VASA STADS BOKSLUT
BOKSLUT Vasa stads ekonomisektor Stadsstyrelsen 31.3.2015
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Stadsdirektörens översikt 1 I VERKSAMHETSBERÄTTELSEN 1. VASA STADS FÖRVALTNING 3 1.1 Stadens organisation 3 1.2 Stadens förvaltning 4 1.3 Stadens personal 6 2. VÄSENTLIGA HÄNDELSER I VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN 8 2.1 Den allmänna ekonomiska utvecklingen 8 2.2 Utvecklingen inom kommunalekonomin 8 2.3 Väsentliga förändringar i Vasas verksamhet och ekonomi 15 2.4 Uppskattning av de mest betydande riskerna och osäkerhetsfaktorerna 18 2.4.1 Skaderisker och risker till följd av verksamhetsavbrott 18 2.4.2 Finansieringsrisker 19 2.4.3 Miljörisker 19 2.5. Bedömning av den sannolika utvecklingen framöver 19 3. ORDNANDET AV DEN INTERNA KONTROLLEN 21 3.1 Stadsstyrelsens redogörelse för ordnandet av den interna kontrollen 21 3.2 Ordnande av den interna revisionen 23 3.3 Helhetsbedömning av riskhanteringens och den interna kontrollens nuläge samt utvecklingsåtgärder under ekonomiplaneringsperioden 23 4. RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTATANALYS 25 4.1 Resultaträkning och nyckeltal 25 4.2 Resultaträkningens intäkter 26 4.2.1 Verksamhetsintäkter 26 4.2.2 Skatteinkomster 26 4.2.3 Statsandelar 27 4.2.4 Finansieringsintäkter 27 4.3. Resultaträkningens kostnader 28 4.3.1 Verksamhetskostnader 28 4.3.2 Finansiella kostnader 28 4.4 Verksamhetsbidrag och årsbidrag 28 5. FINANSIERING AV VERKSAMHETEN 30 5.1 Finansieringsanalys och nyckeltal 30 6. DEN FINANSIELLA STÄLLNINGEN OCH FÖRÄNDRINGAR I DEN 32 6.1 Balansräkning och nyckeltal 32 6.2 Balansräkningens struktur 34 7. TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER 35 8. KOMMUNKONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI 36 9. KOMMUNKONCERNENS BOKSLUT 42 9.1 Koncernresultaträkning och nyckeltal 42 9.2 Finansieringsanalys för kommunkoncern 43 9.3 Koncernbalansräkning och nyckeltal 44 9.4 Väsentliga skillnader mellan stadens balans och koncernbalansen 45 10. BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT 46
II BUDGETUTFALL 1. UPPFYLLANDE AV MÅLEN 47 1.1 Mål för verksamheten som är bindande i förhållande till fullmäktige 47 1.2 Uppnående av målen som ställts på affärsverken 47 1.3 De centrala dotterbolagens mål och uppfyllandet av dem 48 Utfallssituationen gällande målen för verksamheten vilka är bindande i förhållande till fullmäktige 31.12. 49 2. EKONOMISKT UTFALL 55 2.1 Driftsekonomidelens utfall 55 Förvaltningarnas verksamhetsberättelser 56 2.2 Resultaträkningsdelens utfall (staden utan affärsverk) 147 2.3 Investeringsutfall (staden utan affärsverk) 150 2.4 Utfallet för finansieringsdelen (staden utan affärsverk) 151 2.5 Sammandrag av utfallet för anslag och inkomstuppskattningar 152 2.5.1 Driftsekonomidelen 152 2.5.2 Investeringsdelen 155 2.6 Nettoenheternas ekonomiska utfall 158 2.7 Sammanfattning av anslagsöverskridningar 165 III BOKSLUTSKALKYLER Resultaträkning 168 Finansieringsanalys 169 Balansräkning 170 Koncernresultaträkning 172 Finansieringsanalys för kommunkoncern 173 Koncernbalansräkning 174 Resultaträknings - sammanställning 176 Finansieringsanalys - sammanställning 177 Balansräknings - sammansättning 178 IV BILAGEUPPGIFTER Noter för uppgörande av bokslutet 183 Resultaträkningens bilageuppgifter 184 Balansräkningens bilageuppgifter 186 Bilageuppgifter angående säkerheter och ansvarsförbindelser 190 Bilageuppgifter angående personalen 192 Koncernbokslutets noter 193 Förteckning över använda bokföringsböcker 200 V AFFÄRSVERKENS BOKSLUT Affärsverkens inverkan på resultatet 202 Affärsverkens inverkan på finansieringen 203 Affärsverkens inverkan på balansräkningen 204 Österbottens räddningsverk Vasa Regionala Företagshälsovård Vasa Hamn Vasa Hussektor Vasa Vatten
1 Stadsdirektörens översikt År präglades av både fortsatta och fördjupade landsomfattande och lokala ekonomiska problem. Året var samtidigt ett år fyllt av strukturella utredningar. Behovet av strukturella reformer och därtill anknytande strategiska avsikter kom fram inom kommunfältet bland annat genom utredningarna gällande statsandelssystemet och revidering av kommunallagen, kommunstruktur- och vårdreformen. Trots att man på nämnda reformer har satsat mycket tid och pengar, finns ingen tillräckligt snabb vändning i sikte i fråga om de funktionella reformerna, genom vilka man skulle kunna svara mot det allt snabbare växande ekonomiska hållbarhetsunderskottet. Den offentliga ekonomins finansieringsgrund har försvagats snabbare och kraftigare än prognostiserat. Hela landets situation återspeglar sig också i Vasa, fastän Vasa och Vasaregionen tack vare framgångarna inom sitt exportinriktade energikluster har klarat av lågkonjunkturen bättre än de flesta andra regioner. I alla undersökningar under den senaste tiden, där man på ett mångsidigt sätt utvärderar regionernas konkurrenskraft, har Vasa fortsättningsvis placerat sig bland de bästa i landet. Å var också för staden ett år med kraftig tillväxt. Befolkningstillväxten var över en procent i och med att folkmängden ökade med 680 invånare. Staden genomförde investeringar för 46,7 miljoner euro. De viktigaste investeringarna gjordes inom småbarnsfostran och grundläggande utbildning. Infrastruktur på nya bostadsområden anlades i Sundom och Gerby. Stadskoncernen fick nya aktörer, då hamnfunktionerna, laboratoriefunktionerna och teaterkvarterets parkeringsverksamhet bolagiserades. Stadens skatteinkomster ökade år bara 0,4 % jämfört med föregående år. Kommunalskatten ökade med 2,3 %, men samfundsskatteredovisningarna sjönk med 16,7 %. Ökningen i serviceproduktionens verksamhetsutgifter var 1,2 %. Tack vare de fastslagna sparåtgärderna sjönk stadens personalkostnader med 0,7 % från bokslutet år 2013. Lånestocken var i slutet av året 212,8 miljoner euro, varvid ökningen under året var 17 %. Statsandelarna som staden erhöll minskade med 2,2 miljoner euro. Årsbidraget var 3,1 miljoner euro, varvid de internt tillförda medlen inte räckte till för finansiering av investeringarna. Man har reagerat på situationen genom att man under året har satt i gång ett eget omfattande ekonomiskt balanseringsprogram inom staden, som omfattar både personalbesparingar, strukturella reformer och granskning av investeringsgraden. Programmet kommer att pågå flera år för att utgifter och inkomster ska fås i balans. Staden minskade under räkenskapsperioden sin personalresurs med 118 årsverken och personalutgifterna med nästan 5 miljoner euro från den budgeterade nivån. Samtidigt kunde man också åstadkomma betydande besparingar inom köpservicen, om inte specialsjukvårdens köpservice beaktas. På basis av Vasa stads förslag beslöt förvaltnings- och kommunminister Henna Virkkunen i mars förordna att en särskild kommunindelningsutredning ska genomföras gällande kommunerna Storkyro, Korsnäs, Laihela, Malax, Korsholm och Vörå samt städerna Kaskö, Kristinestad, Närpes och Vasa. Finansministeriet tillsatte kommunindelningsutredarna Jan-Erik Enestam och Ossi Repo, vilka på basis av sin utredning gav en rapport 30.12., där en sammanslagning av alla 10 kommuner föreslås. Kommunernas ställningstaganden till utredningspersonernas förslag är att vänta i juni 2015.
2 Staden och regionen kom år 2013 med i de av arbets- och näringsministeriet startade tillväxtavtalsförfarandet och INKA-projektet. Tillväxtavtalet är ett avtal mellan regionens aktörer och statens myndigheter gällande de viktigaste utvecklingsprojekten som syftar till att främja regionens tillväxt och livskraft samt näringslivsverksamhetens förutsättningar. Tillväxtavtal ingicks gällande de 12 största stadsregionerna. INKAprojektet (innovativa städer) är för sin del ett utvecklingsprojekt, där Vasa har det nationella ledaransvaret inom temat hållbara energilösningar. Som ett INKA-projekt inleddes under år ett projekt om ett smart elnät i Sundom och samtidigt bereddes projekten för EnergyLab och Wasa Station, för vilka finansieringsbesluten kom i början av år 2015. Då det gäller stadens interna utveckling bör nämnas den omfattande omorganiseringen av stadens administrativa stödtjänster, vars beredning fortskred till beslutsfattande i slutet av året. Samarbetet med Umeå förtätades ytterligare under året inom ramen för det gemensamma hamnbolaget. Allt som allt kan man säga att år innehöll förberedelser för det som är på kommande. Det svaga resultatet i bokslutet utlovar ingen lättnad för de närmaste åren och därför är det viktigt att i fråga om de stora förändringarna följa en konsekvent linje. Besparingar och indragningar är inga lätta lösningar. Sådana gjordes emellertid delvis redan under det gångna året tack vare den duktiga och yrkeskunniga personalen. Stadsdirektör Tomas Häyry
3 1. VASA STADS FÖRVALTNING 1.1 Stadens organisation år Stadens affärsverk : Vasa regionala företagshälsovård, Österbottens räddningsverk, Vasa Hamn, Vasa Hussektor och Vasa Vatten.
4 1.2 Stadens förvaltning Stadsfullmäktige är Vasa stads högsta beslutsfattande organ som ansvarar för stadens verksamhet och ekonomi. Till stadsfullmäktige hör 67 fullmäktigeledamöter. Platserna har fördelats mellan de olika partierna enligt följande: SFP 15, Samlingspartiet 15, SDP 14, Sannfinländarna 8, Vänsterförbundet 4, Centern 4, Gröna förbundet 3, Kristdemokraterna 3 och ryhmä Helin 1. Ahlnäs Anna-Lena (RKP) Ahonpää Markku (SDP) Ala-Kokko Laura (Vihr.) Andrejeff Pirjo (SDP) Axell May-Gret (KD) Berg Kim (SDP) Bertills Anna (RKP) Boucht-Lindeman Helena (RKP) Blomfeldt Ragnvald (RKP) Capova Ivanka (Vihr.) Erickson Sture (RKP) Frantz Hans (RKP) Granfors Ulla (RKP) Heinonen Marko (Kok.) Helin Risto (Ryhmä Helin) Hellman Per (SDP) Hokkanen Heimo (KD) Häkkinen Juha (Kok.) Isomöttönen Vesa (Vas.) Jussila Ville (PS) Karhu Pauli (SDP) Karppi Lauri (PS) Kela Vesa (PS) Keskinen Pasi (Kesk.) Kivimäki Jorma (SDP) Kiviranta Marjatta (SDP) Kloo Barbro (RKP) Koski Susanna (Kok.) Kujanpää Raija (Kok.) Kullas Johan (RKP) Kumpula-Natri Miapetra (SDP) Laaksoharju Kalervo (KD) Lahti Daniel (Kok.) Lehto Anneli (Vas.) Lehto Taina Inkeri (Vas.) Miettinen Arja (SDP) Moisio Harri (Vas.) Mäkynen Jukka (PS) Mäkynen Matias (SDP) Mäntymaa Markku (Kok.) Niemi-Iilahti Anita (SDP) Nybacka Mikko (Kesk.) Ollila Mauri (PS) Pastuhov Kari (Kok.) Pääjärvi-Myllyaho Riitta (Kok.) Rapo Seppo (Kok.) Rauhala Raimo (SDP) Rintamäki Anne (Kesk.) Rintamäki Merja (Kesk.) Risberg Pentti (Kok.) Rundgren Salla (Kok.) Ruostetoja Tapio (SDP) Salovaara-Kero Anne (RKP) Silander Juha (Kok.) Simons Eeva (Vihr.) Skåtar Kaj (RKP) Sorvari Kim (PS) Stenman Kristina (RKP) Strand Joakim (RKP) Teppo Erkki (SDP) Tolppanen Maria (PS) Tulimaa Leena (Kok.) Vahtera Matti (PS) Viinamäki Anne-Marie (Kok.) Välimäki Laura (Kok.) Wägar Lars-Erik (RKP) Öhman Thomas (RKP) Som stadsfullmäktiges ordförande fungerade under år Joakim Strand, som I vice ordförande Arja Miettinen och som II vice ordförande Markku Mäntymaa. Under året ordnades 9 sammanträden. Bokslutet och utvärderingsberättelsen för år 2013 godkändes 16.6. och budgeten för år 2015 godkändes 10.11.. Stadsstyrelsen har i uppgift att leda Vasa stads förvaltning och verksamhet i enlighet med de grunder som stadsfullmäktige godkänt. Till stadsstyrelsen hör 15 ledamöter: Ahlnäs Anna-Lena (RKP) Frantz Hans (RKP) Katajamäki Jorma (VAS) Kiviranta Marjatta (SDP)
5 Kujanpää Raija (Kok.) Mäkynen Jukka (PS) Mäkynen Matias (SDP) Niemi-Iilahti Anita (SDP) Ollila Mauri (PS) Pastuhov Kari (Kok.) Rapo Seppo (Kok.) Rintamäki Merja (Kesk.) Salovaara-Kero Anne (RKP) Viinamäki Anne-Marie (Kok.) Wägar Lars-Erik (RKP) Som stadsstyrelsens ordförande fungerade Seppo Rapo, som I vice ordförande Anita Niemi-Iilahti och II vice ordförande Hans Frantz. Föredragande i stadsstyrelsen var stadsdirektör Tomas Häyry, bildningsdirektör Christina Knookala, vård- och omsorgsdirektör Jukka Kentala och teknisk direktör Markku Järvelä. Stadsstyrelsen sammanträdde under året 28 gånger. Underställd stadsstyrelsen fungerar två sektioner: Planeringssektionen och allmänna sektionen. Planeringssektionen sammanträdde 15 gånger under år och allmänna sektionen 10 gånger. Till sektionerna hörde under år följande ledamöter: Planeringssektionen Boucht-Lindeman Helena (RKP) Capova Ivanka (Vihr.) Kujanpää Raija (Kok.), pj Laaksoharju Kalervo (KD) Laine Kari (SDP) Niemi-Iilahti Anita (SDP), vpj Ollila Mauri (PS) Rautonen Markku (Kok.) Rintamäki Merja (Kesk.) Skåtar Kaj (RKP) Wägar Lars-Erik (RKP) Allmänna sektionen Katajamäki Jorma (Vas.) Kiviranta Marjatta (SDP), vpj. Kivimäki Jorma (SDP) Kloo Barbro (RKP) Kullas Johan (RKP) Mäkynen Jukka (PS) Rundgren Salla (Kok.) Viinamäki Anne-Marie (Kok.) Wägar Lars-Erik (RKP), pj. Nämndernas och direktionernas uppgift är att leda verksamheten och ekonomin inom sina verksamhetsområden för uppnåendet av de mål som fullmäktige uppställt. År fanns det sammanlagt 13 nämnder och 9 direktioner inom staden. Nämnder Centralvalnämnden Revisionsnämnden Lillkyros områdesnämnden Social- och hälsovårdsnämnden Nämnden för småbarnsfostran och grundläggande utbildning Utbildningsnämnden för andra stadiet Fritidsnämnden Kultur- och biblioteksnämnden Museinämnden Teater- och orkesternämnden Byggnads- och miljönämnden Tekniska nämnden Vasaregionens avfallsnämnd Direktioner Direktionen för läroavtalsväsendet Direktionen för Vaasan työväenopisto Direktionen för Vasa arbetarinstitut Direktionen för affärsverket Österbottens räddningsverk Direktionen för Työpaja Arpeeti Direktionen för affärsverket Vasa Regionala företagshälsovård Direktionen för affärsverket Vasa Hamn Direktionen för affärsverket Vasa Hussektor Direktionen för affärsverket Vasa Vatten Kommittéerna har stadsstyrelsen valt för att sköta och förbereda vissa uppgiftsområden. Utöver ledamöterna i ovan nämnda kommunala organ är även uppgiftsområdenas ledande tjänsteinnehavare samt föredragande tjänsteinnehavare redovisningsskyldiga.
6 1.3 Stadens personal Antalet ikraftvarande anställningsförhållanden den sista dagen år var 6 184 (6 212 år 2013), varav 4 686 (4 727) ordinarie anställda och 1 498 (1 485) visstidsanställda. I antalet ordinarie personal är alla personer i ordinarie anställningsförhållande med, fastän vederbörande personer skulle ha tjänstledighet/arbetsledighet. Till den vissanställda personalen hör alla anställningsförhållanden som ingåtts för en viss tid, inklusive alla timlärare. I de ovan nämnda siffrorna ingår också personer anställda med sysselsättningsmedel. Dessa uppgick i slutet av året till 79 (136). I siffrorna ingår inte Österbottens räddningsverks s.k. halvordinarie brandmän i bisyssla 510 (486). Mängden anställningsförhållanden 31.12. beskriver inte direkt den genomsnittliga personalresursen som har stått till förfogande för serviceproduktionen under hela året. I siffrorna ingår både de vid årets slut på diverse ledigheter varande personerna och deras vikarier. Antalet årsverken, om lärarna inte medräknas, var 4 770 (4 905). I summan ingår sysselsatta. Personalmängden enligt uppgiftsområde 2013- presenteras i bokslutets noter. Det totala antalet anställda 31.12. var 28 personer mindre än i slutet av år 2013. Antalet fast anställda har minskat med 41 och visstidsanställda har ökat med 13. Minskningen bland den ordinarie personalen beror på åtgärder för minskande av personalkostnaderna i enlighet med stadens sparkrav. Personal mängd enligt förvaltning Social- och hälsovårdsväsendet 2000 1729 1719 1641 1500 Bildningsväsendet 2000 1887 1919 1500 1806 1000 500 519 544 593 1000 500 827 784 764 0 2013 2012 0 2013 2012 2000 Tekniska sektorn 2000 Övriga 1500 1500 1000 699 707 668 1000 500 0 90 105 111 2013 2012 500 0 371 382 343 62 52 54 2013 2012 Ordinarie Visstidsanställda Antalet anställda beskrivs i de vidstående tabellerna enligt förvaltningsområde. Social- och hälsovårdsväsendet består av områdena hälsovårdsservice, hem- och anstaltsvård, socialarbete och familjeservice, förvaltning och ekonomi och Vasa Regionala Företagshälsovårds personal. Till bildningsväsendet hör utbildnings-, biblioteks-, kultur-, fritids-, musei-, orkester- och teaterväsendet. Till tekniska sektorn hörde gatusektorn, fastighetssektorn, byggnadstillsynen, teknisk service, Vasa Matservice, Vasa Hamn, Vasa
7 Städservice, Vasa Hussektor, Vasa Vatten, Vasaregionens avfallsnämnd, Samservicen och miljöväsendet. Till gruppen övriga hör centralförvaltningen, revisionsväsendet och Österbottens räddningsverk. Lönernas och arvodenas totalsumma uppgick år till 200 milj. euro, varav driftsekonomidelens löner var 199 milj. euro och investeringsdelens löner 1,0 milj. euro. Av den ordinarie personalen var 77,6 % (78,7 % 2013) kvinnor och 22,4 % (21,3 %) män. Av den visstidsanställda personalen var 77,7 % (77,8 %) kvinnor och 22,3 % (22,2 %) män. Hela personalens genomsnittsålder år var 45,2 år (44,1 år 2013). Den ordinarie personalens genomsnittsålder var 47,7 år (46,1 år) och för den visstidsanställda personalen 39,1 år (37,1 år). En personalrapport uppgörs separat, där bl.a. mängden och kvaliteten vad gäller personalresurserna samt de uppnådda resultaten beskrivs.
