LJUDLANDSKAP FÖR BÄTTRE HÄLSA



Relevanta dokument
Åtgärder mot trafikbuller: Exempel från verkligheten

Ljudlandskap för bättre hälsa

Bullersituationen i Göteborg

Bullerutredning i Sigtuna kommun, Midgårdsvägen/Vikingavägen

Trafikbullerutredning

Vägtrafikbuller. Effekter av vägtrafikbuller och betydelsen av en tyst sida i bostaden

Hälsa och ljudmiljö: Exempel från förtätning av bebyggelse

Källa: Eniro. Mustad 6, Mölndals stad. Trafikbullerutredning

TRAFIKBULLERUTREDNING FÖR RÅDHUSET 1, SKARA KOMMUN

Rackarberget. Sammanfattning. Uppsala kommun, plan- och byggnadsnämnden. Dnr PBN , Åsa Flarup Källmark

Lokomobilvägen, Nacka kommun Bullerutredning

Rådgivande ingenjörer inom Ljud, Buller, Vibrationer.

Långsiktigt mål enligt riksdagens beslut (proposition 1996/97:53):

TRAFIKBULLER MOSSAGÅRDEN SKÖVDE

LJUDLANDSKAP FÖR BÄTTRE HÄLSA. Resultat och slutsatser från ett multidisciplinärt forskningsprogram

Bernström akustik. JM AB Kv Uttern, Norrtälje Redovisning av trafikbuller /12 Rev Inledning

Tanums-Gissleröd Anneberg

PM Bullerutredning, detaljplaneområde i Påarp

Bullerutredning Kobben 2

Lövdungen 2 i Huddinge kommun

TRAFIKBULLERUTREDNING KVARTERET RITAREN, VARA

1. Bakgrund. 2. Allmänt om trafikbuller

TRAFIKBULLERUTREDNING ÄNGSHÖKEN M.FL. MED BOSTADSHUS

Trafikbullerberäkning inför detaljplan, Nyborgshöjd, Stenungsund

BULLERUTREDNING. Kv. Barken, Karlskrona

TRAFIKBULLERUTREDNING KV. JÄRNSKOG

Bostäder inom fastigheten Nordvik 1:54, Nordviksgärde Vägtrafikbullerutredning

TRAFIKBULLERBERÄKNING, BJÖRNFLOKAN, BORÅS

Trafikbullerutredning

KV LAXEN, LULEÅ TRAFIKBULLER

RAPPORT Tollare - bullerutredning

Trafikbullerutredning

Del av kv Åkarp 7:58, Burlövs kommun Södervångskolan - Trafikbuller vid planerad nybyggnad

Trafikbullerutredning

Trafikbullerutredning Studentvägen

Beräkning av trafikbuller från spår- och vägtrafik vid planerat bostadsområde

Bullerutredning Vallbacken 24:3, Gävle kommun

1(8) ra04s Sweco Gullbergs Strandgata 3 Box 2203, Göteborg Telefon Telefax

Tibbleängen. Sammanfattning. Uppdrag Tibbleängen Beställare Villamarken Exploatering i Stockholm AB Handläggare Jan Pons Rapportnr

Buller vid ny idrottshall

Rådgivande ingenjörer inom Ljud, Buller, Vibrationer.

Buller Finns ny kunskap? Slutsatser av nationell HÄMI hittills?

Trafikbullerutredning

Miljöhälsorapport 2017 Buller

Miljömedicinsk bedömning av trafikbuller nära E6 i Kungsbacka

RAPPORT. Fenix - Komplettering KLARA ARKITEKTBYRÅ AB UPPDRAGSNUMMER SWECO ENVIRONMENT MILJÖ INFRASTRUKTUR

Trafikbullerutredning Hammarbergsvägen, Haninge kommun

Datum. Svedala 15:11, Svedala kommun Bullerutredning för nya byggnader innehållande bostäder och butiker Frank Andersson Uppdragsansvarig

Bullerutredning i Mellby, Partille Till denna rapport hör bullerkartorna till -15

