Kultur- och fritidsförvaltning Folkhälsa. Barnbokslut Vimmerby kommun
|
|
- Gösta Forsberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kultur- och fritidsförvaltning Folkhälsa Barnbokslut 2014 Vimmerby kommun
2 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 BAKGRUND... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. Uppföljning av barnbilaga Barnbokslut 4 FRÅGESTÄLLNINGAR... 5 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN... 6 SOCIALNÄMNDEN... 8 KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN... 9 KOMMUNSTYRELSEN Nyckeltal - utvalda faktorer för att spegla ungas hälsa och levnadsvillkor i Vimmerby 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE BARN OCH UNGAS UPPVÄXTVILLKOR SEXUALITET OCH REPRODUKTIV HÄLSA ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPING OCH TOBAK
3 Bakgrund Vimmerby kommun arbetar sedan flera år med intentionerna i FN:s barnkonvention. I december 2009 antog kommunfullmäktige en barnkonventionspolicy som ligger till grund för arbetet. I policyn står bl.a. att samtliga nämnder i Vimmerby skall ta ställning till hur Barnkonventionen ska förverkligas i den egna verksamheten Ett sätt att förverkliga Barnkonventionen är att arbeta med Barnbilaga till budgeten. Här beskrivs vilka resurser som går till barn och unga i kommunen. Innehållet i Barnbilagan visar hur man planerar att använda resurserna mer än hur den ekonomiska fördelningen ser ut. Resurser utnyttjas ofta bättre i samverkan med andra. Som barn räknas pojkar och flickor upp till 18 år. Här används begreppet barn och unga. Som grund för frågeställningarna i Barnbilagan finns LUPP 2012 (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken). Nedan följer uppföljningen av barnbilagan för 2014, sammanställt i ett barnbokslut. Sist i detta barnbokslut följer ett antal nyckeltal - utvalda faktorer som ska spegla ungas hälsa och levnadsvillkor i Vimmerby. 3
4 Uppföljning av barnbilaga Barnbokslut Bilaga för barn och unga till budget 2015 i Vimmerby kommun Barnbilagan är ett verktyg som Vimmerby kommun använder för att arbeta med barns rättigheter utifrån barnkonventionen. I barnbilagan svarar kommunens nämnder samt kommunstyrelsen på frågor inom områdena demokrati, trygghet och ekonomiskt utsatta barn. Dessa områden har valts ut eftersom de visat sig särskilt angelägna för barn och unga, det kan vi se genom ungdomsenkäten Lupp 2012 (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken) och genom samtal med elever som skett via fokusgrupper och andra sammankomster genom Globträdsmodellen. Globträdsmodellen är en årscykel med kontinuerliga möten mellan unga och beslutsfattare. Dessa möten utmynnar i att unga lämnar synpunkter och förslag till förbättringar till politiken och som nämnder och kommunstyrelse svarar på. I modellen ingår även barnbilagan, där kommunstyrelse och nämnder anger hur de planerar att använda sina resurser utifrån barnets bästa, samt barnbokslutet där uppföljning av arbetet sker. Att arbeta med barnbilaga, barnbokslut och Globträdsmodellen grundar sig i barnkonventionspolicyn, beslutad i kommunfullmäktige december 2009 ( ) Enligt barnkonventionens artikel 1 är man barn upp till 18 års ålder. I barnbilagan används begreppet barn och unga. Samtliga nämnder och kommunstyrelsen besvarar nedanstående frågeställningar som sedan följs upp med rapportering och beslut på kommunfullmäktiges möte i juni. 4
5 Frågeställningar: Område 1 - Demokrati Artikel 2: Alla barn har samma värde Artikel 12-15: Barn har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör det - Hur planerar nämnden att öka sin kunskap om barns/ungas perspektiv på frågor inom nämndens område? - Hur planerar nämnden att öka barns/ungas inflytande? Område 2 - Trygghet Artikel 3: Barnens bästa i främsta rummet - Hur planerar nämnden för att öka tryggheten för barn och unga? Område 3 - Ekonomiskt utsatta barn Artikel 27: Barns rätt till en skälig levnadsstandard - Hur planerar nämnden för att underlätta för barn och unga som lever under knappa ekonomiska förhållanden? Område 4 - Övrigt Här kan kommunstyrelsen/nämnden ange annat som görs inom respektive verksamhet och som anses viktigt för arbetet med barnets rättigheter. 5