8 2. VÄSENTLIGA HÄNDELSER I VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN 2.1 Den allmänna ekonomiska utvecklingen. De ekonomiska svårigheterna har fortsatt år. Den ekonomiska utvecklingen släpade efter de flesta länderna i euroområdet och BNP är fortfarande drygt fem procent lägre än strax innan den internationella finanskrisen började år 2008. Den ekonomiska politiken i Finland står inför svåra frågor. Val ska träffas i en situation, där osäkerheten inom den internationella ekonomiska utvecklingen har ökat, Finlands kostnadsnivå är högre än konkurrenternas, den externa balansen har försämrats och tillväxtutsikterna på lång sikt är svaga. Mängden befolkning i arbetsför ålder minskar snabbt och åldringarnas andel ökar. Det innebär att åldrandet bland befolkningen ökar behovet av omsorgs- och hälsovårdsservice. Det strukturpolitiska programmet har framskridit långsamt. Pensionsreformen minskar hållbarshetsunderskottet, men samtidigt ökar den sämre utgångssituationen och den långsammare ekonomiska utvecklingen hållbarhetsunderskottet, så att det i budgeten för den offentliga ekonomin ännu finns ett underskott på cirka fyra procent. Den offentliga ekonomins hållbarhetsunderskott visar hur mycket den offentliga ekonomins finansieringsrest omedelbart borde förbättras för att de offentliga inkomsterna ska räcka till för att täcka de kommande utgifterna utan att skuldgraden stiger över 60 %. Löneuppgörelsen år 2013 var viktig för att stävja ökningen i kostnadsnivån. Strukturreformer som förbättrar tillväxtförutsättningarna behövs, t.ex. reformen av social- och hälsovårdsservicen, genom vilken kostnadsökningen kan hanteras och produktiviteten förbättras. Reformernas inverkningar kommer emellertid till stor del först efter flera år. Utgiftsinbesparingar kan inte undvikas, eftersom inkomstbasen för den offentliga ekonomin ser ut att ha försvagats för en lång tid och den totala skattegraden i Finland är exceptionellt hög. Den sammanräknade reella inkomsten som står till löntagarnas förfogande, d.v.s. köpkraften uppskattas ha minskat med 0,6 % år, andra året i följd. Minskningen av köpkraften har påverkats av den sämre sysselsättningssituationen, den långsammare förtjänstutvecklingen samt skattehöjningarna. Trots statens snabba skuldsättningstakt har Finland bevarat sin goda ställning på statslånemarknaden. Kreditklassificeraren Standard & Poor s sänkte i oktober kreditklassificeringen för Finska staten med ett steg. Sänkningen av kreditklassen har tillsvidare inte direkt påverkat statens kreditmöjligheter och ränta. (Källa: Finlands bank) 2.2 Utvecklingen inom kommunalekonomin Kommunsektorn befinner sig mitt i stora förändringar och förväntningar. Statsandelsreformen, förnyandet av kommunallagen, vårdreformen, det strukturpolitiska programmet samt ändringen av kommunstrukturen har varit under beredning samtidigt. Även år 2015 kommer att vara mycket utmanande. Kommunernas finansiella ställning kommer att försvagas med cirka 220 miljoner euro och statsandelsnedskärningarna medför svårigheter för kommunerna, då pengar saknas men servicen ska ordnas. Ungefär en tredjedel av kommunerna, totalt 98 kommuner, har reagerat på de försämrade skatteinkomsterna och statsandelsnedskärningarna genom att höja sina skattesatser för år 2015. Den genomsnittliga vägda kommunalskattesatsen är nu 19,84 %. Skillnaden mellan den lägsta och högsta har redan blivit 6,0 procentenheter.
9 Enligt nuvarande uppskattningar förutspås en långsam återhämtning för den ekonomiska tillväxten, som leder till att utvecklingen av kommunernas skatteinkomster också i fortsättningen kommer att vara anspråkslös. Men kommunernas verksamhetsutgifter ökar fortsättningsvis jämnt i och med att förändringen i åldersstrukturen ökar servicebehovet. Beroende på det här räcker kommunernas inkomstfinansiering inte till för att täcka investeringarna och skuldsättningen är fortsättningsvis kraftig. Skillnaderna kommunerna emellan i fråga om den ekonomiska utvecklingen hotar att öka ytterligare. Med tanke på hela den offentliga ekonomin är det av yttersta vikt att skapa balans mellan kommunens inkomster och utgifter. Balans i den kommunala ekonomin uppnås dock inte enbart genom höjda skatter, större produktivitet eller nya verksamhetsformer och strukturer inom offentliga sektorn. I fortsättningen måste kommunernas uppgifter och skyldigheter minskas och deras inkomstbas utvidgas. Om grunden i den kommunala ekonomin stärks genom kontroll över utgifterna och en bredare skattebas stöds också den övriga ekonomiska tillväxten. Målet för det strukturpolitiska programmet är att minska kommunernas uppgifter och skyldigheter och effektivisera verksamheten med totalt två miljarder euro, varav kommunerna och staten ansvarar för hälften var. Enligt nuvarande uppskattningar motsvarar statens åtgärder för att minska kommunernas uppgifter och skyldigheter inte målen i det strukturpolitiska programmet, utan blir cirka en tredjedel under den eftersträvade miljarden euro. Kommunerna däremot överträffar sitt miljardmål Kommunernas situation är nu i flera avseenden mycket osäker och även flera samtidiga reformer påverkar kommunernas verksamhet och ekonomi. Då den ekonomiska tillväxten håller sig kring noll, kan ökningen av kommunernas verksamhetsutgifter inte hållas på de tidigare årens nivå. Utmaningarna inom den kommunala ekonomin är stora och syns också i Vasa stad. Anpassningsåtgärderna gällande ekonomin och verksamheten måste fortsätta ytterligare i Vasa. (Källa: Finlands Kommunförbund) Vasas ekonomiska utveckling och befolkning Den färskaste statistiken om antalet arbetsplatser är från år 2012, då det fanns 38 054 arbetsplatser i Vasa. Under 2000-talet har antalet arbetsplatser ökat med 5 536, dvs. i genomsnitt med 426 per år. Tillväxten har alltså varit kraftig. År 2012 blev ökningen i antalet arbetsplatser liten. Antalet arbetsplatser i Vasa stad ökade med 27 och i Vasaregionen med 7. Under de senaste åren har utvecklingen i Vasa dock varit mycket gynnsam jämfört med de övriga städerna och regionerna i landet. På regionnivå var ökningen i antalet arbetsplatser den 7:e största åren 2005 2012. Vasaregionen är till invånarantalet landets 11:e största stadsregion och Vasa stad landet 15:e största stad. I Vasa stads arbetsplatsstatistik har Vasas och Lillkyros uppgifter räknats ihop under alla år.
10 Granskat enligt näringsgren har ökningen i antalet arbetsplatser varit störst inom de näringsgrenar som har störst antal arbetsplatser under 2000-talet. Vasa är den enda orten i hela landet, där antalet tillverkningsarbetsplatser har ökat betydande (+922). På de flesta andra orter har tillverkningsarbetsplatsernas antal minskat. Minskningen i tillverkningsarbetsplatserna i Vasa åren 2007-2012 beror på konjunkturnedgången 2009, varvid antalet tillverkningsarbetsplatser minskade med 712. Efter det har tillverkningsarbetsplatsernas antal ökat med 119. På grund av statistikcentralens ändring av näringsgrenarna finns från de flesta mindre näringsgrenarna jämförelseuppgifter först från och med år 2007.
11 Av näringsgrenarna är tillverkningsbranschen störst (23,3 % av stadens arbetsplatser), vård och omsorg, sociala tjänster näst störst (18,4 %), handeln tredje störst (9,4 %) och utbildningen (8,5 %) fjärde störst. Dessa fyra näringsgrenar står för nästan 60 procent av Vasas arbetsplatser. Arbetslöshetsgraden i Vasa år var i genomsnitt 10,0 %. Arbetslöshetsgraden steg 1,1 procentenheter jämfört med föregående år. Arbetslöshetsgraden är tredje lägst i jämförelsen mellan de 20 största städerna. Österbottens arbetslöshetsgrad är den lägsta i Fastlandsfinland.
12 Inom en radie på 120 km från Vasa bor 526 000 invånare. Till området hör förutom Vasaregionen Seinäjokis Jakobstads, Karlebys och Umeås stadsregioner. Alla är tillväxtregioner, vilkas sammanräknade befolkningstillväxt var närmare 24 000 invånare åren 2005 2013. Den sammanräknade ökningen i antalet arbetsplatser var närmare 16 000 åren 2005-2012. Inom regionen finns totalt över 55 000 högskolestuderande, av vilka 32 500 finns i Umeå. Tillsammans utgör regionerna ett mycket betydande och framgångsrikt område.
13 I Finland finns 36 stadsregioner. Vasaregionen är elfte störst med sina 112 824 invånare. Regionens befolkningstillväxt är sjunde störst åren 2005-2013. Bland stadsregioner av samma storlek var Vasaregionens befolkningstillväxt näst störst. Seinäjokiregionens tillväxt var tredje störst. Seinäjoki är till invånarantalet den tolfte största regionen. Stadsregionsjämförelserna är meningsfulla därför att städerna har ändrats så att de inte går att jämföra på grund av de kommunsammanslagningar som skett i många områden. Exportindustrin är mycket stark i Vasaregionen och Österbotten. Österbottens andel av värdet på Finlands export var fjärde störst år 2012. Österbotten är till befolkningen det tolfte största landskapet. Exportens värde/invånare är överlägset störst i Österbotten. Vasaregionens energiklusters andel av värdet på exporten från landskapet är mycket betydande. Vasaregionens starka näringsliv syns också som en hög bruttonationalprodukt. Regionen har fjärde högst BNP bland stadsregionerna år 2012.
14 I Vasa bodde 67 001 invånare i slutet av år enligt förhandsuppgifter om invånarantalet. Stadens befolkning har ökat kraftigt under de senaste åren. Befolkningen har ökat med i genomsnitt över 600 invånare per år under de senaste sex åren. Under samma tidsperiod har befolkningen i Vasaregionen ökat med närmare 870 invånare per år. Utöver Vasa ökar befolkningen kraftigt i Korsholm och Laihela. Vasa stads språkliga fördelning är följande (2013): finskspråkiga 46 475 (70,1 %), svenskspråkiga 15 053 (22,7 %) och personer med annat modersmål 4 793 (7,2 %). Antalet finskspråkiga har ökat med 925, antalet svenskspråkiga med 475 och antalet personer med annat modersmål med 3 457 under åren 2000 2013.
15 2.3 Väsentliga ändringar i Vasas verksamhet och ekonomi År var med tanke på befolkningsutvecklingen igen ett år med bra tillväxt. Invånarantalet var 31.12. totalt 67 001 invånare, där ökningen var 680, dvs. drygt en procent i förhållande till föregående år. Social- och hälsovårdsväsendet Under årets lopp bereddes reformen av social- och hälsovårdslagstiftningen enligt de nationella linjedragningarna och å andra sidan även regionalt genom beredning från kommunerna i det nuvarande sjukvårdsdistriktet. Regionalt framskred man i tjänstemannaarbetsgruppen genom att i slutet av året skapa gemensamma linjedragningar om principerna, med vilka social- och hälsovården samt specialsjukvården kan integreras till en funktionell helhet. I fråga om budgetutfallet kan man vara nöjd med resultatet i den egna verksamheten; även i personalutgifterna klarade man av att genomföra de krävda minskningarna i årsverken. Däremot kunde man inte i tillräcklig mån påverka samkommunernas (i synnerhet specialsjukvårdens) utgiftsutveckling med de metoder som fanns tillgängliga inom verksamhetsområdet. Under verksamhetsåret utvidgades kvalitetsarbetet inom sektorn betydande, då förvaltningen erhöll SHQS-kvalitetscertifikat och då kvalitetsarbetet inom sektorn även i övrigt framskred enligt planerna. I bruktagningen av de elektroniska tjänsterna utvidgades tillsammans med utvecklandet av informationssystemen. Sysselsättningsverksamheten och utvidgande av skyldigheterna kunde ses i vardagen inom resultatområdet för socialarbete och familjeservice. Inom socialarbetet utvecklades nya arbetsmodeller med goda resultat. Boendeservicen för personer i mentalvårdsrehabilitering inom psykosocial service samt organisationsändringen som omfattade hela missbrukar- och mentalvårdsservicen låg som specialföremål för utveckling. Man klarade av att svara på barnskyddets skyldigheter, trots den utmananade situationen i fråga om anställda. Omorganiseringen av färdtjänsten inom handikappservicen inleddes som en del av ett mer omfattande utvecklingsprojekt för staden i fråga om ärendet. Även projektet för ordnande av utbildning inom socialbranschen framskred gynnsamt. Servicestrukturreformen inom äldreomsorgen framskred enligt fullmäktiges beslut i fråga om såväl byggande av servicehus för äldreomsorgen som i fråga om övriga överenskomna ändringsprocesser. Likaså gick man in för att verkställa den av Vasa stadsfullmäktige godkända planen för att stöda seniorbefolkningen åren 2016. Under årets lopp gjordes ett omfattande beslut om att verkställa mottagningsverksamheten i hälsostationerna i stadskärnan, undervisningshälsovårdscentralsverksamheten och diabeteskompetenscentret i en ny hälsostation i Vasa. Även inledandet av samjourens verksamhet i oktober var betydande på praktiskt plan. Läkarbristen och dess inriktning på i synnerhet tillgången till vikarier försvårade arrangeringen av verksamheten och förlängde väntetiderna till husläkaren och tandläkarmottagningarna. I fråga om specialsjukvården var oron kostnadsutvecklingen, särskilda åtgärder riktades i synnerhet till arrangemang kring patienter vars vård fördröjts. I fråga om samarbetsområdet Laihela fortsatte verksamheten i huvudsak med de redan etablerade verksamhetsmetoderna. Bildningssektorn Bildningsväsendets verksamhet under år beskriver både servicenätsutredningarna, utvecklingsprojekten, strategiarbetet, sparåtgärderna samt förverkligandet av organisationsoch stödservicereformen. Skapande av en egen strategi för bildningsväsendet var ett av årets fokusområden. Bildningsväsendets strategi baserar sig på Vasa stads strategi Nordens energihuvudstad Flöde för ett gott liv. Verksamhetsområdets strategi fick namnet Nordens mest energiska utbildnings- och kulturstad. Utöver en gemensam strategi för verksamhetsområdet utarbetades separata understrategier för fostrings- och utbildningsväsendet, fritids- och
16 kultursektorn. Därutöver utarbetade de största resultatområdena inom verksamhetsområdet ännu egna strategier. I anslutning till varje strategi preciserades de viktigaste åtgärderna inom varje verksamhetsenhet. Under året fortsatte utvecklingsarbetet för förtätande av bildningsväsendets organisation och samarbetet mellan olika resultatområden intensifierades ytterligare. Inom småbarnsfostran togs en ny modell i användning i augusti. Enligt den indelas småbarnsfostran i fyra geografiska områden: Centrum, Norra, Östra och Lillkyro. Inom den grundläggande utbildningen har man berett en egen organisationsreform. Resultatområdena Österbottens museum, Tikanojas konsthem och Kuntsis museum för modern konst har sammanslagits till ett gemensamt resultatområde. En sammanslagning av teatern och orkestern till ett resultatområde utreddes, men enligt nämndens förslag såg man inte några förutsättningar för en sammanslagning i det här skedet. Vasa yrkesinstitut har gjort strukturella ändringar genom att övergå till ett fyraperiodsystem. Detta har resulterat i att man har bättre kunnat beakta individuella studiestigar samt i praktiken möjliggjort en förkortning av studietiden och en effektivering av genomströmningen. Bildningsväsendets organisationsändring framskred på så sätt att en modell skickades till nämnderna och direktionerna för utlåtande. Vasa stads stödservicereform har framskridit planenligt och ärendet har beretts i många olika arbetsgrupper. En annan viktig åtgärdshelhet i enlighet med strategin var utarbetandet av servicenätsutredningarna. Utredningar har gjorts inom småbarnsfostran, den grundläggande utbildningen samt museiväsendet. Med hjälp av dem strävar man efter att effektivera verksamheten samt optimera servicenätet både ur ekonomisk och funktionell synvinkel. Informationen som fåtts från servicenätsutredningarna var även värdefull vid utarbetandet av genomförandeprogrammet för markanvändningen. Under år gjordes bl.a. följande ändringar i daghemsnätet: daghemmet i Bobäck blev färdigt och Teerenpesä daghem lades ned. Daghemmet Pax som tidigare fungerat som ett köpservicedaghem övergick till staden 1.8. och fick ett nytt namn, Taikametsän päiväkoti. Köpservicedaghemmens platser konkurrensutsattes och de nya avtalen trädde i kraft 1.8.. Planeringen av den grundliga renoveringen av VYI/VAKK:s U-, P-, K-flygel på Sampocampuset framskred. Bildningsväsendets gemensamma utvecklingsprojekt i informations- och kommunikationsteknik, eforum, framskred planenligt och på hösten öppnades det pedagogiska IKT centret som i det här skedet fungerar som ca 50 e-tutors närstödnätverk vid läroanstalter och på nätet. Projektet har lyckats utarbeta en gemensam strategi för bildningsväsendet för utvecklande av informations- och kommunikationstekniken för att användas i undervisningen vid Vasa stads läroanstalter. Utbildning för lärarna och ett tillräckligt stöd, uppdatering av undervisningsteknologin/infrastrukturen samt koordinering av därtill anslutande anskaffningar har kommit bra i gång. En viktig sak har varit förberedelserna inför de kommande digitala studentskrivningarna. Utvecklande av biblioteket i Gerby till en modern inlärningsmiljö har inletts med Utbildningsstyrelsens projektfinansiering. En energiutbildningsstig från småbarnsfostran till högskolenivå har planerats tillsammans med högskolorna och representanter för företagen. Man fortsätter med arbetet år 2015. På andra stadiet medför statens sparkrav stora utmaningar, vilket innebär en anpassning av verksamheten. Antalet studerande strävar man ändå att hålla på samma nivå som tidigare. Åtgärder för en minskning av studieavhopp bör man hitta och undervisningen bör ännu noggrannare än tidigare riktas på områden som är viktiga för Vasaregionen. Omfattande samarbete har gjorts med tredje stadiet, näringslivet och även med konstinstitutionerna. Som
17 en ny samarbetsform inleddes TaiKonakatemia, som innebär att grundläggande konstundervisningens kurser kan räknas till godo på andra stadiet. Verksamheten vid Vasa vuxenutbildningscenter inriktades år på vuxenutbildning av arbetskraft som behövs med tanke på de för Vasaregionen viktiga näringsgrenarna el-, metall-, social- och hälsovården och handel samt på invandrarutbildning. Vuxenutbildningen har understött kompetensutvecklingen hos personer som befinner sig i olika skeden av yrkeskarriären, så att kunnandet motsvarar den föränderliga arbetsmarknadens behov samt individuella behov i karriärutvecklingen. Det fria bildningsarbetet samt kultur- och fritidstjänsterna är lika populära som tidigare. Av kulturevenemangen arrangerades Körfestivalen, LittFest och Konstens natt av olika enheter inom bildningsväsendet och de har alla sin egen stora publik. Alla kulturinrättningar har satsat på publikarbetet och besökarantalen har ökat tydligt. Teatern slog år alla tiders publikrekord: totalt 59 716 besökare. Även orkesterns och museernas besökarantal var på en bra nivå. Likaså var Vasa simhalls besökarantal rekordhöga och simhallen fick till och med erkännande på riksnivå, då den valdes till Årets simhall. Tekniska sektorn Invånarmängden i Vasa ökade med cirka 700 personer och överskred gränsen 67 000 invånare i slutet av året. En kraftigare tillväxt än normalt syntes i form av ett ökat antal lyftkranar. Vasa översköljdes av en våg av flervåningshusbyggande samtidigt som mängden egnahemsbyggande avtog. Tyngdpunkten för bostadsbyggandet har småningom flyttats över till flervåningshus, vilket minskar behovet av att bygga infrastruktur på egnahemsområden. I enlighet med förväntningarna i fråga om stadens tillväxt har den målmedvetna anskaffningen av råmark fortsatt, vilket har främjats av att den skattefria försäljningen fortsatte till årets slut. Trots ökad arbetslöshet finns hoppingivande tecken i och med att staden ingick ett intentionsavtal om utvecklande av Risöområdet med Ikea, Ikano och KPO. Tidigare på sommaren ingicks ett intentionsavtal om utvecklande av busstationsområdet med Lemminkäinen. Genomförande av dessa hyperprojekt fram till slutet av innevarande årtionde kan medföra upp till tusen nya arbetsplatser. Den slutliga domen om stadens totalgeneralplan erhölls från högsta förvaltningsdomstolen. Delvis gynnade beslutet staden trots att en del områden också ogiltigförklarades. Efter fastställandet av totalgeneralplanen pågick utarbetandet av en delgeneralplan för centrum, en delgeneralplan för Lillkyro kyrknejd och en delgeneralplan för Märkenkalls vindkraftspark. I form av detaljplaner har betydelsefulla nya byggprojekt framskridit. Pågående planer som berörde strandbyggande var planen för Vasklottornet, planen för Brändö sund inklusive Smulterö och den länge efterlängtade planen för silorna. När det gäller planerna för centrumområdet var därtill busstationsområdeshelheten under arbete och som ett nytt omfattande område travbaneområdet, vars planläggning fortsätter utgående från en arkitekttävling. Närapå färdiga var de för allmänt behov utarbetade planerna för Klemetsö anläggningsområde, Metviksparken och Nummen koulu. Därtill utarbetades en del planer för bostadsområden samt projektplaner som möjliggör företagsverksamhet. Kommunteknikens totala investeringar uppgick till 9,7 miljoner euro. Ny infra byggdes på området Yttersundom och i Orrnäs medan infra finslipades i Bobäck. En betydande gatunätsförbindelse blev klar när Mellanvägen öppnades för trafik i november. Vasklotbron och Blå vägen-banken i anslutning till den belönades som Årets kommuntekniska prestation i Finland. Också nya grönområden, lekparker och arrangemang som förbättrar trafiksäkerheten förverkligades som vanligt liksom även gatubelysningssanering. Med kollektivtrafikens nya linjearrangemang förbättrades servicen för stadsbor och studerande i området Orrnäs Bobäck, Vasklot och i synnerhet i och med den nya Campuslinjen också i Brändö. Anskaffningen av biogasbaserad materiel inom kollektivtrafiken fördröjdes på grund av en marknadsdomstolsbehandling gällande anskaffning av en gasförädlingsstation.