Sten Sturegatan 36-44

Ekdungen, Nacka Kommun Trafikbullerutredning

Buller utredning Måby hotell

RAPPORT (10)

Trivector Traffic. Rapport 2014:66, version1.0. Buller vid Svalan 7. - Ulricehamns kommun

Kv. Munksundet 29:2-3

Trafikbullerutredning

PM BULLER. Utredningar för detaljplan Lodjuret 4 AROSEKEN BOSTÄDER AB BULLERBERÄKNING UPPDRAGSNUMMER

Miljömedicinsk bedömning angående buller vid Ängsblommans förskola i Kungälv

Kobbegården trafikbullerutredning

Kv Kantorn etapp 2. Trafikbullerutredning. Sammanfattning. Uppdrag nr. 14U25633

Nol 2:288 mfl Trafikbullerutredning

Hagsätra Rågsved. Bullerutredning. Mars Mars Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr (6)

PM Akustik - Bagartorp

BULLERUTREDNING KV BÄVERN 9 - KARLSTAD

Kv. Västteg 34-4 & kv. Motormannen Umeå kommun

RAPPORT A. Trafikbuller Häggbäret 1. Beräkning av trafikbullernivåer vid fasad för nytt bostadsområde. Sammanfattning

Trafikbullerutredning

Älvängen, Kv. Hållplatsen - Bullerutredning av planerat bostadsområde.

Partille beräkning av väg- och tågbuller för nyplanerade bostadshus

KOLDEMO 30:36 MFL - ARBRÅ PLANÄRENDE TRAFIKBULLERUTREDNING

Vista Skogshöjd, Huddinge

Trafikbullerutredning

TRAFIKBULLERBERÄKNING ROSENHOLMS UDDE, KARLSKRONA TR

Hämplingen 21. Sammanfattning. Formbetong Anläggning AB. Att. Granskare Rapportnr Arbetsmaterial

RAPPORT. Gärdesvägen Vallentuna VALLENTUNA KOMMUN BULLERUTREDNING FÖR OMRÅDET GÄRDESVÄGEN UPPDRAGSNUMMER Sweco Environment AB

Resultatrapport över uppföljning av fallet Partille Centrum

Trafikbullerutredning Eskilstuna Centrum, Eskilstuna kommun

Illustration från framsidan av Nacka kommuns program för Älta C och dess närområde från september 2004.

Buller vid Apotekaren 24

Kv. Västteg 34-4 & kv. Motormannen Umeå kommun

Trafikbullerutredning

Bullerutredning. Bullerutredning inför nybyggnation på fastigheterna Buskåker 1:4 och 2:1 i Borlänge kommun MILJÖINVEST AB. MiljöInvest AB

PM TRAFIKBULLER

TRAFIKBULLERUTREDNING KURORTEN, SKÖVDE

Trafikbullerutredning Dp Siggbo, Tierps kommun

Trafikbullerutredning Mikaelsplan

Hovås 1:273, Göteborg - Bullerutredning

RAPPORT. Bullerutredning, Krutviken SVENSK BOSTADSUTVECKLING AB UPPDRAGSNUMMER SWECO CIVIL AB ÖREBRO INFRA

Trafikbullerutredning

Trafikbullerutredning väg och järnväg, Bräcke 1:95, Åre

Buller- och avgasutredning N Västkustvägen / Idrottsvägen, tomt 30:12 i Bjärred

Niord 1, Norrtälje stad

Trafikbullerutredning inför detaljplan, Hamre 2:45 mfl., Åre

Detaljplan för Tyfter i Diseröd Kungälv. Bullerutredning

Ljudlandskap Malmö. Redovisning av försök vid St. Knuts torg. Installationsrum vid St. Knuts torg i Malmö. Projektform: Partnerskap

Trafikbullerutredning Rev.1 Oppeby Gårds förskola

Trafikbullerutredning Sjödalsbacken, Huddinge kommun

Bullerutredning vägtrafik Kyrkenorum 4:210, Stenungsunds kommun

PM SADELMAKAREN 17 - TRAFIKBULLER

Utlåtande trafikbuller

Transkript:

