framtidens transportsystem i halland EN REGIONAL SYSTEMANALYS NOVEMBER 2013 BILAGA 6

framtidens transportsystem i halland EN REGIONAL SYSTEMANALYS NOVEMBER 2013 BILAGA 6

systemanalys är en transportslagsövergripande analys av transportsystemets funktion och brister utifrån mål och behov 2

1. SLUTSATSER Systemanalys är en transportslagsövergripande analys av transportsystemets funktion och brister utifrån mål och behov. Inför en ny planeringsgenomgång och upprättande av förslag till regional infrastrukturplan 2014 2025 har Region Halland valt att uppdatera den regionala systemanalysen som togs fram 2008. Systemanalysen är ett underlag för framtida planering av åtgärder i transportsystemet. För regionens del är den ett viktigt underlag för de prioriteringar av åtgärder som sker i samband med arbetet med ny regional infrastrukturplan för Halland 2014 2025. Den analys som genomförts i Halland understryker kraftigt Kuststråkets centrala roll för transportsystemet i Halland. I det regionala trafikförsörjningsprogrammet framgår att Kuststråket är ett huvudstråk för kollektivtrafiken i Halland. Stråket är även ett huvudstråk för godstransporter. För att minska klimatpåverkan och utveckla arbetsmarknadsregionerna i Sydvästsverige på ett hållbart sätt är det viktigt att skapa förutsättningar för att öka andelen arbetsresor och godstransporter på järnväg. På kort sikt är möjligheterna till en sådan utveckling begränsade i Kuststråket beroende på att det saknas kapacitetsutrymme på Västkustbanan. Enkelspårssträckor kvarstår under många år framöver både i Varberg och på sträckan mellan Ängelholm till Helsingsborg i Skåne. De kapacitetsbrister som uppstår i högtrafik till och från Göteborgs central har en stor negativ inverkan på resorna till och från Halland. Därför är utbyggnaden av Västlänken en viktig åtgärd. Region Halland anser att denna systemanalys förstärker argumenten för ombyggnad till dubbelspår på hela Västkustbanan och andra kapacitetshöjande åtgärder för både person- och godstrafiken. Systemanalysen har också visat att det behövs andra investeringar såsom utbyggnad av resecentrum för att kollektivtrafiken i Halland ska kunna utvecklas positivt. Det fraktas en stor mängd gods på E6:an genom Halland. Ur ett klimatperspektiv anser Region Halland att mer gods måste transporteras på järnväg och/eller till sjöss. För att detta ska vara möjligt behövs, utöver ett färdigställande av Västkustbanan, en utbyggnad av kombiterminaler och spåråtgärder så att järnvägsinfrastrukturen kan utnyttjas mer effektivt. E6:an genom Halland har en hög standard. På de övriga nationella vägarna, väg 26 Halmstad Jönköping och väg 25 Halmstad Kalmar, finns det största åtgärdsbehovet i anslutning till Halmstad. Systemanalysen har tydliggjort att det finns ett stort behov av åtgärder som främjar kollektivtrafiken i Halland. Busstrafiken har en viktig roll som komplement till tågtrafiken i huvudnätet för kollektivtrafik. Infrastrukturinvesteringar kommer att behövas i de vägar som ingår i huvudnätet. Det kan till exempel vara utbyggnad av cykelvägar/parkeringar samt tillgänglighetsanpassningar av bytespunkter. I systemanalysen görs inte någon prioritering av kostnadseffektiva åtgärder på det regionala vägnätet utan detta förutsätts ske i arbetet med genomförandet av den regionala infrastrukturplanen. 3

4

INNEHÅLL 1. SLUTSATSER... 3 2. BAKGRUND... 6 2.1 Regeringsuppdraget... 6 2.2 Nationell och regional infrastrukturplan... 7 2.3 Ny kollektivtrafiklag... 7 2.4 Genomförande... 7 2.5 Samråd med angränsande regioner... 7 2.6 Metod... 8 2.7 Strategisk miljöbedömning... 9 2.8 Rapportens disposition... 9 3. MÅL FÖR TRANSPORTSYSTEMET... 10 3.1 Nationella mål... 10 3.2 Regionala mål... 12 7. ÅTGÄRDER I HALLANDS TRANSPORTSYSTEM... 24 7.1 Åtgärdernas bidrag till måluppfyllelse... 26 7.2 Generella åtgärder oberoende av stråk... 26 7.3 Kuststråket Laholm-Kungsbacka (Malmö/Köpenhamn-Göteborg/Oslo)... 28 7.4 Stråket Varberg-Borås... 35 7.5 Stråket Varberg-Ullared-Smålandsstenar (Jönköping)... 38 7.6 Stråket Falkenberg-Ullared-Borås... 40 7.7 Stråket Halmstad/Falkenberg-Jönköping/Nässjö (Stockholm)... 42 7.8 Stråket Halmstad-Ljungby-Växjö-(Kalmar)... 45 7.9 Stråket Halmstad/Laholm-Karlshamn... 47 7.10 Åtgärder på det övriga vägnätet... 49 BILAGA 1. Behov av åtgärder med kommentarer... 50 4. FUNKTIONER... 14 5. PERSONTRANSPORTER... 15 5.1 Arbets- och studieresor idag... 15 5.2 Arbets- och studieresor i framtiden... 18 5.3 Fritids- och turistresor idag... 20 5.4 Fritids- och turistresor i framtiden... 21 6. GODSTRANSPORTER... 22 6.1 Godstransporter idag... 22 6.2 Godstrafik i framtiden... 23 5