18 Av de statliga vägprojekten invigdes Smedsby omfartsväg i samband med ett besök av trafikminister Risikko. Vägplaneringen av Förbindelsevägen blev klar och miljökonsekvensbedömningen av Vasa hamnväg framskred i samarbete med Närings-, trafikoch miljöcentralen. Hussektorn använde 3,0 milj. euro till nyinvesteringar och 6,4 milj. euro till grundliga renoveringar medan det totala beloppet för investeringsutgifterna uppgick till 9,4 milj. euro. Av nybyggnadsobjekten färdigställdes Bobäck daghem. Nya betydande objekt som startade var byggarbetena på Lillkyro hälsostation och skolan i Tervajoki. På ca 110 objekt gjordes grundliga renoveringar, varav den största enskilda var en delsanering av Keskuskoulu för 0,75 milj. euro. Vasa Vattens investeringar var 3,0 miljoner euro, av vilket huvuddelen inriktades på saneringsoch nybyggande av nätverk. En förbättring av vattenförsörjningsberedskapen utreddes tillsammans med samarbetsparterna. I sektorns nettoenheter pågick en kraftig våg av centraliseringsutredningar. Vasa Matservice centraliserade beredningsköksverksamheten samtidigt som en liten del av daghemmens kökspersonal övergick till Matservicen. Resultatområdet tillredde under året ca 3,2 miljoner måltider. En centralisering av städningen inom Vasa städservice och social- och hälsovårdsväsendet utreddes och samtidigt övervägdes en fortsättning av utredningen också i fråga om centralsjukhusets städfunktioner. Även utvecklandet av kvalitetssäkringen var central i Städservicens utvecklingsarbete. Vasa Tekniska service fortsatte utredningen av centraliseringen av centrallagret och Vasa sjukvårdsdistrikts lager- och logistikfunktioner. Centralverkstaden valdes tillsammans med två andra enheter till årets arbetsplats inom staden. Byggnadstillsynen och Miljösektorn som fungerar som tillstånds- och övervakningsmyndigheter fortsatte sin målmedvetna och planmässiga verksamhet. Antalet tillstånd för byggande minskade något jämfört med föregående år. Utöver tillståndsförfarandet gav man både inom Byggnadstillsynen och Miljöväsendet service inriktad på en högklassig verksamhet och man ingrep sakligt i motiverade missförhållanden. Hälsoövervakningen inriktades på basis av den uppgjorda planen på över 2000 objekt. Affärsverket Vasa hamn bolagiserades tillsammans med Umeå hamn till Kvarken Ports Ltd. Därtill bolagiserades Vasa miljölaboratorium till Botnia Lab Ab. Den för regionens kommuner gemensamma avfallsnämnden inledde sin regelbundna verksamhet. Vasa stad är värdkommun för nämnden. 2.4 Uppskattning av de mest betydande riskerna och osäkerhetsfaktorerna På kommunens verksamhet inverkar bl.a. risker med verksamheten, finansiella risker och skaderisker. 2.4.1 Skaderisker och risker till följd av verksamhetsavbrott På skaderisker och risker till följd av avbrott i verksamheten har man berett sig genom att försäkra och fondera. Genom att försäkra bereder man sig på bl.a. brandskador i fastigheter och ansvarsskador. Med hjälp av skadefonden har man berett sig på finansiering av följande skador som är på eget ansvar: Skador som drabbat fast och lös egendom Skador till följd av verksamhetsavbrott Ansvarsskador som staden enligt den gällande rätten är ansvarig att ersätta Ersättningsansvar som eventuellt uppstår utgående från borgensförbindelse
19 Beloppet i skadefonden 31.12. är 7,5 miljoner euro. Fullmäktige har 12.3.2007 fastställt stadgarna gällande minimibeloppet för medlen i fonden, förkovrande av fonden och användningen av medlen i fonden. Stadens försäkringar fanns under verksamhetsåret hos försäkringsbolaget Fennia vad gäller lagstadgade försäkringar och hos försäkringsbolaget LokalTapiola vad gäller frivilliga försäkringar. Från och med januari 2011 har staden dessutom kommuninvånarna till godo en frivillig olycksfallsförsäkring för verksamhet som staden ordnar, en s.k. kommuninvånarförsäkring. Ekonomisektorn konkurrensutsatte stadens hela försäkringsskydd våren och hösten 2013 så att de nya försäkringarna trädde i kraft från början av år. Innehållet i försäkringsskyddet hölls i stort sett oförändrat trots byte av försäkringsbolag. 2.4.2 Finansiella risker Av de finansiella riskerna har man under de senaste åren fäst speciell uppmärksamhet på ränterisken. Stadens låneportfölj är till en del bunden till de rörliga räntorna, vilket på lång sikt har konstaterats vara mest förmånligt. Då är det dock svårare att förutse ränteutgifterna och ränterisken är större. Åtgärder har vidtagits för att öka den skyddade andelen genom att ränteswapavtal ingåtts. I slutet av år var ränteswapavtalen sammanlagt sju. I slutet av år var den skyddade delen av låneportföljen ca 57 %. Stadens syn på räntan är att räntenivån fortsättningsvis hålls låg under åren 2015 och 2016. Fastän räntenivån hålls låg, är ränterisken en allt viktigare risk för staden. Hantering av ränterisken kräver allt mera planenlighet och resurser. Under år gjordes en låneportföljsanalys, vilken klart visade att skyddsnivån på stadens lånebestånd måste höjas. 2.4.3 Miljörisker Miljöfaktorer som eventuellt har inverkan på verksamheten och/eller ekonomin är åtgärder föranledda av stängningen av avstjälpningsplatsen i Sunnanvik. Tillståndet för stängning av avstjälpningsplatsen i Sunnanvik beviljades av miljömyndigheterna under år. Bokslutet innehåller en reservering på 2,2 miljoner euro för landskapsarbeten vid avstjälpningsplatsen i Sunnanvik, reserveringens tillräcklighet bedöms under år 2015. Till stängningen av avstjälpningsplatsen i Sunnanvik ansluter sig väsentligt även sanering av de förorenade markområdena på Sunnanviks industriområde. Över de förorenade markområdena på industriområdet gjordes en omfattande utredning år, men först efter en riskbedömning kan en kostnadsberäkning göras för iståndsättandet. En riskbedömning utförs under år 2015. I slutet av år 2008 kom Vasa förvaltningsdomstols beslut om besvären som inlämnats om tillståndet att leda avloppsvatten. De stränga tillståndskraven för beslutet ändrades inte, en kväveborttagning på 70 % året runt ska vara i bruk 1.7.2012. Vasa Vatten har i sin investeringsplan berett sig på de investeringar som miljötillståndet för avloppsvattenrening kräver, investeringarna inföll i planen under åren 2011 2012 och genomfördes under det räkenskapsår som är under behandling. Direktionen för Vasa Vatten lämnade in en ny miljötillståndsansökan 30.6.2013, man väntar på tillståndsbeslutet. 2.5 Bedömning av den sannolika utvecklingen framöver Balansering av ekonomin Vid behandlingen av budgeten för år 2015 i november beslutades också om ett balanseringsprogram för ekonomin. Uppgörandet av balanseringsprogrammet var nödvändigt
20 på grund av den försämrade driftsekonomin och för att dämpa stadens skuldsättning. Som en balanseringsåtgärd för ekonomin i budgeten beslutade fullmäktige om en tilläggsbesparing på ca 5 miljoner euro i personalkostnaderna under år. Målet uppfylldes, men besparingar måste årligen hittas under hela fullmäktigeperioden. Åren 2015-2017 förutsätts för att få till stånd personalbesparingar strukturella förändringar och nedskärning av serviceproduktion. På basis av bokslutet kan man konstatera att det sparmål som fullmäktige satte upp för år uppnåddes vad gäller den egna verksamheten. Ett undantag är social- och hälsovårdsnämnden som inte nådde sparmålen. Speciellt kostnadsutvecklingen inom specialsjukvården är en betydande risk för hela stadens övriga verksamhet. Stadens ekonomi är inte i balans under ekonomiplaneperioden på basis av bokslutet. Staden är skyldig att enligt kommunallagen utarbeta en separat balanseringsplan under år 2015 och besluta om åtgärder senast i samband med behandlingen av 2016 års budget. Investeringar År uppgår bruttoutgifterna i stadens investeringsdel till sammanlagt nästan 42 miljoner euro, varav stadens (utan affärsverken) bruttoinvesteringar är 23,5 miljoner euro. Utgångspunkten vid bedömningen av investeringsobjekten är den av stadsfullmäktige 17.6.2013 godkända strategin. Ekonomisk balans är det mest betydande målet i investeringsdelen och bruttoinvesteringarna under planperioden ska minskas till nivån för avskrivningarna enligt plan, dvs. till ca 30 miljoner euro. För att nå ekonomisk balans ska investeringsobjekten omvärderas, gallras och skjutas upp till och med långt in i framtiden. Utveckling i fråga om skuldsättning Skuldsättningsutvecklingen stävjas genom balanseringsåtgärder inom driftsekonomin och granskning av investeringarna. Skuldsättningsutvecklingen dämpas också genom försäljning av egendom via ett särskilt försäljningsprogram.
21 3. ORDNANDET AV DEN INTERNA KONTROLLEN 3.1. Stadsstyrelsens redogörelse för ordnande av den interna kontrollen samt uppskattning av de mest betydande riskerna Enligt Vasa stads förvaltningsstadga ansvarar stadsstyrelsen och stadsdirektören för ordnandet av den interna kontrollen och riskhanteringen. Stadsstyrelsen ansvarar för genomförandet och samordnandet av riskhanteringen samt beslutar om försäkrandet av stadens tillgångar och ansvar (förvaltningsstadgan 35 ). För styrningen av stadskoncernen och ordnandet av den interna kontrollen och riskhanteringen på ett behörigt sätt och för övervakningen av resultatrikheten svarar de till koncernledningen hörande stadsstyrelsen, stadsdirektören, sektordirektörerna, ekonomidirektören och koncernservicechefen (förvaltningsstadgan 41 ). Den riskförvaltningsarbetsgrupp som stadsdirektören tillsatt hösten har som uppgift att göra en övergripande specialberedning av riskhanteringen som gäller hela staden (beredskaps- och kontinuitetsplanering samt utvecklande och utvärdering av organisationssäkerheten). Den yttre verksamhetsmiljöns inverkningar på hela stadens nivå, inom sektorerna eller serviceprocesserna bedöms från fall till fall. I samband med den strategiska styrprocessen och beslutsfattandet bedöms inverkningarna, men vid bedömningsprocessen och förankringen av styrningen finns ännu ett arbetsområde. Hjälpmedlen för att identifiera och bedöma riskerna har inte gett bästa möjliga nytta. Det elektroniska systemet för bedömning av risker Riskipiste har varit i användning redan flera år, men dess användning och det övergripande utnyttjandet är inte optimala. För hantering av de mest betydande riskerna i nämnder, direktioner och koncernsamfund uppföljs regelbundet på förhand överenskomna mätare, måluppfyllelse samt risker i anslutning till dem. De mest betydande riskerna bedöms och ansvaret för och uppföljningen av dem och tidtabellen för åtgärder synkroniseras. På risker och olika störningssituationer bereder man sig genom att utarbeta behövliga planer på förhand. Det här innebär att alla sektorer och arbetsenheter har berett sig på förutseende av olika störningssituationer inom ekonomin och verksamheten, hantering av dem samt en återgång till normalnivån för verksamheten. Ordnande av riskhanteringen Stadsstyrelsens redogörelse för den interna kontrollen och riskhanteringen för år baserar sig på nämndernas och organens samt koncernbolagens redogörelser om den interna kontrollen och riskhanteringen. Målutfallet för budgeten har rapporterats genom den här verksamhetsberättelsen eller i riskhanteringsrapporten för år som har godkänts vid behandlingen i organen. I budgeten har totalt 29 enheter på organ- och resultatområdesnivå antecknat ett eller flera mål för den interna kontrollen och riskhanteringen. Därutöver har stadens fyra affärsverk i budgeten antecknat ett eller flera mål för den interna kontrollen och riskhanteringen. Målens totala antal (totalt 34 verksamhetsenheter) ska anses vara täckande. Med stöd av de självutvärderingar som genomförts på organ- och resultatområdesnivån genomfördes den interna kontrollen och riskhanteringen senaste år i regel planenligt och i sin helhet på skalan nöjaktig bra. Nivån på innehållet i de redogörelser som getts har utvecklats från de tidigare åren. Enligt stadsstyrelsens helhetsbedömning behövs vidareutveckling vid förenhetligandet av verksamhetsmodellen för intern kontroll och riskhantering, systematiskheten, vid sättandet av relevanta mätare som är kopplade till målen samt vid utvidgande/ansvarsläggande på kontrollkedjans alla nivåer. De delvis oenhetliga verksamhetsmodellerna för den interna kontrollen och riskhanteringen, brister i kontrollkedjan mellan organen och deras verksamhetsenheter och bristfälliga mätarsystem utgör en central utmaning vid synkroniseringen av riskerna på stadsnivån. En del av mätarna för uppföljning av kontrollen/riskhanteringen beskriver inte tillräckligt/alls om de mål som satts har nåtts eller också görs mätningen enbart i efterhand då kalenderåret gått ut vid utarbetandet av redogörelsen. Redogörelserna från de stora sektorerna/organen stöder sig på
22 en konkret riskmatris/-kartläggning (bl.a. social- och hälsovårdsnämnden, fritidsnämnden, TN, byggnads- och miljönämnden, affärsverken), men från flera organs/resultatområdens redogörelse saknas ännu en mål-/åtgärds-/mätarmatris som preciserar den skriftliga rapporten. Följande huvudrisker som framkommer av organens redogörelser år kan klassificeras enligt följande: 1. EKONOMI: balanseringsriskerna i budgeten och verksamhetsriskerna i adbuppföljningssystemen 2. PROCESSER: hantering av organisationsändringar och risker gällande ändring av arbetsfördelningen 3. PERSONAL: svårigheter att rekrytera nyckelpersoner/yrkeskunnig personal, bristen på yrkeskunnig personal, pensionering, risker i anslutning till kompetensen 4. SÄKERHET: miljö- och säkerhetsrisker för serviceverksamhet och verksamhetslokaler, inkl. risker för skadegörelse (se vederbörande riskpoängsanalys) Från riskpoängsprogrammet RISKIPISTE som är i stadens bruk finns uppgifter att få om närmare 400 verksamhetsenheters riskbedömning, där främst enheternas säkerhetsrisker i den fysiska verksamhetsmiljön/serviceproduktionen återspeglas. Måluppfyllelse och uppföljning, kompetens och tillförlitlighet vid resultatkalkylering En uppföljning av utfallet för budgetmålen och verksamhetens resultatrikedom från år har presenterats som en granskning sektorvis nedan i verksamhetsberättelsen. En balansering av stadens ekonomi och verksamhet förutsätter en fungerande uppföljning och bedömning enligt följande schema: En månadsrapport för ekonomin och verksamheten förs alltifrån situationen i slutet av februari månatligen till stadsstyrelsen. Personalutgifternas och personalmängdens utveckling samt köp av service och skatteinkomstutfallet samt också investeringar på stadsnivån och stadens affärsverk uppföljs månatligen. Till stadsstyrelsen och fullmäktige förs över situationen i slutet av april och augusti en uppföljningsrapport som är mer omfattande än månadsrapporten. Sommaren infördes rapporteringssystemet Exreport som uppföljnings- och styrverktyg, vilket täcker också prestations- och personaluppgifter. I övergångsskedet framkom brister i uppgifternas tillförlitlighet och det här försvårade för sin del rapporteringen i realtid. I framtiden möjliggör programmet en bra verksamhet och uppföljning av ekonomin. På effektiviteten och tillförlitligheten hos bedömningen av hur resultatrik verksamheten har varit fås årligen en utvärdering genom utvärderingsberättelsen. Revisionstjänsterna ökades år tillfälligt på grund av problem i stadens redovisningssystem. Hur resultatrik den interna kontrollen och riskhanteringen har varit år ger också stadens revisor sitt utlåtande om i sin revisionsberättelse. Övervakning av egendomsanskaffning, -överlåtelse och -skötsel samt hantering av användningen av medel Under räkenskapsperioden har inga betydande förluster, värdeminskningar i upphandlingar, överlåtelse av egendom eller i bruksvärdet konstaterats och inte heller ersättningsansvar eller annat rättsligt ansvar. Vid uppföljningen av upphandlingar har inte framkommit några oegentligheter och vid hanteringen av medelanvändningen har inga brister eller oärlig verksamhet framkommit gällande stadens egendom. Vad gäller kontrollen av köpservicen och de tväradministrativa processerna konstateras att:
23 Verksamhetsutgifterna inom specialsjukvården överskreds jämfört med den ändrade budgeten 9 miljoner euro (+9,6 % ) Antalet dagar för fördröjd förflyttning som VCS fakturerade var senaste år 2194 och faktureringen 1,64 miljoner. Servicekedjan för äldre har beskrivits, men det finns ännu saker att utveckla i verksamheten. Hemvården saknar ett fungerande servicestyrsystem. Avtalsverksamhet Stadsstyrelsen har inte i sin vetskap att det av avtalen skulle ha uppstått några betydande negativa följder för verksamheten. Vid utarbetandet av avtalen utnyttjas upphandlingsväsendet och stadsjuristen. Ett nytt elektroniskt dokumentförvaltningssystem Kaarle (Tweb) togs i bruk för att effektivera dokumentförvaltningen och beslutsfattandet. Det här förbättrar för sin del i framtiden den övergripande avtalshanteringen. information och kommunikation Stadsstyrelsen leder informationen och kommunikationen utifrån stadskoncernens kommunikationsstrategi. För utvecklande av stadens interna och externa kommunikation har flera satsningar gjorts. Extranätet för förtroendevalda togs i bruk i juni och det är aktuellt med införande av nya webbsidor. Stadens strategiteman anslöts närmare till ämnesvalet och innehållet i informationstidningen. Informationstidningen utkom senaste år 3 gånger och förnyades till innehållet och utseendet våren. Staden är aktivt med i sociala medier. Pressinformation har ordnats regelbundet i samband med organens möten samt då det i stadskoncernen behandlas eller är aktuellt med ändringsprojekt gällande serviceproduktionen. För kommuninvånarna och olika intressentgrupper ordnades 45 informationsmöten. 3.2. Ordnande av den interna revisionen Den interna revisionen arbetar underställd stadsdirektören och har som uppgift att granska de administrativa och ekonomiska processerna samt delta i utvecklingen av riskhanteringen, den interna kontrollen och förvaltningen bl.a. genom utbildning. De interna revisorerna stöder förverkligandet av stadens mål genom att granska och utvärdera hur organisationen och den interna kontrollen fungerar samt verksamhetens och beslutsfattandets överensstämmelse med bestämmelserna. Utifrån granskningen kan man med rimlig säkerhet konstatera att den interna kontrollen fungerar tillfredsställande. För övervakning, styrning och utveckling av den interna revisionen samt koordineringen av denna och revisionen finns en revisionskommitté. Interna revisionen bistår stadens externa revisor enligt avtal samt säljer sina tjänster också till bl.a. Vasa sjukvårdsdistrikts samkommun. Den interna revisionen var med i den arbetsgrupp som övervägde förenandet av Vasa stads och Vasa sjukvårdsdistrikts lager, vilken gav sin slutrapport i december. 3.3. Helhetsbedömning av riskhanteringens och den interna kontrollens nuläge samt utvecklingsåtgärder under ekonomiplaneringsperioden Stadsstyrelsen konstaterar att förvaltningarnas, affärsverkens och dotterbolagens bedömningar har behandlats i vederbörande beslutande organ, varvid uppgifter om brister och korrigeringsbehov har tagits upp till behandling. Utifrån redogörelserna, konstateras att den interna kontrollen i regel når en godtagbar nivå och har systematiserats från det tidigare speciellt då det gäller att identifiera, bedöma och hantera risker. Det finns brister och behov av förenhetligande då det gäller informationsförmedling och uppföljningsmetoder. Genom en integrerad styrning, utveckling och skräddarsydd utbildning utvecklas bristerna i systemet under den innevarande ekonomiplaneringsperioden. Genom en förbättrad rapportering nås en bättre helhetsstyrning av den interna kontrollen och riskhanteringen, vilket efterlyses i ett resultatområdes redogörelse: hur utnyttas den interna
24 kontrollens redogörelser vid utvecklandet av den interna kontrollen och riskhanteringen i hela staden? Stadsstyrelsens riktlinjer och konkreta utvecklingsåtgärder för den interna kontrollen och riskhanteringen under ekonomiplaneperioden är följande: 1) Genom ett fortgående förbättrande av ledningssättet förstärks grunden för uppföljning och riskhantering och främjas uppnåendet av målen. ÅTGÄRDER: Ledarskapsutbildning stöds och utbildning/konsultation ordnas årligen samt på beställning. 2) Ett resultatrikt helhetsledande av stadskoncernen förutsätter regelbunden utvärdering/konkretisering och uppdatering av kontrollen och riskhanteringen. ÅTGÄRDER: En rättidig/tillförlitlig/systematisk rapportering av måluppfyllelsen från enhets- /organ-/intressentgrupp- och koncernnivå till stadsstyrelsenivån stöds. Organvisa enhetliga kontroll- och riskhanteringssystem används i alla organ i slutet av perioden. Riskhanteringens och kontrollens anknytning till de mål för verksamheten och ekonomin som ställts samt mätningen av inverkningarna/konkretiseringen av mätarna i förhållande till jämförelsekommunerna utvecklas. Rapporteringen ansluts till en del av delårsuppföljningen av verksamheten och ekonomin. 3) För balansering av stadens ekonomi och förbättrande av produktionsstrukturerna inriktas kontrollen och riskhanteringen på tväradministrativa kvalitetssäkringsprocesser. ÅTGÄRDER: En ändamålsenlig användning av och balans i stadskoncernens resurser främjas genom regelbunden utvärdering och mätaranalyser. I samband med omorganiseringen av stadens stödservice säkerställs att den interna kontrollen och övervakningen av den fungerar enligt den nya verksamhetsmodellen.