Ett forskningsprogram finansierat av Mistra, Vägverket och Vinnova LJUDLANDSKAP FÖR BÄTTRE HÄLSA Den goda staden kräver goda ljudlandskap 38 db 40 db 42 db 44 db 46 db 48 db 50 db 52 db 54 db 56 38 db 40 db 42 db 44 db 46 db 48 db 50 db 52 db 54 db 56

20 db 22 db 24 db 26 db 28 db 30 db 32 db 34 db 36 db GODA LJUDLANDSKAP GÖR OSS FRISKARE 20 db 22 db 24 db 26 db 28 db 30 db 32 db 34 db 36 db Positiva ljudlandskap i människors boendemiljö är bra för folkhälsan det visar både vår och andras forskning. Men med ökande trafik och en allt större del av befolkningen boende i tätortsområden får allt färre människor tillgång till de positiva ljudlandskapen. Verktygen finns för att med rimliga insatser både förbättra och planera långsiktigt för positiva ljudlandskap i våra bostadsområden. Detta är en mycket god samhällsinvestering. 1999 startade forskningsprogrammet Ljudlandskap för bättre hälsa med det uttalade syftet att ta fram nya kunskaper och metoder för utveckling av positiva och hälsofrämjande ljudlandskap. Programmet avslutas 2007 och i denna folder sammanfattas några av resultaten. Mer information finns på www.soundscape.nu. Buller påverkar hur vi mår Buller påverkar oss både fysiskt och psykiskt. Vi talar då inte om ljudnivåer som ger hörselskador utan om vardagsbuller, främst från vägtrafik i boendemiljön. Trafikbuller stör eller hindrar vardagliga aktiviteter som kommunikation, vila, återhämtning, sömn och utevistelse, vilket skapar irritation och stress. Resultat från internationella och nationella studier tyder på att risken för högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdomar ökar när bullernivåerna överstiger 55 60 db (dygnsmedelvärde). Decibel säger inte allt om ljudlandskapen Alla, i såväl storstad som glesbygd, har rätt till positiva ljudlandskap i bostaden och dess närhet. Sådana ljudlandskap behöver inte nödvändigtvis vara tysta. Det är istället i hög grad en fråga om ljudlandskapets kvalitet vilka typer av ljud som ingår och vilka som dominerar. Naturljud och ljud från människor upplevs oftast som behagliga eller neutrala, medan trafikljud och andra tekniska ljud är störande. Inomhus ska man kunna skapa sina egna ljudlandskap och det måste därför bli tyst när fönstren stängs. Med öppna fönster ska bidraget från trafikbuller vara mycket litet medan de positiva ljuden ska dominera. Utomhus vill man gärna höra naturljud, som fågelsång, vindens sus i träden och barnens lek. Därför är den visuella och funktionella utformningen av utemiljön viktig med naturinslag som träd och blommor samt möjlighet till social samvaro genom lekplatser, utemöbler etc. Att mäta ljudnivå i db är alltså inte tillräckligt för att beskriva den totala ljudupplevelsen. Positiva och negativa ljud påverkar oss olika även vid samma ljudtryck, liksom när och i vilket sammanhang de förekommer. Inom forskningsprogrammet har vi utarbetat en metod för att bedöma kvaliteten hos ljudlandskap i bostadsområden och parker the Soundscape Walk. Metoden baseras på lyssningsvandringar i området och omfattar både bedömningar av enskilda ljudkällor och ljudlandskapet som helhet. Tyst sida för vila och aktivitet En mycket viktig del i skapandet av positiva ljudlandskap är införandet av en tyst sida. Där får ljudnivån från trafik inte överskrida 48 db (dygnsmedelvärde), uppmätt två meter utanför fasaden. Våra undersökningar visar dock att även med en tyst sida är många påtagligt störda av vägtrafiken vid höga ljudnivåer (över 60 db) på gatusidan. Stressrelaterade symptom är mindre vanliga i tysta miljöer och där bostaden har en tyst sida. Tillgång till bullerfria områden nära bostaden ger även bättre möjligheter för utevistelse vilket är speciellt viktigt för våra barns hälsa. Sömnstörning är en särskilt allvarlig effekt av buller. Även med stängt sovrumsfönster ökar sömnstörningarna med ökande bullernivå från trafiken utanför. För att kunna sova relativt

