Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?



Relevanta dokument
Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Maria Ungdom - Stockholm Maria Ungdom - Stockholm

Barn och ungdomar med missbrukande föräldrar hur ska vi tänka och göra?

Ungdomar - psykisk ohälsa och missbruk vad vet vi och vad kan vi göra?

TIDIG UPPTÄCKT AV RISK- OCH MISSBRUK HOS UNGA Marie Ohm

Framgångsrik behandling vid samsjuklighet och samtidigt missbruk hos unga

Antisociala ungdomar

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Ungdomar och samsjuklighet Hur vet vi vad som är vad?

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Risk- och skyddsfaktorer - ett centralt perspektiv för att förstå antisocial utveckling

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Varmt välkomna till seminariet Tidig uppmärksamhet - Snabba insatser

Rekommendationer om behandling av ungdomar med bruk, missbruk och beroende

Utveckling av kriminalitet bland unga personer. Ungdomsåren. Fokus för föreläsningen. Ungdomsåren & kriminalitet

Missbruk och psykiatrisk samsjuklighet på SiS. Sara Lövenhag Utredare, SiS FoU-enhet Leg. psykolog, med dr

Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Vad är nationella riktlinjer?

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

Praktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Konsekvensbeskrivning och förslag till åtgärder

Barn med psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa bland ungdomar med missbruk. Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik

Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden. Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet.

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

En rimlig teori räcker inte

Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 )

Missbrukspsykologi. S-E Alborn / C. Fahlke

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS.

Missbruk, beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk och beroende i Örebroregionen

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

ADHD-diagnoser hos ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem

Psykisk ohälsa hos ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem. Mikael Dahlberg, IKM, Institutionen för pedagogik och lärande

Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens

Vad är ett långsiktigt och systematiskt ANDT-förebyggande arbete

God samverkan kräver. Regionala utvecklingsplanen för Psykiatri, Beroende. Samverkan FMB Behandling / Stöd

Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan

Rekommendationer om behandling av ungdomar med bruk, missbruk och beroende

ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

SCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint

Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

Identifikation, bedömning, behandling av samsjuklighet

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

Beroende och psykisk samsjuklighet

Gapanalys och kartläggning av uppdaterade Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Landstinget i Värmland

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall

Familjen som skyddande faktor vid suicidalitet. Martin Forster Karolinska Institutet

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Välkommen till. Konferens om cannabis risker och åtgärder

Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?

Ersta Vändpunkten. Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef

5 enkla steg att bota 80 % av dina ångestpatienter

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Bedömning och behandling av missbruk hos ungdomar ANDERS HÅKANSSON, LEG LÄKARE, DOCENT. BEROENDECENTRUM MALMÖ. LUNDS UNIVERSITET.

Barn vars föräldrar är patienter i den slutna missbruks- och beroendevården hur går det i skolan? Anders Hjern

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Behandling vid samsjuklighet

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa

FFT Funktionell familjeterapi

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog

Evidensbaserade metoder, psykosociala: fokus barn & unga

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?

De nationella riktlinjerna. avstamp för evidensbaserad praktik

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk

Bedömning, behandling och e-hälsa för problemspelande

Kartläggning av kompetens och metodanvändning inom missbruks- och beroendeområdet hos personal inom Individ- och familjeomsorgen

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist

Äldre och alkoholberoende Uppsala

Transkript:

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet

Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger när de flesta lär sig konsumera alkohol på en socialt acceptabel nivå utan påtagliga negativa följder eller provar droger enstaka gånger utan intention att fortsätta

det beror på att dessa ungdomar har fler riskfaktorer och färre skyddsfaktorer som samverkar till att öka sannolikheten att de hamnar i eller väljer utvecklingsspår som leder fram till missbruk/beroende

Hur ska man se på risk- och skyddsfaktorer Grunden En grundläggande bestämning av hur risk och skyddsfaktorer ska beskrivas är att de är uppsättningar av individuella särdrag, personliga kvalitéer, erfarenheter och individuella omständigheter som man som människa bär med sig genom livet. Betydelse De påverkar personens sätt att se på sig själv, hur och på vad man tänker, vilka värderingar och attityder man har, ens sätt att kommunicera med omgivningen och på ett mer generellt plan hur man ser på andra människor, företeelser och händelser i ens omgivning.

