Verksamhetsuppföljning av Södermalmshemmets särskilda boende

Transkript

1 Vö 237/2010 Verksamhetsuppföljning av Södermalmshemmets särskilda boende Sammanfattning Förvaltningskontor Vård och stöd har på uppdrag av Vård- och omsorgsnämnd öster utfört en verksamhetsuppföljning på Södermalmshemmet. Områdeschef Margareta Dahlén Södercity- Adolfsberg är ansvarig för verksamheten och har fyra enhetschefer på den enhet som idag är Örebro kommuns största särskilda boende. Uppföljningens syfte var att göra en samlad granskning av verksamhetens kvalitet. Förvaltningskontoret bedömer att brukarna i det särskilda boendet får en god vård och omsorg men att det också finns en del förbättringsområden. Andra uppföljningar under året, t ex i kvalitetsinspektioner, klagomål, anmälningar kompletterar bilden av en demensvård i utveckling. Denna uppföljning är bland de första som utförs enligt ny riktlinje och därför är jämförelser med andra likvärdiga enheter inte möjliga att göra, vilket medfört svårigheter att värdera resultatet. Södermalmshemmet har goda grundförutsättningar med bra lokaler för verksamheten. Det finns inarbetade väl fungerande strukturer som kontaktmannaskap, avvikelsehantering, anhörigstöd och ett demensteam som är tillgängligt. En ny ledning, kvalitetsgrupper och internutbildning visar på goda ambitioner att förbättra vården och omsorgen för de demenssjuka. Brukarundersökningar visar att de boende upplever en hög grad av trygghet. Förbättringsbehoven är att enheten fortsatt behöver utveckla en personcentrerad demensvård, och att de behöver fördjupa och bredda sin kunskap i samverkan med Demenscentrum. De bör också se över resursanvändning för att möjliggöra utevistelse för dem som så önskar och fortsätta arbeta med att förbättra delaktighet och dokumentation. Södermalmshemmet behöver ett nytt personlarmsystem och det är viktigt att följa nattpersonalens möjlighet att skapa trygghet. Förbättringsbehoven är långsiktiga och inga av bristerna ses som allvarliga. Förslag till beslut Förvaltningens förslag till nämnden Vård och omsorgsnämnd öster godkänner rapporten

2 Metod för uppföljning Granskningen har haft sin utgångspunkt i olika former av kvalitet: den kvalitet brukaren erbjuds i form av resurser som byggnad och anställdas kompetens (struktur), arbetssätt, rutiner (processer) och slutligen den kvalitet som upplevs vid utförd tjänst sk (resultatkvalitet) som mäts exempelvis i upplevelse av bemötande och trygghet. Uppföljningen av verksamheten har skett i två delar Sammanställning och analys av data Besök med granskning på plats Inför besöket har insamling av data skett i form av: Enhetens verksamhetsplan Enhetens delårsrapport/verksamhetsberättelse Täthetsschema Medarbetarundersökning Resultat av brukar och anhörigundersökningar Kvalitetsinspektioner Verksamhetsmått Inkomna klagomål Avvikelser enligt Hälso- och sjukvårdslagen Granskning av tio hälso- och sjukvårdsjournaler Granskning social dokumentation i tio ärenden, med fokus på genomförandeplaner Inspektioner från andra myndigheter (inte aktuellt denna gång) Socialstyrelsens öppna jämförelser Den andra delen av granskningen har bestått i att besöka enheten. Vid besöket har en checklista för uppföljningen använts. Listan har skickats ut i förväg till enheten. Vid besöket fick granskarna inledningsvis en redovisning av verksamheten där ansvarig personal berättade om hur man ser på sitt uppdrag, vad man vill åstadkomma och hur man fördelat ansvar mellan professioner och över dygnet. I dialog fördes sedan ett samtal med checklistan som grund. Ledning och personal (där samordnande sjuksköterska, arbetsterapeut, och undersköterskor deltog) från verksamheten ömsom hade initiativet för att berätta om det man ville framhålla och ömsom svarade på granskarnas frågor. Dialogen kompletterades med observation under en rundvandring på enheten, två avdelningar besöktes och samtal med några boenden genomfördes. Som avslutning på förmiddagen åt granskningsgruppen samma mat som de boende serverades. I granskningsgrupp har ingått planerare, medicinskt ansvarig sköterska (MAS), medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) och biståndshandläggare (biståndshandläggaren deltog ej i besöket). Andra professioner som ekonom, lokalsamordnare och boendesamordnare har konsulterats i förberedelsearbetet. 2

3 I rapporten redovisas resultat av granskning under olika rubriker som finns i checklistan för uppföljning. Efter varje avsnitt görs en bedömning av hur verksamheten lever upp till kraven i en fyrgradig skala där 1 betyder flera brister inom området som kräver åtgärder och 4 betyder god kvalitet som kan fungera som ett gott exempel för andra verksamheter. Skalan är inte exakt utan får mer ses som en temperaturtagning inom det aktuella området. 3

