Smittsamma sjukdomar Smittskyddsläkare Signar Mäkitalo
Länkar http://www.lg.se/smittskydd http://www.lg.se/vardhygien http://www.smi.se/ http://www.socialstyrelsen.se/
Smittsamma sjukdomar Kontakt Stafylokocker Även MRSA Pneumokocker Även PNSP Influensa Blodsmitta Hepatit B (D) Hepatit C HIV
Smittsamma sjukdomar Hostsmitta Tuberkulos Influensa Livsmedelssmitta Hepatit A Hepatit E Giardia Salmonella Shigella Andra tarmbakterier även de som kan bilda ESBL
Smittsamma sjukdomar Vektorburen Malaria Sexuell smitta HIV Hepatit B Klamydia Gonorré Syfilis Hepatit C i vissa fall
Tuberkulos Bakterie Växer långsamt Hosta Inandning Lungor, lungsäck Skelett Urinvägar, tarm med mera Allmänfarlig Anmälningspliktig Smittspårningspliktig
Tuberkulos Sverige och Gävleborg 2013 t om april X-län Sverige 800 40 600 Antal i Sverige 400 200 20 Antal i Gävleborg - 1990 1995 2000 2005 2010 0
Antal rapporterade fall av tuberkulos 2009 och 2010 per landsting
Andel av tbc-fall i Sverige jan-juni 2011 per ursprung (n=305)
Födelseland TBC-patienter X-län 2002-2011 n=189
Smittland för diagnosticerade i Gävleborg Tbc vanligaste smittland 2007-2011 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Somalia Sverige Burma Uganda Eritrea Thailand Etiopien 2007 2008 2009 2010 2011
250 Tbc vanligaste smittland 1989-2013 i X-län 2013 t om april 200 193 150 100 73 50 46 10 7 4 4 4 4 0 Okänd Somalia Sverige Eritrea Thailand Afghanistan Burma Syrien Turkiet
Antal fall per åldersgrupp och ursprung, jämförelse mellan jan-juni 2010- jan-juni 2011 i Sverige
Olika bakterier kan ge tuberkulos Mycobacterium tuberculosis I sällsynta fall andra mycobacterier Mycobacterium africanum Mycobacterium bovis
Tuberkulos som inte smittar Tbc spondylit Tbc meningit Uro-genital tbc Tarm tuberkulos
Lungtuberkulos kan smitta Droppsmitta Det är tuberkulos i lungorna som kan smitta Hostande vuxna Öppen tuberkulos Långvarig kontakt Förhindra smitta Hosta i Armveck Näsduk Handduk Andningsskydd PPF3 (3M) Enkelrum Isolering Behandling 10-14 dagar
Smitta och insjuknande i tbc Alla som exponeras blir inte smittade Grad av smittsamhet och grad av exponering avgör Alla som blir smittade blir inte sjuka
Latent tuberkulos Infektion som ger positiv PPD test (tuberkulinreaktion) utan kliniska eller röntgenologiska tecken på aktiv sjukdom
Patienter med latent tuberkulos Är friska Kan inte sprida tuberkulos Har en positiv tuberkulintest (PPD) Kan utveckla aktiv tuberkulos om pat. inte får behandling för latent tuberkulos. Risken är störst de första två åren efter smittan Tibinide i 6 månader Ribinide + Rifampicin i ett kvartal
Riskfaktorer för att insjukna i tbc Barn och ungdom < 19år Nyligen genomgången förlossning Nysmittade Samtidig sjukdom som påverkar motståndskraften, exempelvis HIV, diabetes, cancer, grav undernäring
Wallgrens tidtabell
Tuberkulos diagnos Långvarig hosta PPD Lung röntgen Upphostningsprov, Bronkoskopi, VSK Mikroskopi PCR Odling Upp till 8 veckor Typning Andra sjukdomssymtom Ryggont, tarmsjukdom, urogenital sjukdom, viktnedgång, meningit med mera Prov PPD, IGRA test, rtg, odling, PCR från infektion
Behandling DOT Directly observed treatment Ser att pat. sväljer! Läkemedel i minst 6 månader Isoniazid Rifampicin Pyrazinamid Myambutol Efter två månader ges oftast endast två preparat om ingen resistens Resistens problem Multiresistent Isoniazid och rifampicin resistens
Strategier för tuberkulos kontroll Snabbt identifiera och behandla smittsamma tbc-fall Smittspåra, fånga källor och sekundärfall Behandla högriskgrupper