6 Barn- och utbildningsnämnden Område 1 - Demokrati Inom nämndens verksamheter fortsätter arbetet med att utveckla olika former för barn och ungas delaktighet och inflytande i frågor som berör dem. Arbetsformerna ser olika ut beroende på barnens ålder. Prioriterade områden : Barnens synpunkter på förskolans verksamhet inhämtas systematiskt. Fortsätta utbilda medarbetare och politiker om Barnkonventionen så att konventionen på ett naturligt sätt införlivas i den vardagliga verksamheten. Utveckla/förbättra arbetsformer för barns och ungas inflytande genom matråd, klassråd, elevråd, fritidshemsråd, barnråd, hälsoråd, verksamhetsbesök mm. Öka elevernas inflytande över sin egen utbildning och arbetsmiljö. Område 2 - Trygghet Värdegrunds- och likabehandlingsarbetet fortsätter med nämndens samtliga verksamheter både på kommunnivå och på varje enhet. Likabehandlingsteamen träffas kommunövergripande en gång per termin för att lära av varandra, ta del av goda exempel och få stöd i det fortsatta arbetet på den egna enheten. Förbättringsarbete pågår för att öka barn och elevers inflytande och delaktighet i likabehandlingsarbetet. Elevers upplevelse av trygghet mäts i åk 5 och åk 8 och i SKL:s (Sveriges kommuner och landsting) skolenkät. Resultat analyseras och förbättringsåtgärder tas fram. Område 3 - Ekonomiskt utsatta barn Skolinspektionens tolkningar av obetydliga och enstaka kostnader tillämpas som policy för avgifter i grundskolan. Policyns efterlevnad följs upp under budgetperioden
7 Område 4 - Övrigt Inom barn- och utbildningsnämnden pågår kontinuerligt ett övergripande arbete kring elevstöd. Syftet är att: säkerställa alla barns/elevers rätt till stöd enligt styrdokumenten samordna och använda resurser effektivt garantera likvärdiga förutsättningar resurser inom varje skolområde fördelas utifrån behov för barn/elev/grupp/klass 7
8 Socialnämnden Område 1 - Demokrati Socialnämnden använder BBIC (barns behov i centrum) som utredningsmetod inom individ- och familjeomsorgen, metoden syftar till att stärka barnets ställning. Barnperspektivet finns också med i LSS-utredningar och i de olika verksamheterna som direkt eller indirekt berör barn. Socialnämnden deltar också i olika aktiviteter inom folkhälsoarbetet för att fånga upp barn och ungas åsikter samt tar del av resultatet av LUPP. Område 2 - Trygghet Socialnämnden arbetar aktivt med både utredning och öppenvårdsbehandling på hemmaplan för att undvika placeringar av familjer och/eller barn, samt att samverka med andra berörda myndigheter och instanser. Det har också gjorts insatser för att kunna ha kompetent ordinarie personal istället för konsulter från bemanningsföretag samt har arbetet med att stödja familjehem utvecklats. Det sker ett aktivt arbete mot våld i nära relationer. Arbetssätt inom individ- och familjeomsorgen byggs upp i samverkan med Linköpings kommun. Insatser för barn kan erbjudas i Vimmerby. Socialnämnden ger också ensamkommande barn en trygghet i Sverige genom att anordna boende med bra kvalitet. Samarbete med andra nämnder som kultur- och fritidsnämnd samt barn- och utbildningsnämnd sker kring det förebyggande arbetet. Område 3 - Ekonomiskt utsatta barn Socialnämnden tillämpar barnperspektivet i arbetet med försörjningsstöd t ex barnfamiljers el- och hyresskulder samt extrapengar i december. Socialnämnden har ett gott samarbete med bostadsbolaget Vimarhem i bostadsfrågor. Socialnämnden strävar också efter att aktiviteter som anordnas för barn anpassas så att kostnaderna inte blir så höga så att barn måste avstå från att delta t ex inom korttids och fritids LSS. 8
9 Område 1 - Demokrati Stödja och samarbeta med ungdomsrådet. Ungdomsrådet har varit inne i en generationsväxling och har inte varit så aktiva. Vi har dock träffat dem ett flertal gånger och stöttat verksamheten. Ungdomsrådet deltog i fokusgrupp på biblioteket i samband med ombyggnation av ungdomsrummet. Fortsätta arbetet med Globträdsmodellen Arbete har fortsatt med ordinarie träffar. Ett arbete med att utveckla modellen har påbörjats tillsammans med kommunfullmäktiges unga ledamöter. Barn och unga som besöker kultur- och fritidsnämndens verksamhet ska ges möjlighet att vara delaktiga i allt som rör dem. Ungdomsrådet var delaktigt i ombyggnationen av bibliotekets ungdomsrum. Det mesta av Fabrikens verksamhet bygger på ungdomars delaktighet. Alla beslut som rör barn och unga ska beslutas utifrån ett barnrättsperspektiv. Detta görs till viss del utifrån nuvarande kompetens och möjligheter men kan bli bättre. System, modeller och strukturer behöver utvecklas och kunskapsnivån bör höjas. Område 2 - Trygghet Ska erbjuda en verksamhet med goda möjligheter till vuxenkontakt, vuxna som lyssnar, kan hjälpa och stödja. I flera av kultur- och fritidsnämndens verksamhet prioriteras barn och unga. Barn- och ungdomsverksamheten bygger på att ge besökare tid och bygga relationer. Anställda inom nämndens ansvarsområden ska genom omvärldsanalys vara väl insatta i samhällsutvecklingen och därmed kunna möta uppkomna behov men även bemöta felaktigheter, rykten m.m. Anställda inom kultur- och fritid ska erbjudas utbildning/föreläsningar m.m. med anledning av ovanstående. Det som sker i omvärlden och som påverkar verksamheten diskuteras ständigt. Under året har utbildningar och information hållits bl.a. om HBTQ och spice. Lokaler, parker och andra miljöer under nämndens ansvar ska utformas så att de inger trygghet. Vid behov ska trygghetsvandringar genomföras. Nya mötesplatser har skapats i trygga miljöer. Inga trygghetsvandringar har genomförts under året. 9