4 Fakta om Södermalmshemmet Innan vi besökte Södermalmshemmet för att studera verksamheten på plats sammanställdes några fakta om verksamheten. Förutsättningar Södermalmshemmets 108 lägenheter är fördelade på två huskroppar om vardera sex våningar med nio boenden per våning eller avdelning. Av de 12 våningarna är 9 gruppboenden för dementa och 2 är vårdboende för demenssjuka där tanken är att de som inte längre kan tillgodogöra sig gruppvården kan flytta till vårdboendet. Den 12te våningen är ett vårdboende för somatiskt sjuka. Södermalmshemmet som byggdes och renoverades år 2000 har ett bottenplan med utrymmen för både stora och små samlingar. Kök och restaurang på bottenplan drivs av Vård och omsorgs egen Kostenhet och levererar även mat till det särskilda boendet. På bottenplan finns fotvårdslokal som används av en entreprenör. Dagvården är inte tillgänglig för dem i det särskilda boendet. Särskilt boende - antal platser Inriktning Antal Vårdboende 9 Gruppboende demens 81 Vårdboende demens 18 Boende totalt 108 Korttidsvård totalt 0 Totalt antal platser 108 Antal anställda Enhet Anställda Årsarbetare Omvårdnadspersonal dag-kväll 86 69,01 Omvårdnadspersonal natt 14 11,54 Sjuksköterska 10 8,96 Arbetsterapeut 2 1,75 Ledning 4 4,00 Administration 2 2,00 Övriga 0 0,00 Totalt ,26 Enheten har 0,90 årsarbetare per brukare totalt och 0,75 årsarbetare (åa) per brukare räknat på bara omvårdnadspersonal. 1 I budget 2010 har enheten drygt 54 miljoner kr och prognos är att enheten kommer att hålla sig inom ram med god marginal. Processer Dagtid vardag arbetar två ur omvårdnadspersonalen, onsdagar tre per våning. Detta innebär fyra till fem boende per personal. Kvällstid och helgmorgnar är de två personer per våning. Nattetid arbetar två lag om tre omvårdnadspersonal med ansvar för varsitt hus (6 våningar). Organisatoriskt så är all omvårdnadspersonal (6 per våning) grundplacerad för arbete på en våning men har också några turer schemalagda för arbete på en tvillingvåning. Våningarna samverkar 1 Bemanningsnorm i resursfördelningsmodell är 0,95 åa/brukare totalt och 0,81 åa per brukare omvårdnadspersonal. 4

5 parvis om personal för att minska sårbarhet vid frånvaro och för att öka beredskapen för att vid särskilda händelser göra mer personalkrävande insatser Nio (8,96 åa) sjuksköterskor har omvårdnadsansvar. Sjuksköterskor arbetar dag och kväll. Nattetid köps tjänst från kommunens sjuksköterskepatrull. Två arbetsterapeuter (1,75 % åa) har ansvar för aktivitetsbedömning, hjälpmedel och undervisning. Två av enhetscheferna har ansvar för fyra våningsplan var. En tredje har ansvar för två våningsplan, sjuksköterskor och arbetsterapeuter. Den fjärde har ansvar för två våningsplan, nattpersonal och administrativa assistenter. Personalvetare, socionom, social omsorgare är grundprofessioner för cheferna. Resultatkvalitet Brukarundersökningen 2009 visar att Södermalmshemmet står sig väl i ett lokalt perspektiv. Av de brukare som kunde svara på frågor var det 97% (jfrt 86% kommun) som var nöjda sammantaget med vården och omvårdanden. Av de anhöriga som svarade var det 81% som var nöjda (jmfrt 84% kommun). Granskningsresultat Resultatet av granskningen följer de rubriker som finns i checklista. Varje avsnitt inleds med de kvalitetskrav i punktform som angetts i checklistan och avslutas med en samlad bedömning i förhållande till kraven redovisat i en fyrgradig skala. 1. Aktiv och meningsfull tillvaro Den enskilde stimuleras att använda sin förmåga att klara sig själv. Den enskilde har möjlighet att upprätthålla kontakt med släkt och vänner På enheten stimuleras den boende att klara sig själv genom att alla boende har individuell plan. Ett stort arbete pågår med att successivt föra över mycket pappersdokumentation till det datoriserade verksamhetssystemet. Personalen försöker stimulera den enskilde att upprätthålla kontakt med anhöriga och vänner genom att ha en öppen attityd mot besökare. Det är flera av kontaktpersonerna som har e-postadresser till anhöriga för att utbyta information. Organiserad samvaro erbjuds minst en gång per vecka Den enskilde har möjlighet att delta i dagliga aktiviteter som utgår från personens egna intressen, önskemål och förutsättningar Samarbete finns med frivilligorganisationer. 5

6 De boende erbjuds organiserad samvaro en gång per vecka. Det finns en aktivitetsgrupp som tar fram ett program och på varje våning finns aktivitetspärm som en idébank. Den låga grundbemanningen dagtid (2 per våning alla dagar utom onsdagar) kräver bra rutiner och en fungerande ansvarsfördelning. Gemensamma aktiviteter finns och Caféverksamhet förekommer varannan vecka då ingår också underhållning och upp till personer har deltagit. Verksamheten har fördel av en samlingssal. Stor TV med dator finns tillgänglig. Kulturskolan/ medborgarskolan sjunger och spelar 3 gånger per vecka. Cirkelverksamhet finns nyligen har det varit en grupp som har studerat konst. Personalen arbetar mer och mer efter individuella planer. Det återstår fortfarande ett arbete med att individanpassa aktiviteterna. Under sommaren har utemiljön uppgraderats med ytterligare möjligheter till utevistelse speciell för de avdelningar som ligger i anslutning till uteplatsen. Ytterligare insatser planeras till nästa säsong då t ex grindarna skall göras om och ytterligare aktiviteter erbjudas. Under säsongen 2010 har en parcykel köpts in som används flitigt där brukare personal och anhöriga ges möjlighet att cykla. En anhörig har använt cykeln dagligen för att åka en tur tillsammans med sin anhörig och det har uppskattats mycket. (I parcykel sitter cyklisterna bredvid varandra, båda eller bara den ene kan trampa. Jämfört med tandemcykeln så blir det en stadigare färd) Brukarundersökning 2009 visade att 60 % av de svarande önskade att vid utomhusvistelse vara i, eller promenera i typ park (närområde). Inomhus var det allsång och hobbyliknande sysselsättning som önskades. Svar på frågor om social samvaro lades samman och av Södermalmshemmets brukare var det bara 19 % som var nöjda (jmfrt med 26 % för kommunen). Idag finns inte möjlighet att erbjuda aktiviteter veckans alla dagar. Onsdagar har verksamheten fler personal i huset och många aktiviteter koncentreras till dessa dagar. Från Väntjänst kommer fyra volontärer regelbundet och kan hjälpa brukare med vissa transporter och med aktiviteter/utevistelse. Med praktikanter i huset och volontärer från hemtjänst ökar möjlighet att nå målet med utevistelse men det är ändå så att man inte klarar målet för alla varje vecka. Funktionella gemensamma utrymmen finns och används Utemiljön medger rörelse och aktivitet och ger förutsättningar för utevistelse året runt. Den enskilde tillförsäkras utevistelse efter individuella behov. 6