2. BAKGRUND 2.1 REGERINGSUPPDRAGET Regeringen har inlett arbetet med en ny planeringsomgång för transportinfrastrukturen. Regeringen gav den 20 december 2012 (2012/13:119) i uppdrag åt Trafikverket att upprätta ett förslag till en nationell trafikslagsövergripande plan för utveckling av transportsystemet för perioden 2014 2025. Länsplaneupprättarna för respektive län fick samtidigt i uppdrag att upprätta ett förslag till trafikslagsövergripande länsplaner med avseende på regional transportinfrastruktur för perioden 2014 2025, sk regional infrastrukturplan. Sammanfattning av uppdraget Trafikverket ska genomföra planeringen, i enlighet med det nya planeringssystemet som redovisats i regeringens propositioner Planeringssystem för transportinfrastruktur (prop. 2011/12:118), Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem (prop. 2012/13:25) och budgetpropositionen för 2013 (prop. 2012/13:1, utg. omr. 22). Trafikverket redovisade uppdraget i juni 2013. I uppdraget ingår att länsplaneupprättarna ska redovisa förslag till trafikslagsövergripande länsplaner för regional transportinfrastruktur till regeringen senast december 2013. I Hallands län är Region Halland planupprättare. Åtgärdsplaneringen med sitt transportslagsövergripande synsätt är ett viktigt instrument för att nå det övergripande målet för transportpolitiken med de tillhörande funktions- och hänsynsmålen. Det övergripande transportpolitiska målet är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Funktionsmålet ska medverka till en grundläggande tillgänglighet och bidra till utvecklingskraft i hela landet. Hänsynsmålet ska medverka till högre säkerhet samt förbättrad miljö och hälsa. De nuvarande transportpolitiska principerna och fyrstegsprincipen ska även fortsättningsvis vara vägledande. Transportsystemet och tillhörande infrastruktur behöver anpassas till de krav som en långsiktigt hållbar utveckling ställer. Fyrstegsprincipen ska vara vägledande för den fortsatta planeringen, förvaltningen och utvecklingen av transportsystemet. Regeringen anser att användningen av befintligt transportsystem bör på bästa sätt optimeras före nybyggnation genom att hitta den mest effektiva metoden för att få ut mesta möjliga kapacitet och kvalitet. I ett välfungerande transportsystem ska varje trafikslag var för sig kunna fungera väl men även kunna samverka med andra trafikslag. Detta för att hela resan eller transporten ska kunna genomföras optimalt och hållbart samt att kvinnors, mäns och barns olika resmönster beaktas. Fortfarande gäller att samverkan mellan transportsystemen bör ske för att uppnå högre effektivitet och lägre transportkostnader. Negativ klimatpåverkan ska minskas. Planupprättarna ska i åtgärdsplaneringen tillämpa miljöbalken i syfte att kontinuerligt integrera miljöaspekterna i de kommande planerna så att hållbar utveckling främjas. Miljökonsekvenser ska identifieras, beskrivas och bedömas. 6

2.2 NATIONELL OCH REGIONAL INFRASTRUKTURPLAN Den nationella planen omfattar åtgärder som investeringar i järnvägar och nationella stamvägar (i Halland E6, väg 25 och väg 26), drift och underhåll av vägar och järnvägar mm. Den regionala infrastrukturplanen upprättas av Region Halland och omfattar investeringar i regionala vägar, trafiksäkerhetsåtgärder, cykelvägar, den regionala kollektivtrafikens infrastruktur, statlig medfinansiering till åtgärder på kommunalt vägnät, samfinansiering till nationell plan mm. 2.3 NY KOLLEKTIVTRAFIKLAG Förutsättningarna för kollektivtrafiken i Halland förändrades i och med den lag om kollektivtrafik som trädde ikraft den 1 januari 2012. Enligt denna lag ska det i varje län finnas en regional kollektivtrafikmyndighet som bl.a. beslutar om kollektivtrafikens strategiska inriktning via det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Myndigheten ska även besluta om allmän trafikplikt. I Hallands län är Region Halland regional kollektivtrafikmyndighet. Ett viktigt syfte med lagen är att skapa bättre samordning mellan kollektivtrafiken och annan samhällsplanering, och att skapa ett större politiskt inflytande över de strategiska beslut som fattas om kollektivtrafiken. Lagen innebär att marknaden för kollektivtrafik är öppen och att det numera är fritt för trafikbolag att etablera kommersiell trafik var som helst i landet. Lagen ska även underlätta etablering av kollektivtrafik över administrativa gränser. 2.4 GENOMFÖRANDE Systemanalysen är en transportslagsövergripande analys av transportsystemets funktion och brister utifrån mål och behov. Analyserna ska även beakta transportsystemets inverkan på effektiva arbetsmarknadsregioner. Arbetet bedrivs i ett regionalt perspektiv och över länsgränserna. Region Halland tog 2008 fram en regional systemanalys av transportsystemet i Halland. Inför arbetet med den regionala infrastrukturplanen 2014 2025 har Region Halland valt att under 2013 uppdatera systemanalysen med de senaste tillgängliga faktauppgifterna om trafikmängder, pendlingsstatistik med mera. När det gäller utvecklingen av kollektivtrafiken i Halland görs koppling till det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Den strategiska inriktningen av kollektivtrafiken i Halland utgår från det R egionala trafikförsörjningsprogrammet som i sin tur bygger på strategier hämtade från Hallands Kollektivtrafikstrategi. Systemanalysen som togs fram 2008 genomfördes av en styrgrupp med representanter för Region Halland, Länsstyrelsen, Vägverket och Banverket. En referensgrupp med representanter för kommunerna och Landstinget Halland följde arbetet. Regionstyrelsen var ledningsgrupp. 2.5 SAMRÅD MED ANGRÄNSANDE REGIONER Region Halland genomförde även samråd med angränsande regioner 2008. Under samrådet med Västra Götalandsregionen pekades fyra gemensamma viktiga infrastrukturlänkar ut: Västkustbanan Västlänken Väg 41 Viskadalsbanan 7

Med övriga omgivande regioner skedde samrådet inom ramen för SydSams beredningsgrupp för transporter och infrastruktur. SydSam är en samarbetsorganisation för Sydsveriges utveckling och består av de sex sydligaste länen. Under 2006 tog SydSam fram en rapport: Prioriterade sydsvenska transportstråk. I rapporten görs en gemensam rangordning av transportstråken i Södra Sverige. De stråk som lyfts fram har grupperats i två kategorier. Huvudstråk för förbindelser mot viktiga målpunkter såväl inom som utanför Sydsverige: E6/Västkustbanan E4/Södra stambanan E22 Kompletterande stråk för förbindelser mot viktiga målpunkter såväl inom som utanför Sydsverige: Väg 26 Väg 25/Rv 27/Kust till kustbanan Tvärleden (väg 15)/Markarydsbanan/Sydostlänken Väg 40/Götalandsbanan Blekinge kustbana E65/Ystadbanan Väg 19 Väg 21/Skånebanan Väg 23/37/väg 117 Väg 23/31/34/37/väg 127/Stångådalsbanan Väg 31/33 2.6 METOD Trafikverken har utarbetat en metod för Systemanalys i tre steg. Steg ett är att identifiera nationella, regionala och lokala mål som utgör grunden för den fortsatta processen. Andra steget beskriver hur systemet sammantaget bör fungera för att så bra som möjligt svara mot målen. I det tredje steget genomförs en transportslagsövergripande analys av vilka åtgärder som behövs för att skapa ett sådant system. Åtgärderna ska tas fram och analyseras med hjälp av fyrstegsprincipen. Fyrstegsprincipen är en planeringsmetod för att hushålla med resurser och minska transportsystemets miljöpåverkan. Den går ut på att steg för steg analysera hur ett trafikproblem bäst kan lösas i första hand genom att påverka behovet av transporter, i sista hand genom större nyinvesteringar. Steg 1. Tänk om Tänk om handlar om åtgärder som kan påverka transportbehovet och val av transportsätt. Åtgärderna i steg ett är av generell karaktär och riktas till dem som använder transportsystemet oavsett om det är som transportör eller kund. Det kan exempelvis handla om legala eller ekonomiska styrmedel eller attitydpåverkan i syfte att förändra människors val av transportslag. Under denna rubrik faller också samhällsplanering, exempelvis lokalisering av boende, verksamheter, handel och service. Steg 2. Optimera Optimera handlar om åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintlig infrastruktur. Åtgärderna i steg två kan indelas i två huvudkategorier, att styra trafikflödet så att mer trafik får plats och att utnyttja olika transportmedel och kombinationer av transportmedel på ett bättre sätt utveckla smarta logistiklösningar. 8

