Återhämtningsinriktat arbetssätt



Relevanta dokument
Vad hindrar och vad stöder återhämtning? Hur organiserar vi våra verksamheter för att stödja människors återhämtning?

Korta utbildningar i Bemötande Återhämtning Brukarinflytande Empowerment RSMH UTBILDNING

Camilla Bogarve och Anna Glistrup

STÖD TILL ÅTERHÄMTNING:

Om återhämtning begrepp, förekomst och hjälpande faktorer Alain Topor

Möjlighetens metoder 2009 Göteborg

Återhämtning vid psykisk ohälsa 2015 Cecilia Ingard, enheter för Välfärd och FoU stöd Regionförbundet, Uppsala län

Att hjälpa personer med psykisk ohälsa konkurrera på arbetsmarknaden. Supported Employment IPS-modellen Susanne Johansson & Pamela Andreassen

Återhämtning - en introduktion

Camilla Bogarve

Supported Employment och Supported Education - rehabiliteringsmodeller som stödjer återhämtning och skapar nya vägar till arbete

Återhämtning - en introduktion

Återhämtningsinriktat arbetssätt.

Återhämtning från psykiska funktionshinder; Kunskap, vision, metoder. David Rosenberg, fil.dr. i socialt arbete David Rosenberg Umeå Universitet

SUPPORTED EMPLOYMENT. IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv.

EN ÖKAD AMBITIONSNIVÅ

Återhämtningsinriktad psykiatri i Jönköpings län

Ett återhämtningsinriktat arbetssätt i Sverige

Brukarcoach! IPS Individual Placement Support

Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator

Psykiska funktionshinder i samhället - Kan man utveckla ett rehabiliterande och återhämtningsinriktat arbetssätt? Judi Chamberlain, före detta patient

Bemötande och brukarmedverkan för att främja psykisk hälsa. Ulla-Karin Schön, Professor i Socialt Arbete

2 Tankens makt. Centralt innehåll. Innebörden av ett salutogent förhållningssätt. 1. Inledning 2. Vem är jag?

Framgångsrik Rehabilitering

Vi verkar för ökad delaktighet i vård och stöd.

Supported employment. Erfarenheter från forskning och praktik

Hur kan samhället hjälpa personer med psykos att hitta vägen tillbaka? Hinder och möjligheter? Stockholm 28 maj

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem

Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering

Aktivitet Relation - Identitet

Vägar till arbete för personer med psykiska funktionshinder

I-Kraft. För ökad psykisk hälsa och livskvalitét

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

13 kommuner i Jönköpings län i samverkan med Region psykiatrin

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan

Göteborg 20 januari, 2017 Jouanita Törnström utbildningsadministratör & kursledare.

Arbete för förändrade attityder och värderingar samt ökad kunskap om psykisk ohälsa, Jönköpings län i samverkan med Hjärnkoll

Att åldras med funktionsnedsättning. framtida utmaningar. Att åldras med funktionsnedsättning. Att åldras med funktionsnedsättning

Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå

ATT SAMMANLÄNKA IPS-MODELLEN MED FONTÄNHUSMODELLEN

Vägen. tillbaka - möjligheter. och hinder? Återhämtningsinriktade. rehabilitering Forskning och vision. Från återhämtning till rehabilitering

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

tiskt tillsammans kan förändra en hel det fram till Men då måste vi acceptera att våra kunskaper verkligen kommer fram. Vi måste också från

DEPRESSION. Esa Aromaa PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN

Vård- och Omsorgsutbildning - Kursbeskrivningar

dialogen som metod vid motivationsarbete motivationsarbete utifrån KASAM-modellen information om planerad arbetsmarknadsenhet

Boka en ambassadör från (H)järnkoll

DÖDA VINKELN. Om sexualitet Hanna Möllås

SYnförlust vid lhon. och andra tillstånd vad händer? EYE E T Y LHON EYE SOCIETY

Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator

Det finns inga piller för meningsfullhet.

Normerande utbildningsområden för BALSAMS medlemsskolor. Tvåårig eftergymnasial socialpedagogisk/behandlingspedagogisk yrkesutbildning.

Införande och utvärdering av peer support inom svensk psykiatri

Evidens. vård och utbildning

BRYT TYSTNADEN OM SEX VID LÅNGVARIGA SJUKDOMAR. Suzann Larsdotter, Aukt socionom & aukt sexolog RFSU:s förbundskansli

PERSONCENTRERAD VÅRD En effektivare hälso- och sjukvård med människan i centrum

Supported Education. Studier med stöd

PERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Case management enligt ACT

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:

Vår gemensamma värdegrund.

Stegen framåt! Case Managment. Jeanette Andersson

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management

Vad vet vi om inkludering?

Vård- och stödsamordning

Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator

Socialpsykiatrin. våra tjänster. Reviderad senast:

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

Omvårdnadsinterventioner inom heldygnsvården

Programförklaring Återhämtningscenter

Validering i Sörmland

Kris och krishantering. Regionhälsan Ebba Nordrup, beteendevetare

Självhjälpsgrupp. En möjlighet för dig?