7 Dagrum och matsal finns på varje våning men utrymmena används olika berättar personal. De våningar vi såg var ljusa och hemtrevliga till sin karaktär. Vi kom före lunch och det var några boenden som satt en och en eller i små grupper. Personal förberedde för lunch och stämningen var harmonisk och inbjudande på många sätt. Det var de boendes kök och vardagsrum vi kom in i och inte personalens arbetsplats vilket är ett gott betyg. På en våning vi besökte, var det för tillfället mycket lugnt. Sju av nio boenden klarade många av sina vardagssysslor själva. Det är problem med att tillgodose brukarens behov av utevistelse vilket också bekräftas av de få samtal vi har med brukarna på våningen. Två av de brukare vi samtalar med nämner spontant att vad de saknar mest är möjlighet att komma ut på promenad (med eller utan rullstol). På Södermalmshemmet finns det inglasade balkonger som särskilt sommartid kan ge en variation i vardagslivet. Den stora gemensamma uteplatsen i markplan, som vid besöket var stängd, har använts mycket sommartid för olika aktiviteter. Parkmiljön och närhet till city utnyttjas också, enligt uppgift, flitigt för promenader och för cykelturer. 2. Bemötande och kontinuitet Bemötande Den enskilde är nöjd med bemötandet. Den enskildes integritet och självbestämmande respekteras av personalen. Verksamheten har tagit ställning till hur olika livsåskådningar bland de äldre ska respekteras Enligt brukarundersökningen är den boende nöjd med bemötandet. Vård och omsorgs standard för bemötande används i det dagliga arbetet och alla anställda har fått exemplar av denna. Södermalmshemmets personal talar 17 olika språk enligt uppgift och ledningen har inte behövt använda tolk i något sammanhang. Man anser att kommunikationen kan klaras med egna språk och kulturkunskaper. Kontinuitet Så få personer som möjligt ska vara inblandade i vården och omsorgen så att den boende får hjälp av personal som han/hon känner igen. Hjälpinsatserna planeras så att de utförs efter den enskildes behov och önskemål oavsett vem i personalgruppen som utför dem. Kontaktperson finns för alla brukare. Kontaktpersonen är känd av alla brukare. 7

8 En låg bemanning kräver samverkan mellan våningarna för att klara tillfälliga toppar och variationer i vardagen. Varje våning har en tvillingvåning vilket innebär att personal är schemalagda några turer per tidsperiod att gå på annat än sin basvåning. I ett personalperspektiv innebär det att man har ett huvudansvar man är kontaktperson- för två personer, men att man också ska känna väl till övriga sju på våningen samt ha god kännedom om de nio på tvillingvåningen. I ett brukarperspektiv har man förutom sina två kontaktpersoner fyra ytterligare personal att få daglig hjälp av samt viss hjälp av sex övriga från tvillingvåningen. Här är sjuksköterskor, arbetsterapeuter, väntjänst, nattpersonal, praktikanter och vikarier oräknade. Tanken är att brukaren i detta flöde av personal, praktikanter och volontärer ska bli sedd som en individ och känna sig trygg. Beskrivningen ovan är ett konstaterande utifrån givna fakta. Det blir väldigt viktigt att kontaktpersonen genomför sitt uppdrag på ett bra sätt för att hjälpa den boende att uttrycka sina behov och önskningar. Givetvis tillsammans med anhöriga där sådana finns. Organisationen kräver att det finns ett fungerande arbetssätt för att garantera en kontinuitet i sättet att ge vård och omsorg till den enskilde. Verksamheten har haft planeringsdagar för att utveckla genomförandeplanerna. En spjutspetsutbildning har genomförts. Teamträffar sker var 6:e vecka. Arbetsterapeutens ADL 2 bedömning ligger till grund för genomförandeplanerna. Personalen beskriver hur de tillsammans arbetar runt brukaren, där alla utför samma hjälpinsatser. Ett specialteam demensteam- är utvecklat i verksamheten som assisterar övriga när svårigheter uppstår i bemötandet eller där den demente uppvisar ett annorlunda beteende detta team får mycket beröm och uppfattas som ett stort stöd. Enligt enhetens egen uppgift har alla brukare kontaktperson och brukarundersökningen visar att de 95 % av de anhöriga känner till detta. (9 av 10 brukare är nöjda med sina möten med kontaktpersonen och 8 av 10 anhöriga). Biståndshandläggarens granskning av 10 planer visar att Södermalmshemmets metod för att säkra att individen kommer till uttryck är att information finns i pärmar med ADL blad för varje brukare. Blad som gör att det relativt snabbt går att informera den ovane och att säkra att hjälp ges på det sätt individen önskar. Vid läkarbesök försöker man planera så att kontaktpersonen följer med men det kan hända att medföljaren är från väntjänst men då är det enkla besök och där volontär har nödvändig kännedom om brukarens behov. 2 ADL Allmän daglig livsföring. Bedömd aktivitetssförmåga. 8