10 Område 3 - Ekonomiskt utsatta barn Ska erbjuda en verksamhet till ingen eller låg kostnad. Fabrikens verksamhet bygger till stor del på ungas deltagande där man gemensamt planerar och genomför projekt. Denna planering inbegriper även ekonomi och pengar ska sökas vid behov. Om verksamheten är av sådan art att avgift ändå måste tas ut ska ledarna 1) ta ställning till om aktiviteten bör genomföras eller 2) meddela deltagarna om aktiviteten i god tid och deltagarna ska ges möjligheter att gemensamt i gruppen arbeta in pengarna. Verksamheterna försöker alltid, där det är möjligt, erbjuda en verksamhet till ingen eller låg kostnad. Genom fondansökningar erbjöd fabriken en semestervecka med aktiviteter i Källängen och en resa till Boda Borg. Genom Mötesplats Bullerbyn erbjuds flera kostnadsfria aktiviteter Med goda kunskaper och kontakter vet anställda inom kultur- och fritid vilka möjligheter till stöd det finns när behov uppstår (t.ex. Majblommekommittén). Nämndens verksamheter behöver bli bättre på att hitta stöd till barn och unga som är ekonomiskt utsatta. T.ex. Kulturskolan signalerar om behov av mer kunskap om majblommekommittén men även om andra sätt för att ge alla samma möjlighet att delta Område 4 - Övrigt Kunskapen om barnkonventionen är relativt god men ska öka. Detta genom att arrangera konferensen, samarbeta med SKL och andra aktörer delta och arrangera utbildningar och föreläsningar inom området. Kulturskolans verksamhet är viktig för att ge barnen verktyg för att växa som samhällsmedborgare, att vara kreativa och frimodiga. Att våga visa upp sig i någon kulturform, att stå för sina uttryck och sina åsikter. Biblioteket är en viktig verksamhet för att ge alla samma möjligheter till tillgängliga medier, kunskap m.m., parkerna gynnar barn och unga liksom föreningslivet och övriga civilsamhället. 10
11 Kommunstyrelsen Område 1 - Demokrati Kommunstyrelsen vill få till ett närmare samarbete med ungdomsrådet genom ett ökat remissförfarande. Ungdomsrådet ska få möjlighet att yttra sig över planer och andra större frågor som berör barn och ungdomar Kommunstyrelsen ska genom utbildningar och studiebesök få en bättre bild av barn och ungas behov. I samarbete med skolan har måltidsråd inrättats på kommunens skolor. I måltidsråden har eleverna möjlighet framföra synpunkter och önskemål kring skolmaten. Område 2 - Trygghet Kommunstyrelsen vill öka tryggheten för barn och unga genom planering av tryggare bostadsområden, skolvägar och fritidsområden. Barns behov ska beaktas i remissvar till planarbetet, exempelvis när det gäller gång- och cykelvägar, belysningar och öppna ytor. Nämnden ska även arbeta för ökad framkomlighet och trafiksäkerhet i kommun samt anordna säkra transporter till och från skolan. Område 3 - Ekonomiskt utsatta barn Kommunstyrelsen vill underlätta för barn och unga som lever under knappa ekonomiska förhållanden genom att planera alternativa bostadsområden med bland annat hyresbostäder. Område 4 - Övrigt Kommunstyrelsen vill lyfta fram planering av tryggare bostadsområden, skolvägar och Fritidsområden, samt att följa upp att kraven på tillgänglighet och säkerhet efterlevs. 11
12 Nyckeltal - utvalda faktorer för att spegla ungas hälsa och levnadsvillkor i Vimmerby 1. Delaktighet och inflytande I ett demokratiskt samhälle tillerkänns människor lika värde med jämlika möjligheter att vara delaktiga och ha inflytande. Rätten till delaktighet och inflytande gäller oavsett kön, etnisk eller religiös tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Om individer eller grupper upplever att de inte kan påverka de egna livsvillkoren och utvecklingen av samhället uppstår utanförskap och maktlöshet. Brist på inflytande och möjligheter att påverka har ett starkt samband med hälsa (Prop. 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik). 1.1 Hur stor möjlighet tror du att du själv har att föra fram dina åsikter till dem som bestämmer i kommunen? Andel elever i % som svarat mycket stora eller ganska stora möjligheter År 8 15,0 12,8 Gy 2 12,2 28,4 Källa: Lupp 2009, Antal föreningar med rapporterad ungdomsverksamhet samt totalt medlemsantal Antal föreningar Medlemsantal Källa: Vimmerby 12