38 db 40 db 42 db 44 db 46 db 48 db 50 db 52 db 54 db 56 db 38 db 40 db 42 db 44 db 46 db 48 db 50 db 52 db 54 db 56 db ostört med fönstret på glänt får ljudnivån inte vara högre än 42 db uppmätt två meter från fasaden (medelnivå nattetid). Detta värde är i överensstämmelse med de nya europeiska riktlinjerna för utomhusbuller nattetid (Night Noise Guidelines for Europe). Sovrum mot en tyst sida ger möjlighet till ostörd sömn, vila och återhämtning och därmed bättre förutsättningar för ett aktivt liv på dagen. Nya beräkningsmetoder för innergårdar Vanliga beräkningsmetoder är mycket osäkra för slutna eller delvis slutna innergårdar i stadsmiljö. Det gäller såväl Nordisk Beräkningsmodell som de nya metoderna Nord2000 Road och Harmonise Engineering Method. För en sluten innergård ger metoderna ofta för låga ljudnivåer. Upp till 10 db fel är inte ovanligt. Det är därför nödvändigt att i beräkningarna ta hänsyn till innergårdens efterklang och bidrag från bullerkällor inom ett stort område, till exempel större vägar. Mer avancerade beräkningsprogram finns, men det dröjer innan de lanserats som användarvänliga datorprogram. Verktyg för positiva ljudlandskap Forskningsresultaten ger underlag för såväl direkta åtgärder i befintlig bebyggelse som detaljerad planering av goda ljudlandskap i nya bostadsområden. I befintlig bebyggelse kan ljudlandskapet förbättras om en tyst sida skapas med hjälp av skärmande byggnader. I ny bebyggelse kan konceptet med tyst sida utnyttjas för hälsofrämjande ljudlandskap, förutsatt att ljudnivån på den mest exponerade sidan inte överstiger 60 db. Utan tillgång till tyst sida krävs att ljudnivån på den mest utsatta sidan inte överstiger 55 db. Vi vill här poängtera att 55 db inte är ett gott utan endast ett acceptabelt ljudlandskap. Goda ljudlandskap fås vid nivåer som ligger klart under 50 db. Några verktyg för att skapa positiva ljudlandskap Skapa tillgång till tyst sida med god visuell kvalitet: Tillslut öppningar mot trafiken Minska ljud från fläktar och andra installationer Välj ljudabsorberande ytor på fasad, mjuk mark istället för asfalt, skärmande loftgångar och vertikala skärmar på tak Lyssna på ljudlandskapet befrämja positiva ljud Komplettera beräkningar med mätningar för att få korrekt information om ljudnivån på den tysta sidan Begränsa ljudnivån på direktexponerad sida: Inför hastighetsbegränsningar Använd tyst asfalt Använd bullerskärmar med absorbenter Undersök möjligheten att minska reflexer från omgivande fasader Skapa attraktiva gång- och cykelstråk Strängare ljudkrav på kollektivtrafik Begränsa tung trafik i bostadsområden nattetid Kriterier för hälsofrämjande ljudlandskap i och intill bostaden innefattar möjligheter till Vila och återhämtning dagtid samt god nattsömn även med sovrumsfönstret på glänt. Samtal ska kunna föras avslappnat utan att behöva höja rösten. Det ska gå att vistas och umgås utomhus på balkong eller uteplats utan att störas av buller vid samtal, lek eller vila/återhämtning. Närhet till tysta grönområden och parker med positiva ljudlandskap som möjliggör rekreation och återhämtning.