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd Ver.2 reviderad

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.( )

Att hantera vardagen HUR KAN MAN OMSÄTTA FORSKNING OM VARDAGENS AKTIVITETER I PRAXIS?

Arbetsterapeuters användning av Basal Kroppskännedom för att stärka patienters aktivitetsutförande. Ingegerd Engslätt Jansson Pernilla Sporre

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

Vad gör socionomerna för skillnad i den psykiatriska vården? Artikel i Socialvetenskaplig Tidskrift 2014:2. FoUU-dagen Gunilla Framme

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Juni April maj Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet

-Stöd för styrning och ledning

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg

VI ARBETAR I TEAM PÅ VÅRDCENTRALEN

Behandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare

RÅD till närstående Diagnos Sjukdomsutveckling/insikt Läkarbesök: Vara steget före Medicin

Spelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 5. tränare Johan Fallby, Riksinstruktör, beteendevetenskap

Rehabiliteringsplan. Maria Hellbom Leg. Psykolog, fil dr Enheten för rehabilitering och stöd Skånes Onkologiska Klinik Skånes universitetssjukhus

Samarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelser Marie Gustafsson

Ledning av verksamhet fokus på forskning och evidensbaserat arbetssätt

Omvårdnadsarbete inom den. en vårdteoretisk. grund. rdutvecklare, RPR, Vadstena Doktorand i vårdvetenskap, Åbo Akademi. Vadstena nov 2011

Vägverket Samhälle och trafik Borlänge

RSMH:s yttrande över delbetänkande av Utredningen om tryggare och effektivare studier Ökad trygghet för studerande som blir sjuka (SOU 2018:9).

INFORMATION OM INVEGA

Transkript:

Återhämtningsinriktat arbetssätt

Vad hindrar och vad stöder återhämtning? Hur organiserar vi våra verksamheter för att stödja människors återhämtning?

VAD MENAR VI MED ÅTERHÄMTNING?

Återhämtning beskrivs som en djup personlig, unik förändringsprocess av ens attityder, värden, känslor, mål och/eller roller. Det är ett sätt att leva ett tillfredsställande liv även inom ramen för de begränsningar som sjukdomen skapar. Återhämtning kräver att man utvecklar en ny mening med livet och nya livsmål, samtidigt som man lämnar sjukdomens katastrofala effekter bakom sig. William Anthony 1993, professor i psykiatrisk rehabilitering, Boston University http://www.bu.edu/cpr/about/profiles/wanthony.html

Återhämtning är inte samma sak som att bli botad. Återhämtning är en process, inte en slutpunkt eller en destination. Återhämtning är en attityd, ett sätt att närma sig dagen och konfrontera utmaningarna.

Återhämtningsprocessen innebär att känna igen sina begränsningar, för att kunna se oändliga möjligheter. Återhämtning betyder att ha kontroll över sig själv. Återhämtning är begär, kamp och återuppvaknande. Återhämtning är en fråga om att resa sig till ett nytt liv. Återhämtning är inte en linjär process som utmärks av successiva prestationer, utan mera en serie små starter och mycket små steg framåt.

Återhämtningens väg kan inte tillverkas i förväg och ges ut till brukarna. Återhämtningen kan inte frammanas eller tvingas på någon. Däremot kan man skapa miljöer, där återhämtningsprocessen kan skötas om som en ömtålig och värdefull planta. Människor med psykiskt funktionshinder måste vara beredda att försöka, misslyckas och försöka igen för att kunna återhämta sig. Patricia Deegan, brukare, psykolog och forskare http://www.patdeegan.com/

Återhämtning i relation till professionellas insatser Återhämtning är det som människor som drabbats av psykisk ohälsa gör. Rehabilitering, behandling, stöd mm. är det professionella gör för att stödja återhämtning. Återhämtning innebär ofta en återupptagning av värderade roller. Återhämtning innebär ofta ett lärande, av nya attityder och färdigheter. Cheryl Gagne, 2004

Vad är återhämtning? Återhämtning är ett mätbart fenomen. Uppställda kriterier; som att arbeta/studera, relatera till familj och vänner, vara integrerad i samhället, inget hospitaliserat beteende. Eventuellt medicinfri, inga symptom Återhämtning är samtidigt en personlig process som individen själv äger och definierar.

Olika sätt att se på återhämtning ÅTERHÄMTNING ÄR ETT MÄTBART FENOMEN

Återhämtningsstudier vid schizofreni Studie Antal År Resultat Bleuler (1972). Zurich 208 23 53-68% Huber (1975). Germany 502 22 57% Ciompi & Muller (1976). 289 37 53% Tsuang (1979). Iowa 186 35 62-68% Harding (1987). Vermont 269 32 62-68% Ogawa (1987). Japan 140 22.5 57% DeSisto (1995). Maine 269 35 49% Harding använde ett medicinskt kriterium av återhämtning, dvs: inga nuvarande symptom, ingen medicin, arbete/studier, relaterar till familj och vänner, integrerad i samhället, inget hospitaliserat beteende. Hon åkte runt i Vermont för att samla in information.