13 2. Barn och ungas uppväxtvillkor Trygga och goda uppväxtvillkor är avgörande för barns och ungas hälsa och för folkhälsan på lång sikt. Familjen är den grundläggande gemenskapen i samhället. Föräldrarna har huvudansvaret för barnets välbefinnande. Centrala faktorer för barns och ungas hälsa är förhållanden i barnets familj, barnets relationer till vänner och till andra i barnets omgivning. Andra betydelsefulla faktorer är miljön i bostadsområdet, förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, skolan och fritiden, samt förhållanden som berör barnets levnadsvanor och utvecklingsmöjligheter, inte minst utformningen av lokalsamhället och dess utbud av kulturverksamhet (Prop. 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik) 2.1 Gymnasiebehörighet. Andel elever i % som gått ut grundskolan med grundläggande behörighet att söka till gymnasiet Vimmerby Efter kön Pojkar Flickor Källa: Registret över slutbetyg, SCB (Max 18, barnombudsmannen) 2.2 Personaltäthet* Antal barn per årsarbetare Förskola 5,1 5,1 5,0 5,1 Fritidshem 23,0 20,5 18,0 18,2 Källa: Registret över pedagogisk personal, Skolverket. Bearbetningar av SCB (Max 18, Barnombudsmannen) *Eftersom ingen hänsyn tagits till barnens vistelsetid i fritidshemmet medan motsvarande hänsyn tagits för personalen, kan antalet barn per årsarbetare vara överskattat. 2.3 Lärartäthet Antal anställda pedagoger per 100 elever Grundskola 8,7 8,3 8,6 9,0 Gymnasium 9,2 9,7 9,4 7,2 Särskola 20,3 22,4-34,5 Källa: Registret över pedagogisk personal, Skolverket. Bearbetningar av SCB (Max 18, Barnombudsmannen) 13
14 2.4.1 Barn i ekonomiskt utsatta familjer Andel barn i % ekonomiskt utsatta familjer* Vimmerby Källa: Inkomst och taxeringsregistret (IoT), SCB, max 18 barnombudsmannen *Indikatorn visar andelen barn som lever i familjer med låg inkomst. Indikatorn mäter relativ ekonomisk utsatthet vilket innebär att den visar hur stor andel av barnen som lever i de hushåll som har de lägsta inkomsterna i samhället. Det skiljer sig från att mäta absolut ekonomisk utsatthet som mäter den faktiska ekonomiska standarden Har det hänt att du inte kunnat köpa något du vill ha och som många andra i din ålder har för att du inte haft råd? Andel unga i %. Ja, flera gånger Ja, en gång Nej År 8 11,4 21,4 67,1 Gy 1 26,3 17,8 55,9 Källa: Lupp Finns det något som du skulle vilja göra på din fritid, som många andra i din ålder gör, men som du inte kan vara med på för att du/din familj inte har råd? Andel unga. Ja Nej År 8 7,8 92,2 Gy 1 15,6 84,4 Källa: Lupp Hur nöjd är du i största allmänhet med ditt liv när det handlar om följande? Andel unga i % som svarat ganska eller mycket nöjd. Din hälsa År 8 83,0 83,0 Gy 1 74,9 82,6 Källa: Lupp 2012 Ditt liv i sin helhet 2.6 Hur trivs du i skolan? Andel i % efter kön. Dåligt Ganska bra Mycket bra Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar År År Gy
15 Källa hälsoprofiler för åk 4, 8 och år 1 på gymnasiet i Vimmerby 2013/ Sover du för det mesta gott? Andel i % efter kön. 2011/ / /2014 Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Ja/Nej Ja/Nej Ja/Nej Ja/Nej Ja/Nej Ja/Nej År 4 95/5 96/4 98/2 96/4 98/2 92/8 År 8 95/5 100/0 91/9 97/3 98/2 97/3 Källa hälsoprofiler för åk 4, 8 och år 1 på gymnasiet i Vimmerby 2.8 Känner du dig ledsen eller nedstämd? Andel i % efter kön 2013/14. Ibland Ofta Sällan Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar År År Källa hälsoprofiler för åk 4 och år 1 på gymnasiet i Vimmerby 2.9 Hur mycket finns det att göra på fritiden? Hur mycket fritid har du? Andel unga i %. Väldigt mycket alt. mycket att göra 2009* ,7 35,5 Lagom med fritid alt. för lite fritid 88,4 87,7 Källa Lupp 2009, 2012 *2009 ställdes frågan till år 1-3 på gymnasieskolan 2.10.A Hur trivs du med din fritid? Andel i % efter kön. Mellanstadiet år4 Högstadiet år8 Gymnasiet år1* 2012/2013 Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Dåligt Ganska bra Mycket bra Mellanstadiet år4 Högstadiet år8 Gymnasiet år 1* 2013/2014 Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Dåligt Ganska bra Mycket bra
16 Källa hälsoprofiler för år 4, 8 och år 1 på gymnasiet i Vimmerby *Gymnasiet hade ett extra alternativ att välja på Bra och därför redovisas i den här tabellen alternativen Ganska bra och Bra (se tabell 2.10.B för fördelningen) tillsammans B Hur trivs du med din fritid? Gymnasiet 2013/14, andel i % efter kön. Flickor Dåligt 0 3 Ganska bra Bra 4 6 Mycket bra Pojkar Källa hälsoprofiler för åk 4, 8 och år 1 på gymnasiet i Vimmerby 2.11 Hur ofta brukar du träna så att du blir andfådd eller svettas? Andel unga i %. Varje dag Flera gånger i veckan År 8 11,4 57,1 Gy 1 8,6 44,1 Källa Lupp Amningsfrekvens Andel barn i % som ammats helt eller delvis vid 4 månader respektive 6 månader Ammat 4 månader 69,7 68,8 71,7 69,1 Ammat 6 månader 60,0 63,1 57,9 56,0 Källa: Folkhälsomyndigheten databas, socialstyrelsen 2.13 Barn lagförda för brott*. Antal per 1000 barn Vimmerby Källa: BRÅ (Max 18, Barnombudsmannen) *Indikatorn visar antalet ungdomar mellan 15 och 17 år per som är lagförda för brott. Med lagföring avses fällande domar i tingsrätt eller att en åklagare har utfärdat strafföreläggande eller meddelad åtalsunderlåtelse. 16