9 3. Mat, dryck och måltidsmiljö Är brukarna nöjda med maten. Alla brukare har en individuell kostplanering. Måltiderna serveras på ett tilltalande sätt i en lugn och trivsam miljö. Hänsyn ska tas till traditioner och högtider samt att man gör skillnad på vardag och helg. Den enskilde bereds möjlighet att äta själv och att maten och serveringen har anpassats i enlighet med detta krav. Den mat som serveras är av god kvalitet samt att maten hanteras på ett sätt som är förenligt med god livsmedelshygien. Finns termometer för mätning av mattemperatur? Resultat på brukar och anhörigundersökningen visar sammantaget på ett något sämre resultat för frågor om mat jämfört med Svarsbilden varierar och på några frågor visar svaren förbättringar. Anhöriga och brukare är lite mer nöjda än kommunsnittet. Alla boenden har enligt uppgift individuella vård- och omsorgsplaner där kostplanering ingår. De boende vi pratade med gav ett blandat omdöme om maten. En boende gav idén att det kan finnas önskemål om maträtter som är mycket individuella och som kanske kan tillgodoses några gånger per år om kontaktperson eller annan hjälper boende att köpa färdigrätter å varuhus eller restaurang. Den mat vi i granskningsgruppen åt nere i restaurangen var av oss mycket uppskattad. Salladen var fräsch och huvudrätten smakfull och aptitligt tillredd. I måltidsmiljön försöker man medvetet arbeta med färgkontraster i dukning, och andra miljöåtgärder för att underlätta för den demenssjuke. Våningarna arbetar på olika sätt med utrymmen och möjligheter finns att skapa individuellt anpassade måltidssituationer t ex att äta enskilt eller i grupp. Hänsyn tas till traditioner och högtider. På Södermalmshemmet finns en kvalitetsgrupp som arbetar med miljöfrågor där måltidsmiljön ingår. Kunskapen om att den demenssjuke behöver tydlig mat finns,( dvs mat som kan identifieras, kännas igen, med hög kontrastverkan), men kan inte alltid verkställas då mycket mat kommer i form av gratänger där innehåll inte alltid kan särskiljas. Träffar med köket anordnas och man har fått bättringar när det gäller ex kvällsmat. Rutiner finns för internkontroll av matens kvalitet avseende livsmedelshygien och temperatur. 9

10 Det finns rutiner för bedömning och uppföljning av vikt, närings- och vätskebehov samt mat- och vätskeintag. Mattiderna anpassas, så det blir en jämn fördelning under dagen och nattfastan är inte är längre än elva timmar. Personalen äter pedagogiska måltider på avdelningar för personer med demenssjukdom. Rutin finns för att upprätta en nutritionsjournal när personen flyttar in på boendet. Nutritionsjournalen upprättas enligt MNA som rekommenderas i riktlinjen för kost och nutrition inom vård och omsorg. Den fungerar som en individuell kostplan och där följer man även vikten samt bedömer näringsbehovet. I åtta av de 10 granskade journalerna finns en nutritionsjournal. De två granskade journaler där ej nutritionsjournal fanns noteras att dessa var nyinflyttade till boendet. Dialog förs runt mattider för att anpassa så att nattfastan inte är längre än 11 timmar. Synpunkter finns från verksamheten angående vad som serveras till kvällsmat och därför har kontakt tagits med chefen för levererande kök för en diskussion runt kvällsmaten. En personal per vånings får äta pedagogisk måltid. Den som sitter ner och äter kan stänga av mobil under måltid och då får andra tar larm/frågor om hjälp. 4. Personlig omvårdnad och service Personlig omvårdnad Den enskilde känner sig trygg. Varsamt handlag används och diskretion visas vid all kroppslig omvårdnad Den enskilde får vid behov hjälp med daglig munvård och det ska finnas upprättad individuell dokumentation för hur munvården ska genomföras. Den enskilde stimuleras att upprätthålla sin kontinens och toalettbesök ersätts inte av inkontinenshjälpmedel. De boende har möjlighet att gå på toaletten dygnet runt. Förstoppning förebyggs och behandlas. Den enskilde accepteras i sin sexualitet och har rätt att besluta om att vara sexuellt aktiv eller inte. Den enskilde får hjälp att hantera eventuell oro och ångest Den enskilde ska i möjligaste mån inte uppleva smärta och smärtbehandlingen ska vara individuellt anpassad. 10