25 4. RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTATANALYS 4.1 Resultaträkning och nyckeltal Resultaträkningen ska visa hur räkenskapsperiodens intäkter räcker till för att täcka kostnaderna för serviceproduktionen. I Affärsverkens bokslut redovisas utgifter och intäkter som erhållits internt och externt. 2013 1 000 1 000 Verksamhetsintäkter 119 934 126 524 Tillverkning för eget bruk 2 429 3 300 Verksamhetskostnader -503 274-496 814 Verksamhetsbidrag -380 911-366 989 Skatteinkomster 274 070 272 854 Statsandelar 100 372 102 562 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 729 772 Övriga finansiella intäkter 12 044 12 298 Räntekostnader -3 144-1 749 Övriga finansiella kostnader -62-913 Årsbidrag 3 097 18 835 Avskrivningar och nedskrivningar -30 619-27 119 Extraordinära intäkter 200 0 Räkenskapsperiodens resultat -27 322-8 284 Ökning (-) eller minskining (+) av avskrivningsdifferens 1 020 1 253 Ökning (-) eller minskning (+) av reserver 420 120 Ökning (-) eller minskning (+) av fonder 201 18 Tilikauden ylijäämä ( alijäämä) -25 681-6 892 RESULTATRÄKNINGENS NYCKELTAL Verksamhetsintäkter / Verksamhetskostnader 23,9 25,6 Årsbidrag / Avskrivningar, % 10,1 69,5 Årsbidrag, euro/invånare 46 284 Invånarantal 67 001 66 321 Verksamhetsintäkter i procent av verksamhetskostnaderna = 100 * Verksamhetsintäkter / (Verksamhetskostnader - Tillverkning för eget bruk) Årsbidraget i procent av avskrivningarna = 100 * Årsbidrag / Avskrivningar och nedskrivningar
26 4.2 Resultaträkningens intäkter Resultaträkningens intäkter uppgick till totalt 507,1 miljoner euro (515,0 milj. år 2013). Skatteinkomsternas andel av intäkterna var 54,0 % och statsandelarnas 19,8 %, dvs. skattefinansieringen utgör 73,8 % av intäkterna. Skattefinansieringens andel ökade 1,0 procentenheter jämfört med det föregående året. 100 % 90 % 80 % 70 % 2,5 % 19,8 % RESULTATRÄKNINGENS INTÄKTER Finansiella intäkter 12,8 milj. Statsandelar 100,4 milj. 2,5 % 19,9 % Finansiella intäkter 13,1 milj. Statsandelar 102,6 milj. 60 % 50 % 40 % 54,0 % Skatteinkomster 274,1 milj. 53,0 % Skatteinkomster 272,9 milj. 30 % 20 % 10 % 0 % 23,6% Verksamhetsintäkter 120,0 milj. 24,6 % Verksamhetsintäkter 126,5 milj. 2013 4.2.1 Verksamhetsintäkter Verksamhetsintäkterna var 120,0 miljoner euro, och de ökade med 5,1 % från år 2013, medan den nationella genomsnittliga ökningen var 3,3 %. De största posterna är försäljningsintäkterna 61,0 miljoner euro och avgiftsintäkterna 26,7 miljoner euro. 4.2.2 Skatteinkomster Skatteinkomsterna år var 274,1 miljoner euro och ökningen var 1,2 miljoner euro. Kommunalskattens andel av skatteinkomsterna var 82,3 %, motsvarande nationella nivå var i genomsnitt 86 %. Samfundsskattens andel var 11,6 % och fastighetsskattens 6,1 %. Skatteslagens fördelning Samfundsskatt; 31,8 milj. 11,6 % Fastighetsskatt; 16,8 milj 6,1 % Kommunalskatt; 225,5 milj. 82,3 %
27 Kommunalskatt samlades år sammanlagt 225,5 milj. euro. Ökningen i de kommunalbeskattningsbara inkomsterna i Vasa ökade med ca 2,2 %. Kommunalskatteintäkten år överskred det budgeterade med ca 2,5 miljoner euro och 1,1 %. Kommunalskattesatsen höjdes senast med 0,5 % till 19,5 % fr.o.m. ingången av år 2010. Samfundsskatt redovisades 31,8 miljoner euro, vilket är 6,3 miljoner euro mindre än föregående år. Samfundsbeskattningsutfallet har försämrats i hela landet. På minskningen inverkade en sänkning av samfundsskattesatsen från 24,5 procent till 20,0 procent år. Å andra sidan har kommunernas fördelningsandel av samfundsskatten höjts med 5 procentenheter för regeringsperioden fram till år 2015. Utan höjningen av fördelningsandelen skulle Vasas samfundsskatteintäkter ha varit lägre. Jämfört med andra stora städer var Vasas samfundsskatteutveckling år avsevärt bättre. Vasas andel av den samfundsskatt som betalas var sjätte störst i hela landet. 300 250 Skatteinkomstens utveckling per skatteslag 2009-200 150 100 Samfundsskatt milj. Fastighetsskatt milj. Kommunalskatt milj. 50 0 2009 2010 2011 2012 2013 Redovisningarna av fastighetsskatten var 16,8 miljoner euro. Skattesatserna var: allmän 1,05 %, stadigvarande bostad 0,4 %, kraftverk 2,5 % och obebyggd byggplats 3,0 %. Fastighetsskatten ökade med 2,6 milj. euro jämfört med föregående år och överskred det budgeterade med 0,8 milj. euro. 4.2.3 Statsandelar Statsandelarnas utfall var 100,4 miljoner euro, vilket var 0,6 miljoner euro mindre än det budgeterade. Jämfört med år 2013 minskade statsandelarna med 2,2 milj. euro. Statsandelarna utgör 19,8 % av stadens totala inkomster. Kalkylmässiga statsandelar (milj. ) 2013 förändr. % Basservicen 98,2 95,9-2,3 % Skatteinkomstbaserad statsandelsutj. -17,8-18,0 1,3 % Utjämning till följd av systemändring 0,3 0,3 0,0 % Utbildnings- och kulturväsendets övr. statsa. 21,9 22,2 1,6 % Totalt 102,6 100,4-2,1 % 4.2.4 Finansieringsintäkter Finansieringsintäkterna blev 12,8 miljoner euro och de minskade med 0,3 miljoner euro. Av finansieringsintäkterna är den mest betydande den dividend på 11 miljoner euro som Vasa Elektriska Ab har betalt.
28 4.3 Resultaträkningens kostnader Resultaträkningens kostnader blev totalt 506,5 milj. euro, varav verksamhetskostnaderna utgjorde 99,4 % och de finansiella kostnaderna 0,6 %. 4.3.1 Verksamhetskostnader Verksamhetskostnaderna var 503,3 miljoner euro; ökningen jämfört med det föregående året var 1,3 %. Ökningen i verksamhetskostander har minskat kraftigt i Vasa. Av verksamhetskostnaderna är den mest betydande posten personalkostnaderna på 255,2 miljoner euro, minskning jämfört med det föregående året är 0,7 %. Kostnadsposten för köp av service var 178,7 miljoner euro. Över hälften av kostnadsposten, dvs. 91,3 milj. euro, är kostnader för specialsjukvården vilka steg med 2,6 %. Verksamhetskostnader andel 2013 förändring milj. % milj. % Personalkostnader 255,2 50,7 % 257,1-0,7 Köp av service 178,7 35,5 % 171,2 4,4 Material och förnödenheter 29,4 5,8 % 29,9-1,6 Understöd 31,3 6,2 % 29,9 4,6 Hyror 6,5 1,3 % 6,9-6,1 Övriga verks.kostnader 2,1 0,4 % 1,8 17,9 Totalt 503,3 100 % 496,8 1,3 4.3.2 Finansiella kostnader De finansiella kostnaderna under räkenskapsperioden var 3,2 milj. euro, varav 3,1 milj. euro är räntor på långfristiga lån. 4.4 Verksamhetsbidrag och årsbidrag Verksamhetsbidraget var -380,9 miljoner euro och det ökade från föregående år 13,9 milj. euro och 3,8 %. Skatteinkomster och statsandelar, dvs. skattefinansieringen var 374,4 miljoner euro. Skattefinansieringen räckte inte för att täcka ens verksamhetsbidragsbeloppet, varvid det inte återstod någonting av skattefinansieringen för andvändning till investeringar. Verksamhetsbidragets andel av skattefinansieringen var 101,7 %. Årsbidraget var 3,1 miljoner euro; medan det budgeterade årsbidraget var 4,9 miljoner euro. Skillnaden mot budgeten beror på att skatteintäkterna och nettoutgiften förverkligats över det budgeterade och att statsandelarna och de finansiella intäkterna blev mindre än budgeterat. Poster som förklarar årsbidragsavvikelsen milj. Nettoutgift inom driftsekonomin under budgeten -4,8 Skatteinkomster över budgeten 4,1 Statsandelar under budgeten -0,6 Finansiella inkomster netto under budgeten -0,5 Totalt är årsbidraget sämre än budgeterat -1,8 Minimikravet för ekonomisk balans, nämligen att årsbidraget ska vara lika stort som avskrivningarna, uppfylldes inte längre. Avskrivningarna var 30,6 miljoner euro och årsbidraget täckte 10,1 % av avskrivningarna.
29 ÅRSBIDRAG, AVSKRIVNINGAR OCH KUMULATIVT ÖVER-/UNDERSKOTT 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0-5,0-10,0-15,0 34,1 30,0 28,7 28,9 28,5 30,2 25,9 30,6 24,1 26,3 17,7 18,9 22,1 24,3 22,0 16,8 22,4 21,1 20,0 19,9 18,8 16,0 17,1 17,9 8,6 5,1 3,1 2005 2006 0,0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 årsbidrag milj. -3,7-8,2 kumulativt över-/underskott milj. avskrivningar milj. En finansieringsbalans inom ekonomin på lång sikt förutsätter att de planenliga avskrivningarna och de egna anskaffningsutgifterna för investeringar är på samma nivå. Räkenskapsperiodens resultat blev -27,3 miljoner euro. Efter inkomstföringen av avskrivningsdifferensen utgjorde räkenskapsperiodens underskott -25,7 miljoner euro.
30 5. FINANSIERING AV VERKSAMHETEN 5.1 Finansieringsanalys och nyckeltal I finansieringsanalysen sammanställs stadens alla penningkällor och användningen av pengar under räkenskapsperioden. Finansieringsanalysen beskriver räkenskapsperiodens affärshändelsers inverkningar på stadens likvida medel. 2013 1 000 1 000 Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag 3 097 18 835 Extraordinära poster, netto 200 0 Korrektivposter till internt tillförda medel -1 681-7 358 Kassaflödet för investeringarnas del 0 0 Investeringsutgifter -46 708-54 107 Finansieringsandelar för investeringsutgifter 721 2 400 Försäljningsinkomster av tillgångar bland beståen 2 105 9 244 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde -42 266-30 986 Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen -18-94 Minskning av utlåningen 212 228 Förändringar i lånebeståndet 0 Ökning av långfristiga lån 55 000 49 100 Minskning av lånfristiga lån -24 354-22 517 Förändringar i kortfristiga lån 5 985-5 705 Övriga förändringar i likviditeten 608-4 654 Kassaflödet för finansieringens del 37 434 16 358 Förändring av likvida medel -4 832-14 628 Likvida medel 31.12. 8 726 13 558 Likvida medel 1.1. 13 558 28 186-4 832-14 628 NYCKELTAL FÖR FINANSIERINGSANALYS Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde under 5 år, -156 069-123 807 Intern finansiering av investeringar, % 6,7 36,4 Låneskötselbidrag 0,2 0,8 Likviditet, kassadagar 6 9 Invånarantal 67 001 66 321 Intern finansiering av investeringar, % = 100 * Årsbidrag / Egen anskaffningsutgift för investeringar Låneskötselbidrag = (Årsbidrag + Räntekostnader) / (Räntekostnader + Amorteringar på lån) Likviditet, kassadagar = 365 pv * Kassamedel 31.12 / Kassautbetalningar under räkenskapsperioden
31 Verksamheten och investeringarna under räkenskapsperioden uppvisar ett negativt kassaflöde på 42,3 miljoner euro. Med intern finansiering täcktes 6,6 % av investeringsutgifterna. Under räkenskapsperioden ökade det räntebärande främmande kapitalet 30,6 miljoner euro och likvida medlen ökade med 4,8 miljoner euro. Året avslutades på räntemarknaden med låga räntenivåer. Den första noteringen år för 1 mån. euribor var 0,216 %, och vid årets slut var den 0,018 %. Långfristiga lån lyftes 55,0 miljoner euro och amorterades 24,3 milj. euro. Lånestocken vid årets slut var 212,9 miljoner euro. ÅRSBIDRAG OCH SJÄLVFINANSIERINGSUTGIFT FÖR INVESTERINGAR 70 60 Årsbidrag Självfinansieringsutgift gör invest. 50 40 30 20 10 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde, under räkenskapsperioden och fyra tidigare år sammanlagt ger en bild av hur investeringarnas självfinansieringsandel har förverkligats under längre tid. Självfinansieringskravet uppfylls om det kumulativa kassaflödet vid det senaste bokslutet är positivt. Vasas nyckeltal är -156,1 miljoner euro. Inkomstfinansiering av investeringar, % anger hur stor del av de egna anskaffningsutgifterna för investeringar som har finansierats med internt tillförda medel. Nyckeltalet för Vasa 31.12. var 6,7 %. Nivån i hela landet var 57,2 %. Låneskötselbidraget anger inkomstfinansieringens tillräcklighet för betalning av räntor och amorteringar på främmande kapital. Inkomstfinansieringen räcker till skötseln av lånen, om nyckeltalets värde är 1 eller större. Kommunens låneskötselförmåga är god om nyckeltalets värde är över 2, tillfredsställande om nyckeltalet är 1-2 och svag om värdet stannar under 1. Vasas låneskötselbidrag är på svag nivå 0,2 (0,8 år 2013). Kassans täckning (dagar) visar kommunens likviditet. Nyckeltalet anger antalet kassautbetalningsdagar som kan täckas med kommunens likvida medel. Kassan i Vasa stad hade en täckning på 6 dagar i slutet av året. År 2013 var kassans täckning i jämförelsekommunerna 20 dagar, medan den i hela landet var 38 dagar.
32 6. DEN FINANSIELLA STÄLLNINGEN OCH FÖRÄNDRINGAR I DEN 6.1 Balansräkning och nyckeltal Balansräkningen beskriver den ekonomiska ställningen på bokslutsdagen. Balansräkningen innehåller egendoms- och kapitalposterna i slutet av räkenskapsperioden. AKTIVA 2013 PASSIVA 2013 BESTÅENDE AKTIVA 1 000 1 000 EGET KAPITAL 1 000 1 000 Immateriella tillgångar Grundkapital 191 910 191 910 Övriga utgifter med lång verkningstid 14 675 11 056 Uppskrivningsfond 123 152 122 258 Förskottsbetalningar och pågående nyanläg 447 1 501 Övriga egna fonder 10 751 10 952 15 122 12 556 Över-/underskott från tidigare räkenskapsperiod 21 966 28 858 Materiella tillgångar Räkenskapsperiodens över-/underskott -25 681-6 892 Mark- och vattenområden 42 619 38 199 322 098 347 086 Uppskrivningar av mark- och vattenområden 122 538 121 644 AVSKRIVNINGSDIFFERENS Byggnader 186 420 188 110 OCH RESERVER Fasta konstruktioner och anordningar 87 645 89 970 Avskrivningsdifferens 5 023 6 043 Maskiner och inventarier 17 170 16 914 Reserver 2 460 2 880 Förskottsbetalningar och pågående nyanläg 3 118 3 537 7 483 8 923 459 511 458 374 AVSÄTTNINGAR Placeringar Avsättningar för pensioner 1 300 1 519 Aktier och andelar 83 112 71 345 Övriga avsättningar 2 971 3 120 Uppskrivningar av aktier och andelar 614 614 4 271 4 639 Övriga lånefordringar 17 797 18 005 FÖRVALTAT KAPITAL Övriga fordringar 2 072 2 055 Statens uppdrag 136 130 Förskottsbetalningar och pågående nyanläg 0 0 Donationsfondernas kapital 21 238 20 161 103 595 92 020 Övrigt förvaltat kapital 290 327 FÖRVALTADE MEDEL 21 665 20 618 Statens uppdrag 6 18 FRÄMMANDE KAPITAL Donationsfondernas särskilda täckning 20 912 20 044 Långfristigt Övriga förvaltade medel 232 273 Lån från finansiella institut och försäkringsa 170 263 138 163 21 150 20 335 Lån från offentliga samfund 1 750 2 313 RÖRLIGA AKTIVA Anslutningsavgifter och övriga skulder 3 581 3 801 Omsättningstillgångar 175 594 144 277 Material och förnödenheter 624 659 Varor under tillverkning 1 773 1 439 Kortfristigt Färdiga produkter 10 11 Lån från finansiella institut och försäkringsa 38 900 33 679 2 407 2 109 Lån från offentliga samfund 563 675 Fordringar Lån från övriga kreditgivare 1 381 1 396 Långfristiga fordringar Erhållna förskott 2 433 2 187 Kundfordringar 0 2 Skulder till leverantörer 20 355 23 421 Lånefordringar 0 0 Övriga skulder 9 382 8 901 Övriga fordringar 20 142 Resultatregleringar 38 532 39 342 Resultatregleringar 1 977 2 930 111 546 109 600 Kortfristiga fordringar 0 0 Kundfordringar 14 260 14 298 PASSIVA TOTALT 642 657 635 143 Lånefordringar 4 820 6 804 Övriga fordringar 8 835 10 081 Resultatregleringar 2 235 1 935 32 147 36 191 Finansiella värdepapper Placeringar i penningmarknadsinstrument 2 186 2 137 Masskuldebrevsfordringar 0 0 2 186 2 137 Kassa och banktillgodohavanden 6 540 11 421 AKTIVA TOTALT 642 657 635 143
33 BALANSRÄKNINGENS NYCKELTAL Soliditetsgrad, % 51,5 56,2 Relativ skuldsättningsgrad, % 57,6 50,1 Ackumulerat över-/underskott, mn -37 220 Ackumulerat över-/underskott, /invåna -55 331 Lånestock 31.12, mn 212 857 176 225 Lånestock 31.12, /invonare 3 177 2 657 Lånefordringar 31.12, mn 17 797 18 005 Invånarantal 67 001 66 321 Soliditetsgrad, % = 100 * (Eget kapita + Avskrivningsdifferens och reserver) / (Hela kapitalet - Erhållna förskott) Relativ skuldsättningsgrad, % = 100 * (Främmande kapital - Erhållna förskott) / Driftsinkomster Lånestock 31.12 = Främmande kapital - (Erhållna förskott + Skulder till leverantörer + Resultatregleringar + Övriga skuljer) Lånefordringar 31.12 = masskuldebrevslånefordringar och övriga lånefordringar som upptagits bland placeringar Soliditetsgraden mäter soliditet, förmåga att bära underskott och kapacitet att klara av åtaganden på lång sikt. En genomsnittlig soliditetsgrad på 70 % kan anses vara ett eftersträvansvärt mål inom den kommunala ekonomin. Vasas soliditetsgrad 31.12. var 51,5 %. År 2013 var den genomsnittliga soliditetsgraden för kommunerna 60,5 % och soliditetsgraden för Vasas jämförelsegrupp, kommuner med 40 001 100 000 invånare, var 53,1 %. Den relativa skuldsättningsgraden anger hur stor del av driftsinkomsterna som skulle behövas för återbetalning av det främmande kapitalet. Ju lägre nyckeltal, desto bättre möjligheter har kommunen att klara av återbetalningen av skulder genom intern finansiering. Vasa stads relativa skuldsättningsgrad steg från 2013 och var 57,6 %. År 2013 var medelvärdet för hela landet 50,7 %, och den relativa skuldsättningsgraden för kommuner med 40 001 100 000 invånare var 54,8 %. Med lånestock avses främmande kapital som löper med ränta. Vasas lånestock ökade med 36,6 miljoner euro. Lånet/invånare uppgick vid årets slut till 3 177 euro. År 2013 var lånebeloppet för Vasas jämförelsekommuner 2 712 euro/invånare och 2 540 euro/invånare för hela landet.