Riskgrupper som ska hälsoundersökas avseende tbc Personer som bott eller vistats i riskländer eller riskmiljöer De flesta länder utanför Nordamerika, Västeuropa, Australien och Nya Zeeland Riskutsatta miljöer exempelvis fängelser och flyktingläger Sätt PPD Lung rtg av immunsupprimerade och om PPD > 10 mm Klinisk undersökning av de med positiv PPD Eventuellt IGRA test
BCG Vaccionation Skyddar främst små barn mot tbc meningit och miliar tbc Skyddseffekten är begränsad hos vuxna Personal på lungkliniker/infektionskliniker/patologavdelningar Möjligtvis en del andra högt exponerade grupper
BCG vaccination 10 % får inget ärr Tuberkulinreaktionen försvinner efter några år men variationen är stor
Vilka barn ska vaccineras? Ovaccinerade med PPD < 6mm Man ska inte revaccinera
32 Smittsamhet Lungtuberkulos Öppen tbc Hostande vuxna
33 Förhindra smitta Hosta i Armveck Näsduk Handduk Andningsskydd Isolering
34 Hepatit virus Hepatit A B C D E
Antal Hepatit A, 2013 tom 15 april, Sverigesiffror ej uppdaterade 1500 Gävleborg Sverige 50 40 Antal i Sverige 1000 500 0 69 72 75 78 81 84 87 1990 93 96 99 02 05 08 2011 30 20 10 0 Antal i Gävleborg Antal Hepatit A, 2013 tom mars 1500 Inhemsk Utlandssmitta 1000 Antal 500 0 1970 75 1980 85 1990 95 2000 05 2010
Antal Hepatit B, smittbärare 2013 tom 15 april Sverigestatistik ej uppdaterad Gävleborg Sverige 3 000 100 Antal i Sverge 2 000 1 000 75 50 25 Antal i Gävleborg 0 1990 1995 2000 2005 2010 0 Antal akut hepatit B, 2013 tom 15 april Sverigestatistik ej uppdaterad Gävleborg Sverige 1 200 50 Antal i Sverige 1 000 800 600 400 200 0 1990 1995 2000 2005 2010 40 30 20 10 0 Antal i Gävleborg
Hepatit C Sverige och Gävleborg 2013 t om april 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 180 160 140 120 100 80 60 40 20 Sverige Gävleborg 0 2000 01 02 03 04 2005 06 07 08 09 2010 2011 2012 2013 0
60 50 40 30 20 10 0 Hepatit C utländsk/svensk bakgrund, Gävleborg 2007-2013 2013 jan-april 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Utländsk bakgrund Svensk bakgrund Uppgift saknas 60 Hepatit C smittväg Gävleborg 2010-2013 2013 jan-april 50 40 30 20 10 0 2010 2011 2012 2013
39 Sjukdomsvarianter Akut Symtomatisk Gulsot Asymtomatisk Blodprov visar på leverskada och virus kan påvisas Kronisk Mer än 6 månader Kan orsaka skrumplever och levercancer Hepatit B och C och D Hepatit A och E är aldrig kroniska
40 Risk för kronisk hepatit Hepatit C 50 % 75 % Hepatit B (och D) Nyfödd 90-95 % Minskande risk med ålder Vuxen 5-10 %
41 Sjukdomsbild Sjukdom före gulsot (Prodromal fas) Trötthet, matleda, myalgi, artralgi, ev feber Gulsot (Ikterisk) fas Sclerae, hud, avfärgad avföring, mörk urin
42 Huvudsakliga smittvägar Hepatit A Hepatit E Hepatit B Hepatit C Hepatit D Fekal oral Fekal oral Blod, sex Blod Följer Hepatit B
43 Inkubationstider Hepatit A Hepatit E Hepatit B Hepatit C Hepatit D 2-6 veckor 4-6 veckor 2-6 månader 1-4 månader 2-10 veckor
44 Smittsamhet Hepatit A Hepatit E Hepatit B Hepatit C Hepatit D 1 vecka Som HAV? Gris? Före gulsot- 2 månflera decennier Före Gulsot - flera decennier Som Hepatit B
45 Förebygga smitta Hepatit A Vaccin Inte inta förorenad mat och dryck Hepatit E Inte inta förorenad mat och dryck. Det finns inget vaccin mot HEV
46 Förebygga smitta Hepatit B (och D) Vaccin mot HBV Undvika blodsmitta Bara ha skyddat sex Hepatit C Undvika blodsmitta Bara ha skyddat sex Det finns inget vaccin
47 Behandling Hepatit A Hepatit E Symtomatisk behandling Hepatit B, C och D Läkemedels behandling finns vid f.a. kronisk sjukdom Levertransplantation
