Mekanismer för antibiotikaresistens

Relevanta dokument
Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske

Vad är ESBL? Ett hotande resistensproblem bland gramnegativa bakterier?

Staphylococcus aureus sårisolat aggregerade data från ResNet

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

STRAMA-dag Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotika verkningsmekanismer. Christian G. Giske Biträdande överläkare / Med Dr Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 18 mars 2010

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens 2018 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Antibiotikaresistens i blododlingar

KAD-associerad UVI hos 70-årig man med prostatacancer.

Antibiotikaresistens 2017 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens. Christian G. Giske Docent / BÖL Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 14 mars 2012

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens. Tinna Åhrén Regionala Strama, Västra Götalandsregionen

Antibiotikaresistens i blododlingar

Aktuellt resistensläge Helena Sjödén och Torbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi

Antibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistensur ett vårdhygienperspektiv!

KAD-associerad UVI hos 70-årig man med prostatacancer.

Resistensläge i öppenvård:

Antibiotikaresistens i blododlingar

Klassificering av antimikrobiella läkemedel baserad på kemisk struktur och verkningsmekanism

Klimatförändringen en drivkraft för vattenburen smitta? Ann-Sofi Rehnstam-Holm Högskolan Kristianstad

Resistensläge i öppenvård:

Antibiotikaresistens orsaker konsekvenser - åtgärder

Antibiotikaresistens

RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015.

Multiresistenta bakterier en enkel resa till Eländet

Antibiotikaresistens i Region Skåne

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus

Isolering av bakterier Diskdiffusion E-test och utvidgad resistensbestämning Vid multiresistenta fynd - anmälning till vårdhygienen.

Kommentarer till resistensläget 2012

Kommentarer till resistensläget jan-juni 2014

Antibiotikakompendium

Gymnasieskolan Knut Hahn Projektrapport - Anna Goos

MRB Multiresistenta bakterier

MultiResistenta Bakterier. ESBL ESBLcarba. tarmbakterier VRE MRSA PNSP

Antibiotika i öppen- och slutenvård Malin Vading. Innehåll

1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN JULI-DECEMBER 2014.

Antibiotikaresistens i Region Skåne

MRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland

Multiresistenta bakterier

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Semisyntetiska. Gentamicin. Streptomycin Kanamycin Neomycin Tobramycin (Nebcina, Tobi ) Gentamicin (Gensumycin ) Sisomicin

Vad innehåller en bakterie?

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset

Antibiotikaresistens

REFERENSLABORATORIEVERKSAMHET

Antibiotika- bara när det verkligen gör nytta för patienten

Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener

Epidemiologiska resistensdata minimini-pricklista

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag

Smittskyddsdagen Smittskyddsenheten

Distriktsveterinärernas hygienpolicy

Kommentarer till resistensläget jan-maj 2012

Alexander Fleming Nobelföreläsning 1945

IVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård

Rådgivningssjuksköterskor

Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett

Implementering av en ny ESBL-definition

Litteraturstudie Ertapenem

Referensgruppen för Antibiotikafrågor (RAF) och dess metodgrupp (RAF-M)

Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018

BIPACKSEDEL Trymox vet 150 mg/ml, injektionsvätska, suspension, för nötkreatur, får, svin, hund och katt

Sjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation

Antibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige

Resistensrapport Västernorrland 2016

Infektioner hos äldre

Antibiotikaresistens en fara för folk och fä. Christina Greko Strama VL Djurhälsa och antibiotikafrågor

Tentamen i Biomedicinsk laboratoriemetodik 2, 7 hp (kod 0800)

Flyktingdagen Hepatit, HIV, MRSA, VRE, ESBL, PNSP Smittskyddsenheten

Antibiotikaresistens Vad innebär r det i praktiken? Professor Inga Odenholt Infektionskliniken Malmö

Snabb Resistensbestämning med disk diffusion. Emma Jonasson

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA

Antimikrobiella medel

MRSA, VRE och ESBL. 11 november Lokalt smittskyddsansvariga inom primärvården. Ulla-Britt Thollström (Anna Hammarin) Smittskydd Stockholm

En värld utan antibiotika - ett troligt framtidsscenario?

PRODUKTRESUMÉ 1. DET VETERINÄRMEDICINSKA LÄKEMEDLETS NAMN. Therios vet. 750 mg tabletter till hund 2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING

Innehåll. Multiresistenta bakterier (MRB) Nr

Multiresistenta bakterier

JA! Antibiotika resistens Är multiresistenta bakterier verkligen ett hot? Rapport 2009

Hur kan vi behandla infektioner med MDR gramnegativa bakterier? Kombinationsbehandling och tester info r detta?

av MDR gramnegativa bakterier

MRSA Antalet fall har ökat och är det högsta hittills i Dalarna. 15 är smittade i Sverige, resten utomlands.

Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika.

Klinisk basgrupp/typfall Infektionsmedicin, Termin 7

Resistensåterkoppling Värmland STRAMA-möte 19/

ESBL. Information till patienter och närstående

Alternativa metoder för att påvisa antibiotikaresistens. Håkan Janson

ESBL, VRE och tarmpatogener bland friska förskolebarn i Uppsala

Equalis kvalitetssäkringsprogram 2018

Multiple choice frågor

2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING 1 injektionsflaska innehåller: Meropenemtrihydrat motsvarande meropenem 500 mg respektive 1 g.