34 6.2 Balansräkningens struktur I balansräkningens aktiva minskade omsättnings- och finansieringstillgångarna med 8,6 milj. euro och immateriella och materiella förnödenheter ökade 3,7 milj. euro från föregående år. I passiva ökade främmande kapitalet 33,3 milj. euro och eget kapital minskade 25,0 milj. euro. 7 % 3 % 16 % BALANSRÄKNINGENS STRUKTUR Omsättnings- och finansieringstillg. 43,3 milj. Förvaltade medel 21,2 milj. Placeringar 103,6 milj. 45 % Främmande kapital 287,1 milj. 1 % Förvaltat kapital 21,7 milj. 1 % Avsättningar 4,3 milj 74 % Immaterialla och materialla förnödenheter 474,6 milj. 50 % Reserver 7,5 milj. Eget kapital 322,1 milj. AKTIVA PASSIVA I aktiva är den största posten materiella tillgångar 459,5 miljoner euro. Placeringarna, som består av aktier, utgivna lån och övriga placeringar, bildar den andra i ordningen av betydande poster, 103,6 miljoner euro. De förvaltade medlen är ca 21,1 miljoner euro. Rörliga aktiva, dvs. omsättningstillgångar, kortfristiga fordringar samt kassa och bank uppgår till 43,3 miljoner euro. I passiva förklaras minskningen av eget kapital (322,1 milj. ) med underskottet från den räkenskapsperiod som nu granskas. Det egna kapitalets övriga egna fonder består av skadefonden och läroavtalsväsendets fond, vars sammanlagda värde är 11 miljoner euro. Reserverna är avskrivningsdifferensen 5,0 miljoner euro och investeringsreserveringen 2,5 miljoner euro för investeringar i samband med kommunfusionen. Avsättningarna på 4,3 miljoner euro består av följande: Avsättning för pensionsansvar 1,3 miljoner euro Avsättning för landskapsarbeten på Sunnanvik avstjälpningsplats 2,0 milj. euro Skyldigheter att sanera områden 1,0 miljoner euro Borgensansvaren var totalt 127,3 miljoner euro. Största tillväxten har varit för Pikipruukkis, Fab Vaasan Yrittäjänkatu 17 och Brändö Kampus del. Proprieborgen är 123,7 miljoner euro, av vilka borgen som beviljats dotterbolag var 74,4 milj. euro, borgen som beviljats andra än dotterbolag 49,3 milj. euro och fyllnadsborgen 3,7 milj. euro. Vasa stads andel av Kommunernas garanticentrals borgensansvar uppgick till 302,6 miljoner euro år, motsvarande summa år 2013 var 286,2 miljoner euro.
35 7. TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER Beräkningen över totala inkomster och utgifter uppgörs från resultaträkningen och finansieringsanalysen, vilka innehåller endast externa inkomster, utgifter och finansiella transaktioner. INKOMSTER milj % UTGIFTER milj % Verksamhet Verksamhet Verksamhetsintäkter 119,9 21,0 Verksamhetskostnader 503,3 87,5 Skatteinkomster 274,1 48,1 - Tillverkning för eget bruk -2,4-0,4 Statsandelar 100,4 17,6 Räntekostnader 3,1 0,5 Ränteintäkter 0,7 0,1 Övriga finansiella kostnader 0,1 0,0 Övriga finansiella intäkter 12,0 2,1 Korrigeringsposter i inkomsfinansiering Korrigerinsposter i inkomstfinansiering 0,2 0,0 - Förändring av avsättningar 0,4 0,1 - Överlåtelsevinster på nyttigheter - Överlåtelseförluster för nyttigheter som som hör till beståenden aktiva -1,5-0,3 hör till bestående aktiva -0,2 0,0 Investeringar Investerigar Finansieringsandelar för investeringsutgist 0,7 0,1 Investeringsutgifter 46,7 8,1 Överlåtelseinkomster av nyttigheter som Finansieringsverksamhet hör till bestående aktiva 2,1 0,4 Ökning av utlåningen 0,0 0,0 Finansierigsverksamhet Minskning av långfristiga lån 24,4 4,2 Minskning av utlåningen 0,2 0,0 Minskning av kortfristiga lån 0,0 0,0 Ökning av långfristiga lån 55,0 9,7 Minskning av eget kapital 0,0 0,0 Ökning av kortfristiga lån 6,0 1,1 Totala utgifter sammanlagt 575,4 100,0 Ökning av eget kapital 0,0 0,0 Totala inkomster sammanlagt 569,8 100,0
36 8. KOMMUNKONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI Sammanställning av samfund som ingår i koncernbokslutet Koncernbokslutet har upprättats utgående från koncernsamfundens bokslut, dvs. som en sammanställning av balansräkningar och resultaträkningar samt noterna till dessa. I koncernbokslutet inkluderas därtill en finansieringsanalys för koncernen, i vilken kommunkoncernens medelanskaffning och användningen av medlen under räkenskapsperioden utreds. I koncernbokslutet ingår en sammanställning av koncernens dottersamfund samt samkommunerna. De största dottersamfunden är Vasa Elektriska-koncernen, Fab Pikipruukki, Vasa yrkeshögskola Ab och Brändö Företagscentrum Ab. Koncernens andelar i intressebolagens eget och främmande kapital presenteras i koncernbokslutets noter. Styrning av koncernens verksamhet och utfallet av de ekonomiska mål som satts för dotterbolagen Stadsfullmäktige fastställer målen för dotterbolagens verksamhet och ekonomi i budgeten. I budgeten har också vissa principer för ägarstyrningen fastställts. Stadsstyrelsen svarar för ordnandet av koncernstyrningen och koncernövervakningen. Stadsstyrelsen ansvarar också för beredningen av de mål som sätts för koncernsamfunden. Stadens koncerndirektiv förnyades av en kommitté som stadsstyrelsen har utsett. Stadsstyrelsen förlängde mandattiden för utvecklingskommittén för koncernstyrningen till slutet av år 2015. I arbetet för att utveckla koncerndirektivet och i ordnandet av koncernkontrollen beaktades den bolagiseringsskyldighet som reformen av kommunallagen medför. Vasa stads miljölaboratorium bolagiserades till BotniaLab Oy. Affärsverket Vasa hamns och Umeå Hamn Ab:s verksamhet överfördes till bolaget Kvarken Ports ltd, som har bildats av Vasa stad och Umeå stad 50/50. Stadsstyrelsen har avtalat med Vasa Elektriska om avkastningskravet för åren 2013 2015, enligt vilket beloppet på den dividend som ska betalas är 50 % av Vasa Elektriska Ab:s resultat, dock i genomsnitt 11 miljoner euro per år. De överenskomna principerna och de uppställda kraven och målen har uppnåtts under räkenskapsperioden. Den dividend som Vasa Elektriska betalade år (utifrån det föregående årets resultat) var 11 miljoner euro. De principer som överenskommits med Vasa yrkeshögskola och de krav och mål som ställts har nåtts under räkenskapsperioden. Verksamhetsåret var bolagets femte som aktiebolag. Verksamheten som aktiebolag har befästs, men de strukturomvandlings- och sparåtgärder som staten har riktat på yrkeshögskoleutbildningen innebär stora utmaningar för yrkeshögskolan. Anpassande av verksamheten och ekonomin samt utvärdering och utvecklande av verksamheten är viktiga fokusområden under de kommande åren. De principer som överenskommits med Fab Pikipruukki och de uppställda kraven och målen har nåtts under räkenskapsperioden. Efterfrågan på hyresbostäder har varit livlig under verksamhetsåret och vid avslutande av räkenskapsperioden var 96,3 % (96,0 %) av de bostäder som bolaget äger uthyrda. De mål för verksamheten och ekonomin som satts upp för Brändö Företagscentrum Ab har nåtts under räkenskapsperioden. Verksamheten under räkenskapsperioden har varit stabil. Bolaget har inga enskilda särdeles stora hyresgäster så därför är bolagets kundrisk inte särskilt stor. Bolaget ekonomiska ställning är ganska stark.
37 De mål för verksamheten och ekonomin som satts för Vasa Bostadsrätt Ab har nåtts under räkenskapsperioden. Verksamheten under räkenskapsperioden har varit stabil och bolagets ekonomiska ställning har förbättrats. Ab Stormossen Oy blev en del av stadskoncernen i början av år 2013 som en följd av sammanslagningen av Vasa och Lillkyro. Dialogen med ägarkommunerna har varit aktiv, och speciellt med Vasa stad har man aktivt förberett ett biogasprojekt i syfte att förädla biogas för trafikanvändning. De mål för verksamheten och ekonomin som satts upp för Vähänkyrön Vuokratalot Oy har nåtts under räkenskapsperioden. Verksamheten under räkenskapsperioden har varit stabil och bolagets ekonomiska ställning har inte förändrats väsentligt. Väsentliga händelser gällande koncernen Vasa yrkeshögskola Ab Verksamheten vid Vasa stads yrkeshögskola överfördes till Oy Vaasan ammattikorkeakoulu Vasa yrkeshögskola Ab 1.1.2010 och år var bolagets femte verksamhetsår. Statsrådet har beviljat yrkeshögskolan tillstånd. Bolagets huvudägare är Vasa stad. De övriga ägarna är Vasa universitet, Österbottens förbund och Österbottens handelskammare. De största utmaningarna för verksamheten vid Oy Vaasan ammattikorkeakoulu Vasa yrkeshögskola Ab år och även under några av de följande åren ansluter sig till den strukturella utvecklingen av högskolor som pågår i Finland. Yrkeshögskolornas tillstånd förnyades från och med början av år. Enligt det nya tillståndet är Vasa yrkeshögskolas undervisnings- och examensspråk finska. De svenskspråkiga nybörjarplatserna inom företagsekonomi och turism överfördes till svenskspråkiga yrkeshögskolor. I enlighet med den nya finansieringsmodellen för yrkeshögskolor fastställs finansieringen på basis av resultaten. Fab Brändö Campus Vasa stad och samkommunen SÖFUK har ingått ett intentionsavtal om förverkligandet av Brändö och Kungsgårdens campusområden. Intentionsavtalet har godkänts i stadsstyrelsen 22.11.2010. Målet är att koncentrera Vasa yrkeshögskolas och Yrkeshögskolan Novias verksamhet i Vasa till Brändö. Stadsfullmäktige har 21.2.2011 beslutat grunda ett fastighetsaktiebolag som ska förvalta de lokaler som yrkeshögskolorna kommer att få tillgång till. Bolaget har inlett sin affärsverksamhet 2012 genom köp av byggnaderna på Wolffskavägen 33 och Wolffskavägen 30 34. År 2013 har bolaget köpt lokalerna på Wolffskavägen 27 31 av SÖFUK. Av Fab Brändö Campus program för grundlig renovering blev skede I, Wolffskavägen 30, klart under verksamhetsåret. Skede II, Wolffskavägen 30, blir klart år 2015 och saneringen av Wolffskavägen 27 31 Medibothnia inleds våren 2015. Det omfattande renoveringsprojektet blir klart i början av år 2017. Vasa Elektriska Ab Liksom det föregående året var ett exceptionellt varmt år, vilket innebar att energiförbrukningen inte ökade i någon väsentlig mån. Marknadspriset på el fortsatte att sjunka, liksom även kundpriserna för elenergi. Koncernens omsättning sjönk under dominans av elhandeln, trots att den övriga affärsverksamheten ökade.
38 De investeringar i produktionsobjekt som ska bli verklighet via intressebolaget EPV Energi fortsatte år. I tur stod Torkkola vindkraftspark i Vasa och Ravola kraftverk som byggs i anslutning till stålfabriken i Brahestad. Torkkola blir klart i början av år 2015 och Ravola år 2016. Förberedelserna för att ta i bruk LNG i framtiden inleddes genom deltagande i Torneå terminalprojekt. Vasa Elektriskas nya verksamhetshus blev klart i december och har gradvis tagits i bruk av Vasa Elektriskas, Vasa Elnäts och EPV Energis personal. Det mångåriga investeringsprogrammet för det gamla kraftverksområdet i närheten av Brändö bro har slutförts. Fab Pikipruukki Efterfrågan på bolagets hyresbostäder förblev på nästan samma nivå som under det föregående året. Bostädernas användningsgrad har bevarats på en bra nivå under verksamhetsåret. Bolagets ekonomiska läge är också på en rimlig nivå. Under räkenskapsperioden har bolaget ingått ett intentionsavtal med Vasa stad om byggandet av sex servicehus, tyngdpunkten inom byggherreverksamheten ligger således på projekteringen av servicehus för äldre. Under räkenskapsperioden ökade antalet bostäder som bolaget äger sedan projekten Andvägen 12 och Fabriksgatan 3 hade blivit klara enligt följande: 60 servicebostäder för äldre, 19 servicebostäder för funktionshindrade och 63 hyresbostäder. Fastighets Ab Vasa Teaterparkering Bolagets konstituerande möte hölls 25.6.2013, varefter byggandet av parkeringsanläggningen i det s.k. teaterkvarteret inleddes. Parkeringsanläggningen blev färdig enligt byggtidtabellen och kostnadskalkylen i december. Parkeringsanläggningen är uthyrd till stadens Kommunteknik. Ab Stormossen Oy Bolaget är från och med 1.1.2013 en del av Vasa stads koncern som en följd av kommunsammanslagningen Vasa Lillkyro. År 2013 var bolagets 27:e verksamhetsår. Stormossens verksamhetsprincip är att upprätthålla en kostnadseffektiv avfallshantering med hög servicenivå och att beakta en hållbar utveckling. Stormossen äger en knapp tredjedel av avfallsenergianläggningen Westenergy Ab, och den ånga som produceras används för att producera el och fjärrvärme. Stormossen har tillsammans med Vasa stad beslutat inleda ett biogasprojekt med vilket målet är att utnyttja biogas som bränsle i trafiken. Vähänkyrön Vuokratalot Oy Bolaget är från och med 1.1.2013 en del av Vasa stads koncern som en följd av kommunsammanslagningen Vasa Lillkyro. Användningsgraden för bostäderna år var 93,4 %. Antalet tomma bostäder var i slutet av året 8, och under året har antalet inflyttningar varit 51 och antalet utflyttningar 48. Bedömning av den sannolika utvecklingen framöver inom koncernen Fastighets Ab Pikipruukki
39 Bolaget utvidgar boendeserviceutbudet genom att i sin ägo låta bygga servicebostäder för äldre i och med att nya servicehus byggs. Under räkenskapsåret har bolaget med Vasa stad ingått ett intentionsavtal om att låta bygga sex servicehus, vilket innebär att tyngdpunkten inom byggherreverksamheten ligger på projekteringen av servicehus för äldre. Tyngdpunkten i bolagets verksamhet kommer under de närmaste åren att vara byggherreskap för nya servicehus och för sanering av hyreshus samt renovering av det nuvarande bostadsoch fastighetsbeståndet så att det motsvarar kundernas växande krav. Vasa Elektriska Ab De överlappande politiska styrmekanismerna på energimarknaden har blivit en betydande affärsverksamhetsrisk för energibolagen. Stödd elproduktion har sänkt marknadspriset så att de genuint marknadsbaserade produktionsinvesteringarna i Europa har stannat av. Vasa Elektriska kommer på ett betydande sätt att slå av takten på investeringarna sedan bolaget har slutfört sina pågående investeringar i utsläppsfri elproduktion. Vasa Elektriskas relativa konkurrensposition är stark, om än utsikterna på energimarknaden har försvagats under den senaste tiden. EU:s energiriktlinjer för år 2030 stöder de investeringar som Vasa Elektriska gjort via EPV Energi Ab i utsläppsfri elproduktion. Vasa sjukvårdsdistrikt Avsikten var att regeringens proposition med förslag till lag om ordnande av social- och hälsovården skulle överlämnas till riksdagen i början av år 2015. Propositionen gick inte igenom grundlagsutskottets behandling och lagen behandlades inte i riksdagen. Om propositionen hade gått igenom skulle den ha inneburit mycket avgörande förändringar i sjukvårdsdistriktets ansvarsområde och verksamhet. Under verksamhetsåret har sjukvårdsdistriktet tillsammans med kommunerna uppdaterat planen för ordnande av hälsooch sjukvården. Strategiarbetsprojektet VKS 2025 inleddes, som går ut på att göra upp en koncept- och verksamhetsplan för specialsjukvården samt en investeringsplan. Centralsjukhusets nya Y-byggnad blev klar i början av året och kommunernas samjour inledde sin verksamhet i de nya lokalerna i oktober. Redogörelse för hur koncernkontrollen är ordnad För styrningen av stadskoncernen och ordnandet av den interna kontrollen och riskhanteringen på ett behörigt sätt och för övervakningen av resultatrikheten svarar de till koncernledningen hörande stadsstyrelsen, stadsdirektören, sektordirektörerna, ekonomidirektören och koncernservicechefen (förvaltningsstadgan 41 ). Med stadens koncerndirektiv skapas ramar främst för ägarstyrning i de samfund som hör till Vasa kommunkoncern i enlighet med stadens mål. Direktivet tillämpas i tillämpliga delar också vid ägarstyrningen av intressesamfund och samkommuner. Med koncerndirektivet strävar men efter att förenhetliga samfundsstyrningen, öka verksamhetens transparens, förbättra kvaliteten på de uppgifter som staden få från samfunden och effektivera informationsutbytet. En kommitté som tillsatts av stadsstyrelsen beredde det nya koncerndirektivet under verksamhetsåret. Fullmäktige återförvisade koncerndirektivet för ny beredning med beaktande av bestämmelserna i den nya kommunallagen. För hantering av de mest betydande riskerna i nämnder, direktioner och koncernsamfund uppföljs regelbundet på förhand överenskomna mätare, måluppfyllelsen samt därtill anslutna risker. De mest
40 betydande riskerna bedöms och till dem anknuten ansvarsfördelning, uppföljning och tidtabell för åtgärder synkroniseras. Inom den intern kontrollen har inga väsentliga brister eller fel observerats. Ledarskaps- och förvaltningssystemet är i huvudsak ändamålsenligt. Stadsfullmäktige fastställer riktlinjerna för ägarpolitiken och godkände under verksamhetsåret de nya ägarpolitiska riktlinjerna. Fullmäktige godkänner enligt kommunallagen i de årliga budgeterna målen för verksamheten och ekonomin samt övervakar för sin del att de förverkligas. I 2015 års budget har måluppställningen förnyats om breddats så att den täcker alla koncernsamfund. Stadsstyrelsen leder och styr Vasa kommunkoncern samt övervakar att koncernens delar fungerar enligt de mål som fullmäktige ställt upp. Stadsdirektören och stadens ledningsgrupps medlemmar följer med koncernsamfundens verksamhet och målutfall enligt den bestämda arbetsfördelningen. Uppgiften utförs i första hand genom koncernsamfundens styrelsearbete. Ekonomisektorn bedömer behoven att utveckla koncernstrukturen och bereder ändringar i koncernstrukturen. Stadsstyrelsen har gett representanterna för bolagsstämmor och årsmöten behövliga anvisningar bl.a. om val av medlemmar i samfundens styrelser och revisorer. I de centrala samfundens styrelser har från stadens ledningsgrupp valts en fullvärdig medlem. Utfärdandet av anvisningar till dottersamfunden har varit tillräckligt och informationsförmedlingen har ordnats på ett ändamålsenligt sätt. Resultatrikheten och den ekonomiska ställningen för de centrala dottersamfunden har utöver i bokslutet uppföljts en gång per år som en separat redogörelse till stadsstyrelsen. Med de centrala dottersamfunden förs resultatförhandlingar årligen. Vid förhandlingarna genomgås bl.a. föregående års verksamhet och ekonomi, bolagets läge vad gäller ekonomi och verksamhet samt resultatmålen. Uppföljning, analysering och rapportering av dottersamfundens verksamhetsresultat och ekonomiska ställning har i huvudsak varit fungerande. Om dottersamfundens bokslut har bl.a. uppgjorts ett separat sammandrag till stadsstyrelsen. Uppställandet och uppföljandet av koncernmålen är i huvudsak ändamålsenligt och tillräckligt. Koncerndirektivet ska iakttas på behörigt sätt. Stadsstyrelsens riktlinjer för verksamheten och konkreta utvecklingsåtgärder som gäller den interna kontrollen och riskhanteringen under ekonomiplaneringsperioden är följande: 1) En resultatrik helhetsledning av stadskoncernen förutsätter regelbunden utvärdering/konkretisering och uppdatering av kontrollen och riskhanteringen. 2) Uppgörandet av riskhanteringsplaner sträcker sig över hela stadskoncernen. Stadens försäkringar har konkurrensutsatts och delvis utvidgats också till koncernsamfunden. Likaså har de finansiella riskerna delvis analyserats på koncernnivå. Riskhanteringen utvecklas i en mer systematisk riktning så att åtgärderna täcker också stadskoncernen. 3) För balansering av stadens ekonomi och förbättrande av produktionsstrukturerna riktas kontrollen och riskhanteringen på tväradministrativa kvalitetssäkringsprocesser. En ändamålsenlig användning av och balans i stadskoncernens resurser främjas med en regelbunden utvärdering och genom mätaranalyser.