58 db 60 db 62 db 64 db 66 db 68 db 70 db 72 db 74 db 58 db 60 db 62 db 64 db 66 db 68 db 70 db 72 db 74 db I områden med måttligt vägtrafikbuller (ej över 60 db) med tillgång till tyst sida är andelen störda närmare hälften så stor som när tyst sida saknas. Vid höga ljudnivåer (över 60 db) är dock många störda av vägtrafikbuller trots tyst sida. Referens- Bebyggelse med tyst sida Bebyggelse utan tyst sida område Ljudnivå, mest exponerad sida Ljudnivå på båda sidor Effekten av <45 db 55 db 60 db 65 db 55 db 60 db 65 db vägtrafikbuller båda sidor Allmän störning 3 11 21 38 22 34 57 Störd vila/återhämtning med stängt fönster 4 11 18 31 19 33 45 Störd vila/återhämtning på uteplats/balkong 3 11 21 25 20 26 40 Tabellen anger andel (%) som störs av vägtrafikbuller. Ljudnivån avser dygnsmedelvärde (L Aeq, 24h ) Även med sovrumsfönstret stängt ökar andelen sömnstörda med ljudnivån hos vägtrafikbullret. 60 Andel (%) sömnstörda av vägtrafikbuller 50 40 30 20 10 0 40 45 50 55 60 db Nattmedelvärde (L Aeq, 22 06 ) utanför sovrumsfönstret Störs av att inte kunna ha sovrumsfönstret öppet Svårt att somna Väcks Sämre sömnkvalitet Stressrelaterade symptom är mindre vanliga i tysta miljöer. Orolig nervös Irriterad 45 db tyst område 65 db tillgång till tyst sida 65 db ej tillgång till tyst sida Osocial Stressad Mycket trött 0 10 20 30 40 50 Andel (%) som känner av olika symptom varje dag eller några dagar i veckan. Besökare i 16 parker och grönområden i Stockholm tillfrågades om hur de upplever ljudlandskapen. Varje cirkel avser ett område med ca 70 intervjuade besökare. *100 80 60 40 * Andel (%) som ansåg att ljudmiljön var mycket bra eller bra ** Genomsnittlig ljudnivå under datainsamlingen, L Aeq,4h (db) 20 0 40 45 50 55 60 65 db**

38 db 40 db 42 db 44 db 46 db 48 db 50 db 52 db 54 db 56 db PRAKTIKFALL 38 db 40 db 42 db 44 db 46 db 48 db 50 db 52 db 54 db 56 db Goda ljudlandskap i praktiken I Partille, öster om Göteborg bygger bostadsbolaget Partillebo om ett bostadsområde enligt principerna om goda ljudlandskap. Bostadshusen i tre våningar ligger alldeles intill E20 med 37 000 fordonspassager per dygn. Ljudnivån utanför fasaderna är drygt 70 db och eftersom ljudet passerar mellan husen blir även baksidorna bullriga med ljudnivå på nära 60 db. Vår förstudie visar att 85% av de boende är störda av buller från vägtrafiken. För att skapa en tyst sida byggs luckorna mellan husen igen med nya byggnadskroppar. Nya balkonger byggs på gårdssidan, balkongerna mot E20 ersätts med små inglasade balkonger och husen byggs om så att alla lägenheter får rum även mot den tysta sidan. Dessutom bygger Vägverket bullerskärmar mellan husen och vägen. Ombyggnationen färdigställs 2008 och kommer därefter att utvärderas.

Forskningsprogrammet LJUDLANDSKAP FÖR BÄTTRE HÄLSA bedrivs i samarbete mellan Teknisk akustik vid Chalmers tekniska högskola, Arbets- och miljömedicin vid Göteborgs universitet och Gösta Ekmans laboratorium vid Stockholms universitet/ Karolinska institutet. Programmet startade i slutet av 1999 och avslutas 2007. Det finansieras av Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (Mistra), Verket för Innovationssystem (Vinnova) och Vägverket. www.soundscape.nu 20 db 22 db 24 db 26 db 28 db 30 db 32 db 34 db 36 db 20 db 22 db 24 db 26 db 28 db 30 db 32 db 34 db 36 db