen och vägledning för personal kopplat till högtider, och traditioner. Funktionella gemensamma utrymmen finns och används Utemiljön medger rörelse och aktivitet och ger förutsättningar för utevistelse året runt. Den enskilde tillförsäkras utevistelse efter individuella behov. Lokalerna är ljusa och funktionella med stora ytor. Färgsättning och miljö är anpassad för demenssjuka. De långa korridorerna gör att lokalerna kan uppfattas som institutionslika. Trots att lokalerna fått mer utsmyckning sedan förra granskningen upplevs de fortfarande lite kala avskalade och institutionslika. Detta har också angetts som skäl när anhöriga tackat nej till erbjudande om lägenhet på Elgströmska huset. Ett störande inslag är höga ljud från slående dörrar som man tillsammans med fastighetsägaren inte kommit tillrätta med. Det finns fyra särskilda aktivitetsrum, placerade utanför avdelningarna, som används sparsamt. Det har varit svårt att få till bra användning av dessa rum. Ett ljusrum används sporadiskt och en plan finns nu att uppmuntra anhöriga att använda rummet. I ett av de andra aktivitetsrummen färdigställs nu ett kroppsvårdsrum där dam- och herrfrisör har möjlighet till mottagning. Boendet försöker att finna en volontär som kan tjänstgöra som värdinna för frisörsalongen, som redan blivit ett uppskattat inslag i huset. Utemiljön medger rörelse i miljön runt huset och det finns fina strövområden i närområdet. Utanför entrén finns ett inhägnat område med en relativt liten grönyta som är torftigt utrustad med en bänk och några plaststolar. Grusgången är dåligt underhållen med mjukt underlag som inte lämpar sig att köra rullstolar och rullatorer på. Diskussioner med fastighetsägaren förs för att få till en bättre lösning. Det har funnits tillfällen då många varit utomhus såsom midsommarfirande. Önskemål finns att få till en mer trädgårdsliknandet miljö med växter men det skall ju också skötas och personal till det finns inte just nu. På våningarna finns väl tilltagna balkonger som är väl använda Utevistelse ingår också som en naturlig del i planeringen av aktiviteter. Brukarundersökningen visar dock att man är mindre nöjd med möjligheter till utevistelse än genomsnittet i kommunen. De boende vi talade med vid besöket uttryckte också att de skulle vilja komma ut oftare. 5

2. Bemötande och kontinuitet Bemötande Den enskilde är nöjd med bemötandet. Den enskildes integritet och självbestämmande respekteras av personalen. Verksamheten har tagit ställning till hur olika livsåskådningar bland de äldre ska respekteras I brukar och anhörigundersökningen är resultaten på bemötandefrågorna bättre än vid tidigare undersökning även om man har något färre nöjda än kommunens genomsnitt. Enligt chefer är diskussion om bemötandefrågor ständigt aktuella på enheten. Särskilda värderingscoacher är utsedda i personalgruppen. Vid arbetsplatsträffar leder coacherna värderingsdiskussioner. Man diskuterar och reflekterar utifrån en särskild kortlek som tar upp värderingsfrågor på ett enkelt sätt. I den demensutbildning som all personal genomgår är bemötandefrågorna en viktig del. Bland annat används rollspel som metod. Kontinuitet Så få personer som möjligt ska vara inblandade i vården och omsorgen så att den boende får hjälp av personal som han/hon känner igen. Hjälpinsatserna planeras så att de utförs efter den enskildes behov och önskemål oavsett vem i personalgruppen som utför dem. Kontaktperson finns för alla brukare. Kontaktpersonen är känd av alla brukare. Verksamheten arbetar med personkontinuitet genom kontaktmannaskap. Kontaktpersonens roll är tydligt beskriven. Attendo genomför en särskild utbildning där kontaktpersonen certifieras. Bild på kontaktperson med information finns anslagen i varje lägenhet. Alla i verksamheten har en kontaktperson som dessutom är känd. I kommunens anhörigundersökning uppger alla anhöriga att de vet vem deras närståendes kontaktperson är. Även om kontaktpersonen inte alltid är den som ansvarar för den dagliga omvårdnaden så försöker man att det alltid i första hand är känd personal som hjälper den boende. Verksamhetens vikarier styrs så att de huvudsakligen arbetar på samma våning. Anhöriga är även mer nöjda än vid tidigare undersökning med att hjälpen ges av samma personer. Den tidigare nämnda omvårdnadsguiden som finns på varje rum säkrar också att hjälpen utförs på samma sätt oavsett vem som ger den. 6