11 Brukarundersökning visar att boende upplever en trygghet. Vid rundvandring på enheten ser de boende rena och välvårdade ut. Lokaler är fräscha och välstädade och den våning vi besöker är den som bakar kaffebröd till sig själva och till olika arrangemang i huset vilket medför att det ofta doftar nybakat i kök och matrum. Personal är utbildad i att hjälpa till vid munvård. Riktad utbildning ges i enskilda fall. Tandhygienist kommer 1 ggr per år och boende. Tandkort med anvisningar för munvård finns på badrum. Den enskilde får vid behov hjälp med daglig munvård och individuell munvårdsplan finns i 9 av de 10 granskade journalerna. Planerna följs upp och kontakt med tandhygienist för årlig bedömning tas av personalen på boendet. Den enskilde stimuleras till att upprätthålla sin kontinens genom toalettbesök. Individuell bedömning görs av sjuksköterska vid problem med inkontinens för att bedöma vilket eventuellt inkontinenshjälpmedel som behövs. Även om personen använder inkontinenshjälpmedel så finns rutiner för toalettbesök. En vårdplan för inkontinenshjälpmedel fanns bland de 10 granskade journalerna. Förstoppning förebyggs bl.a. genom pajalagröt 3 och stimulering till rörelse och fruktintag. Kontrollistor förs för varje boende. Den enskilde accepteras i sin sexualitet och möjlighet till privatliv har prövats och kunnat hanteras ibland i samråd med anhöriga. Den enskilde får hjälp att hantera oro och ångest. Det finns ett demensteam på boendet som ofta får remiss när någon har problem med oro och ångest. Demensteamet kan vägleda och råda personalen samt bedöma behovet hos den enskilde. I en av tio journaler fanns plan för oro och ångest. Smärta uppmärksammas och åtgärdas individuellt ofta i form av läkemedel som ges vid behov eller kontinuerligt. Serviceinsatser Den boendes kläder tvättas, stryks och lagas vid behov Lägenhet och gemensamma utrymmen städas regelbundet och vid behov Städning av lokaler inkl rum sker var 14de dag av entreprenör (TS) som man är mycket nöjd med. Däremellan utför personalen nödvändig omvårdnadsstäd. Vid besöket gav lokaler och utrymmen ett intryck av att vara rena. Personal tvättar även sängkläderna. 3 Pajalagröt för ökad tarmvolym och tarmrörelse. Ej läkemedel. 11

12 Vård i livets slut Det finns rutiner för vård i livets slutskede Den enskilde och anhöriga är väl informerade om livets slutskede. Den enskilde ska inte behöva dö ensam. Anhöriga erbjuds ett efterlevandesamtal. Enheten får, enligt uppgift, beröm från anhöriga och begravningsbyrå för vården i livets slutskede där respektfullt omhändertagande av avliden har särskilt uppmärksammats. Sex av nio sköterskor är relativt nya så det är viktigt att aktivera rutiner på nytt. Bedömningen är att en av tio dör ensam trots god planering. Det behöver inte enligt enheten betyda att det är ett fel begånget utan kan många gånger handla om en planering från den döendes sida. Erfarenheten säger att det alltid finns några som vill vara i fred och avvaktar rätt tillfälle att somna in. Även oväntade dödsfall kan ligga till grund för avvikelsen. Rutiner finns för vård i livets slutskede. Palliativa ombud finns på varje avdelning och den enskilde och dess anhöriga är väl informerade. Den enskilde behöver inte dö ensam utan man sätter in vak när det behövs. Anhöriga erbjuds efterlevandessamtal och enligt palliativregistret har alla anhöriga fått ett efterlevandesamtal. 5. Vård och omsorg till personer med demenssjukdom Den enskilde ska alltid ska erbjudas bästa möjliga vårdform enligt Örebro kommuns riktlinjer vid demens där trygghet, meningsfullhet och säkerhet kan erbjudas Personalen ska ha grundläggande kunskaper inom demensvård och möjlighet till ständig fortbildning/fördjupning inom området Demensteamet träder in vid behov och hanterar svårare frågor. I första hand försöker man att ta till omvårdnadsåtgärder före läkemedel. Teamet används som rådgivare och handledning när gruppen behöver ett särskilt stöd. Personalgruppen har grundläggande demensutbildning och till det har verksamhetens demensteam utarbetat ett utbildningsprogram som all personal har fått och handledning sker kontinuerligt. Demensteamet är med och avgör om den boende kan behöva annan boende/vårdform. Ibland ställs man inför avgöranden som kan vara svåra 12

13 och då är teamet med sin erfarenhet ett bra stöd för ledningen. Målet är att kvarboende i de flesta fall är den bästa lösningen. När resurser internt är tömda och man inte klarar boende med en svår problematik internt vänder sig demensteamet till Tullhuset. Något särskilt samarbete med Demenscentrum finns inte. Södermalmshemmet har en egen intern demensutbildning och använder sig alltså inte av Demenscentrums. Skälet till detta är att man anser sig ha utvecklat en hög egen kompetens och med utbildningen inom huset kan man själv bestämma innehåll och form. Kompetens finns i form av att arbetsterapeut, sjuksköterska och omvårdnadspersonal lärt sig Feilmetoden (Validation therapy 4 ) och några har även fördjupningskunskaper från universitetskurser i geriatrik och demenskunskap. All personal har fått en grundkurs som enligt enhetens egen bedömning håller minst samma nivå som Demenscentrums. Ledningens ambition är att på sikt få ge kurser och handledning även externt. Att få veta att man är bra på något är en sporre för hela personalgruppen. 6. Den enskildes skydd Den enskilde är fri från övergrepp. Trycksår förekommer inte Personalen känner till hur avvikelsehanteringen går till och gör avvikelserapporter vid behov. Fallskador förebyggs med individuella och generella åtgärder. Hygienrutiner följs och hindrar smittspridning Trygghetslarm fungerar och svarstid är så kort som möjligt Enheten har kortläsare för dörrar in och ut från avdelningarna. Man har liksom kommunens övriga boenden inte löst dilemmat med att ha öppna dörrar och samtidigt garantera de boendes säkerhet. På Södermalmshemmet finns trapphuset i direkt anslutning till entrédörr. Med tanke på de boendes säkerhet har man inte velat koppla bort kortläsarna. Man avvaktar Örebro kommuns åtgärder. Begränsningsåtgärder i form av låsta dörrar, grindar, larmmattor och fastknytning med brukarens samtycke används i verksamheten. Personalen arbetar mycket med frågeställningar om vilken typ av begräsningsåtgärd som kan vara lämplig. Demensteamet är till stort stöd vid svåra ställningstaganden vid personlig omvårdnad. Teamet ger handgripliga råd t ex vid vård i säng. Strategier med extra bäddutrustning för att brukaren skall känna trygghet framhölls som ett exempel. 4 Naomi Feil Hur man hjälper desorienterade äldre. 13