41 V A S A S T A D M O D E R B O L A G BOSTADS-OCH FASTIGHETSBOLAG VERKSAMHETSUTRYMMESBOLAG ÖVRIGA BOLAG Dotterbolag Ägoandel Dotterbolag Ägoandel Dotterbolag Ägoandel Fast. Ab Pikipruukki 100 % Ab Klemetsösvängen 61,9 % Vasa Elektriska Ab 99,9 % som äger Brändö Företagscentrum Ab 100 % som äger: - Bost.Ab Vasa Långviksgatan 31-35 100 % Vasa Parkering Ab 100 % - Ravera Oy 1.1.2006 100 % - Bost.Ab Vaasan Asemakatu 43 100 % Fast. Ab Vaasan Myllynranta 100 % - Vaasan Sähköverkko Oy 100 % Fast. Ab Cargo Apron 80,8 % - VS Vindkraft Ab 100 % Fast. Ab Sekahaku 53 % Kova Login Oy 60 % - EPV Energi Ab 42,6 % Vasa Bostadsrätt Ab 100 % Fast. Ab Brändö Kampus 100 % - Oy Enerit Ab 34,6 % As. oy Teeriniemenkatu 8 100 % Fast. Ab Teatteriparkki 100 % - Smedsby Värmeservice Ab 20 % As. oy Vaasan Kråklundinkatu 100 % Stormossen Oy 54,3 % Fast. Ab Vaasan Mäntyhovi 70 % Vasaregionens Utvecling Ab 58,1 % Vähänkyrön Vuokratalot Ki Oy 100 % Vasa Ekovärme Ab 65,0 % Vasa Yrkeshögskolan Ab 74,0 % Intressebolag Intressebolag Vasaregionens Turism Ab 54,1 % As. oy Koppelonkatu 2 31,1 % Fast. Ab Formansgatan 14 38,0 % Intressebolag Bost. ab Styrmansgatan 26 22,2 % Oy Vaasa Parks Ab 40,8 % Bost. ab Vasa Stationsgatan 44 24,2 % som äger: 77,45 % - Fast. Ab Vaasan Yrittäjänkatu 17 100 % Expo Österbotten Ab 30,2 % - Fast. Ab Vaasan Producta II 100 % Forskningscentrum Conradi Ab 50,0 % - Fast. Ab Circle House 100 % Oy Merinova Ab 39,6 % Fast. Ab Brändö laboratorier 43 % Kyrönmaan jätevesi Oy 50,0 % Fast. Ab Vaasan Ylioppilastalo 50 % NLC Ferry Oy Ab 50,0 % Fast Ab Ritz 25,1 % SAMKOMMUNER Eskoon sosiaalipalvelujen kuntayhtymä 15,6 % Vasaregionens Arenor Samkommun 70,8 % Kårkulla samkommun 5,9 % Pohjanmaan Liitto - Österbottens förbund 40,9 % Vasa sjukvårdsdistrikts samkommun 54,1 % Sv. Österbottens förbund för utbildning och kultur, 21,8 % - som omfattar - Yrkesakademin - Kulturösterbotten - Vasa Teater
42 9. KOMMUNKONCERNENS BOKSLUT 9.1 Koncernresultaträkning och nyckeltal KONCERNRESULTATRÄKNING 2013 1 000 1 000 Verksamhetens intäkter 374 233 382 917 Verksamhetens kostnader -722 744-724 567 Andel av intressesamfundens vinst (förlust) 1 094 943 Verksamhetsförlust -347 417-340 708 Skatteinkomster 272 562 271 657 Statsandelar 124 536 127 881 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 422 453 Övriga finansiella intäkter 2 908 1 865 Räntekostnader -8 684-7 834 Övriga finansiella kostnader -240-1 516 Årsbidrag 44 088 51 798 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan -54 709-47 643 Räkenskapsperioden över- och underparivärden 0-5 Extraordinära poster 200-1 156 Räkenskapsperiodens resultat -10 422 2 994 Bokslutsdispositioner 132-610 Minoritetsandelar -144-262 Ökning (-) eller minskning (+) av asvskrivningsdiffer -4 443-4 328 Räkenskapsperioden överskott (underskott) -14 877-2 206 Verksamhetsintäkter % av verksamhetskostnader 52 53 Årsbidrag % av avskrivningar 81 109 Årsbidrag /invånare 658 781 Kommunens invånarantal 67 001 66 321 Verksamhetsintäkter i procent av verksamhetskostnaderna = 100 * verksamhetsintäkter / verksamhetskostnader Årsbidrag i procent av avskrivningarna = 100 * årsbidraget / (avskrivningar enligt plan + nedskrivningar)
43 9.2. Finansieringsanalys för kommunkoncern Finansieringsanalys för kommunkoncern 2013 1 000 1 000 Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag 44 088 51 794 Extraordinära poster 200-1 156 Korrektivposter till internt tillförd medel -69-4 369 Ökning/minskning i avsättningar -386-454 Försäljningsvinster av tillgångar bland bestående aktiv -1 589-3 522 Försäljningsförlust av tillgångar bland bestående aktiv 170 6 Kassaflödet för nvesteringarnas del Investeringsutgifter -109 167-145 516 Korrigering av investeringsutgifter 3 071 5 391 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående a 3 230 4 267 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde -60 454-93 559 Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen -7-26 Minskning av utåningen 60 76 Förändringar i lånebestpndet Ökning av långfristiga lån 99 349 110 989 Minskning av långfristiga lån -58 221-42 669 Förändring av korfristiga lån 5 517 8 847 Förändring av eget kapital 22 883 Övriga förändringar i likviditeten -3 837 8 038 42 883 86 137 Förändring av likvida medel -17 571-7 422 Förändring av likvida medel Likvida medel 31.12. 25 676 43 105 Likvida medel 1.1. 43 247 50 527 Intern finansiering av investeringar % 41,6 37,0 Intern finansiering av kapitalutgifter % 26,8 28,3 Låneskötselbidrag 0,8 1,2 Likviditet, kassadagar 10,2 17,1 Intern finansiering av investeringar, % = 100 * årsbidraget / egen anskaffningutgift för investeringat Intern finansiering av kapitalutgifter, % = 100 * årsbidraget / (egen anskaffningutgift för investeringar + nettoökning av utgivna lån + amorteringar på lån) Lånskötselbidrag = (årsbidraget + räntekostnader( / (räntekostnader + amorteringar på lån) Likviditet (kassadagar) = 365 dagar * likvida medel 31.12. / kassabetalningar under räkenskapsperioden
44 9.3 Koncernbalansräkning och nyckeltal AKTIVA 2013 PASSIVA 2013 1 000 1 000 1 000 1 000 BESTÅENDE AKTIVA EGET KAPITAL Immateriella tillgångar Grundkapital 191 910 191 910 Immateriella rättigheter 2 676 1 855 Uppskrivningsfond 126 253 125 388 Övriga utgifter med lång verkningstid 15 066 11 823 Övrigt eget kapital 13 312 13 459 Anslutingsavgifter 28 27 Över -/ underskott från tidigare räkenskapsperiode 62 093 62 842 Förskottsbetalningar 447 1 501 Räkenskapsperiodens över-/underskott -14 877-2 206 Totalt 18 217 15 206 Totalt 378 691 391 394 Materiella tillgångar MINORITETSANDEL 3 374 3 290 Mark- och vattenområden 57 151 52 516 Uppskrivningar av mark- och vattenområd 124 625 123 733 AVSKRIVNINGSDIFFERENSER OCH RESERVER Byggnader 448 603 385 566 Ackumulerad avskrivningsdifferens 75 090 70 256 Uppskrivningar av byggnader 1 439 1 453 Reserver 20 391 19 643 Fasta konstruktioner och anordningar 195 087 194 839 Totalt 95 481 89 899 Maskiner och inventarier 30 118 29 457 Övriga materiella tillgångar 4 405 4 347 AVSÄTTNINGAR Förskottsbetalningar och nyanläggningar 8 546 46 378 Avsättningar för pensioner 1 316 1 535 Anslutingsavgifter 5 5 Övriga avsättningar 8 867 9 033 Totalt 869 979 838 294 Totalt 10 183 10 568 Placeringar FÖRVALTAT KAPITAL 23 177 22 127 Aktier och andelar i ägointressesamfund 122 558 104 865 Aktier och andelar 55 191 54 597 FRÄMMANDE KAPITAL Uppskrivningar av aktier och andelar 1 348 1 361 Långfristigt räntebelagt främmande kapital 427 073 385 124 Övriga lånefordringar 3 626 3 682 Långfristigt räntefritt främmande kapital 70 481 69 670 Övriga placeringar 229 222 Kortfristigt räntebelagt främmande kapital 70 947 66 261 Förskottsbetalningar 0 0 Kortfristigt räntefritt främmande kapital 123 039 128 175 Totalt 182 952 164 727 PASSIVA TOTALT 1 202 446 1 166 507 FÖRVALTADE MEDEL 22 460 21 743 RÖRLIGA AKTIVA Koncernbalansens nyckeltal Omsättningstillgångar 7 835 7 395 Koncernens självförsörjnings % 39,8 % Relativ skuldsättningsgrad % 89 % Fordringar Accumulerat över-/underskott 47 216 Långfristiga fordringar 2 828 4 104 Accumulerat över-/underskott /invånare 705 Kortfristiga fordringar 72 499 71 810 Koncernens lånestock 31.12., 498 019 Koncernens lånestock 31.12., / invånare 7 433 Finansiella värdepapper 17 17 Koncernens lånefordringar, 3 626 Kommunens invånarantal 67 001 Kassa och banktillgodohavanden 25 658 43 210 Antal anställda i koncernen 6 484 AKTIVA TOTALT 1 202 446 1 166 507 Soliditetsgrad, % = 100 * (eget kapital + minoritetsantal + koncernreserv + avskrivningsdifferens och reserver) / (hela kapitalet - erhållna förskott) Relativ skuldsättningsgrad, % = 100 * (främmande kapital - erhållna förskott) / driftsinkomster Koncernens lånestock 31.12. = främmande kapital - (erhållna förskott + skulder till leverantörer + resultatregleringar + övriga skulder) Koncernens lånefordringar 31.12. = masskuldebrevsfordringar och övriga lånefordringar som upptagits bland placeringar
45 9.4 Väsentliga skillnader mellan stadens balans och koncernbalansen Materiella förnödenheter, differens 31,9 miljoner euro, varav Pikipruukki 2,1 milj. euro och Vasa Elektriska 11,5 milj. euro, Brändö Kampus 7,5 milj. euro, Teaterparkering 4,7 milj. euro, ro och Sjukvårdsdistrikt 4 milj. euro. Placeringar, differens 18,2 milj. euro, varav stadens andel 2,1 och Vasa Elektriskas andel 16,1 milj. euro. Kassa och banktillgodohavanden, differens -17,5 milj. euro, varav stadens andel -4,8 milj. euro, Pikipruukki -4,3 milj. euro, Brändö Kampus 4,5 milj. euro och Vasa sjukvårdsdistrikt - 2,7 milj. euro. Långfristiga fordringar, differens 1,3 miljoner euro, varav stadens andel 1,1 milj. euro. Kortfristiga fordringar, differens 0,7 milj. euro, varav stadens andel +2 milj. euro, Vasa Elektriska -0,9 milj. euro, Teaterparkering + 1 milj. euro och Vasanejderns Arenor + 0,7 milj. euro. Avskrivningsdifferens och frivilliga avsättningar, differens 16,9 milj. euro, varav stadens andel - 1,4 milj. euro och Vasa Elektriska 16,9 miljoner euro. Främmande kapital differens 42,3 milj. euro, varav staden 33,7 milj. euro, Pikipruukki -3,2 miljoner euro, Vasa Elektriska 13 miljoner euro, Brändö Kampus 5,8 milj. euro och Vasa sjukvårdsdistriktet -4,7 milj. euro.
46 10. BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT Räkenskapsperiodens resultat blev -27 321 668,99 euro. Stadsstyrelsen föreslår gällande behandlingen av räkenskapsperiodens resultat följande: Inkomstförs avskrivningsdifferensreservering som gjorts tidigare räkenskapsperioder 1 440 100,36 euro. Görs en inkomstföring ur läroavtalsväsendets fond 200 566,40 euro på basen av läroavtalsverksamhetens resultat för räkenskapsperioden. Inkomstförs investeringsreserveringar motsvarande andel av förverkligade investeringar i Lillkyro 420 000 euro och görs motsvarande avskrivningsdifferensreservering. Avskrivningsdifferensreserveringarnas ökningar och minskningar har en nettoinverkan på räkenskapsperiodens resultat om + 1 020 100,36 euro. Räkenskapsperiodens underskott för Vasa stad är efter ovan nämnda underföringar -25 681 002,23 euro, vilket överförs till det egna kapitalet i balansräkningen till kontot för räkenskapsperiodens under-/överskott.
47 II BUDGETUTFALL Under punkten budgetutfall utreds uppfyllandet av de mål som fullmäktige har satt upp för verksamheten och ekonomin. 1. UPPFYLLANDE AV MÅLEN 1.1 Mål för verksamheten som är bindande i förhållande till fullmäktige I budgeten har för åren -2016 uppställts mål för verksamheten, vilka har härletts ur Vasa stads vision och strategi samt kritiska framgångsfaktorer, och mätare och ansvarsparterna år. Utfallssituationen gällande målen för verksamheten vilka är bindande i förhållande till fullmäktige 31.12. presenteras på sidorna 49-54. 1.2 Uppnående av målen som ställts på affärsverken Affärsverkens mål som är bindande i förhållande till fullmäktige och uppnående av målen enligt affärsverk: Vasa Hamn Ursprunglig budget Ändrad budget Bokslut Ersättning från grundkapitalet 400 000 400 000 400 000 Rörelseöveskott+avskrivningar 1 099 970 1 099 970 1 149 869 Investeringar netto 500 000 500 000 254 871 Vasa Vatten Ursprunglig budget Ändrad budget Bokslut Ersättning från grundkapitalet 1 390 000 1 390 000 1 390 000 Rörelseöveskott+avskrivningar 6 157 630 6 157 630 6 766 073 Investeringar netto 3 500 000 3 500 000 3 014 742 Vasa Regionala Företagshälsovård Ursprunglig budget Ändrad budget Bokslut Ersättning från grundkapitalet 22 100 22 100 22 100 Rörelseöveskott+avskrivningar 379 600 379 600 70 243 Investeringar netto 40 000 40 000 31 451 Vasa Hussektor Ursprunglig budget Ändrad budget Bokslut Ersättning från grundkapitalet 4 747 140 4 747 140 4 666 576 Rörelseöveskott+avskrivningar 13 264 980 13 264 980 14 725 239 Investeringar netto 13 190 000 14 019 000 9 506 580 Österbottens Räddningsverk Ursprunglig budget Ändrad budget Bokslut Räddningsväsendet Kommunandelarna 11 145 386 11 145 386 10 545 386 Ersättning från grundkapitalet 0 0 0 Rörelseöveskott+avskrivningar 630 000 630 000 731 149
48 Investeringar netto 630 000 630 000 754 905 Prehospital akutsjukvård Ersättning från grundkapitalet 0 0 0 Rörelseöveskott+avskrivningar 340 000 340 000 508 233 Investeringar netto 340 000 340 000 403 078 Direktionen för Österbottens räddningsverks godkände 18.3.2015 att av räddningsväsendets överskottet för år returneras till medlemskommunerna 600 000 euro Utfallet för affärsverkens budgeter samt de av direktionerna uppsatta målen presenteras under punkten V Affärsverkens bokslut. 1.3 De centrala dotterbolagens mål och uppfyllandet av dem Utfallet för de centrala dotterbolagens mål som är bindande i förhållande till fullmäktige presenteras under punkten Kommunkoncernens verksamhet och ekonomi på sidorna 36-45.