48 HIV virus knoppas av från cell SM 2008 48
Hiv antal i Sverige och Gävleborg 2013 tom 15 april Sverigestatistik ej uppdaterad Sverige Gävleborg 600 30 Antal i Sverige 500 400 300 200 100 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 25 20 15 10 5 0 Antal i Gävleborg Smittväg för hiv Gävleborg, antal 2013 tom 15 april 14 12 10 8 6 4 2 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 MSM-smitta 1 1 1 3 Intravenöst missbruk 1 1 Blod/blodprodukt 1 1 1 Heterosexuell smitta 5 5 6 4 12 7 1 Graviditet/förlossning 3 1 3 4 Annat/okänt 11 6 3 7 7 3 2 MSM-smitta Intravenöst missbruk Blod/blodprodukt Heterosexuell smitta Graviditet/förlossning Annat/okänt
50 Fylogenetisk analys Fylogenetisk analys försöker påvisa släktskap mellan olika organismer SM 2008 50
51 HIV1 och HIV2 HIV1 Centralafrika övriga världen HIV2 Nordvästra Afrika och sedan till Mocambique och Indien HIV 2 långsammare sjukdomsprogress än HIV1 SM 2008 51
52 Spridning av HIV i världen 1900-1950 Apor Människor 1959 man i Belgiska Kongo fryst blod Förändringar i samhället Världskrig Urbanisering och emigration Transporter Sexualvanor Injektioner Turism SM 2008 52
53 HIV till Sverige 1979 Fryst blod 1982 Första säkra diagnosen 1984 Test i Sverige 1986 Retrovir 1995-96 Trippelterapi s.k. HAART SM 2008 53
54 OLIKA HIV STADIER PHI Akut mononukleoslik Cirka 1 månad frisk sedan HIV bärare Symptomfri AIDS Förvärvat immunbristtillstånd 10 år medel T CD 4 tal <200 Opportunistiska infektioner Tumörer
55 Primär HIV infektion (PHI) Inkubationstid: 2 v (1-4 v) Sjuk i 1-2 v (dagar månad) Feber, halsont, lgll förstoring, makulösa utslag, enantem, sår i mun och genitalia Lab Hb, vita och TPK sänkta, CRP uva Transaminaser kan vara förhöjda Diagnos HIV antikroppar efter 2 v till 3 månader Antigen och HIV PCR RNA tidigt
56 Akut primär HIV 56
57 57
58 RNA Virus Vita blodkroppar T-CD4 hjälpar celler HIV T-cell blir virusfabrik Cellen släpper ut virus och dör Miljoner virus bildas varje dag till en början SM 2008 58
59 Immunbrist Hjälpar TCD4 celler minskar TCD4-celler dör när HIV produceras AIDS med immunologisk svikt uppstår T-CD 4 < 200 SM 2008 59
AIDS Ny sjukdom 1980-talet 60 Avmagring Feber Herpes zoster Candida infektioner i mun och esofagus Kaposi sarkom Pneumocystis Jiroveci pneumoni Lymfom CMV retinit Toxoplasmos i hjärnan MAC infektioner / Tuberkulos Demens SM 2008 60
61 Behandlings rekommendation Diskutera behandling när TCD4 närmar sig 350 Starta behandling när TCD4 350 eller tidigare Behandla med tre preparat Två NRTI (exempelvis Kivexa eller Truvada) kombinerat med Ett PI/r eller ett NNRTI 61
62 Smittsamhet Blod Oskyddat sex Mor - nyfödd 62
63 Smittrisk i sjukvårdarbete USA Nålstick episod 0,3 % Mucokutan episod 0,03 % Sverige Inga kända fall av smittöverföring 63
64 Hiv transmissions risk vid oskyddat sex 50% de första 3-6 månaderna av HIV 1/25-1/1000 / samlag initialt för att gå via 20 % i senare skeden 1/1000 1/10 000 till 30 % i sent skede 1/50 1/1000 i senare AIDS stadier 64
65 Smittrisk till barn vid graviditet Afrika cirka 20-25% (35% inklusive amning) Obehandlat Sverige <5% (0,7 %) Läkemedel till mor från grav v 16-20 Läkemedel till barnet i 4-6 veckor Kejsarsnitt Ingen amning 65
PEP =Postexpositions profylax 66 Smittrisk Oskyddat sex Nålstick Blod på slemhinna 4 veckors antiviral terapi 3 preparat Börja så snart möjligt inom 36 timmar 66