14 Arbetsterapeuter och sjuksköterskor är en naturlig del i teamet och deltar i rapporteringarna i så stor utsträckning som möjligt. Det finns två Lex Sarah anmälningar senaste året och den ena har gällt en personal som varit kränkande i sitt beteende. Dokumentation till nämnd visar att ledning vidtagit adekvata åtgärder och ärendet är under kontinuerlig uppföljning. Anmälan nummer två som betecknas som ett fysiskt och psykiskt övergrepp finns registrerad och där pågår handläggning. Båda fallen har i analys inneburit att övergreppen knutits till enstaka personal och deras beteenden. För båda fallen saknas dokumentation i verksamhetssystemet Doc it som berättar att brukaren varit utsatt för en händelse som medfört en Lex Sarahutredning. Socialstyrelsen uppmärksammar alla demensboenden på att det finns ett ansvar för att garantera den äldre en trygghet nattetid och att det inte är försvarligt att lämna en våning obemannad någon längre tid. Södermalmshemmet måste med den nattbemanning man valt ha en noga uppsikt över hur 3 personal i samarbete kan klara 54 boenden på 6 våningsplan. Idag finns inga trycksår hos de boende. De gånger man har trycksår har de kommit efter sjukhusvård. Madrasser och andra förebyggande och behandlande åtgärder är väl inarbetade och fungerar utmärkt. Vid besöket uppges att det för närvarande finns ett diabetessår. Kvalitetsinstrumentet Senior Alert för trycksårsprofylax, nutritionsbedömning och fallprevention har registrerats länge inom verksamheten. Arbete återstår att sammanställa och använda dessa data för att ytterligare utveckla verksamheten. Avvikelsehanteringen fungerar bra och teamet diskuterar avvikelserna och planerar åtgärder tillsammans. På enheten arbetar man systematiskt med avvikelsehantering i teamet. Lokal rutin finns. Avvikelserna som finns registrerade det första delåret 2010 är till ca 85 % fallavvikelser utan skada. Ingen avvikelse rör övergrepp på den enskilde. Uppdagas ett problem som kan röra hot och våld använder man sig av sitt resursteam eller demensteam för att hitta ett sätt att arbeta med personen. Hygienrutiner följs för att hindra smittspridning. Trygghetslarmet är gammalt och behöver bytas ut i hela huset. Ett larm som inte alltid fungerar, som man inte kan lita på, skapar en osäkerhet i verksamheten. Intern kritik En tid innan besöket (25 sept) framfördes en kritik mot vården och omsorgen på Södermalmshemmet av en anställd sjuksköterska. Texten fanns att läsa i kommundirektörens blogg på den interna hemsidan IOR. Sammanfattningsvis var kritiken riktad till politikerna som inte gett äldreboendet tillräckligt med resurser för att bemanna tillräckligt. Exempel på låg bemanning var att det bara fanns 2 personal dagtid per våning om nio boenden, och att det på natten bara fanns 3 personal per 6 14

15 våningar om 54 boenden. Konsekvens av låg bemanning var exempelvis ökad risk för kontrakturer, oro, otrygghet och fall, enligt sköterskan. Samtalet vid besöket berörde också frågan om scheman där omvårdnadspersonal pekar på svårighet att klara alla uppgifter med två personal och ledningen talar om svårighet att lägga bra scheman utan att bryta upp turer med håltimmar och ge fler helgturer för alla. 7. Delaktighet Personen själv eller tillsammans med anhöriga har möjlighet att beskriva sin livsberättelse, sina önskemål och göra sina målformuleringar. Dessa ligger sedan till grund för vården och omsorgen Planeringen sker tillsammans med den enskilde och/eller anhörig. Den boendes vård- och omsorgsbehov bedöms och utvärderas genom att regelbundet följa upp mål i dokumenterade genomförandeplaner. Den enskilde har möjlighet att ta del av innehållet i den dokumentation som gäller honom/henne. Samverkan sker med andra aktörer utifrån individens behov t.ex. vårdcentral, sjukhus, hemvård, civila samhället. Brukarnas behov av att vara en individ ska synas i den individuella planeringen och i enhetens gemensamma värdegrund. Tas hänsyn till jämställdhet och mångfald Resultat i kommunens anhörigundersökning visar att anhöriga är mindre nöjda än i tidigare mätning i frågor om inflytande. Det fanns vid mätningstiden en oro att mycket skulle bli sämre för de boende eftersom verksamheten stod inför en neddragning av resurser som medförde att personaltätheten på våningarna skulle komma att minska. Brukarundersökningen som kommer för 2010 blir ett mått på hur den nya bemanningen lyckats att klara uppgiften att skapa inflytande och delaktighet. Verksamheten uppger i kommunens uppföljning att 42 % boende har en godkänd genomförandeplan. Den stickprovsgranskning som gjorts av social dokumentation i verksamhetssystemet doc it visar att fem av tio granskade personakter har en genomförandeplan. Åtta av tio planer innehåller en levnadsberättelse. Kontaktperson är noterad i sex av tio planer. Uppföljning av planer saknas för samtliga. Inga skriftliga dokument finns synliga under fliken dokument. Här kan vi ha ett granskningsproblem då enheten eventuellt dokumenterar genomförandet manuellt vid sidan av verksamhetssystemet. Det är viktigt att det av plan ska framgå att anhörig eller motsvarande har getts möjlighet att delta. Det verkar finnas separata 15