Steg 3. Bygg om Vid behov genomförs tredje steget som innebär begränsade ombyggnationer. Exempel på åtgärder under bygg om är mittseparering, ombyggnad av korsningar, fler körfält, förbättringar av sidoområden, bärighetsupprustning på väg eller järnväg samt upprustning av hållplatser/bytespunkter. Steg 4. Bygg nytt Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder genomförs om behovet inte kan tillgodoses i de tre tidigare stegen. Gränsen mellan steg tre och fyra är inte helt självklar, men exempel på steg fyra är nyinvesteringar och/eller större ombyggnadsåtgärder av vägar eller järnvägar, nya broar för bättre bärighet, motorvägsbyggen. 4-stegsprincipen. Steg 2 Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät och fordon 2.7 STRATEGISK MILJÖBEDÖMNING Enligt miljöbalken ska en miljöbedömning upprättas parallellt med att planer och program med betydande miljöpåverkan utarbetas. Den regionala infrastrukturplanen bedöms av planupprättaren, Region Halland, ha betydande miljöpåverkan och en miljöbedömning bör därmed upprättas. Miljöbedömning är en process som myndigheter och kommuner ska genomföra när de upprättar, eller ändrar, vissa planer och program vars genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Miljöbedömningens övergripande syfte är att integrera miljöaspekterna i planen så att en hållbar utveckling främjas. Miljöbedömningen ska integreras i planarbetet och ske parallellt med planprocessen. En miljöbedömning ska också leda fram till en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som utgör ett formellt underlag för beslut i infrastrukturplaneringen. Förslag till Regional infrastrukturplan för Halland 2014 2025 har miljöbedömts och en MKB har tagits fram. SAMHÄLLSUTVECKLINGEN Steg 1 Åtgärder som kan påverka transportbehovet (efterfrågan) och val av transportsätt Steg 3 Begränsade ombyggnadsåtgärder Steg 4 Nyinvesteringar och större ombyggnader Steg 3 Begränsade ombyggnadsåtgärder 2.8 RAPPORTENS DISPOSITION Systemanalysen är indelad i två huvudavsnitt. Det första avsnittet beskriver mål för och funktioner i det halländska transportsystemet samt vilka krav som kommer att ställas på dessa i framtiden. Det andra avsnittet innehåller en stråkanalys med beskrivning av funktioner och infrastruktur i varje stråk. Utifrån en framtidsbedömning och en bristanalys sammanfattas behov av åtgärder för respektive stråk. 9

3. MÅL FÖR TRANSPORTSYSTEMET 3.1 NATIONELLA MÅL De transportpolitiska målen visar de politiskt prioriterade områdena inom den statliga transportpolitiken. De är en utgångspunkt för alla statens åtgärder inom transportområdet, exempelvis hur myndigheterna ska prioritera bland olika önskemål och behov när de genomför sina uppdrag. Målen ska även vara ett stöd för och kunna inspirera regional och kommunal planering. I maj 2009 antogs nya nationella mål för transportpolitiken i Sverige. Övergripande nationellt mål Det övergripande målet för transportpolitiken är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Under det övergripande målet har regeringen satt upp ett funktionsmål som rör tillgänglighet, samt ett hänsynsmål som rör säkerhet, miljö och hälsa. Dessa mål har särskild relevans för den fysiska samhällsplaneringen. Precisering av funktionsmålet: Medborgarnas resor förbättras genom ökad tillförlitlighet, trygghet och bekvämlighet. Kvaliteten för näringslivets transporter förbättras och stärker den internationella konkurrenskraften. Tillgängligheten förbättras inom och mellan regioner samt mellan Sverige och andra länder. Arbetsformerna, genomförandet och resultaten av transportpolitiken medverkar till ett jämställt samhälle. Transportsystemet utformas så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning. Barns möjligheter att själva på ett säkert sätt använda transportsystemet, och vistas i trafikmiljöer, ökar. Förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gång och cykel förbättras. Funktionsmålet Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för resor och transporter. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. 10

Hänsynsmålet Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. De är viktiga aspekter som ett hållbart transportsystem måste ta hänsyn till. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa. Precisering av hänsynsmålet: Antalet omkomna inom vägtransportområdet halveras och antalet allvarligt skadade minskas med en fjärdedel mellan 2007 och 2020. Antalet omkomna inom yrkessjöfarten och fritidsbåtstrafiken minskar fortlöpande och antalet allvarligt skadade halveras mellan 2007 och 2020. Antalet omkomna och allvarligt skadade inom järnvägstransportområdet och luftfartsområdet minskar fortlöpande. Transportsektorn bidrar till att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet i transportsystemet och ett brutet beroende av fossila bränslen. År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Transportsektorn bidrar till att övriga miljökvalitetsmål nås och till minskad ohälsa. Prioritet ges till de miljöpolitiska delmål där transportsystemets utveckling är av stor betydelse för möjligheterna att nå uppsatta mål. Miljömål Transportpolitiken ska bidra till att nå riksdagens mål om att till nästa generation överlämna ett samhälle där våra stora miljöproblem är omhändertagna. Transportsystemets utformning och funktion ska anpassas till de krav som följer av detta villkor. De negativa miljökonsekvenserna av omfattande och ökande transporter accentueras idag av debatten om trafikens utsläpp av växthusgaser. De positiva effekterna av en ökad geografisk rörlighet riskerar att komma i stark konflikt med målen för klimatpolitiken och andra miljömål. De krav som ställs på samhället att vidta åtgärder för att minska de klimatpåverkande utsläppen är kanske det viktigaste argumentet för en satsning på gång- och cykeltrafik och kollektivtrafik. För att nå märkbara resultat räcker det inte med att gång- och cykeltrafiken och kollektivtrafiken ökar. Biltrafikens andel måste samtidigt minska, och utvecklingen mot miljövänligare fordon och fordonsbränslen är viktigt. Detta ställer stora krav på utformningen av gång- och cykelvägar och på kollektivtrafikens tillgänglighet, bekvämlighet och kostnader. Det ställer också krav på en fysisk samhällsplanering som möjliggör en attraktiv gång- och cykeltrafik och kollektivtrafik och därmed minskar behovet av att använda bil. Inom godsområdet behövs en ökad överflyttning av godstransporter från väg till järnväg och sjöfart, och från järnväg till sjöfart. En viktig utgångspunkt för att bedöma det framtida transportsystemet är de nationella miljökvalitetsmålen. Följande områden är särskilt betydelsefulla i samband med planeringen av transportsystemet: Klimatförändringar miljömålet Begränsad klimatpåverkan Försurning miljömålet Bara naturlig försurning 11