17 3. Sexualitet och reproduktiv hälsa Sexualiteten är en viktig faktor i människors liv för lust och livsglädje. Människors syn på sexualitet formas i samspel med andra och efter det samhälle där man växer upp och lever. Det är biologiska, emotionella, sociala och religiösa faktorer och värderingar som påverkar synen på sexualitet i samhället. Dessa faktorer och värderingar växlar i betydelse under olika åldrar hos respektive individ, hos olika grupper och i samhället över tiden. Hälsorisker förknippade med sexuellt beteende kan förebyggas. Det handlar om dels saklig sexualkunskap, dels att stärka individens egen identitet, självkänsla och förmåga att hantera relationer till andra människor (Prop. 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik). 3.1 Tonårsaborter Aborter per 1000 kvinnor år Aborter per 1000 kv. 19,1 20,2 22,3 Källa Folkhälsomyndigheten databas (socialstyrelsen) 17
18 4. Alkohol, narkotika, doping, tobak Arbetet med att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar, stoppa narkotika, dopning, och inverkan av andra skadliga droger samt minska skadorna av tobaksbruket bör fortsätta. Det är en insats för ökad hälsa, social välfärd och trygghet i samhället. ANDT-politiken bör bygga på visionen om ett samhälle där alla människor ska ha förutsättningar att växa upp och leva utan risk att skadas på grund av sitt eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak (prop. 2010/11:47 En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken). 4.1 Andel rökande mödrar i % inskrivna till mödrahälsovården Rökande mödrar 7,0 9,4 6,4 10,1 Källa Folkhälsomyndigheten databas (socialstyrelsen) 4.2 Andel pojkar och flickor som röker, dagligen eller vid enstaka tillfällen i år 8 Källa: Drogvaneundersökning , Vimmerby kommun 18
19 4.3 Andel pojkar och flickor som snusar, dagligen eller vid enstaka tillfällen i år 8 Källa: Drogvaneundersökning , Vimmerby kommun 4.4 Andel pojkar och flickor som druckit alkohol under det senaste halvåret i år 8 Källa: Drogvaneundersökning , Vimmerby kommun 19
20 4.5 Andel pojkar och flickor som druckit alkohol 2-3 gånger i månaden eller mer i år 8 Källa: Drogvaneundersökning , Vimmerby kommun 4.6 Andel pojkar och flickor som får alkohol av sina föräldrar i år 8 Källa: Drogvaneundersökning , Vimmerby kommun 4.7 Andel i % av elever i år 2, gymnasiet som angett att de använt narkotika Ja, flera gånger Ja, ett fåtal gånger Ja, en gång Nej Använt narkotika 4,6 4,6 8,5 82,4 Källa: Lupp
Bilaga för barn och unga till budget 2012-2013 i Vimmerby kommun
Bilaga för barn och unga till budget 2012-2013 i Vimmerby kommun Bilaga för barn och unga till budget 2012-2013 i Vimmerby kommun Vimmerby kommun arbetar sedan flera år med intentionerna i FN:s barnkonvention.
Läs merKultur- och fritidsförvaltning Folkhälsa. Folkhälsoplan 2015-2018. Vimmerby kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 249
Kultur- och fritidsförvaltning Folkhälsa Folkhälsoplan 2015-2018 Vimmerby kommun Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 249 Folkhälsoplanen 2015-2018 Folkhälsoplanens mål och därmed handlingsplan bygger
Läs merBarn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun
ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär
Läs merUngdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner
p.2014.808 Dnr.2011/354 Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-04-08 59 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen
Läs mer1 (10) Folkhälsoplan
1 (10) Folkhälsoplan 2017-2019 2 (10) Folkhälsa i Sverige Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.
Läs merFolkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87
Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015 Antagen av KF 2012-06-11, 87 Definitioner Man måste skilja på hälsa, som är en fråga för individen, och folkhälsa som är en fråga för samhället. Folkhälsoarbetet
Läs merAntagen av kommunfullmäktige
Antagen av kommunfullmäktige 2015-05-13 1 Innehåll... 2 1. Inledning och bakgrund... 3 2. Uddevalla kommuns vision... 3 3. Omvärldens påverkan... 3 3.1 Nationell påverkan... 3 3.2 Lokal påverkan... 4 4.
Läs merFolkhälsa i Bollnäs kommun
KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro
Läs merRiktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll
Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt
Läs merUppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18
Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.