Malaria Falciparum Allvarlig 8 dagar 4 veckor Vivax, Ovale, Malariae Knowlesi 8 dagar flera år Troligen som Vivax Smittar inte mellan människor 67
68 Malaria Mygga Lever Röda blodkroppar Feber, Frossa, Sömn, Vila, Frossa igen Falciparum kan börja med diarre Cerebral malaria farlig
69 Malaria Afrika Asien Sydamerika
70 Förebygga malaria Myggnät Myggmedel Långärmat Långbent Ljusa kläder Malariaprofylax Läkemedel OBS inte 100 % skydd
Multiresistenta bakterier Gävleborg 2013 t om april 140 120 100 80 60 40 20 0 2009 2010 2011 2012 2013 ESBL 76 96 116 119 36 MRSA 12 26 36 35 18 PNSP 3 8 4 2 0 VRE 0 1 1 0 0 ESBL MRSA PNSP VRE Multiresistenta bakterier Sverige 2013 t om april 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 2009 2010 2011 2012 2013 ESBL 3690 4924 5667 7225 2692 MRSA 1478 1580 1883 2097 718 PNSP 445 408 313 234 19 VRE 402 214 122 152 44 ESBL MRSA PNSP VRE
ESBL och ESBL Carba Anmälda fall ESBL Sverige 2098-7225/år 22,9-75,6/100 00 och år Gävleborg 37-119/år 13,4-43,0/100 000 och år ESBL Carba Sverige 23/år 0,2/100 000 och år Gävleborg Inga
ESBL Extended spectrum BetaLaktamases Carbapenemas Enzym = protein som tillverkas av tarmbakterier. Ofta E. Coli och Klebsiella Pneumoniae Enzym som bryter ner en viktig beståndsdel i penicillin och cefalosporin Betalaktam ringen Generna för att tillverka enzym finns ofta i små säckar i bakterierna så kallade plasmider De sprids lätt till andra bakterier Carbapenemas = bryter ner carbapenem antibiotika
ESBL Bärare Smitta Mat, dryck, kontakt Odling urin, avföring, sår, blod Sjukdomar Samma som bakterien brukar orsaka UVI Blodförgiftning (sepsis)
ESBL och ESBL carba handläggning Informera patienten om vad ESBL är och att det i sig inte är farligt Informera att patienten bör meddela nya vårdgivare om ESBL bärarskapet inför antibiotikabehandling, sjukhusvård eller kirurgi Ta relevanta odlingar innan antibiotikabehandling Sätt rätt diagnos och märk journalen Vid behov behandla med rätt antibiotika Eventuellt enkelrum och egen personal
MRSA anmälda Sverige Gävleborg 701-2097/år 5-36/år 7,8-21,9/100 000 och år 1,8-12,6/100 000 och år
MRSA Hudbakterie Näsa och sår Bärarskap Sjukvårdspersonal Injektionsmissbrukare Diabetiker Dialyspatienter Sårinfektion, abscess, sepsis, skelett och ledinfektion, endokardit. Mec A gen Penicillin kan inte fästa på bakterieytan Sprids via kontakt Behandling med särskilda medel
MRSA Handläggning Smittskyddsanmäl Kontakta eventuellt vårdhygien Utred så att du utesluter transient bärarskap Smittspåra se särskild remissbilaga Odla hushållskontakter Fråga efter husdjur med sår Förskola Vårdyrke Ge förhållningsregler Remittera Antibiotika behandla endast vid infektion
Salmonella Hur många anmäls? Sverige Gävleborg 2900 4200/år 90-116/år 30-45 /100 000 och år 32-42/100 000 och år
Salmonella Allmänfarlig Söka - undersöka - gratis Zoonos 2000 arter (20 tal) Livsmedel, kött, ägg, grönsaker m.m. 12-48 timmar (6-72) 100 000 Symtom buksmärtor, diarré, eventuellt feber Komplikation Komplicerande faktorer, läkemedel, sjukdomar Diagnos - odling Smittsam Smittfri 3 negativa f-odlingar 2-3 månader
Salmonella behandling och handläggning Försiktighet med antibiotika Självläkande om inte komplikation eller sepsis Resistensutveckling Förlänga bärartiden Antibiotika indikation Riskyrken Riskvistelse förskola Restriktion - odlingskontroll 3 negativa f-odlingar Sjukskriven - avstängd VAB
Shigella Hur många anmäls Sverige Gävleborg 2900-4200/år 30-45/100 000 och år 2-12/år 0,7-4,3/100 000 och år
