Bilaga för barn och unga till budget 2012-2013 i Vimmerby kommun

Bilaga för barn och unga till budget 2012-2013 i Vimmerby kommun

Bilaga för barn och unga till budget 2012-2013 i Vimmerby kommun Vimmerby kommun arbetar sedan flera år med intentionerna i FN:s barnkonvention. I december 2009 antog kommunfullmäktige en barnkonventionspolicy som ligger till grund för arbetet. I policyn står bl.a. att samtliga nämnder i Vimmerby skall ta ställning till hur Barnkonventionen ska förverkligas i den egna verksamheten Ett sätt att förverkliga Barnkonventionen är att arbeta med Barnbilaga till budgeten. Här beskrivs vilka resurser som går till barn och unga i kommunen. Innehållet i Barnbilagan ska visa hur man planerar att använda resurserna mer än hur den ekonomiska fördelningen ser ut. Resurser utnyttjas ofta bättre i samverkan med andra. Som barn räknas pojkar och flickor upp till 18 år. Här används begreppet barn och unga. Som grund för frågeställningarna i Barnbilagan finns LUPP 2009 (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken) Barnbilagan är ett sätt att samla det övergripande arbetet kommunen gör utifrån barnkonventionen, men även att synliggöra vad Vimmerby kommun behöver göra. Att flytta fram positionerna och göra kommunen till en ännu bättre plats att bo i är viktigt för framtiden, inte minst för att vända den negativa befolkningstrenden och för kommunens kommande behov av att rekrytera personal. Barnbilagan är därmed ett sätt där kommunen påbörjar ett stolthetsarbete där de barn och ungdomar som växer upp i Vimmerby ska känna en stolthet över bygden, en stolthet som gör att det är här de i framtiden vill leva och bo. Denna barnbilaga följer ordinarie budgetprocess och följs upp med ett Barnbokslut över 2012 samt 2013. Samtliga nämnder och kommunstyrelsen besvarat frågeställningarna enligt följande: Frågeställningar: Område 1 Demokrati Artikel 2: Alla barn har samma värde Artikel 12-15: Barn har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör det - Hur planerar nämnden att öka sin kunskap om barns/ungas perspektiv på frågor inom nämndens område? - Hur planerar nämnden att öka barns/ungas inflytande? Barn- och utbildningsnämnden avser att arbeta vidare med att utveckla arbetsformerna i verksamheterna för att tillvarata barn och ungas idéer och åsikter. Det kan ske på olika sätt beroende på barns ålder. I skolan finns klass- och elevrådsverksamhet samt också andra former av råd som matråd, hälsoråd m.m. I läroplanerna är Elevers ansvar och inflytande ett

