Barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder



Relevanta dokument
Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD

A. Kvalitativt nedsatt förmåga till social interaktion, vilket visar sig på minst två av följande sätt

Koncentrationssvårigheter. Luckan , Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/ Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck

Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri

Välkommen till Temadag om problematisk frånvaro

Grundkurs om NPF för skolan

Marie Adolfsson. Välkommen till Grundkurs om NPF 19 september Dagens agenda

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

KUNSKAP GÖR SKILLNAD. Katherine Wiklund

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

Om autism information för föräldrar

Marie Adolfsson. Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 3 oktober Dagens agenda

Förstärkt familje/jourhem, Uppsala kommun

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn och ungdomar med adhd

Grundkurs om NPF för skolan

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

Autism en introduktion

Neuropsykiatri i förskolan

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

BNK Enheten för f r barnneuropsykiatri vid DSBUS

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn.

Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson

Peder Rasmussen, docent och överläkare Barnneuropsykiatriska vårdenheten Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg

Värt att veta om ADHD

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY

Barn som tänker annorlunda

ADHD/ADD & Autismspektrum tillstånd (AST)

Neuropsykiatriska funktionshinder. Ungdomar/vuxna med ADHD. Andra vanliga svårigheter ADHD. ADHD olika typer

Välkommen till Utbildning i NPF och ett lösningsfokuserat förhållningssätt

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

ADHD - En tillgång eller ett handikapp?

Välkommen till Grundkurs om NPF

Autismspektrumtillstånd

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta

Selektiv mutism och dess behandling

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom

Lindrig utvecklingsstörning

Adhd och Autism i vardagen

* OBS! Faktablad som inte ingår i denna lista skrivs ut från infotekets webbsida

Flickor/ Kvinnor med ADHD. Vad är ADHD. Vad är ADD. Attention Karlstad 15 november Överaktivitet Impulsivitet Dålig uthållighet

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

1. Diagnosen ADHD. Barn och ungdomar med ADHD. Översikt av föreläsningen

ADHD NÄR LIVET SOM VUXEN INTE FUNGERAR

Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator. Psykiatriveckan 2016, BUP

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet Bruno Hägglöf

Aspergers syndrom hos unga

* OBS! Faktablad som inte ingår i denna lista skrivs ut från infotekets webbsida

Autismspektrumtillstånd och tvångssyndrom

Neuropsykiatriska Vuxenteamet (NeuroVux)

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Riksförbundet Attention. Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon. Dagens agenda

Medicin Vad är. Viktigt att tänka på AD H D. Förord. kan Behandla. Hur k. Samsjuklighet. flickor s

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Autismspektrumstörningar Autism Spectrum Disorders (ASD) Mia Ramklint

ADHD NÄR LIVET SOM VUXEN INTE FUNGERAR

Lisa Brange. Viktoria Livskog. Gunilla Karlsson. Skolöverläkare. Skolpsykolog. Specialpedagog

Peik Gustafsson, Nóra Kerekes, Henrik Anckarsäter, Paul Lichtenstein, Christopher Gillberg, Maria Råstam

Varför stannar bussen när jag inte ska gå av?

Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL

* OBS! Faktablad som inte ingår i denna lista skrivs ut från infotekets webbsida

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland

Välkommen till Grundkurs om NPF

Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem

Bemötandeguide. En vägledning i möte med personer med olika funktionsnedsättningar

ADHD-behandling till barn; när, var och hur? Marcus Westin, BUP

NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSHINDER PÅ UNIVERSITETET

Fakta om tuberös skleros (TSC)

ASPERGERS SYNDROMvad betyder det? Mia Nykopp, neuropsykolog Barnläkarstationen Pikkujätti i Hagalund mia.nykopp@pikkujatti.fi

Barn- och ungdomspsykiatrin. Fakta om. Adhd. Utredning och behandling. En del av Landstinget Gävleborg

Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh

ANN SIMMEBORN FLEISCHER 9 MARS

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn

Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum -

Fragil X. Genetik, diagnostik och symptom. A marker X chromosome Am J Hum Genet May;21(3): Fragilt X - Historik. Förekomst av fragilt X

Språkledarutbildningen TAKK för Språket. 3 september 2015

Inspirationsdag. Föräldraskapsstöd med fokus på förebyggande arbete Dalarna. Lydia Springer

Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

NPF hos föräldrar. Susanna Grund Leg psykolog

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

Jag vill bli medlem i Vill du bli medlem i Autism- och Aspergerförbundet! Autism- och Aspergerförbundet?

Utbildningsdag Vård- och omsorgsförvaltningen. Utbildningsinnehåll dag 1

Transkript:

Barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder Björn Kadesjö, ö.l. Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa, Socialstyrelsen, Stockholm Vad är neuropsykiatriska funktionshinder? En övergripande term för diagnoser som ADHD, autism, Aspergers syndrom, Tourettes syndrom Vad har dom gemensamt? Beteendeproblem ofta förenade med annorlunda utveckling samband med avvikelser i hjärnans funktion debut i barndomen sept. 2007 Neuropsykiatri en svårhanterlig term Annan betydelse inom vuxenpsykiatrin Vilka psykiatriska diagnoser är inte neuropsykiatriska? Hur är det med diagnoser som: bipolär sjukdom, tvångssyndrom, ångesttillstånd, depression, schizofreni, dyslexi? Vad ska vi då kalla det? Barnneuropsykiatriska tillstånd Kognitiva störningar Inte relationsproblem, affektiva problem, neurotiska problem osv Neurologiska beteendestörningar Neurokognitiva störningar Utvecklingsavvikelser med beteendeproblem Utvecklingsneurologiska funktionshinder ( neurodevelopmental disorders ) Utvecklingsbetingade beteendeproblem ADHD Hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning Utgörs av: Uppmärksamhetsstörning och/eller Impulsivitet Överaktivitetsproblem Uppmärksamhetsproblem enligt DSM-IV a) är ofta ouppmärksam b) har ofta svårt att bibehålla uppmärksamheten c) verkar inte lyssna d) följer inte givna instruktioner e) har ofta svårt att organisera sina uppgifter f) ogillar uppgifter som kräver mental uthållighet g) tappar ofta bort saker h) lättdistraherad i) glömsk 1

Uppmärksamhetssvårigheter (ADD) Organisera, prioritera, aktivera sig Bli motiverad, komma igång utan att vara pressad Vardagslivet är fyllt av organisera, prioritera, sekvensera; hur bråttom? vad behövs? vad kostar det? Fokusera, hålla kvar, skifta fokus välja de stimuli som är mest betydelsefulla för situationen/uppgiften samtal, läsning ( passiv läsare ) lätt distraherad, kan inte ignorera stimuli svårt skifta fokus, hyperfokuserad dataspelande, samtal, problemlösning Kontrollera alerthet/vakenhet, upprätthålla ansträngning mobilisera och upprätthålla energi för uppgiften en känsla av trötthet kommer fort (ex vid läsning) trots utvilad startar piggt men tröttnar fort (om inte direkt belönande ) Mentala processer går långsamt allt som kräver mental ansträngning går långsamt, genomförande av uppgifter tar lång tid ex läsa/skriva, får inget flyt (som en långsam dator ) Bristande arbetsminne förmågan att hålla något i huvudet vad är det som pågår? förmågan att delta i ett samtal, läsa, delta i diskussion, genomföra räkneuppgifter eller akademiska uppgifter, använda/ta fram tidigare erfarenheter Överaktivitet a) har ofta svårt att vara stilla b) uppe och rör på sig c) springer ofta omkring d) har ofta svårt att leka lugnt e) verkar ofta vara på språng eller gå på högvarv f) pratar överdrivet mycket 2