Övergödning miljömålet Ingen övergödning Hälsoeffekter av luftföroreningar miljömålet Frisk luft Buller ingår miljömålet God bebyggd miljö Hushållning med naturresurser ingår i miljömålet God bebyggd miljö Natur- och kulturmiljö finns i miljömålen Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap och God bebyggd miljö. Vattenförsörjning finns i miljömålen Levande sjöar och vattendrag och Grundvatten av god kvalitet 3.2 REGIONALA MÅL I den regionala utvecklingsstrategin Halland bästa livsplatsen formuleras visioner och strategier för en långsiktigt hållbar utveckling i Halland. Det hållbara samhället ska kännetecknas av ekologisk, social och ekonomisk hållbar utveckling. En grundläggande förutsättning för att visionen skall kunna förverkligas är god tillgänglighet. God tillgänglighet, inte minst genom en väl utvecklad kollektivtrafik, kommer i framtiden att få en ökad betydelse för Hallands attraktivitet. Med utgångspunkt i den regionala utvecklingsstrategin, regionala och nationella mål som har betydelse för infrastruktur och kommunikation har Region Halland formulerat följande övergripande mål för transportsystemet i Halland: ökad tillgänglighet för människor och näringsliv ska stärka hallands attraktivitet och utveckling Halland har goda möjligheter att vara en nationellt och internationellt konkurrenskraftig region men det krävs insatser för att långsiktigt utnyttja länets styrkor. En god tillgänglighet för människor och näringsliv är avgörande för denna utveckling. I detta breda mål ligger tillgänglighet för gång- och cykeltrafik, kollektivtrafik, personbilstrafik, tung fordonstrafik, tillgänglighet för funktionshindrade, barn och äldre. Det avser också flexibilitet mellan färdsätt och transportslag samt markanvändning. Tillgänglighet handlar om själva syftet med transportsystemet. Begreppet tillgänglighet kan definieras som den lätthet med vilken utbud och aktiviteter i samhället kan nås. Syftet är att olika grupper av medborgare och näringar via transportsystemet ska få tillgång till samhällets olika utbud och aktiviteter. Bra kommunikationsmöjligheter är en förutsättning för att samhället skall upplevas som tillgängligt. Resor och transporter kan genomföras till önskade destinationer med små uppoffringar i form av bland annat restid och kostnad, samt att det kan ske med trygghet och komfort. I mål och strategier för Region Halland 2012 2015 är kommunikationer och kollektivtrafik ett prioriterat område för att skapa utvecklingskraft i Halland. För infrastrukturen i Halland finns det uttalade målet att: 12

bättre kommunikationsmöjligheter för människor och näringsliv ska stärka hallands attraktivitet och utveckling Målet är specificerat och handlar om att förbättra kommunikationsmöjligheterna inom Halland och till andra regioner. För kollektivtrafiken i Halland finns det uttalade målet att: resandet med kollektivtrafik ska öka och vara attraktivt Målet är specificerat i delmålen ökat resande, ökad marknadsandel och en större andel nöjda kunder och invånare. Resandet med kollektivtrafik ska öka med fem procent årligen vilket kommer att leda till en fördubbling av redandet år 2030. För kollektivtrafiken finns även målet att kollektivtrafiksystemet ska vara tillgänglighetsanpassat för personer med funktionsnedsättning. Funktionsmål: Tillgänglighet Övergripande nationellt mål: Transportpolitikens mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Övergripande regionalt mål för transportsystemet i Halland: Ökad tillgänglighet för människor och näringsliv ska stärka Hallands attraktivitet och utveckling Hänsynsmål: Säkerhet, miljö och hälsa 13

4. FUNKTIONER Transportsystemet kan brytas ner i ett antal funktioner och delfunktioner. Vi har valt att utgå från en indelning som i ett första steg skiljer mellan persontransporter och godstransporter. När det gäller persontransporter finns det dessutom en viktig uppdelning mellan arbets- och studieresor och resor för handel, service och fritidsaktiviteter. Denna funktionsindelning ger oss bl.a. möjlighet att i analysen diskutera hur olika transportslag kan kombineras för att skapa konceptet hela resan och vilka transportslag som ska prioriteras utifrån våra mål. GODSTRANSPORTER Delfunktioner: Transit (genomgående trafik) Transporter till och från Halland Transporter inom Halland Systemanalysens funktioner och delfunktioner PERSONTRANSPORTER Delfunktioner: Arbets- och studieresor Regionala Från omland till tätort Inom tätort Tjänsteresor Fritids- och turistresor Resor till handel, service och fritidsaktiviteter Turist- och semesterresor 14

5. PERSONTRANSPORTER Till Stockholm Till Stockholm 5.1 ARBETS- OCH STUDIERESOR IDAG Kungälv Lerum Göteborg Partille Borås Till Stockholm Härryda Regionala arbets- och studieresor I Halland och hallandskommunerna finns en geografisk rörlighet på arbetsmarknaden som är större än i många andra län. År 2011 utpendlade 30 850 personer över länsgränsen. Jämfört med år 2006 har denna pendling ökat med drygt 8 procent. Mindre känt är att Halland är landets femte största inpendlingsregion. År 2011 pendlade totalt 13 640 personer över länsgräns in till Halland. Ökningen sedan år 2006 är 21 procent. I absoluta tal är ökningen ungefär samma för in- och utpendling. Det tyngsta pendlingsstråket ligger utmed kusten. Här sker ett stort utbyte av arbetskraft både mellan närliggande hallandskommuner och mot Göteborgsregionen. Arbetspendlingen omfattar även ett omland som generaliserat kan sägas bestå av Sjuhärad, västra Småland och nordvästra Skåne. Arbetspendling har i studier visat sig innefatta ett område som nås inom max 1 timmes restid, detta mönster följs även i Halland. De största resandeströmmarna går från Kungsbacka till kommuner i Göteborgsregionen. Andra starka relationer är Laholm Halmstad, Halmstad Falkenberg, Falkenberg Varberg och i ökande grad Varberg Göteborg. Mölndal Kungsbacka Mark Svenljunga Gislaved Varberg Hylte Falkenberg Halmstad Markaryd Laholm Båstad Örkelljunga Ängelholm Helsingborg Lund Malmö Ljungby Mellankommunal arbetspendling 2011 Halland. Relationer med fler än 20 pendlare. 10 000 arbetspendlare 2 000 arbetspendlare 500 arbetspendlare 100 arbetspendlare Från Stockholm Från Stockholm Från Stockholm Bilden illustrerar arbetspendlingsmönster till och från kommuner i Halland och bygger på pendlingsstatistik från 2011. De blå pilarnas bredd står i proportion till antal pendlare. 15