Shigella Bara hos människa Förorenad mat eller dryck Inhemsk eller från utlandet 10-100 bakterier Familj, förskola 1-3 (1-6) dygn Symtom Knipsmärtor, diarré, ibland blodtillbandning, feber Symtomfri diarré - septisk Diagnos f-odling
Shigella Handläggning Generös med behandling Resistens finns Avstäng riskgrupper och riskvistelse Förhållningsregler Smittfri 3 neg odlingar Starta 1 v efter sista antibiotikados Miljö och hälsa Skolhälsovård Smittspåra Anmäl
Giardia lamblia Hur många anmäls Sverige Gävleborg 1041-1529/år 17 40 / år 11,0 16,5/100 000 och år 6,1 14,4 / 100 000 och år
Giardia Zoonos De flesta däggdjur Protozoo encellig Trofozoit och smittsam cysta som tål 60 C och intorkning och klor Utsöndras i månader till år Diagnos via mikroskopi av avföring < 100 cystor 7-10 dygn (3-25 dygn) Långvarig diarré, magkramper, trötthet, viktminskning
Giardia Handläggning Behandling Tinidazol eller metronidazol Smittspårning Prov hushållskontater Mat och dryck Förskolor Bassängbad
Smittskyddsåtgärder Smittspårning Arbetsplats, familjemedlemmar, förskola, skola med mera Restaurangbesök, maträtter (spara livsmedel) Utlandsresa Bondgårdskontakt Sjukdomsfall i omgivningen Ta prov på familjemedlemmar Bedömning om åtgärder i förskola Kontakta Smittskydd Smittskydd 93
Förhållningsregler Smittsamt barn skall inte vara på förskola Om den smittade arbetar med livsmedel ska arbetsgivaren informeras om smittan Den smittade får inte yrkesmässigt hantera oförpackade livsmedel, vårda spädbarn eller patienter med nedsatt immunförsvar förrän personen är smittfriförklarad Ska komma på läkarbesök och lämna kontrollprov som läkaren bedömer nödvändiga Hygienråd Smittskydd 94
Kumulativ klamydia i Gävleborg per månad, 2013 tom 15 april 2009 2010 2011 2012 2013 Antal fall 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 jan feb mars apr maj juni juli aug sept okt nov dec 2009 133 279 415 561 649 784 875 975 1085 1213 1316 1435 2010 74 201 317 429 527 670 786 914 1064 1202 1318 1389 2011 88 172 276 361 456 542 610 734 874 1009 1123 1232 2012 100 227 331 428 555 654 769 881 980 1135 1250 1340 2013 92 184 257 296 Antal fall Anmälda nya klamydiafall i Gävleborg per månad, 2013 tom 15 april 2009 2010 2011 2012 2013 300 275 250 225 200 175 150 125 100 75 50 25 0 jan feb mars apr maj juni juli aug sept okt nov dec 2009 133 146 136 146 88 135 91 100 110 128 103 119 2010 74 127 116 112 98 143 116 128 150 138 116 71 2011 88 84 104 85 95 86 68 124 140 135 114 109 2012 100 127 104 97 127 99 115 112 99 155 115 90 2013 92 92 73 39
35 Klamydia 2008-2013 smittland Topp 8 exkl.sverige 2013 t om 15 april 30 30 30 25 23 20 18 15 10 11 10 8 7 5 0 Thailand Norge Spanien Turkiet Filippinerna Grekland Australien Storbritannien
Gonorré antal i Sverige och Gävleborg 2013 tom 15 april Sverige Gävleborg Antal i Sverige 1200 1000 800 600 400 200 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Antal i Gävleborg Gonorré i Gävleborg inhemsk/utländsk smitta 2013 tom 15 april 40 30 Uppgift saknas Antal 20 10 Inhemsk smitta Utlandssmitta 0 1990 1995 2000 2005 2010 2013
300 250 Syfilis antal i Sverige och Gävleborg, 2013 tom 15 april Sverigestatistik ej uppdaterad 25 20 Antal i Sverige 200 150 100 50 15 10 5 Antal i Gävleborg Sverige Gävleborg 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 0 Antal syfilis bakgrund Gävleborg 2013 tom 15 april 14 12 10 8 6 4 3 8 8 7 10 9 9 12 8 3 6 4 Utländsk bakgrund Svensk bakgrund Uppgift saknas 2 1 1 1 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
Tack! Önskar Er en härlig sommar!