Läs merTillsammans för en god och jämlik hälsa
Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband
Läs merInriktning av folkhälsoarbetet 2012
1 Inriktning av folkhälsoarbetet 2012 Bakgrund Riksdagen har beslutat om ett mål för folkhälsopolitiken. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor
Läs merVälfärds- och folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande
Läs merFolkhälsopolitiskt program
1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull
Läs merFolkhälsopolitisk plan för Kalmar län
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige
Läs merMax18skolan Gymnasiet. Utbildning
Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt till utbildning, att alla barn har samma rättigheter och att ingen får bli diskriminerad
Läs merVilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?
Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Regionernas roll? Nationella styrdokument Ungdomspolitiken Barnrättspolitiken Alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och
Läs merAvtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan
Dnr: 110-2012 Avtal om folkhälsosamordning i Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01 Mellan HSN 8 och Borås Stad 1 (7) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i Borås nedan kallad kommunen och Västra
Läs merPolicy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande
Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga
Läs merAntagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45
Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan
Läs merFolkhälsoplan för Strängnäs kommun
1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22
Läs merSkolplan Lärande ger glädje och möjligheter
Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens
Läs merFolkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige
Folkhälsostrategi 2014-2018 Antagen av kommunfullmäktige 140224 Inledning En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande
Läs merDelaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?
Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt
Läs merHälsoplan för Årjängs kommun
Kommunfullmäktige Birgitta Evensson, 0573-141 32 birgitta.evensson@arjang.se PLAN Antagen av KF 2018-06-18 211.10 Paragraf 94 1(8) Hälsoplan för Årjängs kommun 2(8) Inledning Befolkningens hälsa är en
Läs merGrön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan
Läsanvisningar Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål Övergripande mål: Skapa samhälliga
Läs merSkolplanen. Uppdrag. kommunalt styrdokument
Skolplan 2009 2 Skolplanen kommunalt styrdokument Enligt skollagen ska det i varje kommun finnas en skolplan som visar hur kommunens skolverksamhet ska formas och utvecklas. Av skolplanen ska framgå hur
Läs merGemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun
Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Ks/2018:353 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga
Läs merFolkhälsoprogram 2014-2017
Styrdokument, program Stöd & Process 2014-03-10 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 91088 KS/2013:349 Helene.Hagberg@upplandsvasby.se Folkhälsoprogram 2014-2017 Nivå: Kommungemensamt Antagen: Nämndens
Läs mermötesplats mitt i Dalarna!
Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.
Läs merFolkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04
Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning
Läs merTORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.
TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. BAKGRUNDSVARIABLER KÖN Tjejer Killar Annan Totalt* Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal
Läs merYttrande över remiss av Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholm stad
Arbetsmarknadsförvaltningen Utvecklings- och utredningsstaben Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2017-09-07 Handläggare Lisa Svensson Telefon: 08-50847980 Till Arbetsmarknadsnämnden den 19 september 2017 Ärende
Läs merMål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.
Folkhälsoprogram 2016 2019 Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Timrå en stark kommun i en växande region
Läs merGemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012
Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Det här materialet har utarbetats utifrån våra styrdokument: Ett annat viktigt
Läs merFolkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning
Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro
Läs merLidingö stad hälsans ö för alla
1 (5) DATUM DNR 2016-10-10 KS/2016:126 Lidingö stad hälsans ö för alla Policy för delaktighet för personer med funktionsnedsättning Antagen av kommunfullmäktige den 19 december 2016 och gällande från och
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande
Läs merFritidsnämndens riktlinjer för barn- och ungdomsverksamhet
PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Fritidsnämndens riktlinjer för barn- och ungdomsverksamhet Örebro kommun 2016-09-20 Ft 264/2016 orebro.se 2 PROGRAM Uttrycker värdegrund och önskvärd utveckling
Läs merIntegrationsprogram för Västerås stad
för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort
Läs merBarn- och ungdomspolitisk strategi Orsa kommun
Barn- och ungdomspolitisk strategi Orsa kommun 2019-2020 Inledning Orsa ska vara en plats som barn och unga upplever som lyhörd, inkluderande och öppen under sin uppväxt, likväl som en plats som känns
Läs merUngdomspolitiskt program. Skövde kommun 2011-2013
Ungdomspolitiskt program Skövde kommun 2011-2013 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund och syfte... 3 2.1 Nationella utgångspunkter... 3 2.2 Kommunalt perspektiv... 4 2.3 Programmets utformning... 5 3.
Läs merHälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen
Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1
Läs merLikabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Stigtomta förskolor 2015/2016 Innehållsförteckning 1. Grunduppgifter 2. Syfte 3. Bakgrund 4. Centrala begrepp 5. Förskolans vision 6. Delaktighet 7.
Läs merMÅL FÖR UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER
MÅL FÖR UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER Ida Gabrielsson Eurekaprojektet Kungshamn/Åsenskolan Hunnebostrands förskola, grupparbete FN:s Barnkonvention Vid alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa
Läs merUtmaningar för en bättre folkhälsa
Utmaningar för en bättre folkhälsa Folkhälsoplan 2015 1 Innehållsförteckning: Sida Folkhälsopolitikens elva målområden 3 Folkhälsopolitisk policy Västra Götalandsregionen 3 Vision för folkhälsoarbetet
Läs merRiktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN
Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa
Läs merPolicy för barnkonventionen i Tierps kommun
Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen
Läs merANTAGEN KF 2012-06-18 118
ANTAGEN KF 2012-06-18 118 2 (5) INLEDNING Folkhälso- och Trygghetsplanen omfattar alla kommunmedborgare i Borgholm och utgör grunden för ett framgångsrikt och långsiktigt arbete med folkhälso- och trygghetsfrågor.