Överaktivitet- svårt att kontrollera aktivitetsnivå (ungdomar) Rör sig mycket (plockar,pillar, rör sig på stolen) (annars risk att falla i sömn?) Pratar överdrivet mycket Har en känsla av rastlöshet, otålighet Ser till att något händer Impulsivitet Det bara blev så Impulsivitet g) kastar ofta ur sig svar h) har ofta svårt vänta på sin tur i) avbryter Impulsivitet: bristande förmåga till självreglering Självreglering: vara medveten om sitt eget handlande i relation till vad som pågår omkring vänta in det rätta ögonblicket (exemplet korsa gatan) handla på rätt sätt när det är dags social situation, vad är passande att säga/göra/kommentera? Impulsivitet - svårt hantera frustrationer och modulera känslor Låg tröskel för frustrationer Svårt att reglera sina känslor blir invaderad av känslor; ilska, oro, ängslan, glädje Hur kan man förstå impulsiviteten? (R. Barkley) Bristande förmåga hålla en händelse i sitt sinne Svårt skilja fakta från dess emotionella laddning Svårt låta sig styras av språk Svårt analysera delar i budskap - sätta ihop och skapa sammanhang av delar Konsekvens: Inte bristande färdigheter/kunskaper - utan problem med att göra vad man vet är önskvärt 3

Krav för diagnos ADHD: minst sex av symptomen inom någon av grupperna av en grad som man inte väntar sig utifrån ålder problemen skall visa sig i minst två typer av vardagssituationer (t.ex. i skolan och i hemmet) förorsaka påtagliga svårigheter ("signifikant funktionsnedsättning") ha pågått minst sex månader debuterat före sju års ålder Kombinerad Tidigare kombinerad typ AD/HD - subtyper AD/HD Uppmärksamhetsstörning Sub-threshold kombinerad typ Överaktiv impulsiv Sluggish Cognitive Tempo Pojkar - flickor 2-3 gånger vanligare hos pojkar, 3-5 ggr vanligare i klinikmaterial» Varför? Kriterier utformade efter pojkar i tidig skolålder Flickor har senare debut av (synliga) problem, kommer till utredning av andra orsaker Mindre av störande problem i skolan mindre av överaktivitet, utagerande, aggressivitet oftare uppmärksamhetsproblem Föräldrar (mamma) ser svårigheter i tidig skolålder inte skolpersonal Kamratrelationer svåra med åren tendens till utstötning Prevalens ADHD Barn i skolåldern 3-7% vuxna 3-4% (?) många fler har lindriga symtom ADHD (och autismspektrumtillstånd) (liksom de flesta psykiatriska diagnoser) Definieras utifrån förekomst av speciella symtom som är funktionshindrande i flera miljöer Ingen objektiv metod för att säga har/har inte ADHD (eller annan psykiatrisk diagnos) Diagnostik beroende av utredarens erfarenhet, kompetens och arbetssätt det finns inget blodprov, hjärnundersökning, test som avgör Manualer anger dikotom uppdelning mellan dom som har resp. inte har diagnosen Men - man kan ha mer eller mindre av det! Gränsen inte given. ADHD - Orsaker Biologiskt betingad störning Etiologin inte fullständigt känd men ärftliga faktorer mest betydelsefullt Belastningar/komplikationer under graviditet/förlossning/nyföddhetstid Toxiner Alkohol/rökning under graviditet, bly, miljöföroreningar som PCB (?), födoämnen, tillsatser i mat (?), födoämnesbrister?? (Omega-3?) Psykosociala riskfaktorer Arv och miljö 4