Lärdomar från forskningen En majoritet med diagnosen schizofreni återhämtar sig Det är aldrig för sent att återhämta sig Människor i olika kulturer återhämtar sig Återhämtning har förekommit i alla tider Hos alla professioner och behandlingsinsatser finns faktorer som bidrar till återhämtning Det är nödvändigt att fråga de berörda vad som varit till hjälp

Olika sätt att se på återhämtning: ÅTERHÄMTNING ÄR EN PERSONLIG PROCESS

Ett brukarperspektiv Att återfå hopp Ta makt över sitt liv Meningsfullt liv vid sidan av eventuella symptom Strategier/Coping En livslång process?

VAD ÅTERHÄMTAR MAN SIG IFRÅN? VAD ÅTERHÄMTAR MAN SIG TILL? Återhämtning berör personens hela liv

Olika sätt att se på återhämtning ÅTERHÄMTNING SOM ETT PERSPEKTIV

Ett arbetssätt och synsätt Förutsätter en tro på att återhämtning är möjlig Vården och stödet är utformat på ett sätt som bidrar till personers återhämtning. Brukarkunskapen är lika betydelsefull som den professionella kunskapen. Brukaren definierar själv orsaken till sin egen ohälsa och till sin normalitet Goda relationer och samarbetsallianser är nödvändiga Empowerment och brukarinflytande på olika nivåer stöds

HUR GÖR VI?

Kunskapskällor Dominerande Mindre dominant Forskningsbaserad Medicin, socialt arbete, arbetsterapi, psykologi, vårdvetenskap Återhämtningsinriktat Arbetssätt Erfarenhetsbaserad Egen kunskap, familj och vänner, livet Objektiv Subjektiv Recovery Education Training Program. Queensland Government

Välkomna perspektivbytet Objektiv förståelse Subjektiv förståelse Yttre och expert Inre och erfarenhetsbaserat

Traditionellt verksamhetsperspektiv Yttre process Metod/teknikerna är centrala Expertkunskap Behandling och styrning av professionella Klientens önskemål understöds om de professionella håller med Ansvaret vilar på verksamheten Låg förväntan på aktivt deltagande Att avsluta insatserna har ej hög prioritet Återhämtningsperspektiv Inre process Relationer centrala Värdesätter erfarenhetsbaserad kunskap Stödjer självstyrd vård, egen kunskap och kamratstöd Respekterar klienters val och handlingar, är beredd att möta deras behov Personligt ansvar uppmuntras Hög förväntan på aktivt deltagande Att avsluta insatser har hög prioritet

Evidensbaserad behandling Organisationens och personalens resurser Brukarens önskemål och behov Evidens för olika åtgärder

Men vi gör redan det här Medicinsk Rehabilitering Återhämtning Vad handlar det om? Diagnos Funktioner En människa Vad gör vi initialt? /Bedömning Identifierar symptom, undersöker sjukdomshistoria (anamnes) Identifierar styrkor, tar reda på intressen och förmågor Personen gör egen bedömning av relevanta konsekvenser Vad gör vi sen? /Behandling Medicinsk behandling Träning (så att man kan förändra) Personen använder professionen, som stöder utveckling, hopp och drömmar. Ömsesidig hjälp och självhjälp. Vad vill vi uppnå? Bli fri från symptom Maximala funktioner, integrering i samhället Ett meningsfull liv

Hur når vi målet? Gammalt tänk: Ta sin medicin Ordning på dygnsrytmen Personlig hygien Ekonomi Städa rummet Plugga Istället: Plugga Medicin Dygnsrytm Personlig hygien Ekonomi Städa rummet

Återhämtning Kris Återfall Episod Skov Psykotisk Tillbaka igen Kronisk Svängdörrs psykiatri = Känsla av misslyckande Återhämtningsutrymme Möjlighet Läromiljö Möjliga vändpunkter Tid för reflektion Gå in i vedbon Tid

VI ÄR MER LIKA ÄN OLIKA

Vanliga strategier för återhämtning Kontrollera sin kropp Söka sig till välgörande miljöer Minska sin aktivitet Bryta sin isolering Hitta mening och mål Återupprätta sin självkänsla

Vi är mer lika än olika Familj och nära vänner Prata Intressen Djur (ofta hundar) Motion, fr a promenader Naturen Tid Professionell hjälp Samtal och medicin Arbete Arbetskamrater Vara behövd Ha något annat att tänka på Personal och brukare Personal

Passivt jag Hopplöshet Andras ansvar Aktivt jag Hopp Utrymme för återhämtning Eget ansvar Egen Upptäckt Sammanhang Andras kunskap Utan sammanhang