Transkript:

Mekanismer för antibiotikaresistens Bengt Wretlind Avd för klinisk bakteriologi Karolinska Institutet, Huddinge

Vilka bakterier har ännu inte utvecklat resistens? Betastreptokocker har ännu inte utvecklat resistens mot penicillin / cefalosporin (trots 60 års användning, men de kan bli resistenta mot alla andra antibiotika) Rickettsia spp, Brucella, Borrelia,Treponema pallidum, Chlamydia trachomatis

Resistensmekanismer Inaktivering av antibiotika: Penicillin förstörs av betalaktamaser (stafylokocker) Förändring av target för antibiotika (MRSA, penicillinresistenta pneumokocker) även kallat metabolic bypass.

Resistensmekanismer Förhindrat upptag genom cellväggen: Betalaktamantibiotika Efflux (utpumpning): Många olika antibiotika, samma pump kan utsöndra kemiskt helt olika preparat

Uppkomst av resisten Mutationer i kromosomen Spridning av ny genetisk information De flesta bakterier har metoder att sprida nya resistensmekanismer, också mellan olika bakteriearter Samma TEM-betalaktamas finns hos E.coli, Klebsiella, Salmonella, gonokocker, Haemophilus och Pseudomonas.

Inaktivering: betalaktamaser Stafylokocker: Betalaktamas förstör penicillin men har ingen effekt mot isoxa-penicilliner eller cefalosporiner I dag bildar >90% av alla stafylokockstammar betalaktamas

Penicillin och betalaktamas

Betalaktamaser Gramnegativa bakterier (E. coli med flera) bildar kromosomalt betalaktamas. Detta betalaktamas kan produceras i stora mängder (framför allt hos Enterobacter, Citrobacter) och stammen blir då resistent mot penicilliner och cefalosporiner (men inte mot imipenem, meropenem). Betalaktamaset kan förändras genom mutationer ändrat spektrum

Betalaktamaser Vissa stammar av Gramnegativa bakterier kan också ha andra betalaktamaser (ofta på plasmider) TEM, SHV, CTX, OXA med flera TEM finns numera i 80-tal varianter med olika spektrum, en del med ESBL-aktivitet (ESBL = extended spectrum betalactamase)

Metallobetalaktamaser Metallobetalaktamaser (hos Pseudomonas aeruginosa, Bacteroides) ger resistens mot karbapenemer (imipenem, meropenem)

Förändring av target Betalaktamer penicillinbindande proteiner (PBP) förändras Trimetoprim nytt eller förändrat enzym (dihydrofolatreduktas)

Förändring av target Erytromycin, klindamycin förändring i 23S ribosomalt RNA Kinoloner förändring i genen för DNA-gyras (Gram-negativa bakt) och/eller topoisomeras IV (Gram-positiva bakterier)

Pc-resistenta pneumokocker Första penicillinresistenta pneumokockerna beskrevs 1970 från Nya Guinea Senare på 70-talet påvisades multiresistenta stammar i Sydafrika 1980-talet påvisade i många länder. Global spridning i dag, högst frekvens i Spanien och Sydafrika

Pneumokocker Penicillinbindande proteiner (PBP) PBP 1 3 nödvändiga Pneumokocker kan ta upp DNA från omgivningen Förändrat PBP2 ger resistens mot pc pbp2 en mosaik-gen med DNA-fragment från orala streptokocker

Staph. aureus evolution av resistens Staph aureus penicillinkänslig 1940. Sedan mitten av 40-talet stigande frekvens betalaktamasbildande stammar 1960 kom meticillin effektivt mot betalaktamasbildande stammar, meticillin nu ersatt av isoxa-pc (Ekvacillin, Diclocil, Heracillin)

Staph. aureus Omkring 1970 spridning av MRSA (meticillinresistenta Staph aureus), då oftast multiresistenta Försvann spontant efter några år Återkom mot slutet av 70-talet, troligen för att stanna.

MRSA Resistensmekanism: meca-gen, ett PBP importerat sannolikt från Staph sciuri (finns hos ekorrar) men S. sciuri är pencillinkänslig

Förhindrad penetration Penicilliner och cefalosporiner har varierande förmåga att penetrera yttre cellmembranet hos gramnegativa bakterier Antibiotika kan penetrera direkt genom cellväggen eller utnyttja kanaler (poriner)

Förhindrad penetration Pseudomonas blir resistent mot imipenem (Tienam) genom att inte producera OprD (porin för upptag av basiska aminosyror)

Efflux Alla celler (bakterier och eukaryota celler) har effluxpumpar Bakterier kan utnyttja effluxpumpar för att bli resistenta mot antibiotika Överproduktion av en effluxpump kan medföra resistens mot ett eller flera medel

Efflux Antibiotika som kan utsöndras via efflux: Betalaktamantibiotika Tetracycliner, erytromycin, kloramfenikol, sulfa, trimetoprim, aminoglykosider Samma effluxpump kan utsöndra flera antibiotika

Pseudomonas och kinolonresistens MIC norfloxacin (mg/l) Känslig Pseudomonas-stam 0,25 Mutation i gen för DNA-gyras 2 En effluxpump aktiverad 1 2

Pseudomonas och kinolonresistens Känslig Pseudomonas-stam 0,25 Mutation i DNA-gyras + efflux 4 8 DNA-gyras + topo IV + + flera effluxpumpar >256

FRAMTIDSUTSIKTER Sannolikt inga väsentliga nya antibiotika under de närmaste 10 åren. Ingen antibiotikaforskning på de stora läkemedelsföretagen. Fortsatt ökning av frekvensen antibiotikaresistenta stammar När kommer den postantibiotiska eran?