3. Mat, dryck och måltidsmiljö Är brukarna nöjda med maten. Alla brukare har en individuell kostplanering. Måltiderna serveras på ett tilltalande sätt i en lugn och trivsam miljö. Hänsyn ska tas till traditioner och högtider samt att man gör skillnad på vardag och helg. Den enskilde bereds möjlighet att äta själv och att maten och serveringen har anpassats i enlighet med detta krav. Den mat som serveras är av god kvalitet samt att maten hanteras på ett sätt som är förenligt med god livsmedelshygien. Finns termometer för mätning av mattemperatur? Resultat på brukar och anhörigundersökningen visar sammantaget på något sämre resultat på frågor runt maten än vid förra undersökningen. Anhöriga och brukare är ungefär lika nöjda som i Örebro kommun. De boende vi pratade med gav ett blandat omdöme om maten. Ibland är den god och ibland mindre god Huvudmålet till de boende beställs i form av kalla matlådor från Dafgårds 3. Vid besöket kan ansvariga inte svara om den mat man köper från Dafgårds är generell för alla typer av konsumenter eller om den är anpassad i sitt näringsinnehåll till äldre med sjukdom. Maten värms på våningen och tillbehör tillagas också på plats. Möjlighet att välja på olika rätter finns men blir i realiteten svår för många av de boende då maten beställs kollektivt en vecka i förväg. Möjligheten att göra individuella val behöver utvecklas. Kvällsmål lagas på enheten. Man har för avsikt att liksom på kommunens boenden införa efterrätt varje dag. I måltidsmiljön hade arbetet bara börjat med konstraster dukning, och andra miljöåtgärder. Lokalerna skapar goda möjligheter att skapa individuellt anpassade måltidssituationer t ex att äta enskilt eller i grupp Hänsyn tas till traditioner och högtider Ett särskilt kostråd finns på enheten för att bevaka kostfrågorna. Rutiner finns för internkontroll av matens kvalitet avseende livsmedelshygien och temperatur. Det finns rutiner för bedömning och uppföljning av vikt, närings- och vätskebehov samt mat- och vätskeintag. Mattiderna anpassas, så det blir en jämn fördelning under dagen och nattfastan är inte är längre än elva timmar. Personalen äter pedagogiska måltider på avdelningar för personer med demenssjukdom. 3 Företag i livsmedelsbranschen. Producerar, säljer och distribuerar frysta och kylda livsmedel till restauranger, storkök och konsumenter. All egen produktion sker i Lidköping. (Källa: www.dafgard.se ) 7

Det finns rutiner för bedömning och uppföljning av vikt, närings- och vätskebehov samt mat- och vätskeintag. Viktkontroll sker när brukaren flyttar in. Sjuksköterskan följer upp och dokumenterar. Mattiderna anpassas, så det blir en jämn fördelning under dagen och nattfastan är inte är längre än elva timmar. Nattetid får brukarna något extra att äta om så önskas. Nutritionsjournal och MNA 4, enligt Riktlinje för kost och nutrition, används inte. Alla brukare har ett kostkort som förvaras i köket, vilket kallas för kostplan. I två av tio granskade journaler finns vårdplaner för kost och nutrition. I åtta journaler finns dokumentation om kost och nutrition, som hänvisade till en kostplan på kostkortet. Inga avvikelser är dokumenterade beträffande kost och nutrition. Ansvarigas erfarenhet är att de flesta som flyttar in efter en kort tid går upp i vikt och blir mindre förvirrade. Detta tolkas som ett resultat av god mathållning och ordnad medicinering. 