Kartan till höger visar hur mellankommunala arbetspendlingsrelationer förändrats de senaste 11 åren, år 2000 2011. In- och utpendling har ökat i samtliga kommuner i Halland. Pendlingsströmmarna både vad gäller in- och utpendling har ökat mest längst med kustområdet och är i stort sett lika starka frånsett relationen mellan Kungsbacka och Göteborg. Här har den största positiva förändringen med mer än 1 000 nya pendlare åt vardera håll skett. Sammantaget tyder detta på ökad rörlighet på arbetsmarknaden i hela Halland. Med ökad pendling kan en positiv arbetsmarknadsutveckling i en kommun påverka utvecklingen i en större region samtidigt som pendlingen i sig kan skapa bättre fungerande arbetsmarknadsregioner och bidra till ekonomisk tillväxt. På en arbetsmarknad med hög geografisk rörlighet blir kommunerna allt mer beroende av utvecklingen i omgivande kommuner. Kungälv Lerum Göteborg Partille Härryda Mölndal Kungsbacka Mark Varberg Falkenberg Till Stockholm Borås Svenljunga Gislaved Hylte Ljungby Halmstad Till Stockholm Till Stockholm Från Stockholm Från Stockholm Från Stockholm Laholm Markaryd Båstad Ängelholm Örkelljunga Helsingborg Lund Mellankommunal arbetspendling förändring från 2000 till 2011 Halland. Relationer där förändringen är större än 20 pendlare. Inga relationer med pendlingsminskning. Malmö 1 000 nya arbetspendlare 500 nya arbetspendlare 100 nya arbetspendlare Bilden illustrerar förändring i mellankommunal arbetspendling och bygger på pendlingsstatistik från 2000 2011. De gröna pilarnas bredd stå i proportion till förändringen i antal pendlare. 16

Den största delen av högskolestudenterna i Halland söker sig till Högskolan i Halmstad. Därefter följer Göteborgs universitet och Lunds universitet. Ur tabellen nedan kan man utläsa att studenterna från Halland ofta väljer högskolor som ligger relativt nära Halland. Förmodligen finns en hel del studenter som pendlar över dagen både till Göteborgs universitet och till Högskolan i Halmstad. Val av högskoleort för nybörjarstudenter från Halland HT 2010 Högskola Andel (%) Högskolan i Halmstad 26 Göteborgsuniversitet 16 Lunds universitet 9 Högskolan i Borås 8 Chalmers tekniska högskola 6 Linnéuniversitetet (Kalmar och Växjö) 6 Högskolan i Jönköping 3 Malmö högskola 3 Linköpings universitet 2 Högskolan i Skövde 2 Alla gymnasieelever i Halland har rätt att söka gymnasieskola utanför den egna kommunen. I praktiken har det dock visat sig att det är få som väljer att läsa i en annan kommun om programmet finns i hemkommunen. Hylte kommun är den kommun i Halland som har det minsta utbudet av gymnasieprogram, här finns Vildmarksgymnasiet samt möjlighet att gå individuellt program. För att läsa övriga program får eleverna söka sig till omgivande kommuner. Detta medför att eleverna från Hylte pendlar främst till Halmstads eller till Gislaveds kommun. Till Halmstad kommer även elever från Laholm. Kungsbacka kommun har ett stort utbyte med Göteborg. Falkenberg och Varberg kommun samverkar om omvårdnadsprogrammet och livsmedelsprogrammet. Framtiden kan komma att innebära att större samarbete mellan kommuner med centrering av vissa program och inriktningar. För att få en uppfattning om hur stor andel av arbets- och studieresorna som sker med bil respektive kollektivtrafik kan man studera den uppskattade marknadsandelen för kollektivtrafik. I Halland är andelen 12,7 procent, i Västra Götaland är den 26,5 procent och i Skåne 24,4 procent. I Halland har andelen ökat svagt de senaste åren 1). Samma studie påvisar att kvinnor reser mer kollektivt än män. För kvinnorna påvisas att en av fyra resor sker med kollektivtrafik jämfört med män där en av fem sker med kollektivtrafik. Av männens resor har dock kollektivtrafikandelen ökat mellan 2011 och 2012. Dagens resande med kollektivtrafik i Halland omfattar ungefär 15,7 miljoner resor per år (2012) 2). Att resa med buss är fortfarande det vanligaste sättet att åka kollektivt. Resandet med busstrafiken har under senare år bara ökat svagt men kollektivtrafikens marknadsandel har ökat vilket tågtrafiken på Västkustbanan är en bidragande orsak till. Tågresandet på Västkustbanan har ökat kraftigt och ökningen förväntas fortsätta. Arbets- och studieresor från omland till tätort Arbetsresor från omlandet till kommunernas tätorter sker främst med bil. Flera av kommunerna i Halland är stora till ytan och har därmed en stor glesbefolkad landsbygd. Falkenberg är den kommun som har störst areal. Gymnasieelever är hänvisade till den reguljära kollektivtrafiken för resor till skolan. 1 Svensk kollektivtrafik, Årsrapport 2012 Kollektivtrafikbarometern 2 Källa: Hallandstrafiken 17