16 planer för service, måltid och kost, sociala kontakter, mfl det är då viktigt att tydligt hålla samman dessa. I samtalet förklaras många av bristerna i dokumentation med att man ännu inte hunnit utbilda alla i de nya kraven och att dokumentation successivt kommer att bli bättre. Arbete pågår med att göra brukaren mer delaktig. Arbete återstår kontaktperson utses efter rum, spjutspetsar är utbildade för att stödja genomförandeplanerna men än så länge förekommer arbetet huvudsakligen i pappersdokument datorisering pågår. Det finns en klar strävan hos ledningen att utveckla den personcentrerade vården och man menar också att det är viktigt att låta brukaren bestämma och inte låta anhörig ta över. Samråd med anhörig är målet. Samverkan sker med andra aktörer utifrån individens behov t.ex. vårdcentral, sjukhus, hemvård, civila samhället. För samarbete med vårdcentral finns en lokal rutin utarbetad. 8. Anhörigstöd Den anhörige ska känna sig välkommen att vara delaktig i vården och omsorgen i den mån önskemål finns Den anhörige blir sedd av personalen och får möjlighet att ställa frågor och själv ge information Anhörigträffar anordnas regelbundet och initiativ tas till bildande av anhörigråd Enheten informerar om och förmedlar kontakt med Anhörigcentrum. Kvalitetsgrupp finns som ser över möjligheter att förbättra samverkan med anhöriga. Anhörigcirklar har genomförts 5 ggr och det finns ett anhörigråd för huset och anhörigmöten våningsvis. Anhörigrådet har en särskild grupp som bara jobbar med att påverka det man upplever vara en bristande personaltäthet sedan besparingen Enhetschefer lägger mycket vikt vid att etablera en god kontakt med anhöriga redan vid inflyttning och alla får mappar med färdigställd information om verksamheten och om anhörigcentrum. 16

17 9. Tillgänglighet och information Beskrivning om utförarens tjänster och profil finns framtaget och presenterat på kommunens hemsida. Skriftlig information finns om enheten med kontaktuppgifter till ansvarig chef och andra nyckelfunktioner Verksamheten ska vara tillgänglig och serviceinriktad. Det ska finnas säkrade rutiner för kontakt via telefon, e-post och vid besök. Utföraren ska svara för att den boende får hjälp med information såväl vid tal, syn- och hörselnedsättning som vid annan språktillhörighet. Tolk ska anlitas vid behov. Boendet ska vara väl skyltat för att underlätta tillgänglighet för besökare. All personal ska bära väl synliga namnskyltar Finns fungerande klagomålshantering Information med beskrivning av verksamheten på kommunens hemsida finns och är uppdaterad sedan uppföljningsbesöket. Enheten behöver en lokal rutin för att säkra att information fortsättningsvis är uppdaterad. Boende, anhöriga, praktikanter mfl får uppdaterat informationsmaterial i form av mappar med riktat innehåll. Här finns en rutin som assistent sköter. Ett veckoblad finns för att sprida information om vad som händer i verksamheten. Verksamheten arbetar tillsammans med KFÖ för att få till en bättre skyltning. Skyltning externt är bristfällig på så sätt att enheten saknar en skylt ute vid gatan som pekar ut infarten till hemmet. När besökaren väl kommit in på gården är det relativt lätt att orientera sig via skyltar. Enheten skulle vilja ha en öppen reception för att bättre kunna guida besökare till olika utrymmen och verksamheter. En tillgänglighetsbrist som är svår att åtgärda är att det bara finns en hiss per huskropp. Alla boende är beroende av hiss vid exempel utevistelse och aktiviteter på nedre plan. Vid större samlingar blir det alltid stockningar vid hissarna. All personal vi möter under granskningen bär namnskylt. Verksamhetens rutiner för klagomålshantering behöver utvecklas. Två klagomål hade kommit till verksamheten under första halvåret och båda var personalrelaterade. 17

18 10. Medarbetarna Verksamheten är bemannad dygnet runt med sådan kompetens och med sådan personalstyrka att de boende alltid tillförsäkras en god vård och omsorg. Omvårdnadspersonal ska vara utbildad undersköterska eller ha genomgått omvårdnadsprogrammet samt bör ha erfarenhet av vårdoch omsorgsarbete. All personal ska behärska svenska språket på ett sådant sätt att han/hon kan kommunicera med de boende. Medarbetarna ska ha den kompetens, som behövs för att klara av sina arbetsuppgifter Personalomsättningen bör befrämja kontinuitet Nöjd personal? Att värdera bemanning på särskilt boende är svårt eftersom det inte finns några normer eller rekommendationer hur mycket personal man bör vara per boende för att klara arbetet vid olika tider på dygnet. Det saknas vägledning nationellt. T.ex. valde man att inte att ge någon rekommendation i de nationella demensriktlinjerna. Inte heller i Örebro kommun finns någon sådan norm eller rekommendation. Det finns en bemanningsnorm i resursfördelningsmodellen som uttrycks i årsarbetare per brukare men hur man sedan väljer att bemanna över dygnet är upp till enheten. För Södermalmshemmet finns heller inget krav på lägsta bemanning annat än nattetid. Stockholms kommun har nyligen med hjälp av Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum lagt fram en rapport där man diskuterar dessa frågor och även tagit fram lämplig bemanning över dygnet på ett demensboende 5. Det täthetsschema som Södermalmshemmet presenterar är resultatet av kompromisser. Vi bedömer att bemanningen generellt, i synnerhet på dagtid är i underkant för att både klara den dagliga omvårdnaden och tillgodose behovet av individuella aktiviteter. Nivåer ligger under de som rekommenderas i Stockholmsrapporten. Det är dock svårt att kritisera enheten kopplat till de neddragningar man tvingats vidta Dilemmat man haft att hantera är att bemanna utifrån boendes behov utan att försämra för personal. Det är en ekvation som inte går ihop hur man än gör. Ledningen har önskat öka bemanningen dagtid på kvällsbemanningens bekostnad. Denna förändring ses inte som möjlig utifrån medarbetarnas perspektiv. Enheten har en låg personalomsättning generellt men bland chefer och sjuksköterskor har det varit en stor omsättning. Tre av fyra chefer och sex av nio sköterskor är nya. Omsättningen kräver en stabil inre organisation för att enheten inte ska tappa styrfarten. Besöket visar en samspelt ledningsgrupp där samspelet med personal fungerar väl i presentationen av verksamheten. 5 Lämplig Bemanning på särskilt boende avsedd för personer med demenssjukdom S-E Wångrell, B Trygg. Rapporter Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 2010:10 18