4. Personlig omvårdnad och service Personlig omvårdnad Den enskilde känner sig trygg. Varsamt handlag används och diskretion visas vid all kroppslig omvårdnad Den enskilde får vid behov hjälp med daglig munvård och det ska finnas upprättad individuell dokumentation för hur munvården ska genomföras. Den enskilde stimuleras att upprätthålla sin kontinens och toalettbesök ersätts inte av inkontinenshjälpmedel. De boende har möjlighet att gå på toaletten dygnet runt. Förstoppning förebyggs och behandlas. Den enskilde accepteras i sin sexualitet och har rätt att besluta om att vara sexuellt aktiv eller inte. Den enskilde får hjälp att hantera eventuell oro och ångest Den enskilde ska i möjligaste mån inte uppleva smärta och smärtbehandlingen ska vara individuellt anpassad. Vid rundvandring på enheten ser de boende rena och välvårdade ut. Lokaler är fräscha och välstädade och vi möts inte av obehagliga dofter. Omvårdnadsguiden på rummet säkrar att de boende får individuellt anpassad hjälp vid personlig omvårdnad. De boende som behöver det får daglig hjälp med att sköta sin munvård. Samtliga boende har fått en munvårdsbedömning från tandvården och har 4 Mini Nutritional Assessment (MNA) är ett instrument som är särskilt anpassat för bestämning av näringstillståndet hos äldre personer. 8

ett personligt tandvårdskort på sitt rum med individuellt anpassade instruktioner. I en av tio granskade journaler finns dokumenterat att brukaren har fått hjälp med en munvårdsbedömning. I en av övriga nio har munvården uppmärksammats i dokumentationen. I åtta journaler finns ingen dokumentation och inga vårdplaner angående munvård. Inga avvikelser är dokumenterade beträffande munvård. De boende har möjlighet att gå på toaletten dygnet runt. Den enskilde stimuleras att upprätthålla sin kontinens genom toalettbesök. Många brukare använder blöjor. I två av tio journaler finns dokumentation angående hjälp med regelbundna toalettbesök. I en av åtta journaler finns en vårdplan angående toalettbesök. I sju journaler har inkontinens och toalettbesök uppmärksammats. Förstoppning förebyggs och behandlas många gånger med läkemedel. Två avvikelser visar att boende hade fått gå och lägga sig utan hjälp med avklädning, toalettbesök varav en boende hade fel blöja. Detta medförde i båda fallen att de vaknade genomvåta. Verksamheten anger att man alltid följer upp och åtgärdar avvikelser. Man har nyligen bytt leverantör av inkontinenshjälpmedel då man har haft problem med nattblöjor som läckt Brukaren får hjälp att hantera eventuell oro och ångest. Personalen försöker att avleda, ge tid för samtal med den boende och ger något att äta på natten vid oro. I en av tio journaler finns det en vårdplan gällande ångest och oro. I två av de nio övriga finns dokumentation om att personalen har haft samtal med brukaren, som haft lugnande effekt. Inga avvikelser är dokumenterade beträffande ångest och oro. För att förebygga smärta använder sig personalen av massage, värme och lägesändringar och läkemedel då det behövs. I sju journaler av tio finns det dokumenterat att personalen har uppmärksammat smärta. Smärta har enligt dokumentationen åtgärdats med läkemedel. I resterande tre journaler finns ingen dokumentation angående smärta. Inga avvikelser är dokumenterade beträffande smärta. Serviceinsatser Den boendes kläder tvättas, stryks och lagas vid behov Lägenhet och gemensamma utrymmen städas regelbundet och vid behov Grundlig städning av lokalerna sker var tredje vecka. Däremellan utför personalen nödvändig städning. För att detta ska fungera har särskilda rutiner för omvårdnadsstädning utarbetats. Rutiner för tvätt av de boendes kläder var ett problem som lyftes vid granskning 2009. Har blivit bättre och anhörigundersökning visar på ett förbättrat resultat vad gäller städning och tvätt av de boendes kläder. Vård i livets slut Det finns rutiner för vård i livets slutskede Den enskilde och anhöriga är väl informerade om livets slutskede. 9