Diagnosen ADHD Symtom som ger funktionshinder till följd av att individen inte kan reglera sin aktivitetsnivå, sin impulsivitet, upprätthålla uppmärksamhet orsakat av förändrade psykologiska/kognitiva funktioner funktioner som också påverkas av individens livserfarenheter funktioner som har samband med funktionella och/eller strukturella avvikelser i vissa delar av hjärnan (tex. i frontalloberna och basala ganglierna) annorlunda funktion av signalsubstanser styrt av olika gener som kontrollerar hur överföringen av information mellan nervceller sker ADHD- Hjärnvolymsstudie (MRT) 152 barn med ADHD jämfördes med 139 kontroller (matchade för ålder och kön) Barn med ADHD hade mindre hjärnvolym än kontroller Barn med ADHD som inte fått centralstimulantia var den grupp som hade mindre hjärnvolym än de som hade behandlats Hjärnvolym korrelerade med föräldraskattning av ADHD's svårighetsgrad Castellanos FX, et al. JAMA 2002;288:1740-8. Etiologi/ Neuroanatomi Mindre hjärna ( 4%): höger frontallob ( 8%) Basala ganglier mindre ( 6%) normaliseras ( 18 år) Mindre lillhjärna (12%) mer uttalat med åldern ( 18 år) Skillnader i volymer är tidigt manifesterade ( 6 år) korrelerar med svårighetsgrad på AD/HD Total brain volume är oberoende av ev. medicinering beror inte på förekomst av samsjuklighet 1100 ml 1000 Control males ADHD males Control females ADHD females Vad betyder det för ett barn att ha ADHD? Inverkan på barnets hela vardag familjesituation kamratrelationer, fritid inlärning/skolgång Negativ självbild, osäker identitet (men ibland en tuff framtoning) Risk för tillkomst av sociala och psykiatriska problem 900 5 7 9 11 13 15 17 19 21 Age (years) Controls > ADHD P<0.003 Samtidiga problem eller differentialdiagnostik hos ungdomar Inlärningssvårigheter, dyslexi Motorisk klumpighet Affektiva tillstånd depression, dystymi, bipolär sjukdom Ångesttillstånd Tics, Tourettes syndrom Tvångssyndrom (OCD) Personlighetsstörningar Ätproblem, sömnstörningar Beroende/missbruk Kriminalitet Problemkarriär hos barn med ADHD Missbruk (ca 20%) Uppförandestörning (ca 30%) Trots (ca. 50%) ADHD 3-5 år 7-9 år 13-15 år 18-20 år 5

ADHD: Ett kroniskt tillstånd Upp mot 65% av ungdomar med ADHD fortsätter att ha ADHD symptom när de blir vuxna Vuxna med ADHD har liknande symptom som barn med ADHD, men svårvärderade symptom och diagnos pga komorbiditet det finns inga specifika dignostiska kriterier (DSM-IV) mindre av överaktivitet svårigheter i det sociala livet, med studier och arbete mer komplex problembild Vuxna blir varse sin diagnos när deras barn utreds Weiss G et al. J Am Acad Child Psychiatry. 1985;24:211-220. Faraone SV et al. Biol Psychiatry. 2000;48:9-20. Barnet Föräldrar Skola ADHD-Behandling Information, lära sig leva med ADHD Psykofarmaka Social färdighetsträning Information, förståelse, bemötande Psykofarmaka Föräldrautbildning/träning Information, förståelse, lärarutbildning Psykofarmaka Skolanpassning Medicinering, aktuellt Nytt: flera läkemedel godkända (eller kommer snart att bli godkända) för behandling vid ADHD Det är inte en diagnos som behandlas, utan symtom Läkemedelsval utifrån problemprofil Optimera behandlingen! Centralstimulantia Kortverkande: Ritalin (Amfetamin, Metamina) Långverkande: Concerta, Ritalin kapslar, (Equazym kommer) Noradrenalinåterupptagshämmare: Strattera Övriga läkemedel: Tveksam effekt på ADHDsymtom, men indirekt verkan kan vara betydelsefull! Biverkningar Biverkningar vanliga men i de flesta fall lindriga men skall tas på allvar! Allvarliga biverkningar förekommer Hjärtpåverkan Psykiska symtom Leverskador Självmordtankar Autismspektrumtillstånd Autistiskt syndrom 0,2-0,3 % Aspergers syndrom 0,3-0,4 % (högfungerande autism) högfungerande personer med autism (Atypisk autism, PDD-NOS), autismliknande tillstånd 0,4 0,5 % gemensamt: förstår inte meningen med att kommunicera Autistiska drag, broader fenotype vanligt i befolkningen Social interaktionsbegränsning Avvikelser vad gäller Blick/ögonkontakt Kroppskontakt Förmåga dela uppmärksamhet med andra Ömsesidighet i lek och samvaro Förståelse för andra som individer Förmåga umgås med jämnåriga 6