VASA NORDENS ENERGIHUVUDSTAD METOD LÖFTE MÅL Världens lyckligaste och friskaste kommuninvånare Serviceinriktad, yrkeskunnig personal Fungerande servicenät Pålitlig service Rik och mångsidig stadskultur: Det händer i Vasa Ledning av serviceprocesser Äkta kompanjonskap Innovationskompetens En mångfald av kundorienterade tjänster i olika livsskeden En tomt på en timme, konkurrenskraftigt tomtutbud Tillgänglighet och effektiv logistik Attraktiva och funktionella verksamhetsmiljöer Effektiv beslutsprocess som görs i rätt tid En enda lucka -princip Identifiering av företagens behov Långsiktig, strategisk näringslivspolitik Samarbete mellan staden, högskolorna och företagen Logistikcentra Samfundens verksamhet värdesätts Identifiering av organisationernas behov Effektivering av målgruppsinriktad kommunikation Medborgarråd Interaktiv sakkunskap Nya, innovativa samarbetsmodeller Kunskap om organisationernas kunnande/ resurser Fritidsaktiviteter Tomtreserv Finansiering KOMMUNINVÅNARE FÖRETAG SAMFUND
Attraktionskraft Mål Mätare Förverkligandet av mätaren Utveckling av områdets attraktionskraft Förmånlig och konkurrenskraftig samhällsstruktur Befolkningstillväxt/år/föregående år Antalet nya företag Arbetsplatser som nya företag genererar Skatteinflöde/invånare, (mål bland top 6) Samfundsskatteinflöde/skatteinflöd e (mål 15 % av hela skatteinflödet) Befolkningstillväxt (>1%/år) Antalet riksomfattande evenemang Ökning av deltagarantalet i kulturoch fritidssektorns evenemang >1%/år Tomtreserv enligt bostadsprogrammet Mängden planreserv Planernas genomförandegrad Servicenätsutredning gjord - +680 år (förhandsuppgift) och i genomsn. +604 inv/år 2008-2013 (off. uppg) - +66 st Q1/2013-Q2/ - Ändring i antalet arbetsplatser år 2012 (inom parentes 2005-2012): Privata sektorn -33 (+2 864), företagare +5 (+139), kommun och samkommuner +61 (+1 188), staten +6 (-349), Ab med statlig majoritet -13 (+85). Arbetsplatsuppgifterna 2013 publiceras 10/2015. - 716 /invånare (2:a plats) år 2012. Uppgifterna år 2013 publiceras i november. - 2012: 17 % - 1,03 % år (förhandsuppgift) och 0,94 % åren 2008-2013. - 30 stycken (26 st. år 2013) - Minskning 7 % (den största enskilda förklaringen är att biblioteket var stängt). - Mängden tomtreserv och planreserv: I de fastställda detaljplanerna överskrider mängden våningsyta både för bostads- och företagstomter rejält behovet och efterfrågan - Mätaren stryks som oändamålsenlig - MAGE-programmet har uppgjorts. Servicenätsutredningar inom småbarnsfostran och grundläggande utbildning har uppdaterats under uppgörandet av MAGEprogrammet Utveckling av koncernstyrning och ledarskap Enhetliga informations- och rapporteringssystem Enhetliga anvisningar - Ekonomisektorn, pesronalservicen och hälsovårdsservicen har sammanfört rapporteringen till ett gemensamt rapporteringssystem. Rapporteringssystemet fungerar i stadens intranät. Ekonomisektorn tog i bruk näthandel hösten. - St behandlade och godkände koncerdirektivet 8.12.. Fge behandlade direktivet 15.12 men återremitterade det. - Stödserviceutredning görs Hög sysselsättningsgrad (>75% 18-64 år är yrkesverksamma) Antalet arbetande/hela befolkningen Vasas sysselsätningsgrad är 72 % (2013) och den 4:e högsta bland de 20 största städerna. Stadens sysselsättningsgrad var 68 % år 2000. Fungerande kollektivtrafik Användningsgrad - Antalet passagerare 1 037 657 år, i passagerarmängden en lindrig nedgång
Välfärd Mål Mätare Förverkligandet av mätaren Befolkningens välfärd Upplevd lycklighet Sjuklighetsindex Barnfamiljer som fått utkomststöd, % av barnfamiljerna Ungdomsarbetslösa, % av 18-24-åriga arbetskraften, (<7 % av 18-64-åriga arbetskraften) Personer som på grund av mentala problem erhåller sjukpension 25-64 år, % av befolkningen i motsvarande ålder Hemmaboende 75 år fyllda, % av befolkningen i motsvarande ålder - Vasaborna upplever att deras välfärd är mycket bra. Hälften av kommuninvånarna upplever att de är lyckliga största delen av tiden, en något större andel upplever att livskvaliteten är god eller mycket god. Ingen förändring i sjuklighetsindexet. - Vasas arbetslöshetsgrad är 3:e lägst bland de 20 största städerna, ungdomsarbetslösheten lägst, andelen personer med invalidpension är den tredje lägsta. - Andelen barnfamiljer som får utkomststöd utgör av barnfamiljerna 10 %, hemmaboende 75 år fyllda 89,5 %. Främjande av klientens delaktighet och autonomi God tillgång på basservice Ekonomisk balans Förnuftig och effektiv egendomsförvaltning Ökning av inkomsterna Optimering av personalstrukturen Intern kontroll Antal servicehändelser som kräver personalresurser Vård- och serviceplaner Klient-/patientnöjdhet Utsatta tider håller Användningsgrad Personaldimensionering serviceformsvis Klient-/patientnöjdhet Skuldbelopp/ invånare Planläggningsekonomiska beräkningar Lokalmängdens utveckling Lokalkostnader/fria marknaden Inkomster/år/föregående år, försäljning av egendom, avgifter Personalmängd/producerad service/övriga kommuner Antalet självrättelser 0 Antal besvär under 1 % av antalet beslut - Finns inga uppgifter i det här skedet. Mätaren utvecklas. - Mätaren stryks som oändamålsenlig. Lagen förutsätter nuförtiden att planer uppgörs. - Hälsostationernas klientnöjdhet 82,6 %, tandklinikernas 76,4 %. - De utsatta tiderna är enligt bestämmelserna - Finns inga uppgifter i det här skedet. Mätaren utvecklas - Personaluppgifterna finns i den årliga personalberättelsen för social- och hälsovårdsväsendet - 2 657 /inv år 2013 - Områdesjämförelse för de nya bostadsområdena görs i MAGEprogrammet och kostnadsberäkningen preciseras i samband med uppgörandet av detaljplanen för respektive område - Lokalmängden 391 406 m2 år, lokalkostnader, fria marknaden - Åtgärder för försäljning av egendom planeras - Tillförlitlig jämförelse med andra kommuner förutsätter förenhetligande av mätare. Vasas totala personalmängd ökat 0,8 % åren 2009-. -År och 2013 gjordes inga självrättelser. Antalet besvär under 1 %
52 Uppnående av mätarna som satts upp i stadsstrategin baserade sig under budgetåret på vissa huvudåtgärder (46 stycken), vilkas nuläge anges i listan nedan: Dragningskraft Marknadsföring av området som koncentration inom energibranschen, energiklustrets synlighet i gatubilden. (Den nya regionportalen har öppnats, Energy Lab och Wasa Station-projekten som showcase inom energibranschen. Beaktande av fokusområdet synliggörs i stadens informationstidning) Stärkande av diplomingenjörsutbildningen inom energibranschen i regionen. Synligt utnyttjande av kunnandet inom energibranschen som en del av utvecklandet av staden. (Energiklustrets betydelse särskilt i Smart Cities och NCN-nätverk, projekt som baserar sig på nya energilösningar inom tekniska sektorn) Satsningar på undervisning i svenska, engelska, ryska, kinesiska, spanska och andra språk på alla nivåer. Skapande av HR-nätverk mellan staden och områdets andra organisationer. (Inletts med utbildningssamarbete) Grundande av en insatsgrupp som möjliggör etablering av för företag i området. (Insatsgruppen förverkligades inte, verksamheten är fallspecifik och sker i samarbete med Vasek) Välfärd som en del av Vasas varumärke i Vasa lever du 5 år längre än på andra orter. (Temat Lycklighet, en del av Vaseks marknadsföring av Vasaregionen) Genomförande av INKA-programmet, tillväxtavtal. (Båda har förverkligats) Främjande av mångsidig stadskultur: åstadkommande av positivt vimmel. (Nya permanenta evenemang såsom Polar Sounds Winter Vaasa Festival och LoudN Promotions Vaasa Open Air. Flera stora och årligen ambulerande evenemang har man också fått till Vasa. Infomöten och evenemangsunderstöd för evenemangsarrangörer. Utvecklande av trivseln och evenemangsutbudet i stadens centrum. (Utvecklingsåtgärder har inletts med staden, Vasaregionens Turism och Vasa Affärscentrum) Främjande av tillgången på kunnig arbetskraft. (Den nya regionportalen har öppnats, växelverkan mellan näringslivet och universiteten har ökat. Undervisnings- och forskningsklinik inom socialsektorn, undervisningshälsocentralsprojekt, inledande av forskarskola och finansiering för utbildning i socialarbete, utbildning i svenska och engelska för personalen) Utvecklande av flygtrafiken. Beslut om affärs- och industritomter inom tre månader.
53 Effektiv planläggning och aktivt tomtutbud: iakttagande av bostadsprogrammet. (Servicenätsutredningarna för social- och hälsovårdens resultatområden har genomförts, servicenätutredningarna för småbarnsfostran och den grundläggande utbildningen har uppdaterats) Utarbetande av ett genomförandeprogram för markanvändningen. (Markpolitiskt program har utarbetats) Förtätande av samarbetet: stadsutvecklingen, fastighetssektorn, VASEK, Merinova, VaasaParks (Den inofficiella samarbetsgruppens regelbundna sammanträffanden) Servicenätsutredning med beaktande av livscykeln. Förtydligande av koncernstyrningen med hjälp av USO2-projektet. (Har inte förverkligats) Sparkrav även för samkommuner och koncerner. Processledning av utvecklingsprojekt. (Förverkligas som en del av stödservicens utredningsprocess) Utveckling av datasystem för tväradministrativa system. (En plattform för elektronisk kommunikation har skaffats. Ibruktagande av ett nytt dokumentförvaltningssystem har inletts. Långsiktigt och mångsektoriellt främjande av företagens verksamhets- och rekryteringsmöjligheter Universitets- och högskolesamarbete. (Växelverkan mellan näringslivet och universiteten har ökat. Sammarknadsföringsåtgärder i marknadsföringen som riktas till studerande har förverkligats) Utveckling av informations- och kommunikationstekniken i undervisningen. (Förverkligande av IKTprojekt) Servicenätsutredning Utnyttjande av förnybar energi. Välfärd Ibruktagande av elektronisk välfärdsberättelse. (Tagits i bruk, utvecklingen av mätarna fortsätter) Ökande av resurserna för förebyggande arbete. (Pågår, förutsätter en lång uppföljningstid) Genomförande av ungdomsgarantin. (Social- och hälsovården har deltagit i den branschövergripande myndighetsarbetsgruppens arbete, erbjudande av sommarjobb- och praktikplatser) Samarbetsmodeller mellan social- och hälsovården och bildningsväsendet. Förnyande av anstaltsvården: tyngdpunkten på effektiverat serviceboende, servicen förs hem. (Servicestrukturförändringen inom öppen vården och i servicen som ges i hemmen fortsätter. Ett servicehus har öppnats, ett byggs som bäst, två är under planering. Avdelningarna B och D stängda, avdelning G har flyttats till hemvården. Andelen 75 år fyllda som bor hemma är 90,3 %.
54 Konceptet för ett rehabiliteringssjukhus planeras. Strukturförändringar inom mentalvårdstjänsterna har genomförts, ledningsgruppen för elev- och studerandevården) Elektronisk service (Anslutits till nationella elektroniska hälsoarkivet, elektronisk hälsogranskning och träning) Utveckling av datasystem. Social- och hälsovårdsnämndens beslut om utvecklande av klienters delaktighet. Tandvårdens förhandsuppgiftsblankett (nettiklaara). Elektronisk tidsbeställning, smspåminnelse ingår) Inkluderande demokrati. (Invandrarnas World café, handikapprådets åtgärder gällande specialbarn och familjer. Sammanfattning av ST:s beslut på teckenspråk på nätet) Utsatta tider hålls. (Har förverkligats) Plattare organisationsstruktur. (Genomförs i anslutning till stödservicereformen genom att separata förvaltningsstrukturer och mellannivåer stryks. Utvecklandet av förtroendemannaorganisationen pågår) Ny inriktning av resurserna. (Stödserviceutredningen pågår) Ekonomin i balans Effektiv användning av verksamhetslokaler. Förädling av markegendomen. (Jämförelse av nya bostadsområden i markpolitiska programmet) Utvecklande av resursplaneringen. Effektiv och mångsidig användning av lokaler. Höjning av avgifter och taxor. Försäljning av tomter. Prognostiserande personalplanering. (Stödserviceutredningen pågår. Anvisningar för prognostiserande personalplanering har utarbetats samt förankrats) Utvecklande av servicestrukturen. (Stödserviceutredningen pågår) Förnyande av organisationerna, lättare förvaltning och effektivering av tväradministrativa processer (Stödserviceutredningen pågår. Utvecklande av förtroendeorganisationen)
55 2. EKONOMISKT UTFALL Budgeten består av en driftsekonomi- och resultaträkningsdel samt en investerings- och finansieringsdel. Tablån över budgetutfallet är uppbyggd på samma sätt. 2.1 Driftsekonomidelens utfall Fullmäktige har i budgeten fastslagit anslag och inkomstuppskattningar på resultatområdesnivå. Resultatområdesvisa anslag enligt den ursprungliga och den ändrade budgeten samt dispositionsplanen och utfallet resultatområdesvis presenteras i förvaltningarnas verksamhetsberättelser på sidorna 56-146. Utfallsjämförelsen är uträknad i förhållande till ändrade budgeten. I verksamhetsberättelserna framförs också motiveringar till de största avvikelserna. Anslagens bindande nivå är i fråga om bruttoenheter organnivå, för nettobudgeteringsenheterna har fastslagits en bindande nettoutgift. Ett sammandrag över utfallet i fråga om anslagen inom driftsekonomin presenteras på sidorna 152-155. I kolumnen Avvikelse har utfallet jämförts med den ändrade budgeten. - avvikelse med + tecken = inkomsterna har utfallit över och utgifterna under budgeten - avvikelse med - tecken = utgifterna har utfallit över och inkomsterna under budgeten
56 Verksamhetsorgan Resultatområde sida Centralvalnämnden 101 Val 58 Revisionsnämnden 110 Revisionsväsendet 58 Stadsfullmäktige 120 Stadsfullmäktige 59 Stadsstyrelsen 130 Stadsstyrelsen 60 131 Förvaltningsservice 62 133 Personalservice 66 134 Ekonomisektorn 67 135 Stadsutvecklingen 68 136 Planläggningen 71 140 Understöd 73 141 Medlemsavgifter 73 142 Andelar 74 143 Reserverade anslag 74 144 Centralt administrerade kostnader 75 145 Sysselsättning 75 146 Andelar i särredovisade affärsverk samt kostnader som hänför sig till den avgiftsbelagda affärs- och serviceverksamheten 77 Lillkyro områdesnämnd 150 Områdesnämnden 77 151 Samserviceenheten 78 152 Arpeeti 78 Social- och hälsovårdsnämnden 79 200 Social- och hälsovårdsväsendets förvaltning och ekonomi 79 210 Socialarbete och familjeservice 82 220 Hem- och anstaltsvård 86 230 Hälsovårdsservice 89 239 Specialsjukvård 91 240 Samarbetsområdet Laihela 92 Nämnden för småbarnsfostran och 95 grundläggande utbildning 300 Förvaltning för småbarnsfostran och grundläggande utbildning 95 302 Småbarnsfostran 96 303 Grundläggande utbildning 100 305 Hemkommunsersättningar för förskola och grundläggande utbildning 102 308 Kuula-institutet 102 Utbildningsnämnden för andra stadiet 104 310 Den gemensamma förvaltningen för andra stadiet 105 312 Vaasan Lyseon lukio 106 313 Vasa Gymnasium och Vasa Svenska Aftonläroverk 107 315 Vasa yrkesinstitut 108 318 Vasa vuxenutbildningscenter 109 Direktionen för läroavtalsväsendet 320 Läroavtalsutbildning 111 Direktion för Vaasan työväenopisto 330 Vaasa-opisto 112 Direktionen för Vasa arbetarinstitut 340 Vasa arbetarinstitut 114
57 Fritidsnämnden 116 350 Fritidsnämndens förvaltning och ekonomi 116 351 Idrottsavdelningen 117 352 Idrottsplatsavdelningen 119 355 Ungdomsavdelningen 119 Museinämnden 121 361 Österbottens museum 121 362 Tikanojas konsthem och Kuntsis museum för modern konst 124 Kultur- och biblioteksnämnden 126 370 Förvaltnings- och ekonomiserviceenheten 126 371 Kulturcentret 127 372 Biblioteksväsendet 128 Teater- och orkesternämnden 130 380 Vasa stadsorkester 130 381 Vaasan kaupunginteatteri 131 Byggnads- och miljönämnden 132 500 Byggnadstillsynen 132 501 Miljöskydd 133 502 Miljölaboratoriet 134 503 Samarbetsområdet för hälsoövervakningen 135 504 Samarbetsområdet för veterinärvården 135 Tekniska nämnden 136 510 Samservice 137 511 Fastighetssektorn 138 512 Kommuntekniken 140 515 Vasa tekniska service 141 516 Vasa Städservice 142 517 Vasa Matservice 144 Vasaregionens avfallsnämnden 580 Vasaregionens avfallsnämnden 145
58 101 VAL Verksamhetsidé Kommunens centralvalnämnd utför de praktiska uppgifter som enligt vallagen separat hör till den. Vid statliga val sköter centralvalnämnden alla praktiska förberedande arbeten inför valen samt förrättandet och kontrollerandet av förhandsröstningen. I kommunalval sköter kommunen även om nomineringen av kandidater och fastställandet av valresultatet. Måluppfyllelse Centralvalnämnden arrangerade år europaparlamentsvalet. Röstningsaktiviteten i valet Röstberättigade Europaparlamentsvalet Förhandsröstande Röstande på valdagen Röstande totalt Hela landet 4 218 081 732 133 (17,4 %) 996 474 (23,6 %) 1 728 607 (41,0 %) Vasa 50 729 8 601 (17,0 %) 13 705 (27,0 %) 22 306 (44,0 %) Röstningsprocenten i Vasa var högre än i hela landet när man beaktar finländare och andra EUmedborgare som bor i Finland. Det ekonomiska utfallet Staten ersatte de kostnader som uppstod av förhandsröstningen i europaparlamentsvalet med 101 458, dvs. 2,00 /röstberättigad. Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Utfall Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhets-utgifter 135-135 135 - Verksamhetsinkomster 94-94 101 +7 Verksamhets-bidrag -41-41 -34 +7 Centralvalnämnden har inte någon fast anställd personal utan nämnden utser en sekreterare för valen. Dessutom anställs tillfällig personal för förhandsröstningen och för röstningen på valdagen. 110 Revisionsväsendet Verksamhetsidé Revisionsnämnden, som lyder under stadsfullmäktige, sköter om organiseringen av granskningen av förvaltningen och ekonomin under de år som motsvarar fullmäktiges mandattid och bereder de ärenden som gäller granskningen av förvaltningen och ekonomin och som fullmäktige ska fatta beslut om. Revisionsväsendet ger sin bedömning om utfallet av de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige ställt upp samt om huruvida stadens serviceverksamhet har ordnats på ett ändamålsenligt sätt. Måluppfyllelse Revisionsväsendet bedömer årligen uppnåendet av de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige har ställt upp, i enlighet med de mål som är bindande i förhållande till revisionsnämn-
59 den. De mål för verksamhetsåret som ställts upp för revisionsväsendet har nåtts. Vasa stads revisionsnämnd har under verksamhetsåret vunnit tävlingen Årets utvärderingsberättelse, serien kommuner med över 20 000 invånare. Mål 2013 Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse Utvärderingsberättelse för år 2013 Förverkligats Bedömningsprogram Förverkligats Intern kontroll och riskhantering Hantering av personalriskerna Förverkligats Verksamhetsutgifter och -inkomster Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhetsutgifter 274-274 268 + 6 Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag -274 -- -274-268 + 6 Under verksamhetsåret har revisionsnämnden ordnat totalt 9 möten. Funktionerna har kunnat vidareutvecklas så, att man har kunnat begränsa de ekonomiska utgifterna inom det sammanslagna revisionsväsendet synnerligen väl. Utfallet av verksamhetskostnaderna är 97,8 % av budgeten. Även om den externa servicen under verksamhetsåret varit betydligt mer omfattande än under år 2013, har verksamhetsutgifterna jämfört med bokslutet för år 2013 ökat med endast 0,4 %. Lagstadgade revisionstjänster har år fakturerats 92,15 dagar (avtal fr.o.m. 1.6.2013, 80 dagar, under verksamhetsåret 2013 fakturering 72,7 dagar). Under verksamhetsåret har revisionstjänsterna utökats tillfälligt på grund av problem med stadens redovisningssystem. Personal 31.12 Heltidsanställda Deltidsanställda Totalt Ordinarie 2-2 STADSFULLMÄKTIGE 120 STADSFULLMÄKTIGE Verksamhetsidé Stadsfullmäktige fungerar som stadens högsta beslutsfattande organ, fattar beslut om riktlinjerna för Vasa stads verksamhet samt om mängden och kvaliteten på den service som ordnas för kommuninvånarna. Fullmäktige godkänner i budgeten och ekonomiplanen målen för verksamheten och ekonomin för stadens sektorer samt fattar beslut om finansieringen av verksamheten. Stadsstyrelsen svarar för beredningen och verkställandet av stadsfullmäktiges beslut. De nämnder som väljs av stadsfullmäktige ordnar servicen i enlighet med de mål som fullmäktige uppställt. Fullmäktige har 67 ledamöter under åren 2013-2016. Måluppfyllelse Fullmäktige godkände vid sitt sammanträde i juni den uppdaterade stadsstrategin. Vid sammanträdet i november fastställdes budgeten och ekonomiplanen samt de därtill anknutna bindande målen för sektorerna och servicen.