Den enskilde ska inte behöva dö ensam. Anhöriga erbjuds ett efterlevandesamtal. Det finns rutiner för vård i livets slutskede. Riktlinjen för basal palliativ vård följs, man har en omvårdnadsguide för palliativ vård som visar vad personalen ska göra. Checklista vid vård i livets slut används. Verksamheten har säkrat rutiner så att ingen ska behöva dö ensam. Vak sätts in och strävan är alltid att det ska vara van personal som finns hos den döende. Anhöriga erbjuds i de flesta fall ett efterlevandesamtal. Palliativa ombud med särskilt ansvar för dessa frågor finns. Vård i livets slutskede har varit tema vid en anhörigträff. 5. Vård och omsorg till personer med demenssjukdom Den enskilde ska alltid ska erbjudas bästa möjliga vårdform enligt Örebro kommuns riktlinjer vid demens där trygghet, meningsfullhet och säkerhet kan erbjudas Personalen ska ha grundläggande kunskaper inom demensvård och möjlighet till ständig fortbildning/fördjupning inom området Genomförd kvalitetsinspektion visar att personalen har bristande kunskap om kommunens riktlinjer för demenssjuka. Möjligheten att erbjuda bästa möjliga vårdform för den demenssjuke enligt riktlinjerna finns eftersom man har både grupp- och vårdboende demens i huset. Sedan 2008 har bara en flytt inom huset förekommit. Verksamheten lyfter svårighet att det inte finns plats på kommunens boende för demenssjuka med särskilda behov utan dessa finns på vanligt gruppboende. Vid förra granskningen fick Elgströmska huset kritik för att en stor del av personalen saknade grundutbildning i demensvård. En utbildningsplan har utarbetats och presenterats för nämnden både i samband med tidigare granskning och i juni 2010. Flera av utbildningsinsatserna har genomförts och mer är på gång. Under hösten kommer 16 medarbetare, däribland chefer och nattpersonal att gå utbildning i Demenscentrums regi. Vår bedömning är att enheten nu påbörjat ett kontinuerligt arbete med att höja och utveckla personalens kunskap om demens. 6. Den enskildes skydd Den enskilde är fri från övergrepp. Trycksår förekommer inte Personalen känner till hur avvikelsehanteringen går till och gör avvikelserapporter vid behov. 10

Fallskador förebyggs med individuella och generella åtgärder. Hygienrutiner följs och hindrar smittspridning Trygghetslarm fungerar och svarstid är så kort som möjligt Enheten har kodlås på dörrar ut från avdelningarna där koden är anslagen bredvid. Man har liksom kommunens övriga boenden inte löst dilemmat med att ha öppna dörrar och samtidigt garantera de boendes säkerhet i trapphus o s v. Attendo har gått ut med direktiv att kodlås ska tas bort på alla företagets enheter, men med tanke på de boendes säkerhet har man inte genomfört detta. Man avvaktar Örebro kommuns åtgärder. Fyra avvikelser handlar om hot och våld mellan boende. Dokumentation visar att det förekommer knuffar, slag, och att någon boende uppträder hotfullt, mot en annan som blir rädd. I alla fyra fallen finns åtgärder dokumenterade i avvikelsen. I ett av de fyra fallen finns händelsen även dokumenterad i journalen. Personalen har fått sårvårdsutbildning och i samband med denna får personalen även kunskaper om förebyggande av uppkomst av trycksår. I en av tio granskade journaler finns en vårdplan för behandling av sår. I tre av de övriga nio har sår- och hudförändringar uppmärksammats. I sex journaler finns ingen dokumentation angående sår, hudförändingar och trycksår. Inga avvikelser är dokumenterade beträffande trycksår. Enheten arbetar systematiskt med avvikelsehantering. Aktuella avvikelser behandlas i en kvalitetsgrupp som träffas regelbundet Avvikelser används även som en kvalitetsindikator i företagets månatliga kvalitetsuppföljning. För fallskador och fallprevention har företaget ett eget kvalitetsarbete parallellt med kommunens. Många av de boende klarar inte att påkalla uppmärksamhet med handsändare. Detta gör att man måste hitta andra larmlösningar. Ibland är det problematiskt att hitta bra alternativa lösningar. Vårdplaneringar genomförs för att tillsammans finna de bästa säkerhetsåtgärderna. De brukare vi samtalade med anger att de får hjälp i rimlig tid när de larmar. Hygienrutiner följs för att hindrar smittspridning. De anställda har däremot inte skrivit under ansvarsförbindelsen som finns i riktlinjen för hygien. Svar på frågor i brukar- och anhörigundersökning visar att känslan av trygghet har ökat på Elgströmska huset. 11