Kommunikations-begränsning Försenad/avvikande språkutveckling Förstår ej meningen med att kommunicera Saknar förmåga att förstå/använda ansiktsuttryck, miner, gester Konkret språkförståelse Upprepningar, fördröjda/omedelbara Begränsad beteenderepertoar och föreställningsförmåga Upprepande, stereotypa rörelser Fixeringar; föremål, företeelser, handlingar Rigid beteenderepertoar Bristande förmåga att leka Begränsad fantasi Förmågan anpassa beteendet till situationen Perceptionsstörning Upplever och reagerar annorlunda på olika stimuli Smaker Lukt Känsel Ljud Synintryck Aspergers syndrom Sociala interaktionssvårigheter med uttalad egocentricitet Begränsade och snäva intressen Rutiner, tvång, ritualer Egenheter i språk och tal Icke-verbala kommunikationssvårigheter Motorisk klumpighet Flickor Flickor underrepresenterade i alla studier Högst överrepresentation av pojkar i studier av Aspergers syndrom och "högfungerande" autism, mycket mindre uttalat hos "lågfungerande" I nyare studier högre prevalens flickor Flickor kan ha missats på grund av något annorlunda klinisk bild Kognitiv funktionsnedsättning vid autism 1. Förmågan till mentalisering, förstå meningen med att kommunicera 2. Förmågan till central koherens, tvång till detaljer 3. Exekutiva funktioner, förmågan att planera och organisera sitt handlande över tid 7

Förhållningssätt Alla människor är individer Person med autism; inte autistisk person eller "autist"! Förändring av attityder, respekt för personer med autismspektrumtillstånd Fokus på förändring av omgivningen, autismvänlig miljö Stimulera anpassningsfärdigheter Hjälp, stöd, behandling Miljöförändringar, pedagogik Tidiga intensiva pedagogiska insatser Medicinering Ingen medicinering för flertalet Symtomatisk vid behov atypisk neuroleptika, antiepileptika, SSRIs, centralstimulantia, litium Fysisk aktivitet Medvetenhet om "sensorisk känslighet" (reducera oväsen, vissa ljud, lukter etc.) Långsiktigt stödbehov Autism relativt vanligt Autism livslångt tillstånd - även om inte alla behöver livslång stöd Ca. 0.3-0.5% av alla kommer att behöva stöd stor del av livet Många av dessa har sammansatta problem Aspergers syndrom utveckling: Data saknas: Helt bra till mycket dåligt Hur går det? Stora variationer Basala problem kvarstår, om än förändrade Bättre med tidig diagnos Ökad mortalitet hos viss, fra. om förenat med medicinskt tillstånd Hög förekomst av sekundära psykiatriska problem En person med ADHD eller ett autismspektrumtillstånd (lärdom från vuxna) Vill bli respekterad, accepterad, förstådd för den man är inte botad Har ingen sjukdom, störning man fungerar på ett annorlunda sätt. Vill ha hjälp men inte bli omhändertagen, föremål för insatser Vill ha hjälp att ta makten över sitt liv Onormal? Får en diagnos är inte normal? Ingen människa normal! Vissa har specifika problem! Ingen är sin diagnos autist, ADHD-barn, dyslektiker, språkstörd lika lite som CP De individuella skillnaderna mellan olika personer med autism kan vara lika stor som mellan en normal och en som har autism 8