eget övergripande målområde som ska utvecklas. Elevernas inflytande över sin egen utbildning och arbetsmiljö ska successivt öka. Nämnden framhåller vikten av o att rektorer är aktiva i elevrådsverksamheten o att via kontaktpolitikerverksamheten öka sin kunskap om barn och ungas åsikter och tankar o träffar med elevrepresentanter. Kommunstyrelsen har som mål att ge Ungdomsrådet Översiktplanen och större detaljplaner på samråd. Kultur- och fritidsnämnden tänker öka sin kunskap om ungas perspektiv genom att ha en nära kontakt med Ungdomsrådet. Nämnden anser att sociala medier är viktiga för att nå och förstå unga. Unga i Vimmerby önskar fler mötesplatser och de som finns (till exempel Fabriken) ska utvecklas. Kultur- och fritidsnämnden tänker fortsätta men också utveckla arbetet med enkäter för att nå och förstå barn och unga. Förslaget om Globträdsmodellen, en modell för att på ett strukturerat sätt möta ungdomar i alla årskurser, bör genomföras. Miljö- och byggnadsnämnden vill anlägga en högre grad av barnperspektiv på frågor som nämnden hanterar och som berör barn och unga. Miljö- och byggnadsnämnden ska se över möjligheten att förbättra kontakten med Ungdomsrådet i frågor som berör barn och unga. Omsorgsnämnden avser att beakta barnperspektiv och barnets perspektiv i utredningar och bedömningar av LSS-insatser (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) och insatser utifrån socialtjänstlagen. I utförandet av insatser där barn och unga är indirekt berörda bör hänsyn tas även till detta, exempelvis vid palliativ vård i hemmet eller personlig assistans till person som är förälder. Socialnämnden betonar vikten vid att vara närvarande vid de ungdomsforum som kan komma att arrangeras. I nämndens verksamhet används utredningsmetoden BBIC (barns behov i centrum) som bland annat syftar till att stärka barnets ställning. Nämnden använder metodutveckling för att anlägga barnperspektiv i sina olika verksamheter. Socialnämnden önskar Ungdomsrådets närvaro vid något sammanträde för att därigenom föra dialog och inhämta ungas synpunkter Teknik- och servicenämnden avser att se över möjligheten till ett närmare arbete med Ungdomsrådet genom ett ökat remissförfarande. Nämnden ska genom utbildningar och studiebesök skapa sig en större kunskapsbank om barn och ungas behov. Kommentar Nästan alla nämnder vill utöka samarbetet med Ungdomsrådet. Gör man det kommer sannolikt kunskapen om ungas situation och ungas åsikter att förbättras, detta samtidigt som de unga kommer att känna sig mer delaktiga. Ungdomsrådet representerar de äldre

ungdomarna (över 13 år) och vänder man sig då enbart till Ungdomsrådet missar man de yngre. Här är skola och barnomsorg, som ju har alla åldrar inom sin verksamhet, viktig med sina olika former av råd. Nämnderna bör även hitta forum/mötesplatser där de vid något tillfälle får möjlighet att träffa alla ungdomar och inte bara representanter. Den så kallade Globträdsmodellen (som Kultur- och fritidsnämnden nämner) kan här bli ett bra verktyg. Det personliga mötet har ett mervärde men nämnderna bör även titta på andra alternativ för att öka kunskapen, till exempel genom korta enkla enkäter antingen webbaserade eller i pappersformat. Fler nämnder än Teknik- och servicenämnden bör planera utbildning för att öka kunskapen om barn och ungas behov men också för att hitta nya vägar att kommunicera med unga samt öka deras inflytande. Område 2 Trygghet Artikel 3: Barnens bästa i främsta rummet - Hur planerar nämnden för att öka tryggheten för barn och unga? Barn- och utbildningsnämnden kommer att fortsätta med det omfattande värdegrunds- och likabehandlingsarbete som pågår. En gedigen satsning har gjorts för att kompetenshöja personal i att förebygga mobbning och kränkande handlingar. Varje enhet har egna likabehandlingsplaner som revideras årligen. Dessa planer har godkänts av Skolverket. Kartläggningar av miljöerna görs med hjälp av barn och elever för att få fram otrygga platser. Elever finns också med i arbetsmiljöarbetet. Kompetenshöjande satsningar genomförs varje läsår för att fortsätta och utveckla detta viktiga arbete. Nämnden framhåller vikten av o att likabehandlingsarbetet hålls levande. Kommunstyrelsen vill öka tryggheten för barn och unga genom planering av tryggare bostadsområden, skolvägar och fritidsområden. Kultur- och fritidsnämnden vill öka tryggheten genom att erbjuda verksamhet med goda möjligheter till vuxenkontakt. Det ska alltid (inom verksamhetens ramar) finnas någon vuxen att prata med och all anställd personal inom kultur- och fritid ska finnas lätt tillgängliga. Som anställd inom kultur och fritid kommer man ibland i kontakt med barn och unga i svåra problem. Därför ska nämndens personal ha god kompetens när det gäller samtal, men även god kompetens om vilka övriga resurser som finns i samhället och vid behov vara behjälplig i kontakter med dessa. Vid behov ska trygghetsvandringar genomföras. Miljö- och byggnadsnämnden bevakar att ägare till lekplatser och lekredskap utför kontroll och tillsyn av denna typ av anläggningar så att barn inte kommer till skada. Socialnämnden deltar i Spirea, en verksamhet som arbetar mot våld i nära relationer, bland annat riktat till barn i våldsmiljöer. Nämnden eftersträvar tillräckligt med personal för