7. Delaktighet Personen själv eller tillsammans med anhöriga har möjlighet att beskriva sin livsberättelse, sina önskemål och göra sina målformuleringar. Dessa ligger sedan till grund för vården och omsorgen Planeringen sker tillsammans med den enskilde och/eller anhörig. Den boendes vård- och omsorgsbehov bedöms och utvärderas genom att regelbundet följa upp mål i dokumenterade genomförandeplaner. Den enskilde har möjlighet att ta del av innehållet i den dokumentation som gäller honom/henne. Samverkan sker med andra aktörer utifrån individens behov t.ex. vårdcentral, sjukhus, hemvård, civila samhället. Brukarnas behov av att vara en individ ska synas i den individuella planeringen och i enhetens gemensamma värdegrund. Tas hänsyn till jämställdhet och mångfald Resultat i kommunens anhörigundersökning visar att anhöriga är mer nöjda än i tidigare mätning i frågor om inflytande. Verksamheten uppger i kommunens uppföljning att alla boende har en godkänd genomförandeplan. Den stickprovsgranskning som gjorts av social dokumentation i tio ärenden visar också att alla de granskade personerna har en genomförandeplan om än med vissa brister. Välkomstsamtal (introduktionssamtal) finns noterat i alla journaler. I sex av tio planer framgår att den boende och eller företrädare för denne, i regel enbart anhörig, medverkat vid samtalet. Det går inte att utläsa i övriga fyra planer om någon av dessa deltagit, även om det står att välkomstsamtal har hållits. Oftast framgår det inte i texten om den boende och eller företrädare för denne deltagit aktivt i samtalet. Levnadsberättelser finns i nio av tio journaler. Positivt är de levnadsberättelser som finns med och som i regel skrivits ned av en anhörig som på det sättet har getts möjlighet till delaktighet genom att beskriva sin bild av sin den boendes levnadshistoria, i flertalet fall på ett personligt och målande sätt. Det går inte att utläsa om biståndsbeslutet med dess utredning, som ligger till grund för boendeinriktningen, har tagits med som en del i upprättandet av den individuella vård- och omsorgsplanen. De målbeskrivningar som återfinns i biståndsutredningarna har inte applicerats eller använts vid upprättandet av planerna. Uppföljningssamtal är dokumenterade i sex av tio. Det framgår inte hur man utvärderat/följt upp tidigare genomförandeplaner vid uppföljningssamtalet. Planerna kan ge ett rörigt intryck för läsaren på grund av att det är svårt att följa när och hur uppföljning gjorts, gamla planer tycks ha tagits bort eller så har man fyllt på med ny information/planering på de gamla planerna. 12

Samverkan sker med andra aktörer utifrån individens behov t.ex. vårdcentral, sjukhus, hemvård, civila samhället. För samarbete med vårdcentral finns en lokal rutin utarbetad lokal rutin finns 8. Anhörigstöd Den anhörige ska känna sig välkommen att vara delaktig i vården och omsorgen i den mån önskemål finns Den anhörige blir sedd av personalen och får möjlighet att ställa frågor och själv ge information Anhörigträffar anordnas regelbundet och initiativ tas till bildande av anhörigråd Enheten informerar om och förmedlar kontakt med Anhörigcentrum. Vid föregående verksamhetsuppföljning fanns ett missnöje bland anhöriga med verksamheten på Elgströmska huset bland annat utifrån klagomål och dåliga resultat på anhörigundersökningen. Åtgärder har genomflörts för att förbättra kontakter och information till anhöriga. Verksamhetschefer lägger mycket vikt vid att etablera en god kontakt med anhöriga redan vid inflyttning vilket har visat sig värdefullt i fortsättningen. Ett anhörigråd har bildats på enheten och informationsträffar anordnas regelbundet. Åtgärderna tycks ha haft avsedd effekt. Vid senaste anhörigundersökning är anhöriga nöjdare på de allra flesta områden. Samarbete med Anhörigcentrum behöver utvecklas. Man har inte informerat anhöriga om Anhörigcentrums utbud. 9. Tillgänglighet och information Beskrivning om utförarens tjänster och profil finns framtaget och presenterat på kommunens hemsida. Skriftlig information finns om enheten med kontaktuppgifter till ansvarig chef och andra nyckelfunktioner Verksamheten ska vara tillgänglig och serviceinriktad. Det ska finnas säkrade rutiner för kontakt via telefon, e-post och vid besök. Utföraren ska svara för att den boende får hjälp med information såväl vid tal, syn- och hörselnedsättning som vid annan språktillhörighet. Tolk ska anlitas vid behov. 13