Enorm kunskapsutveckling men vi vet inte allt Vetenskapssamhället enigt om att dessa diagnoser finns men nuvarande definitioner speglar vad man visste igår att de har en biologisk grund men att det finns många olika orsaker till samma symtomkomplex sociala förhållanden har stor betydelse för hur problemen kommer till uttryck att berörda personer behöver hjälp men insatser måste vara anpassade till individen att de inte går över men ser mycket olika ut hos samma person över tid att diagnoser/problem är överlappande Det räcker inte med sunt förnuft!! Först då man vet vad ADHD resp. autism innebär förstår de bakomliggande kognitiva svårigheterna Översikt, ny kunskap Associerat med mental retardation 15% (80%) Associerat med epilepsi 5-10% (35%) Associerat med annat tillstånd 5% (25%) Vanligt med pre- och perinatala riskfaktorer Pojkar / flickor 2-4:1 Vanligt med syn-, hörsel- och motoriksvårigheter Genetik Syskon drabbade, klassisk autism 3% Syskon drabbade, någon autismspektrumstörning 10-20% Tvåäggstvillingar, som syskon Enäggstvillingar 60-90% Gener på vissa kromosomer (tex. 2, 6, 7, 15, 16, 17, 18, 22, and X) betydelsefulla Komorbiditet - Autismspektrumstörning förenat med ADHD eller ADHD symtom (hos nästan alla) DAMP Tics och Tourettes syndrom Depression Ätstörningar Självskadande beteende Tvång - OCD Psykotiska" sammanbrott under stress Aspergers syndrom - överlappningar Ätstörningar Missbruk Rättspsykiatriska frågeställningar Personlighetsstörningar Selektiv mutism OCD - tvång Hyperlexi Hög IQ (matematiker?) 9

Behandling vid autism eller ADHD Information och rådgivning (psykopedagogik) Behandling av samtidiga problem Medicinering Samtalskontakter Samverkan med andra verksamheter Anpassningsåtgärder Hjälpmedel Behandlingsinsatser över tid För mig är detta viktigt i stöd och bemötande Att den jag möter vet vad autism/as innebär. Att jag får möjlighet att ha med mig en stödperson/mentor på möten, som tolk som reder ut missförstånd, förklarar vad som sker och hjälper mig att förklara vad jag behöver. Att ni är tydliga och konkreta i er kommunikation och ger mig entydig information. Jag har svårt att förstå underförstådda budskap. Att ni undviker uttryck som nu är du på bättringsvägen och liknande. Jag tolkar språket bokstavligt. Att ni inte ger mig löften som ni kanske inte kan hålla. Att ni respekterar att jag inte vill ha kroppskontakt, t.ex. klappar på axeln. Att ni accepterar att jag inte vill småprata. Att ni undviker frågan: Hur mår du eller andra diffusa frågor. Det är svårt för mig att veta vilka frågor som kräver ett svar. ADHD, AST betydelse för tandhälsovården Inget barn det andra likt måste lära känna det enskilda barnet Olika grupper: Klassisk autism (med utvecklingsstörning) Autism med normalbegåvning ADHD med överaktivitet ADHD, passiv Klarar inte löpande band Behöver stegvis introduktion Specialmottagningar - autismvänlig miljö Orolig för allt nytt, för förändringar Kan inte skapa bilder om framtiden genom att använda tidigare erfarenheter Överaktivitet Får syn på, måste undersöka, pilla på, känna, undersöka, pratar Förståelse för föräldrars situation Detaljer istället för helhet Förstå vad detaljen betyder för helheten Perceptionsstörning Beröring, smak, lukt Ouppfostrade barn Tandborstning Kostvanor Stereotypier Oro utlöser 10

Föräldrar med egna problem Vardagsrutiner, inkl. tandborstning Passa tider 11