Korta arbets- och studieresor inom tätort Resan startar där man bor och eftersom många både bor och arbetar i kommunhuvudorterna finns det anledning att fundera över vad som avgör dessa personers resval. Idag är ungefär hälften av alla bilresor kortare än 5 kilometer. I tätorter är generellt sett en mycket stor andel resor, cirka 70-80 procent, kortare än 3-4 kilometer. Det finns en god tillgänglighet med bil inom de halländska huvudorterna. Detta har medfört att en hög andel av resorna inom tätort görs med bil. Tjänsteresor Stockholm är ett viktigt mål för tjänsteresor, det är även Göteborg och Malmö. Från Halland sker tjänsteresor till Stockholm främst med tåg eller med flyg från Halmstad, Landvetter eller Ängelholms flygplats. Tjänsteresor inom Halland sker i stor utsträckning med bil men tåget mellan städerna i kuststråket blir ett allt vanligare alternativ. 5.2 ARBETS- OCH STUDIERESOR I FRAMTIDEN Mycket tyder på att fler i framtiden kommer att resa längre sträckor till sina arbeten. För att detta ska kunna ske på ett hållbart sätt enligt de uppsatta målen krävs att pendlingen till största delen sker med kollektivtrafik. För resorna som inte går att ersätta med kollektivtrafik kommer utvecklingen mot miljövänligare fordon och fordonsbränslen att vara viktig. Kollektivtrafikens marknadsandel behöver öka radikalt i framtiden. Göteborgsregionens kommunalförbund har formulerat en målbild där kollektivtrafiken år 2025 har en marknadsandel på cirka 40 procent. Det innebär att vi står inför ett systemskifte som kommer att medföra stora förändringar i resvanorna. En effektiv kollektivtrafik är en nyckelfråga för uppfyllelse av Region Hallands övergripande mål för transportsystemet: Ökad tillgänglighet för människor och näringsliv ska stärka Hallands attraktivitet och utveckling. Genom en effektiv kollektivtrafik minskas de negativa effekterna som regionförstoring kan medföra på jämställdhet och miljö. En effektiv kollektivtrafik ökar tillgängligheten för Hallands invånare och besökare vilket både främjar tillväxten och den goda boendemiljön i Halland. trafiken ska koncentreras till stråk där förutsättningar för ökat resande är goda Det Regionala trafikförsörjningsprogrammet slår fast att huvudprincipen för planering av trafik ska vara att trafiken ska koncentreras till stråk där förutsättningar för ökat resande är goda. I trafikförsörjningsprogrammet konstateras att arbetspendling med kollektivtrafik kräver ett utbud som ger en flexibilitet i resandet och restider som är konkurrenskraftiga mot bilen. Detta innebär att regional arbetspendling med kollektivtrafik kräver ett trafikutbud med minst halvtimmestrafik under morgon och eftermiddag och också ett utbud över hela dagen, denna princip gäller både för tåg och buss i huvudnätet. Totalt innebär detta minst 20 turer per dygn och riktning. För arbetspendling i städerna och i stadsnära områden krävs ytterligare ökad turtäthet för att kollektivtrafiken skall vara konkurrenskraftig. Även antalet stopp utmed linjer i huvudnätet kan behöva justeras för att snabba upp linjen. 18

I det huvudnät som presenteras i programmet utgör järnvägstrafiken på Västkustbanan stommen i kollektivtrafiknätet. Tågtrafiken ska stödjas av regionbusstrafiken som både utgör viktiga anslutningar till järnvägsnätet men också knyter samman regionen. Utvecklingen av persontrafiken på Västkustbanan föreslås ske enligt följande principer i Trafikförsörjningsprogrammet med målbild 2030: Snabbtåg Köpenhamn Göteborg Snabba interregionala förbindelser är viktiga för Halland, varmed snabbtågen bör ges samma möjligheter att utvecklas som den regionala trafiken. Betydande restidsförbättringar blir möjliga i takt med att de kvarvarande enkelspårssträckorna byggs ut. Öresundståg med 1/2-timmestrafik Den regionala trafiken utgörs av Öresundstågtrafiken. Trafiken byggs på sikt ut till ½-timmestrafik över hela trafikdygnet. Principen med stopp endast i kommunhuvudorterna, tillsammans med bättre infrastrukturförutsättningar och nästa generations Öresundståg, gör Öresundståg till ett mycket snabbt och attraktivt alternativ för resor inom Halland, till Göteborg och Skåne. Regionalpendel Förutsatt att de infrastrukturella åtgärderna med dubbelspår genom Varberg och fyrspår mellan Kungsbacka och Göteborg blir verklighet kan vid sidan av Öresundståg och pendeltåg ett nytt koncept införas i tågtrafiken kring Göteborg en regionalpendel. Regionalpendel ska ses som ett mellanting mellan Öresundståg och pendeltåg och tanken är att regionalpendeln bara ska stanna på de större pendeltågsstationerna varmed den även kan bli intressant för längre resor. I målbilden 2030 trafikerar regionalpendeln Göteborg Varberg och nya stationer mellan Kungsbacka och Varberg kan bli aktuellt. I ett ännu längre perspektiv kan det vara intressant att förlänga regionalpendeln söderut mot Halmstad. Pendeltåg Kungsbacka Göteborg Pendeltågstrafiken utgör en grundförutsättning för utvecklingen av Kungsbacka som en del i Göteborgsregionen. Med utveckling av en regionalpendel, behålls nuvarande upplägg för pendeltågen med kvartstrafik i högtrafik. 2030 trafikerar pendeltågen Västlänken vilket ger en förbättrad tillgänglighet till Göteborg via nya stationer. Dessutom knyts pendeltåglinjerna norr och söder om Göteborg ihop i ett sammanhängande system genom Västlänken. Planeringsförutsättningar Stråktanken som planeringsprincip ställer krav på både tillgänglighet inom stråken och till stråken. I planeringen av dessa stråk bör hela resan perspektiv användas. Detta innebär att hela reskedjan med bytespunkter och anslutningsvägar måste tas i beaktande av den som utformar systemet. Till exempel ska personer som inte bor intill kollektivtrafikstråket kunna cykla eller köra bil till en bytespunkt och därifrån ta bussen eller tåget. Även personer med funktionsnedsättning ska kunna åka med kollektivtrafiken. Idag är endast ett fåtal bytespunkter utanför tätbebyggt område tillgänglighetsanpassade i Halland. I framtiden bör de många korta bilresorna inom tätorter till stor del kunna ersättas med stadsbussar eller med gång- och cykeltrafik. Som tidigare redovisats är cirka 50 procent av resorna med bil kortare än 5 kilometer. 19

Förändrade planeringsförutsättningar som ett högre bensinpris och ökad klimatmedvetenhet skulle kunna medföra att stadsbusstrafikens konkurrenskraft ökar. Under 2012 genomfördes nästan 80 procent av det totala antalet resor med stadsbuss i Halmstads kommun. Övriga kommuner med stadsbusstrafik (Kungsbacka, Varberg och Falkenberg) har inte samma utbud på trafiken och alla ligger på en nivå under 450 000 resor per år. Stadsbusstrafiken i Falkenberg lades framgångsrikt om sommaren 2011 vilket genererat en stor procentuell ökning av resandet. Kollektivtrafiken bör ses som ett system där även stadsbusstrafiken fyller en viktig funktion. Fler anslutande stadsbussar vid kollektivtrafikknutpunkter kan bidra till att öka tillgängligheten till hela kollektivtrafiksystemet. Turist- och semesterresor Turist- och upplevelsenäringen är en mycket viktig del av Hallands näringsliv. Den turismberoende branschen omsatte 2011 cirka 9 miljarder kronor och antalet sysselsatta uppgick till cirka 7 400 personer. Turism- och upplevelsenäringen genererar också mycket resande. Dagsturismen är omfattande, särskilt under sommaren. I Halland fanns det närmare 23 000 fritidshus (år 2012) 3). Halland har många campingplatser och några mycket välbesökta besöksmål. Badstränder, besöksmål, fritidshusområden och campingplatser har en spridd lokalisering, främst i länets kustområde, och tillgängligheten är avgörande för branschens utveckling. Idag sker resandet nästan uteslutande med bil men i framtiden måste tillgängligheten öka med mer miljövänliga transportmedel. 5.3 FRITIDS- OCH TURISTRESOR IDAG Resor till handel, service och fritidsaktiviteter Fritidsresor kan delas upp i två kategorier. Den ena kategorin innehåller resor som är mer eller mindre nödvändiga för att få vardagen att fungera, exempelvis olika typer av inköps- och seviceresor. Den andra typen av fritidsresor är mera intressestyrd. Det kan vara resor till olika fritidsaktiviteter, till vänner och släktingar samt turistresor. I Halland finns idag centrum av lite varierande storlek i alla kommuner. Det finns dock en tydlig trend att det etableras stormarknader i utkanten av centrum eller i externa centra, vilket försämrar tillgängligheten för personer som inte har tillgång till bil. Konkurrens från stora köpcentra kan medföra att butikerna i stadskärnorna eller i mindre orter slår igen. Utvecklingen leder till längre resor till daglig handel och ett bilberoende. 20 3 http://www.regionfakta.com/hallands-lan/kultur-och-fritid/antal-fritidshus-per-kommun/