Läs merPolicy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31
Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av
Läs merPilotkommun för Unicefs Child Friendly Cities -Barnrättskommuner juni 2017 till juni Skellefteå, Haninge och Karlskoga/Degerfors
Pilotkommun för Unicefs Child Friendly Cities -Barnrättskommuner juni 2017 till juni 2019 Skellefteå, Haninge och Karlskoga/Degerfors Samarbete med näringslivet och civila sektorn Frukostmöten för Skellefteås
Läs merPOPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan
POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete
Läs merPolicy för barnkonventionen i Tierps kommun
Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen
Läs merHedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Läs merAntagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16
w BARN- OCH UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM för Skövde kommun 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16 Arbetet med att ta fram barn- och ungdomspolitiskt program har skett under 2014 2015
Läs merPOLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN
POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-30, 230 Dnr: KS 2015/429 Revideras Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00
Läs merStrategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete
Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor
Läs merProgram för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad
Stadsledningskontoret Kansliet för mänskliga rättigheter Tjänsteutlåtande Dnr 171-1526/2016 Sida 1 (7) 2017-06-16 Handläggare Agneta Widerståhl Telefon: 08-508 29 445 Till Kommunstyrelsen inflytande i
Läs merÅBYSKOLAN 3-5. killar 10,0 9,41 9,62 10,0 8,08 7,96 7,75 9,23 9,17 7,5 7,5 5,0 5,0 2,5 2,5. 0,0 Hur nöjd är du med din skola som helhet?
ÅBYSKOLAN 3-5 killar Jag trivs i skolan tjejer Jag trivs i skolan Det finns vuxna ute på rasterna Jag känner mig trygg i skolan Det finns vuxna ute på rasterna Jag känner mig trygg i skolan Jag trivs med
Läs merSTYRDOKUMENT Policy för jämlik hälsa och social hållbarhet
Kommunstyrelsen 1 (6) STYRDOKUMENT Policy för jämlik hälsa och social hållbarhet Beslutad när 2017-11-23 275 Beslutad av Diarienummer Ersätter Gäller för Kommunfullmäktige KSKF/2015:579 Handlingsplan för
Läs merAlla barn har egna rättigheter
Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen
Läs merPolicy för Folkhälsoarbete. i Lunds kommun
Policy för Folkhälsoarbete i Lunds kommun Reviderad med anledning av den av riksdagen tagna propositionen 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik samt på grund av kommunala beslut. Antagen av kommunstyrelsens
Läs merGemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET
Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola
Läs merPrioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet
Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN
LIKABEHANDLINGSPLAN 2015-2016 VÅR VISION ALLA på vår förskola ska känna sig trygga, sedda, bekräftade, respekterade, bemötas och accepteras för den de är. Föräldrar ska känna tillit och förtroende när
Läs merFolkhälsoplan
Folkhälsoplan 2007 2010 Bakgrund Folkhälsa Folkhälsa Begreppet folkhälsa används för att beskriva hela befolkningens eller olika befolkningsgruppers hälsotillstånd till skillnad från enskilda individers
Läs merFolkhälsoplan. Munkedals kommun
Folkhälsoplan Munkedals kommun 2018-2020 Folkhälsoplan 2018-2020 Dnr: 2017-53 Typ av dokument: Handlingsplan Handläggare: Catharina Sundström, folkhälsostrateg Antagen av: Kommunstyrelsen Revisionshistorik:
Läs merEn bra start i livet (0-20år)
En bra start i livet (0-20år) Strategi för ungas trygghet, hälsa och utveckling Fastställd av kommunstyrelsen, 2015-06-03 Dnr: KS 2014/00231 Innehållsförteckning En bra start i livet (0-20år) 1 1 Inledning
Läs merLUPP med fokus Osbeck
LUPP med fokus Osbeck LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första
Läs merFörskole- och skolplan Laxå kommun. Barnen är det viktigaste vi har De är centrum för samverkan
Förskole- och skolplan 2008-2011 Laxå kommun Barnen är det viktigaste vi har De är centrum för samverkan Förord Laxå kommuns förskole- och skolplan skall visa färdriktning. med denna plan visa hur verksamheten
Läs merOm mig. Länsrapport
Om mig Länsrapport www.regionostergotland.se Om mig är Östergötlands länsgemensamma webbenkät om ungdomars hälsa och livsstil som har genomförts årligen sedan hösten. Enkäten är ett samarbete mellan länets
Läs mer1 Frågor årskurs 2 grundskola
1 Frågor årskurs 2 grundskola Skalan som används är 4- gradig och visualiseras med glada och ledsna gubbar. Det går även att svara Vet inte. Bakgrundsfrågor Är du (pojke/flicka) Var bor du? (lista med
Läs merAtt vara ung i Hylte. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken sammanfattande version
Att vara ung i Hylte Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2018 - sammanfattande version 1 Innehållsförteckning Vad är Lupp? 3 De flesta unga i Hylte kommun... 4 Fritid 6 Skola 9 Politik och samhälle 10
Läs merUtveckling och lärande
Elevenkät 2018 Elevernas ansvar och inflytande, Lgr 11 (kap 2.3) De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen.