myndighetsutövning gällande barn och kontinuitet vad gäller socialsekreterare som utreder barns situation och är kontaktpersoner till placerade. Socialnämnden har även satsat på att ta emot ensamkommande barn och ge dem en trygghet i sitt nya land och tillser vid behov att de får vårdnadshavare. Socialnämnden önskar att arbeta med förebyggande arbete men saknar de ekonomiska resurserna. Teknik- och servicenämnden ska beakta barns behov i remissvar till planarbetet, till exempel när det gäller gång- och cykelvägar, belysningar och öppna ytor. Nämnden ska även värna för utbyggnad av en framkomlig och trafiksäker kommun samt anordna säkra transporter till och från skolan. Kommentar Trygghet är en känsla. Den känslan går ofta att fysiskt bygga bort (cykelvägar, bostadsområden med mera) men även genom att erbjuda trygga vuxenkontakter. Varje kommunal verksamhet bör ha detta i åtanke och fundera över - Hur ser vår arbetsplats fysiska miljö ut? - Hur bemöter vi de barn och unga som vi kommer i kontakt med Dessa frågor bör alltså alla verksamheter fundera över, inte bara de som har direkt kontakt med barn och unga i sin verksamhet. Område 3 Kultur- och fritid Artikel 6: Varje barn har rätt till liv och utveckling Artikel 31: Varje barn har rätt till lek, vila och fritid - Hur planerar nämnden för att öka förutsättningarna för barn och unga att vara fysiskt aktiva? Barn- och utbildningsnämnden fortsätter att prioritera de olika insatser som handlar om fysisk aktivitet. Leken och utevistelse ingår i det dagliga arbetet inom förskolan. Idrott och hälsa är ett eget ämne i grundskola och gymnasium. Utomhuspedagogik är ett arbetssätt som tillämpas. En stor del av kommunens pedagoger är utbildade i utomhuspedagogik. Flera enheter har områden ute (skolskogar, skolträdgårdar) och utvecklat sina skolgårdsmiljöer för att stimulera den fysiska aktiviteten. Nämnden framhåller vikten av o att fortsätta och utveckla det nu pågående arbetet. Kommunstyrelsen vill öka förutsättningarna för barn och unga att vara fysiskt aktiva genom att planera lekområden samt bostadsnära grönområden.