5.4 FRITIDS- OCH TURISTRESOR I FRAMTIDEN Resor till handel, service och fritidsaktiviteter Resor till handel, service och fritidsaktiviteter kommer sannolikt att öka i framtiden främst beroende av en positiv befolkningsutveckling. Med utgångspunkt i våra mål är det viktigt att fler åker kollektivt eller går och cyklar. Det finns dock en större problematik inom detta område jämfört med arbets- och studieresor. Fritidsresor sker mer oregelbundet och ofta i samband med en annan resa, vilket ställer nya krav på vårt transportsystem. Kollektivtrafikens tillgänglighet till handel och olika former av service är angelägen. Även sjukhus och vårdcentraler måste gå att nå med kollektivtrafik. Fungerande bytespunkter är viktiga, inte minst för personer med funktionsnedsättningar. Alla ska kunna göra byten mellan färdsätt på ett smidigt sätt. För att detta ska vara möjligt krävs både en medveten samhällsplanering och att vi på olika sätt bevakar dessa frågor i utformningen av transportsystemet. Enkelt nå turistmål med olika färdmedel. Få information om hur kollektivtrafiksystemet fungerar Ta med cykel på tåg/buss Gå och cykla på sammanhållna leder, exempelvis Kattegattleden, som syftar till att skapa en bilfri sammanhållen gång- och cykelled utmed hela kusten. Turist- och semesterresor Halland är ett av Sveriges viktigaste och mest expansiva turistområden. Den starka inriktningen mot badturism innebär att turistsäsongen är starkt koncentrerad till sommarens semesterperiod och till kustområdet. Natur- och kulturvärdena samt det ökande företagandet inom upplevelsenäringen innebär att även inlandsturismen ökar i omfattning. Det finns ett stort utrymme för utveckling av besöksnäringen genom åtgärder som förlänger säsongen och genom en utveckling av sammanhållna destinationer med attraktioner, aktiviteter och upplevelser som lockar fler besökare till hela Halland. Generellt har upplevelsenäringen behov av ett transportsystem där det går att: 21

6. GODSTRANSPORTER 6.1 GODSTRANSPORTER IDAG Lastbilstrafiken på väg ökar snabbare än personbilstrafiken. På drygt 10 år har den tunga trafiken på väg E6 fördubblats. Detta är naturligtvis inte bra vare sig ur miljösynpunkt eller sett till slitage på vägarna. Godsmängderna på väg respektive järnväg är inte helt jämförbara då de är från olika årtal. Beroende på vilken mätpunkt som väljs kan resultaten variera. Järnvägens marknadsandel av de långväga godstransporterna är dock cirka 24 procent (år 2011). Godsflöden på väg i Halland domineras av E6. Andra betydelsefulla vägar för godstransporter är väg 26 mellan Halmstad och Jönköping, väg 41 mellan Varberg och Borås och väg 25 mellan Halmstad och Kalmar. Godstransporterna, och även de generella trafikflödena, är större i nord-sydlig riktning än i öst-västlig riktning. Transittrafiken på väg går uteslutande genom Halland via E6. Betydelsen av E6 framgår tydligt, den dominerar både trafiken inom länet samt trafik till och från Skåne och Västra Götaland inklusive transittrafiken. Det dominerande varuslaget i hamnarna är skog och skogsprodukter följt av bulkvaror. Mätt i hanterade ton hamnar Halmstad på plats 16, Varberg på plats 19 och Falkenberg på plats 35 (år 2011) av totalt ca femtio kommersiella hamnar i Sverige. Jämfört med de stora omgivande hamnarna som Göteborg och Helsingborg är det relativt små volymer som hanteras men om hänsyn tas till att hamnarna ligger nära varandra blir bilden något annan. Halland som hamnlän är t.ex. större än Norrköpings hamn. Vidare kan man betrakta hamnarna utifrån det gods de hanterar. Varberg är en av Sveriges största hamnar för sågade trävaror. Godsmängd per hamn 1000-tal ton 2011 Totalt Inrikes Utrikes Lossat Lastat Lossat Lastat Falkenberg 466 2-206 259 Halmstad 2 012 404 44 1 010 553 Varberg 1 710 78 31 699 901 Godsvolymer som transporteras inom Hallands län är störst i antal ton (44 procent), därefter kommer godsflöden till (30 procent) och från (26 procent) de närliggande länen. Transittrafiken är ungefär hälften så stor som de godsvolymer som transporteras inom det egna länet. Hamnarna i Halland utgörs av Halmstads Hamn, Falkenbergs Hamn och Varbergs hamn. Sedan 2012 bedrivs hamnverksamheten i Halmstad och Varberg i ett gemensamt hamnbolag HallandsHamnar AB. 22