Boendet ska vara väl skyltat för att underlätta tillgänglighet för besökare. All personal ska bära väl synliga namnskyltar Finns fungerande klagomålshantering Information med beskrivning av verksamheten på kommunens hemsida finns och är uppdaterad. Här finns även länk till Attendos hemsida. Skyltning internt och externt är bristfällig. Orienteringsskyltar som underlättar finns i området men när man kommer fram till entrén är det svårt att förstå att man är framme. På utsidan finns en skylt med mycket liten text där det framgår att man är på Elgströmska huset. Invändigt saknas tydlig skyltning till boendegrupperna. I entrén finns en skylt i entrén med hänvisning till administrativ enhet med icke vedertagna förkortningar. All personal vi möter under granskningen bär namnskylt. Verksamhetens rutiner för klagomålshantering behöver utvecklas. Två klagomål har kommit till verksamheten under året och båda avser resursbrist. 10. Medarbetarna Verksamheten är bemannad dygnet runt med sådan kompetens och med sådan personalstyrka att de boende alltid tillförsäkras en god vård och omsorg. Omvårdnadspersonal ska vara utbildad undersköterska eller ha genomgått omvårdnadsprogrammet samt bör ha erfarenhet av vårdoch omsorgsarbete. All personal ska behärska svenska språket på ett sådant sätt att han/hon kan kommunicera med de boende. Medarbetarna ska ha den kompetens, som behövs för att klara av sina arbetsuppgifter Personalomsättningen bör befrämja kontinuitet Nöjd personal? Att värdera bemanning på särskilt boende är svårt eftersom det inte finns några normer eller rekommendationer hur mycket personal man bör vara per boende för att klara arbetet vid olika tider på dygnet. Det saknas vägledning nationellt. T.ex. valde man att inte att ge någon rekommendation i de nationella demensriktlinjerna. Inte heller i Örebro kommun finns någon sådan norm eller rekommendation. Det finns en bemanningsnorm i resursfördelningsmodellen som uttrycks i årsarbetare per brukare men hur man sedan väljer att bemanna över dygnet är upp till 14

enheten. I avtalet med Elgströmska huset finns heller inget krav på lägsta bemanning annat än nattetid. Stockholms kommun har nyligen med hjälp av Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum lagt fram en rapport där man diskuterar dessa frågor och även tagit fram lämplig bemanning över dygnet på ett demensboende 5. Det täthetsschema som Elgströmska huset presenterar följer kommunens avtal. Vi bedömer ändå att bemanningen generellt, i synnerhet på dagtid är i underkant för att både klara den dagliga omvårdnaden och tillgodose behovet av individuella aktiviteter. Nivåer ligger under de som rekommenderas i Stockholmsrapporten. Det är dock svårt att kritisera enheten kopplat till den klart lägre ersättningen enheten har per plats jämfört med kommunen. Elgströmska husets avtal ger cirka 200 kr lägre per plats och dygn än kommunens enheter. Att man ändå håller en godtagbar kvalitet är kopplat till stordriftsfördelar och tydliga arbetsrutiner. Utifrån förutsättningarna ovan har man ett schema mer utifrån de boendes behov och med relativt liten hänsyn till personalens önskemål Enheten har en låg personalomsättning. Endast två medarbetare har slutat under året och man har inte haft några problem att rekrytera nya medarbetare. Vår bedömning är att enheten arbetar systematiskt med kompetensutveckling. 92 % av den fast anställda personalen har en undersköterskeutbildning, vilket är något över kommunens genomsnitt. Cirka hälften av vikarierna har undersköterskeutbildning. För att säkra fortbildning har enheten har en kompetensutvecklingsplan där de tidigare nämnda utbildningarna i kontaktmannaskap och demensvård varit i fokus under året, men även andra utbildningar har genomförts. Individuella planer för kompetensutveckling har tagits fram under året Attendo genomför en enklare medarbetarundersökning en gång per kvartal där man svarar på tre frågor. Vid granskningen hade vi tillgång till resultatet från kvartal 2-4 2010. Resultatet på de två första frågorna visar att medarbetarna i allmänhet trivs på sitt arbete och är nöjda med sina chefer. Genomsnitt för båda frågorna är cirka 3,7 på en 5- gradigskala. På den tredje frågan om man vill rekommendera någon att arbeta hos Attendo är det en dryg tredjedel som ger ett negativt svar. Vid värdering av resultatet bör man väga in att det bara är 62 % av medarbetarna på Elgströmska huset som besvarat enkäten. Företaget har formulerat en personalpolicy, en arbetsmiljöpolicy och en jämställdhetspolicy där förutsättningar för medarskapet tydliggörs. 