Hur ska man se på risk- och skyddsfaktorer kontext Individens risk och skyddsfaktorer samspelar med riskoch skyddsfaktorer i individens omgivning. Faktorer som finns utanför individen kan ha karaktären av faktorer som finns hos andra personer som individen interagerar med men också faktorer på mer strukturell nivå som finns i individens livsmiljö. insikt Oftast kan inte individen själv beskriva det som en betraktare skulle uppfatta som risk- och skyddsfaktorer utan dessa faktorer är invävda i personens sätt att vara, tänka och fungera och är sällan direkt tillgängliga för individen själv att reflektera över

Årskonsumtion av ren alkohol (elever årskurs 9) 2000 1500 1000 cl 500 0-2 3 4 Skyddsfaktorer 5 6-8 0-2 3 4 5 6-12 Riskfaktorer 0

Allvarlig brottslighet senaste året (elever årskurs 9) 100 80 0-2 3 4 Skyddsfaktorer 5 6-8 0-2 3 4 5 6-12 Riskfaktorer 60 40 20 0 %

Hur kan det komma sig att dessa faktorer är så starka att de kan bringa människor i fördärvet trots mångas försök att förhindra det men också skapa individer med vad det tycks dåliga förutsättningar som tycks klara av utveckla en hög funktionsnivå

Vi börjar med våra gener Vi vet att missbruk/beroende har en stark genetisk komponent som ger sårbarheter Men vad vi är med om under vår uppväxt är avgörande för om och hur vi utvecklar ett missbruk eller andra problem

Mekanismen hur gener i samverkan med miljö utvecklar risk och skyddsfaktorer som sedan ökar sannolikheten att vi hamnar i vissa utvecklingsvägar beskrivs av epigenetiken

Epigenetik Generna ger oss en ram att utvecklas inom Beroende på vad vi utsätts för förändras genernas uttryck Genom att koda in i genuttrycket vad vi är med som barn ökar organismens överlevnadschanser som vuxen När organismen utsätts för substanser sker en ny epigenetisk utveckling Epigenetiska uttryck är stabila via celldelning

Kan epigenetiska uttryck förändras med hjälp av behandling? Conclusion: Our results show for the first time in vivo an association between traumatic stress and DNA breakage; they also demonstrate changes at the molecular level, i.e., the integrity of DNA, after psychotherapeutic interventions Effects of Psychotherapy on DNA Strand Break Accumulation Originating from Traumatic Stress, Morath J. et al 2014, Psychotherpy and Psychosomatics

Samsjuklighet hos ungdomar med missbruk

Graden av samsjuklighet bland ungdomar i normalpopulation 60% av alla ungdomar som har substansproblem, missbruk eller beroende möter samtidigt kriterierna för minst en psykiatrisk störning Armstrong & Costello, 2002

Vad kommer först? I en överväldigande majoritet av fallen uppträder symptomen på det psykiatriska tillståndet långt före första användandet av alkohol eller droger Förekomsten av uppförandestörning ökar risken för att senare utveckla ett missbruk/beroende alldeles särskilt Costello, Erkanli, Federman, & Angold, 1999 Disney, Elkins, McGue, & Iacono, 1999; Lewinsohn, Hops, Roberts, Seeley, & Andrews, 1993

Samsjuklighet hos ungdomar En viktig insikt med missbruk Ungdomar med tidiga missbruksproblem är högriskindivider och har oftast/nästan alltid omfattade problem inom en rad områden bland dem är samsjukligheten med psykiatriska tillstånd upp till 90% Bland vuxna missbrukare är samsjukligheten runt 50% - varför då? I den gruppen har tillkommit personer som utvecklar missbruket i vuxen ålder som inte har psykiatriska problem

missbrukande ungdomar Samsjuklighet med missbruk och andra psykiatriska sjukdomar och tillstånd i vuxen ålder Depression Ångeststörningar Antisocialitet Begåvnings handikapp Organisk hjärnskada De med tidig debut och omfattande substansanvändande i tonåren Bipolär störning Psykopati ADHD Schizofreni

Exempel på en riskfaktor Hur ser verbal begåvning ut i ett kliniskt material av ungdomar

Verbal begåvning (MU-flickor) 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% < 5 6-8 9-11 12-14 >15

Verbal begåvning (MU-pojkar) 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% < 5 6-8 9-11 12-14 >15

Det finns mera att fundera över

Låg begåvning i barndomen är förknippad med psykiatriska diagonser så som schizofreni, depression och ångest som vuxen Batty et al. 2005; Koenen et al. 2009; Zammit et al. 2004

Data från the Dunedin Multidisciplinary Health and Development Study Koenen et al. 2009

missbrukande ungdomar Samsjuklighet med missbruk och andra psykiatriska sjukdomar och tillstånd i vuxen ålder Depression Ångeststörningar Antisocialitet Begåvnings handikapp Organisk hjärnskada De med tidig debut och omfattande substansanvändande i tonåren Bipolär störning Psykopati ADHD Schizofreni

Någon gång vårdats inneliggande med schizofrenidiagnos som huvuddiagnos 9,0% 8,0% 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% 8,3% 6,3% 4,3% 4,5% 0,8% 1,3% Kontroll Ej problem Problem Kontroll Ej problem Problem Kvinnor Män