19 Södermalmshemmet har ambitionen att bli en utbildningsenhet eller att få ett ansvar för att utbilda andra enheters personalgrupper i demensvård. Man anser att enheten utvecklat en erfarenhet och den kunskap som krävs för att klara uppgiften. Internt har man utbildat all personal i en grundkurs och den har blivit mycket uppskattad. Egen personal som gått utbildning hos andra anordnare av utbildning menar att Södermalmshemmets interna utbildning håller en hög nivå i jämförelsen. Kursen som är på fem halvdagar och hålls av sjuksköterska och arbetsterapeut men har dock inte blivit utvärderad av någon extern eller på annat sätt kvalitetssäkrats 6. För att kunna gå vidare med sina ambitioner behöver utbildningen sättas i ett sammanhang där den jämförs med kurser på universitets-, och gymnasienivå och med internkurser som ges lokalt och nationellt. Kompetenscentrum och Demenscentrum är här givna samspelspartners. Verksamheten har satsat på Feilmetoden. Åtta personal har gått denna metodutbildning 7. Även anhöriga har haft möjlighet att delta i anhörigcirklar för att bättra på förståelsen för demenssjukdomen. Sjukgymnast kommer till verksamheten från Örebro Rehabcenter 10 timmar per vecka- två halvdagar det fungerar bra. Samverkan med distriktsläkaren funderar bra. Elva (11) omvårdnadspersonal har validerats till undersköterskor under årett. I uppföljning 2009 uppgav enheten att man hade 83% utbildade. En jämförelsevis låg siffra. (snitt 89% i kommunen) 11. Hälso- och sjukvård Omvårdnadsansvarig sjuksköterska finns för varje brukare. Legitimerad arbetsterapeut finns i tillräcklig omfattning Den enskilde tar/får rätt läkemedel och rätt dos i rätt tid. Läkemedelsgenomgångar genomförs regelbundet där Den enskilde är delaktig. Rutiner för läkemedelshantering upprättas och följs. Rutin för Medicintekniska produkter och omvårdnadshjälpmedel följs. Det finns en omvårdnadsansvarig sjuksköterska för varje boende och alla sjukskötersketjänster är tillsatta. 6 Ingen intern demensutbildning är idag kvalitetssäkrad. 7 Validationsarbetarutbildning: Fem block, två dagar vardera (10 dagar) spridda över nio månader. Deltagarna arbetar praktiskt med Validation/Feilmetoden mellan blocken. 19

20 Det finns 1.75 % tjänst arbetsterapeut och ingen vikarie under sommarmånaderna. Arbetsterapeuten gör aktivitetsbedömning och har stora utbildningsinsatser i sin tjänst det innebär att det direkta patientarbetet inte kan utvecklas. Cheferna i verksamheten påtalar att det är för liten arbetsterapeutresurs och önskar fördubbla resursen. Om detta planeras att genomföras framgår ej. Det finns en omvårdnadsansvarig sjuksköterska för varje boende vem detta är framgår av dokumentation i verksamhetssystemet. Vårdplan för den enskildes läkemedelshantering finns i 8 av de 10 granskade journalerna. Där det inte fanns var den boende nyinflyttad. Arbete med läkemedelsgenomgångar pågår, läkemedelsavstämning sker för varje individ en gång per år. Lokal rutin för läkemedelshanteringen finns och det förekommer få avvikelser när det gäller läkemedel. Avvikelser som gäller läkemedel handlar ofta om att personal glömt att ge ett läkemedel. 20

21 Resultat av granskningen en sammanställning I tabell nedan görs en sammanställning av resultatet uppdelat i strukturprocess- och resultatkvalitet Typ av kvalitet Förklaring Granskat Bedömning Struktur- Dokument, kvalitet besök Resurser som personal, byggnad, lokaler, utrustning God kvalitet - Renoverat, anpassat, dugliga och fräscha lokaler, Tillgång samlingssal, stor uteplats. Behöver förbättras - fördjupade demenskunskaper - Reception - Skyltning (gata) Bristande kvalitet - Låg personaltäthet -Gammalt personlarm Processkvalitet Arbetssätt, rutiner, funktion Dokument, besök God kvalitet - Kontaktmannaskap - Team som stöd - Organiserad samvaro - Anhörigstöd - Avvikelsehantering - Kvalitetsgrupper Behöver förbättras - Individuella aktiviteter( Delaktighet) - Dokumentation sammanhållen -Samverkan DemensC Bristande kvalitet Resultatkvalitet Bemötande, trygghet, smärtlindring mfl Dokument, brukarundersökningar, besök God kvalitet - Trygghet, bemötande Behöver förbättras - Utevistelse - Mat - Delaktighet Bristande kvalitet Totalt sett bedömer vi att Södermalmshemmet bedriver en vård och omsorg av godkänd kvalitet som i stort lever upp till kommunens krav. För att åtgärda de kvalitetsbrister som identifierats vid granskningen finns ett redan pågående utvecklingsarbete. Sammanställt av Owe Fjellborg, planerare 21