5 Lämplig Bemanning på särskilt boende avsedd för personer med demenssjukdom S-E Wångrell, B Trygg. Rapporter Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 2010:10 15

11. Hälso- och sjukvård Omvårdnadsansvarig sjuksköterska finns för varje brukare. Legitimerad arbetsterapeut finns i tillräcklig omfattning Den enskilde tar/får rätt läkemedel och rätt dos i rätt tid. Läkemedelsgenomgångar genomförs regelbundet där Den enskilde är delaktig. Rutiner för läkemedelshantering upprättas och följs. Rutin för Medicintekniska produkter och omvårdnadshjälpmedel följs. Det finns en omvårdnadsansvarig sjuksköterska för varje boende och alla sjukskötersketjänster är tillsatta. Legitimerad arbetsterapeut finns på boendet och hon deltar aktivt i kommunens samverkansgrupper med arbetsterapeuter från andra särskilda boenden. Vikarie har funnits under sommarmånaderna och i terminerna samverkar arbetsterapeuten med kollegan på Berggården i utbildningssatsningar och också för att täcka frånvaro. Avvikelser inom läkemedelshanteringen har ökat i jämförelse med föregående inspektion. Framförallt gäller det avvikelser som innebär att personalen har glömt att överlämna läkemedel. Ökningen beror troligtvis på att personalen har blivit bättre på att skriva avvikelser. Läkemedelsgenomgångar genomförs regelbundet där den enskilde är delaktig. I en av tio journaler finns en vårdplan för läkemedel. I en av nio journaler finns dokumenterat att en läkemedelsgenomgång planeras vid en årlig genomgång av brukarens läkemedel. I åtta journaler finns ingen dokumentation om läkemedelsgenomgångar. Boendet är mycket nöjda med den snabba service som finns från Omvårdnadshjälpmedel. I boendet finns lokala rutiner för handhavande av medicintekniska produkter. 12. Övrigt Verksamheten pekar på svårigheterna att få tillgång till nya riktlinjer från kommunen. Eftersom man inte har tillgång till kommunens intranet bygger detta på att information skickas via e-post från kommunen. Detta är ett mycket sårbart system. Det är även mycket krångligt för enheterna att dokumentera i kommunens verksamhetssystem. Inloggining sker i flera steg och kontakten med systemet bryts ofta. Dessa frågor är mycket angelägna att lösa om enheterna i extern drift ska ges rätt förutsättningar. 16

Resultat av granskningen en sammanställning I tabell nedan görs en sammanställning av resultatet uppdelat i strukturprocess- och resultatkvalitet Typ av kvalitet Förklaring Granskat Bedömning Struktur- Dokument, kvalitet besök Resurser som personal, byggnad, lokaler, utrustning God kvalitet - Stora rymliga och fräscha lokaler Behöver förbättras - Personalens demenskunskaper - Institiutionslikt - Utemiljö - Skyltning Bristande kvalitet - Låg personaltäthet Processkvalitet Arbetssätt, rutiner, funktion Dokument, besök God kvalitet - Kontaktmannaskap - Bra rutiner för vardagsomsorgen - Organiserad samvaro Behöver förbättras - Individuella aktiviteter - Klagomålshantering Bristande kvalitet Resultatkvalitet Bemötande, trygghet, smärtlindring mfl Dokument, brukarundersökningar, besök God kvalitet - Anhöriga generellt mer nöjda än tidigare Behöver förbättras - Utevistelse - Mat Bristande kvalitet Totalt sett bedömer vi att Elgströmska huset bedriver en vård och omsorg av godkänd kvalitet som i stort lever upp till kommunens krav. För de brister som identifierades vid förra årets granskning har åtgärder vidtagits. Inom många områden pågår utveckling åt rätt håll. Sammanställt av Jan Sundelius, planerare 17