Kultur- och fritidsnämnden ska erbjuda en verksamhet som uppmuntrar till fysisk aktivitet. Fabriken ska arrangera läger och utomhusverksamhet. Kolloverksamheten är viktig. Nämnden stödjer föreningslivet, särskilt de med inriktning mot ungdomar i sin verksamhet. Det är viktigt för nämnden att samarbete med andra, inte minst ifråga om anläggningar som möjliggör fysisk aktivitet. Miljö- och byggnadsnämnden bevakar att möjlighet till lek- och rekreationsytor tillskapas för barnen vid detaljplanering och byggande av bostäder, skolor, förskolor, fritidslokaler, etc. Teknik- och servicenämnden ska vid remissvar om planarbetet beakta barns behov av lek/fritid med lek/naturplatser. Kommentar Att vara fysiskt aktiv är en av de allra viktigaste faktorerna för att uppnå en god hälsa och kommunen har en uppgift att ge förutsättningar för detta. Barn- och ungdomsnämnden har kommit långt inom detta område men det lika viktigt att kommunens andra verksamheter ser över sin fysiska miljö när det gäller hur miljön inbjuder till fysisk aktivitet. Verksamhetens personal är viktig även här, vilken förebild är man och uppmuntrar man till rörelse? Område 4 Hälsa Artikel 24: Barnet har rätt till god hälsa. Konventionsstaterna ska särskilt verka för att avskaffa hälsofarliga sedvänjor. - Hur planerar nämnden för att öka kunskapen om tobak, alkohol och andra droger - Hur planerar nämnden för att användandet av tobak, alkohol och andra droger ska minska hos barn och unga Barn- och utbildningsnämnden fortsätter att utveckla det arbetet som pågår; undervisning om tobak, alkohol och andra droger och utbildning av personal kring olika metoder att påverka barn och ungas attityder i dessa frågor. Skolhälsovården är en viktig del i detta arbete. Skolorna ska vara tydliga i sin hantering av dessa frågor, ha en drogpolicy. För att minska användandet är samverkan med andra instanser vid olika evenemang och riskhelger en bra modell. Nämnden framhåller vikten av o att samverka med Kultur- och fritidsförvaltningen kring riskhelger o att fortsätta och utveckla samarbetet med Folktandvården i Tobaksfri duo o att arbetsplatserna deltar i Din inställning spelar roll. Kultur- och fritidsnämnden tänker fortsätta arbetet med drogvaneundersökningen samt att ha en nära kontakt med barn och ungdomar. Fler av nämndens personal ska ha kompetens när det gäller drogförebyggande arbete. Nämnden vill fortsätta samordna kommunens

drogförebyggande arbete, men även erbjuda attraktiva alternativ sysselsättning bland annat genom att göra särskilda arrangemang vid så kallade riskhelger (Valborg, skolavslutning med mera). Miljö- och byggnadsnämnden bevakar vid all tillsyn i bland annat förskolor, skolor, fritidsgårdar samt bad- och idrottsanläggningar att miljö- och hälsoskyddskrav uppfylls av berörda verksamhetsutövare så att barns- och ungas hälsa inte påverkas negativt. Socialnämnden är i enlighet med riktlinjer för alkoholserveringstillstånd restriktiv med tillståndsgivning i miljöer där det kan finnas barn och unga. Nämnden är även aktiv med att följa upp efterlevnaden av reglerna så att minderåriga inte får möjlighet att köpa ut eller serveras tobak eller alkohol. Teknik- och servicenämnden ska skapa förutsättningar för att grundlägga och främja goda kostvanor. Nämndens intentioner om kost är att ha mat lagad från grunden med närproducerade och ekologiska produkter till kost med fullgott näringsinnehåll samt följa Livsmedelsverkets rekommendationer. Kommentar Alla nämnder berörs inte av alkohol, narkotika, tobak och dopningsproblematiken. Samtidigt är tobaken den enskilt största orsaken till ohälsa och alkoholen kommer inte långt efter. Tobak, alkohol och andra droger kostar Vimmerby kommun mångmiljonbelopp. Precis som under område 2 (trygghet) och område 3 (fysisk aktivitet) bör varje kommunal verksamhet fundera över arbetsplatsens fysiska miljö och verksamhetens personal och hur detta kan påverka området tobak, alkohol och andra droger. Område 5 Ekonomiskt utsatta barn Artikel 27: Barns rätt till en skälig levnadsstandard - Hur planerar nämnden för att underlätta för barn och unga som lever under knappa ekonomiska förhållanden? Barn- och utbildningsnämnden följer de riktlinjer kring avgifter i skolan som Skolinspektionen tagit fram, det vill säga att utbildningen ska vara avgiftsfri för eleverna men att det får förekomma enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad. Inom gymnasiet kan det också handla om enstaka egna hjälpmedel som elev själv får stå för. Nämnden framhåller vikten av o att verksamheterna är restriktiva med uttag av avgifter. Kommunstyrelsen vill underlätta för barn och unga som lever under knappa ekonomiska förhållanden genom att planera alternativa bostadsområden med bland annat hyresbostäder.