Läs merStyrdokument VERKSAMHETSPLAN FÖR DET GEMENSAMMA FOLKHÄLSOARBETET 2018 MELLAN SÖDRA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN OCH ULRICEHAMNS KOMMUN
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument VERKSAMHETSPLAN FÖR DET GEMENSAMMA FOLKHÄLSOARBETET 2018 MELLAN SÖDRA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN OCH ULRICEHAMNS KOMMUN ANTAGET AV: Kommunstyrelsen
Läs merRutiner för barnkonsekvensanalys KS-2014/282
Sida 1 av 2 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Stina Desroses Datum KS-2014/282 2014-02-20 Kommunstyrelsen Rutiner för barnkonsekvensanalys KS-2014/282 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar
Läs merRemissupplaga Sista svarsdag 11 november 2011
Dokumenttyp: Målprogram Ansvarig: Hållbarhetssamordnare Fastställd: Remiss Dnr:. Remissupplaga Sista svarsdag 11 november 2011 Tingsryds kommuns Ungdomspolitiska program - att vara ung i Tingsryds kommun
Läs merLidingö stad hälsans ö för alla
1 (7) DATUM DNR 2016-10-10 KS/2016:126 Lidingö stad hälsans ö för alla Policy för delaktighet för personer med funktionsnedsättning Antagen av kommunfullmäktige den 19 december 2016 och gällande från och
Läs merFastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun
Integrationsstrategi för Västerviks kommun 2015 2017 1 Integrationsstrategi för Västerviks kommun Vision Västerviks kommuns vision avseende integration är att gemensamt skapa förutsättningar för kommunen
Läs merLänsgemensam folkhälsopolicy
Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar
Läs merARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN
ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad
Läs merMax18skolan Gymnasiet. Hälsa
Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom
Läs merVälfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)
Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska
Läs merTillsammans skapar vi vår framtid
Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om
Läs merSamverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet. Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa
Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa 11 målområden som stödjer det nationella folkhälsomålet 1. Delaktighet och
Läs merRiktlinjer för kulturpedagogiskt arbete
Dnr BUN13/67 RIKTLINJER Riktlinjer för kulturpedagogiskt arbete Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2014-08-26 Dnr BUN13/67 2/8 Innehållsförteckning Inledning... 3 1 Mål och inriktning... 3 1.1 Övergripande
Läs merNattugglans. förskola och fritidshem. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling (10)
Nattugglans förskola och fritidshem Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016-2017 1 (10) Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn ska varje verksamhet
Läs merEn god hälsa på lika villkor
En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa
Läs merUNGDOMSPOLITISK STRATEGI
UNGDOMSPOLITISK STRATEGI Smedjebackens kommun I den bästa av världar har alla barn och unga rätt att leva och utvecklas i ett säkert och tryggt Samhälle. Det innebär en uppväxtmiljö där hänsyn tas till
Läs merEtt barn är varje människa under 18 år
barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas
Läs merFolkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA
Läs merLikabehandling-ramverk 2018 Skänninge Förskolor
Likabehandling-ramverk 2018 Skänninge Förskolor Vision, barnsyn och värdegrund: Vision: Visionen är att vara här och nu. Att ge barnen tid att leka, lära och utforska i en miljö med trygga vuxna som skapar
Läs merLikabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2018
Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht- 2017- Vt- 2018 0 Innehåll Likabehandlingsplan... 2 Syfte... 2 Utvärdering från Likabehandlingsplanen Ht- 2016- Vt 2017... 3 Mål och ansvar... 4 Arbete för att
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp 1. VISION, Gemensam för Anderstorps förskolor Anderstorp är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt
Läs merOm mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön
Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan
Läs merFolkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132
Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i
Läs merStrategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument Verksamhetsplan för det gemensamma folkhälsoarbetet 2019 mellan Södra hälso- och sjukvårdsnämnden och Ulricehamns kommun ANTAGET AV: Kommunstyrelsen
Läs merLikabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015
Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht- 2014- Vt- 2015 0 Innehåll Likabehandlingsplan... 2 Syfte... 2 Utvärdering från Likabehandlingsplanen Ht 2013 Vt 2014... 3 Mål och ansvar... 4 Arbete för att främja
Läs merMax18skolan årskurs 7-9. Delaktighet
Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt så länge de inte kränker någon annan. Genom att reflektera
Läs merKultur- och utbildningsförvaltningen INFORMERAR. Kulturplan. Kultur lyfter Hallsberg
Kultur- och utbildningsförvaltningen INFORMERAR Kulturplan Kultur lyfter Hallsberg 2 Kultur och utbildningsnämndens viljeinriktning för kultur och föreningsliv Hallsbergs kommuns inriktningsmål för utbildning,
Läs mer