6.2 GODSTRAFIK I FRAMTIDEN Ett flertal faktorer talar för att utvecklingen av godstrafiken kommer att hålla en fortsatt hög takt. Hallands attraktionskraft, trender mot fler och mindre sändningsstorlekar, en ökad andel export och import är något av det som ligger bakom denna utveckling. Godstrafiken på Västkustbanan har på grund av kapacitetsbrister hittills fått stå tillbaka till förmån för persontrafiken under högtrafik. I genomsnitt utgör godstrafiken ca 30 procent av den totala trafiken på Västkustbanan. Utvecklingen av godstransporter på E6 genom Halland går oroväckande fort och med stor sannolikhet kommer ökningen att fortsätta. E6 och Västkustbanan kommer även i framtiden att vara det viktigaste stråket för gods i Halland. Med hänsyn till utvecklingen av hamnarna på ostkusten talar mycket för att stråken i nordostlig riktning mot Jönköping och vidare till Norrköping/Oxelösund samt vägarna i sydostlig riktning mot Karlshamn kommer att få en högre utvecklingstakt än övriga vägar. Utav godsanalysen kan man också dra slutsatsen att det är viktigt att satsa på att effektivisera den kortväga inom länstrafiken, eftersom den gör det största transportarbetet. Om vi dessutom lägger till trenden att genomsnittsvikten per sändning kontinuerligt minskar till följd av att företag beställer mindre kvantiteter men oftare, skapar det ännu fler transportkilometer än enbart själva utvecklingen av fler hanterade ton. Kombinationen av en allmän ökningstakt samt en viss strukturförändring på sändningsstorlek skapar fler körda kilometer. Halland har goda förutsättningar för att flytta över mer gods till sjöfart och till järnväg. Utmed fyra tunga godstransportstråk finns en järnväg bredvid vägen, E6 och Västkustbanan, väg 41 och Viskadalsbanan, Väg 26 och HNJ-banan (Halmstad Nässjö/Jönköping), Väg 15 och Markarydsbanan. I Trafikverkets godsprognos för 2030 dras slutsatsen att Markarydsbanan kommer att få minskade godsvolymer då godstrafiken kommer att styras om genom Hallandsåsen då den färdigställts. Detta innebär också att det finns en mycket god grund att stå på för utveckling av kombiterminaler. 23

7. ÅTGÄRDER I HALLANDS TRANSPORTSYSTEM Stråkplanering en bred samhällsplanering längs transportkorridorer Ett stråk kan definieras som det funktionella sambandet mellan platser, som länkas samman av väg och/eller järnväg. Det centrala är funktionssambanden längs stråket: Vilka funktioner finns i stråket? Vilka platser är viktiga noder? Funktionerna kan variera mellan olika sträckor längs stråket. Ser man exempelvis till stråket längs kusten genom Halland har funktionen arbetsresor större betydelse i stråkens norra del jämfört med den södra. Samhällsplaneringen har sedan mitten av 1950-talet inte bara gynnat bilismen utan till och med låst in oss i ett bilberoende. Kommunernas fysiska planering har i detta sammanhang stor betydelse för möjligheterna att åstadkomma ett effektivt transportsystem, inte minst en attraktiv kollektivtrafik. Genom att utveckla en stråkplanering som går över administrativa gränser ökar förutsättningarna för att exempelvis få en effektiv kollektivtrafik som binder samman kommuner och regioner med en hög tillgänglighet mellan bostad och arbetsplats, utbildning, service och rekreation. kollektivtrafikstråken så att fler får tillgång till bra kollektivtrafik. En strävan bör vara att allt mer samlokalisera handel, service och kollektivtrafikens noder. På så sätt kan ett samhälle som bygger på hållbar utveckling åstadkommas och påverkan på miljön bli så liten som möjligt. Syftet med stråkanalysen är att beskriva stråken och dess funktioner, dess betydelse för dagens transportsystem och vilka krav som kan förväntas bli ställda på systemet i framtiden. Utgångspunkten är den funktionsanalys som har presenterats i föregående avsnitt. Stråkanalysen inleds med en beskrivning av dagens behov och anspråk. Hur och vart olika resenärer och transporter färdas, den kommunala planeringen, stråkets användning i ett regionalt sammanhang samt vilken betydelse det har för den regionala utvecklingen. Framtidsbilden belyser vilka behov och anspråk som kan finnas på ett stråk i framtiden. Stråkanalysen leder fram till att vi kan identifiera de åtgärder som krävs för att transportsystemet ska motsvara framtida krav. De åtgärder som gäller transportsystemet generellt oavsett stråk presenteras före stråken. För att kunna skapa bra kollektivtrafik till rimliga kostnader måste bostäder och verksamheter lokaliseras så att förutsättningar för att skapa effektiva transportsystem stärks, inte minst vad gäller kollektivtrafikstråk. Bostäder och verksamheter behöver lokaliseras nära 24

De viktigaste stråken i Halland: 1. Kuststråket Laholm-Kungsbacka (Malmö/Köpenhamn- Göteborg/Oslo) 2. Varberg-Borås 3. Varberg-Ullared-Smålandsstenar (Jönköping) 4. Falkenberg-Ullared-Borås 5. Halmstad/Falkenberg-Jönköping/Nässjö (Stockholm) 6. Halmstad-Ljungby-Växjö-Kalmar 7. Halmstad/Laholm-Karlshamn Blått är väg, rött är järnväg, grått är viktiga länkar som ej ingår i stråken. 25

7.1 ÅTGÄRDERNAS BIDRAG TILL MÅLUPPFYLLELSE För varje föreslagen åtgärd finns en översiktlig bedömning av hur åtgärden svarar mot hänsynsmålet: säkerhet, miljö och hälsa. Funktionsmålet om att skapa tillgänglighet för resor och transporter finns inte med i denna utvärdering eftersom alla föreslagna åtgärder syftar till att åstadkomma detta. Att bedöma hur en åtgärd svarar mot miljömålen är komplext. I vår bedömning har vi främst tittat på hur åtgärden svarar mot miljömålet Begränsad klimatpåverkan, eftersom detta miljömål är utpekat i direktiven från regeringen. Åtgärder som bidrar till minskad klimatpåverkan får ofta även positiva effekter för andra miljömål, till exempel Bara naturlig försurning och Ingen övergödning. Föreslagna satsningar på åtgärder som tar ny mark i anspråk, t ex utbyggnad av infrastruktur utmed de utpekade stråken kan komma i konflikt med följande nationella miljökvalitetsmål: I systemanalysen görs inte någon bedömning av eventuella konflikter med dessa miljömål eftersom vi inte studerar hur åtgärden ska genomföras. Åtgärdens effekter på dessa miljömål får studeras i miljökonsekvensbeskrivningar som tas fram i senare och mer detaljerade planeringsskeden för respektive investeringsåtgärd. 7.2 GENERELLA ÅTGÄRDER OBEROENDE AV STRÅK Flera av våra åtgärder är generella i den betydelsen att de riktar sig mot hela transportsystemet och inte mot utpekade stråk och gäller både godstransporter och persontrafik/kollektivtrafik. Samtliga åtgärder i steg ett enligt fyrstegsprincipen tillhör denna grupp. De generella åtgärderna upprepas inte för varje stråk. I bilaga 1 kommenteras de enskilda åtgärderna. Åtgärderna är listade utan inbördes ordning. Hälsoeffekter av luftföroreningar miljömålet Frisk luft Buller ingår i miljömålet God bebyggd miljö Hushållning med naturresurser ingår i miljömålet God bebyggd miljö Natur- och kulturmiljö finns i miljömålen Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap och God bebyggd miljö. Vattenförsörjning finns i miljömålen Levande sjöar och vattendrag och Grundvatten av god kvalitet 26