Kultur- och fritidsnämnden erbjuder en verksamhet till ingen eller låg kostnad. Om verksamheten är av sådan art att avgift ändå måste tas ut ska ledarna 1) ta ställning till om aktiviteten bör genomföras eller 2) meddela deltagarna om aktiviteten i god tid och deltagarna ska ges möjligheter att gemensamt i gruppen arbeta in pengarna. Omsorgsnämnden har korttidstillsyn och korttidsvistelse för barn och unga med aktiviteter anpassade för olika åldrar som stimulerar barns utveckling. Aktiviteterna bör anpassas så att kostnaderna för enskilda familjer inte blir så höga att deras barn måste avstå från att delta. Socialnämnden har inskrivet i riktlinjerna att barnperspektivet ska tillämpas i arbetet med försörjningsstöd. Det innebär bland annat ett stöd till egenförsörjning, en mer generös bedömning när det gäller barnfamiljers el- och hyresskulder samt extra pengar i december. Kommentar Drygt 10 % av barnen i Vimmerby levde 2008 under knappa ekonomiska resurser enligt en rapport från Rädda barnen (2010). Att inte ha råd kan innebära att inte kunna vara med, att man får stå utanför. Ensamstående föräldrar och familjer med invandrarbakgrund är mest utsatta. Det finns ett klart samband mellan ohälsa och dålig ekonomi. Intentionerna ovan är goda men kanske går det att göra mer? Att öka förutsättningarna för utbildning och arbete är en grundbult för god ekonomi. Utbildning och arbete är även en förutsättning för det stolthetsarbete som är en del av syftet med denna barnbilaga (se inledning). Område 6 Övriga insatser - Här kan nämnden ange andra värdefulla insatser som nämnden gör för barn och unga. Barn- och ungdomsnämndens verksamheter handlar om att ge barn och unga en så god grund som möjligt för framtida liv och studier. De styrdokument som verksamheterna har att följa bygger på flera internationella överenskommelser, bl. a. Barnkonventionen. All verksamhet som bedrivs ska ha sin utgångspunkt i barnets bästa. De insatser som görs inom kommunens Kulturgaranti och projektet Skapande skola medverkar till att utveckla barns självkänsla. Nämnden framhåller vikten av o att utveckla kulturens roll i verksamheterna o att på alla nivåer i verksamheterna utgå från ett värdebaserat ledarskap. Kommunstyrelsen vill här lyfta fram planering av tryggare bostadsområden, skolvägar och fritidsområden samt tillse att kraven på tillgänglighet och säkerhet efterlevs

Kultur- och fritidsnämnden verksamhet riktar sig till stor del till barn och ungdomar. Därför är det också naturligt att verksamheten utgår från barnens bästa. Kunskapen om barnkonventionen är idag god inom nämndens område, men kan och ska bli ännu bättre. Omsorgsnämndens verksamheter som riktar sig till barn och unga bör sträva efter att det finns kompetens om barns utveckling som ett komplement till kompetens om funktionsnedsättning. Socialnämnden arbetar aktivt med öppenvård för att undvika placeringar av barn och unga. Nämnden samarbetar också med andra instanser i samhället, bland annat med barn- och ungdomsförvaltningen genom projekt Navet. Kommentar En viktig framgångsfaktor i kommunalt arbete är samverkan. Varje nämnd kan var för sig påverka och göra skillnad men det är först när vi samverkar, både internt i kommunen och externt med andra myndigheter, organisationer och föreningsliv som vi kan nå de verkligt stora resultaten. Nämnderna bör se över samarbetet och samverkan utifrån de annars så goda intentionerna som beskrivs i denna barnbilaga.

VIMMERBY KOMMUN Kultur- och fritidsförvaltningen 598 81 VIMMERBY www.vimmerby.se