Samsjuklighet 180 ungdomar aktuella på Maria Ungdom - Sthlm Livstid Pojkar Flickor Psykiatrisk diagnos inklusive missbruksdiagnoser Psykiatrisk.diagnos exklusive missbruksdiagnoser Någon missbruks/ beroendediagnos Alkoholmissbruk/ beroendediagnos Narkotikamissbruk/ beroendediagnos 85% 92% 82% 90% 57% 59% 48% (15) 44% (15) 37% (15) 36% (15)

Samsjuklighet 180 ungdomar aktuella på Maria Ungdom - Sthlm Pågående Pojkar Flickor Psykiatrisk.diagnos inklusive missbruksdiagnoser 74% 73% Psykiatrisk.diagnos exklusive missbruksdiagnoser Någon missbruks/ beroendediagnos Alkoholmissbruk/ beroendediagnos Narkotikamissbruk/ beroendediagnos 67% 67% 41% 38% 27% 30% 20% 20%

De fem vanligaste psykiatriska problemen hos MU-ungdomar Livstid Pojkar Flickor Depression 40% 64% Uppförandestörning 63% 44% Fobier 17% 48% Ätstörningar 2% 22% Paniksyndrom 4% 20%

P-faktor?

missbrukande ungdomar Samsjuklighet med missbruk och andra psykiatriska sjukdomar och tillstånd i vuxen ålder P-Faktor? Depression Ångeststörningar Antisocialitet ADHD Psykopati Organisk hjärnskada De med tidig debut och omfattande substansanvändande i Begåvnings tonåren handikapp Bipolär störning Schizofreni

Behandling

hur ska vi tänka risk- och skyddsfaktorer på samhälls-, grupp-, familje- och individnivå samverkar komplext. många risk- och skyddsfaktorer är gemensamma för utveckling av brottslighet, missbruk och psykisk ohälsa ingen enskild faktor vare sig nödvändig eller tillräcklig vi behöver tänka och intervenera lika mångfacetterat som problemet är...

Är svensk missbruksvård för ungdomar effektiv?

Uppföljning av 180 ungdomar på Maria Ungdom i Sthlm Vid 5-års uppföljning var den faktor som bäst predicerade fortsatta missbruksproblem att man fått behandling på MU

Hur ska vi ta det vidare?

övergripande princip insatser/intervenioner/vård skall inriktas på att få bort riskfaktorerna eller minska betydelsen av dom samt stärka eller tillskapa skyddsfaktorer Detta sker genom mobilisering av närsamhällets samtliga resurser och ska ske så tidigt som möjligt helst i barnaåren

Hur ska vi tänka intervention Egocentrisk vs kontextuell modell S Egocentrisk R R R R S S

Konsekvenser för interventioner Alla former av interventioner måste justeras till den funktionella nivån för varje klient/patient underlåtenhet att så göra ökar substantiellt risken för behandlingssammanbrott/misslyckande Det finns lite rum för en klinisk praktik som bara inbegriper ett standardprogram för diagnosgrupper/klientgrupper

Behandling 2.0 Mål - Öka funktionsnivån och hitta magnetremsan Hur - övergripande: Fokus på risk och skydd skapa staket Fokus på egenvård, ansvar och värderad riktning kontextuell psykologi Fokus på konkreta livsfärdigheter Hur i praktik Bedömning av risk/skyddsfaktorer Konkreta utvärderingsbara insatser för R/S-faktorer Terapeuter fungerar som koordinatorer/behandlingsledare/handledare Systematisk färdighetsträning med psykopedagogik som bas

Socialstyrelsens (nya) riktlinjer för behandling av ungdomar med bruk/missbruk/beroende

Förutsättningar Vänder sig till beslutsfattare och policypersoner Vetenskapligt underlag har tagits fram och bedömts enligt GRADE En prioriteringskommittée har beslutat om hur olika insatser skall prioriteras som sedan utmynnat i rekommendationer på en skala från 1-10, samt icke-göra och fou

Ungdomar - riktlinjer Tillstånd: Användning, missbruk eller beroende av alkohol eller narkotika hos ungdomar under 18 år Åtgärd: Kort intervention (inklusive MI och MET) Rekommendation 3

Ungdomar - riktlinjer Rad: I02 Tillstånd: Användning, missbruk eller beroende av alkohol eller narkotika hos ungdomar under 18 år Åtgärd: MET och KBT (5, 7 eller 12 sessioner) Rekommendation 3

Ungdomar - riktlinjer Rad: I03,104, 105 Tillstånd: Användning, missbruk eller beroende av alkohol eller narkotika hos ungdomar under 18 år Åtgärd: Brief Strategic Family Treatment (BSFT), Funktionell familjeterapi (FFT) samt Multidimensionell familjeterapi (MDFT) Rekommendation 3

Ungdomar - riktlinjer Rad: I06 Tillstånd: Användning, missbruk eller beroende av alkohol eller narkotika hos ungdomar under 18 år Åtgärd: Multisystemisk terapi (MST) Rekommendation 4 Vidare kan HAP (ungdomsversionen) erbjudas som behandling (konsensus)

TACK!