60 Centrala ekonomiska nyckeltal Nyckeltal BS 2013 BG BS Fullmäktigemöten och seminarier, antal 15 16 14 Beslut, antal 174 180 134 Kostnader /sammanträde 58 794 23 986 29 844 Kostnader /invånare 8,95 5,84 6,30 Utfallet för verksamhetsmålen som är bindande i förhållande till Vasas stadsfullmäktige presenteras på sidorna 49-54. Verksamhetsutgifter och -inkomster Ursprunglig budget 1 000 Ändringar i budgeten Ändrad budget 1 000 Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) 1 000 1 000 1 000 Verksamhets-utgifter 379 66 445 418 +27 Verksamhetsinkomster 0 0 0 0 +1 Verksamhetsbidrag -379-66 -445-417 +28 Avskrivningar 28 STADSSTYRELSEN Centralförvaltningens personalmängd 31.12 Personal 31.12 Heltidsanställda Deltidsanställda Totalt Ordinarie 187 15 202 Visstidsanställda 18 2 20 Sysselsatta 3 1 4 130 STADSSTYRELSEN Verksamhetsidé Stadsstyrelsen svarar för stadens förvaltning och ekonomi samt för beredningen, verkställigheten och övervakningen av lagligheten i fullmäktiges beslut. Stadsstyrelsen bevakar stadens intressen och sköter stadens externa kontakter. Stadsstyrelsen reagerar aktivt på förändringar i verksamhetsmiljön. Måluppfyllelse Stadsstyrelsen var under året tvungen att rikta in sig på att få till stånd inbesparingar på grund av den försvagade ekonomiska situationen. Under räkenskapsperioden fick man både ekonomirapporten och personalrapporten i användning. I alla verksamhetsutgifter eftersträvade man också inbesparingar och de här tillsammans gav också resultat i stadens egen verksamhet. Underskottet ökade märkbart under räkenskapsperioden på grund av utgiftsutvecklingen inom specialsjukvården. Även den höga investeringsnivån och ändringen i avskrivningsplanen ökade märkbart på de planenliga avskrivningarna. Strukturmässiga ändringar bereddes och bl.a. strukturändringen inom åldringsvården samt stödservicereformen framskred under räkenskapsperioden. Målen förverkligades till största delen enligt planerna, fastän den osäkra ekonomiska situationen avspeglades kraftigt även på stadens verksamhet. Genomförandet av INKA-programmet inleddes under räkenskapsperioden. Slutrapporten om kommunsammanslagningsutredningen överlämna-
61 des till kommunerna i utredningsområdet i december och besluten om kommunstrukturen fattas under år 2015. PR-verksamhet/antalet tillställningar (63) och deltagare (6735) fortsatte att minska. Centrala ekonomiska nyckeltal Nyckeltal BS 2013 BG BS Antal styrelsesammanträden 57 60 51 Beslut, antal 976 1000 858 Kostnader /invånare 17,93 15,27 15,37 Förvaltningens centrala mål Staden och stadskoncernen leds så att de mål för verksamheten och ekonomin som stadsfullmäktige har uppställt förverkligas. Utvärderingskriterium/mätare Vid beslutsfattandet beaktas - målen för verksamheten och ekonomin - beslutens överensstämmelse med strategin, - utvecklande av huvudprocesserna, - månatlig uppföljning av budgetutfallet och åtgärder vidtas vid behov - måluppfyllelsen följs upp 2 gånger per år Styr- och informationssystem som stöder ledarskap utvecklas. Måluppfyllelse Uppföljning av förverkligandet av stadens utvecklingsmål. Stadsstrategin uppdaterades i fullmäktige i maj. Stadens huvudprocesser och organisation har utvecklats bl.a. enligt riktlinjerna för förtroendemannaorganisationskommittén och stadsstyrelsen. Även bildningsväsendets organisationsutredningar blev färdiga i slutet av året. Stödservicens omfattande utvecklingsarbete inleddes och besluten om riktlinjerna fattades i slutet av året. Utfallet för målen för verksamheten rapporteras i verksamhetsberättelsen. Det ekonomiska utfallet har följts upp månatligen sedan juni. Fördröjningen av ibruktagandet av ekonomisystemet har försvårat den ekonomiska uppföljningen i början av räkenskapsperioden. Av informationsstyrsystemen har exreport-tillämpningen tagits i bruk för ekonomins, personaladministrationens och hälsovårdens del. Ägarstyrningen utvecklas i förhållande till koncernbolagen, affärsverken och samkommunerna. De viktigaste konkurrensutsättningarna koordineras. Datasystemen för budgetarbetet och rapporteringen utvecklas. De ägarpolitiska riktlinjerna har godkänts i fullmäktige. Samarbetet med samkommunerna och de centrala dotterbolagen har intensifierats under verksamhetsåret. Den centraliserade styrningen av upphandlingar har utvecklats under räkenskapsperioden och stadsstyrelsens allmänna sektion har behandlat riktlinjerna för de nya upphandlingsanvisningarna 17.12.. Förnyandet av stadens budgetprocess
62 Utvecklande av koncernstyrning och ledarskap. Optimering av personalstrukturen. Klarläggande av koncernstyrningen med hjälp av USO2-projektet. Sparkrav även för samkommunerna och bolagen. Utvecklingsprojekts processledarskap. Förnyande av organisationer, lättare förvaltning och effektivering av tväradministrativa processer. Prognostiserande personalplanering. Utvecklande av servicestrukturen. har fortsatt och stadsfullmäktige godkände den förnyade budgetstrukturen 10.11.. Utvecklande av rapporteringssystemet är en process, som man fortsätter med genom att utnyttja det nya redovisningssystemet. Kommunförbundets och FCG:s tvååriga projekt USO2 (Nya generationens organisationer) slutfördes. De nya koncernanvisningarna blev färdiga och behandlingen i fullmäktige inleddes 15.12.. I ekonomins balanseringsarbete uppställdes mål även för samkommunerna. En ändring av utvecklingsprojekts ledarskap ingår i stödservicereformen. Utvecklande av sektordirektörsmodellen och upplösning av ämbetsverksstrukturen. Förvaltningens stödservicereform (St 8.12.). Effektivering av de löneadministrativa processerna=auditering 12/, fortsätter 2015. Anvisningar för en förutseende personalplanering har utarbetats och verksamhetssättet har förankrats bl.a. i förmanspasset och ledningsgrupperna, fortsätter 2015. Verksamhetsutgifter och -inkomster Ursprunglig budget Ändrad budget Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) Budgetändringar Verksamhetsutgifter 1 256 419 1 676 1 668 +8 Verksamhetsinkomster 18 324 342 245-97 Verksamhetsbidrag -1 238-95 -1 334-1 422-89 Avskrivningar 42 Stadsstyrelsens budget har korrigerats med överföringar av reserverade anslag i samband med dispositionsplanen. I utgifterna i bokslutet ingår utöver kostnaderna för stadsstyrelsens egentliga verksamhet även bl.a. kostnaderna som bolagiseringen av hamnen medfört samt kostnaderna för Kvarkens EU-projekt (Midway Alignment of the Bothnian Corridor-hanke) och den finansiering som man erhållit under året. 131 FÖRVALTNINGSSERVICE Verksamhetsid Förvaltningsservicen svarar för sekreterarservicen och berednings- och verkställighetsuppgifterna för stadsfullmäktige och stadsstyrelsen samt stadens ledning och sakkunniga. Förvaltnings-
63 servicen har också i uppgift att sköta en del av den centraliserat producerade servicen för stadens förvaltning och ordnandet av den samservice som erbjuds stadsborna. Måluppfyllelse Stadskansliet Stadskansliet svarar för stadsfullmäktiges, stadsstyrelsens, stadsdirektörens, sektordirektörernas och de sakkunnigas sekreterar-, berednings- och verkställighetsuppgifter. Stadskansliet har också i uppgift att utveckla stödservicen för hela stadens förvaltning så att den är så effektiv som möjligt. Genomförandet av stödservicereformen har även varit ett tydligt fokusområde år. Ökningen av antalet registrerade ärenden beror på att registreringsfunktionerna har koncentrerats till centralregistraturen. Nyckeltal BS 2012 BS 2013 BG BS Antal arbetsmöten 882 851 860 935 Personer som deltagit i mötena tot. 11 374 11 297 10 800 12 522 Antal publikationer 5 3 3 3 Antal informationsmöten 35 43 35 45 Centralregistraturen,registrerade ärenden 1 063 943 900 1 439 Ökningen av antalet registrerade ärenden beror på att registreringsverksamheten koncentrerades till centralregistraturen år. Den ekonomiska rådgivningen och skuldrådgivningen Ekonomi- och skuldrådgivningsservicen i Vasaregionen ordnas som ett samarbete mellan kommunerna i Vasaregionen. Kötiden har varit i genomsnitt 22 dagar, vilket är klart mindre än målet på riksnivå, dvs. 60 dagar. Nyckeltal BG BS Kötid 42 dagar 22 dagar It-avdelningen It-avdelningen har tryggat en tillräcklig verksamhetsnivå och driftsäkerhet för den datateknik- och datanätservice som förvaltningen och servicesektorn behöver. Planeringen, allokeringen av resurser och inledandet av nya utvecklingsprojekt samt användarstöd (help desk) har förverkligats huvudsakligen som planerat. I enlighet med riktlinjerna i servicestrategin har man skaffat service från Tiera Oy, de mest betydande är anskaffningar i anslutning till webbsidorna och en plattform för elektronisk kommunikation. Nyckeltal BS 2012 BS 2013 BG BS Antal servrar 99 108 120 98 Antal virtuella servrar 130 190 160 170 Antal arbetsstationer 3 980 5034 5500 6053 Grafiska tjänster I resultatområdet ingår grafiska tjänster som en nettobudgeteringsenhet, för vilken har satts ett ekonomiskt mål som är bindande i förhållande till fullmäktige. Mål som är bindande i förhållande till fullmäktige Målnivå under budgetåret Måluppfyllelse
64 Det ekonomiska målet för Grafiska tjänsterna Resultaträkningen i balans. Målet för Grafiska tjänsterna år är en nettoinkomst på 9 590. Grafiska tjänsternas förverkligade nettoinkomst är 18 113. Nettoberäkningar presenteras på s. 158-159 Övriga mål Mål Utvärderingskriterium/mätare Stödservicen utvecklas så Telefonväxeln, översättningsbyrån, att den är effektiv. postningen och dokumentförvaltningen utvecklas så att de bättre svarar mot kärnprocessernas behov. Att utveckla stadsfullmäktiges och stadsstyrelsens beredningsprocess och trygga smidigheten. Fungerande datateknik av hög kvalitet ombesörjs. It-avdelningens servicenivå utvecklas. Den elektroniska kommunikationen utvecklas. Grafiska tjänsternas serviceutbud betraktas som mångsidigt. Produktionen och upphandlingen av grafiska branschens tjänster centraliseras/koordineras. Den elektroniska beslutsprocessen, kommunikationen och informationsförmedlingen utvecklas. Att fortsätta kombinera telefon- och datatrafiken genom en s.k. VoiPlösning. I telefontrafiken införs i allt större utsträckning användning av endast en terminal. Instruering och stöd vid införandet av nya datasystem (bl.a. ekonomiförvaltningen, dokumentförvaltningen, hälsovårdssektorn). Måluppfyllelse Telefonväxelns och översättningsbyråns servicenivå har varit bra. Postningen överfördes till att skötas av transportbyrån. Inom dokumentförvaltningen togs ett nytt dokumentförvaltningssystem i bruk och registreringsfunktionerna koncentrerades till centralregistraturen. It-avdelningen bytte internetoperatör. Andra stadiet och utbildningssidan samt förvaltningen fick egna internetanslutningar. Samtidigt bytte man brandmursystem. Plattformen för elektronisk kommunikation togs i bruk i början av år 2015. Den elektroniska servicen ansluts till plattformen år 2015. Resultatet är 18 113. Kundnöjdheten har kartlagts inom Grafiska tjänsterna och responsen har varit utmärkt. Stadsstyrelsens beredningsprocess förnyades och de förtroendevaldas påverkningsmöjligheter ökades. Extranätet, som är avsett för de förtroendevalda, togs i bruk. Telefontrafiken styrs alltjämt via VoiP-systemet. Datateknikverksamheten har löpt smidigt och inga störningar har förekommit. I samband med bytet av internetoperatör förekom vissa tillfälliga störningar. Det totala antalet telefonanslutningar har minskat. En kartläggning av terminalerna har inletts i syfte att minska både antalet telefonanslutningar och telefonapparater. Antalet förfrågningar om datastöd till help desk var 6 145 vid en uppföljning. Kundresponser har inte samlats in. Programvaran för ekonomiförvaltningens helhetssystem byttes ut. Av dokumentförvaltningsprogrammets
65 Informationen sköts så att kommuninvånarna och olika intressentgrupper får tillräcklig och tidsenlig faktabaserad information om stadens verksamhet och service. Intern kontroll och riskhantering Det ekonomiska utfallet Informationstidningen utkommer 3 gånger per år och ca 35 informationsmöten ordnas. Samservicen utvecklas som en del av stödserviceproduktionen. Webbsidorna, intranätet och extranätet förnyas tillsammans med Tiera Oy. Specialgrupper tas bättre i beaktande i kommunikationen. Användningen av sociala medier effektiveras och interaktiviteten i nätkommunikationen utvecklas. Beslutskommunikationen utvecklas tillsammans med tjänstemän och förtroendevalda. Förvaltningarnas kommunikationsansvarigas kunnande förbättras. Kriskommunikation planeras och övas bättre. Säkerhetsrisken i Styrelsegården och åtgärder för förbättrande av säkerheten i kundserviceutrymmena Riskerna gällande datasystem reduceras med hjälp av den datatekniska beredskapsplanen. delar togs diariet och tjänsteinnehavarbesluten i bruk. Informationstidningen utkom 3 gånger. Temana i staden strategi knöts närmare till informationstidningens ämnesval och innehåll. Informationstidningen förnyades till innehållet och utseendet fr.o.m. nr 3/. 45 informationsmöten ordnades. Serviceutbudet utvidgades i och med att Welcome Officeverksamheten överfördes till att vara en del av Medborgarinfons verksamhet. I fråga om kassaverksamheten utvidgades samarbetet så att även Medborgarinfons kassa tar emot institutens kursavgifter. På webbsidorna publicerades 245 meddelanden på finska, 229 på svenska och 13 på engelska. Medieuppföljning tillämpas. Antal Vasa-träffar i rubrikerna: 4 537 Extranätet togs i bruk. Ibruktagandet av de nya webbsidorna bereddes. Till artikelserien Vad beslutade stadsstyrelsen? skrevs 28 artiklar. År gjordes 20 teckenspråksvideor om stadsstyrelsens beslut. Man ordnade 2 finskspråkiga Kriskommunikationsutbildningar och 1 svenskspråkigt tillfälle. Säkerheten inom informationstjänsten förbättrades. Sådana förbättringar av säkerheten som ska göras i samband med stödservicereformen bereddes. Datasystemriskerna har minskats bl.a. med hjälp av en ny brandmur. Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhetsutgifter 5 452 352 5 805 5 577 +228 Verksamhetsinkomster 1 925 0 1 926 1 981 +55 Verksamhetsbidrag - 3 526-352 -3 879-3 596 +283 Avskrivningar 510
66 Verksamhetsutgifterna och -inkomsterna inbegriper också enheten Grafiska tjänster, som ingår i nettobudgeteringen och vars nettoinverkan är 18 113. Vad gäller den övriga Förvaltningsservicen har besparingar uppkommit av icke tillsatta befattningar, fördröjt tillsättande och oavlönade semestrar samt besparingar t.ex. inom anskaffningen av inventarier, utbildning och kontorsmaterial samt andra sådana utgifter. 133 PERSONALSERVICE Verksamhetsidé Vasa stad är en rättvis arbetsgivare. Verksamhetsidén för stadens personalservice är att se till att staden har en kompetent, välmående och rätt dimensionerad personal som producerar och ordnar högklassig och pålitlig HR-service i tillräcklig omfattning och på ett ekonomiskt sätt. Personalservicens sakkunnigservice möjliggör ett väl utfört arbete och stöder en högklassig serviceproduktion för kommuninvånarna. Måluppfyllelse HR-rapporteringen har utvecklats så att den stöder stadens ledarskapssystem. Utvecklingsarbetet fortsätter. Ibruktagande av en föregripande personalplanering säkerställer en optimal personalstruktur på så sätt att Vasa stad har en rätt dimensionerad och kompetent personal. Personalplaneringsanvisningar har utarbetats och strategi-, ekonomi- och HR-processer har synkroniserats. HR-organisationen utvecklas som en del av centralförvaltningens stödservicereform och arbetet fortsätter tillsammans med de andra stödserviceenheterna inom centralförvaltningen. Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse Förutseende personalplanering En förutseende personalplanering tas i bruk. Anvisningar har utarbetats för en förutseende personalplanering och har förankrats bl.a. i förmanspasset och ledningsgruppen. Överföringen av en nyckelperson till en annan enhet har Utvecklande av personalservicestrukturen Främjande av tillgången på kompetent arbetskraft. Verksamhetsutgifter och inkomster Ursprunglig budget Utvecklande av HR-processerna Inrättande av en centraliserad rekrytering Förändringar i budgeten Ändrad budget fördröjt måluppfyllelsen. En ny HR-servicestruktur införs år 2015, utvecklandet av HRprocesserna fortsätter. Planeringen av en centraliserad rekryteringsenhet har påbörjats som en del av stödservicereformen. Ibruktagande år 2015 Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhetsutgifter 5 265 237 5 503-5 432 +71 Verksamhets-inkomster 1 631 0 1 631 1 977 +346 Verksamhetsbidrag -3 634-237 -3 872-3 454 +418 Avskrivningar
67 I fråga om verksamhetsinkomsterna har de FPA-ersättningar som beviljas företagshälsovården förverkligats större än budgeterat. 134 EKONOMISEKTORN Verksamhetsidé Ekonomisektorns verksamhetsidé är att stöda ledandet och styrandet av stadskoncernen, beslutsfattarna och serviceproducenterna genom att svara för skötseln av stadens ekonomistyrning, ekonomiförvaltnings- och upphandlingsservice, finansiering och investering, koncernstyrning samt att svara för utvecklandet av fungerande styr- och uppföljningssystem. Verksamhetsmiljö Ekonomisektorn har följt hur det riksomfattande kommunstrukturprojektet avancerar och utvecklas. Ekonomisektorn har deltagit i den kommunindelningsutredning som Finansministeriet har tillsatt. Ekonomisektorn har förberett sig för ändringarna i kommunstrukturen genom att intensifiera samarbetet med kommunerna, samkommunerna och de kommunägda bolagen. Att utveckla verksamhetsprocesser och datasystem har under flera år varit ett av ekonomisektorns budgetmål. Ibruktagandet av redovisningssystemet fortsatte och projektet med att ta i bruk systemet slutfördes i mars 2015. Redovisningssystemet år således i produktionsanvändning och redovisningen av hela räkenskapsperioden har gjorts med användande av det nya systemet. Systemet utvidgades även med ett separat rapporteringsverktyg, och utvecklandet av det fortsätter år 2015. Måluppfyllelse Arbetet med att utveckla datasystemen har fortsatt under verksamhetsåret. Förutom redovisningssystemet tog upphandlingsservicecentralen i bruk även ett separat konkurrensutsättningssystem. Arbetet med att utveckla koncernstyrningen har fortsatt. Den kommitté som stadsstyrelsen tillsatt har berett en ny koncernanvisning och åtgärder i anslutning till kommunallagens bolagiseringsskyldighet. Koncernanvisningen behandlades i fullmäktige i december och återremitterades. Beredningen fortsätter till dessa delar efter att den nya kommunallagen har blivit stadsfäst. Nya bolag som har grundats är Kvarkenhamnar Aktiebolag och BotniaLab Oy. I och med reformen av kommunallagen har även nya bolagiseringsutredningar inletts inom vissa sektorer i enlighet med övegångsbestämmelserna. Ekonomiservicecentralen har utvidgat ekonomiförvaltningens tjänster till att gälla Vasaregionens Turism Ab och BotniaLab Oy. Upphandlingsservicecentralen har koncentrerat sig på att öka avtalens omfattning och ge förvaltningarna anvisningar om god upphandlingspraxis. Även en ny auditeringsprocess för serviceupphandling har utvecklats. Samarbetet med Vasa Företagare har man också strävat efter att fördjupa. Under året gjordes utredningar i anslutning till transporttjänsterna, och med sjukvårdsdistriktet har man gjort en samarbetsutredning som gäller lagerfunktionerna. Projektet för en logistisk optimering, som godkändes av stadsstyrelsens allmänna sektion 29.8.2013, fortsatte under verksamhetsåret. Anslagen för arbetet hade reserverats år 2013, men av tidtabellsskäl utfördes största delen av arbetet år. Kostnaderna år var 99 348,14 euro och majoriteten av arbetet gällde hemvård. Ekonomisektorn deltog även i Midway Alignment TEN-T-projektet.
68 Ur stadens strategi härlett mål för verksamheten Förnuftig och effektiv egendomsförvaltning Utvecklande av koncernstyrning och ledarskap Förvaltningens centrala mål för år Utvecklande av verksamhetsprocesserna Utvecklande av datasystemen Intensifiering av koncernstyrningen och ökad öppenhet Mätare Produktifiering av servicen och utvecklande av kostnadsberäkningen Ibruktagandet av redovisningsdatasystemen forsätter. Utvecklande av rapporteringen om verksamheten och ekonomin Utvidgning, tydliggörande och elektronisering av upphandlingsprocessen Ökad koncernrapportering och ökat samarbete Utfall Produktifieringen av servicen har inte avancerat. I utvecklingsverksamheten har fokus legat på att utveckla redovisningssystemet. Ibruktagandet av stadens redovisningssystem slutfördes i mars 2015. Efter ibruktagandet fortsätter arbetet med att utveckla systemet, bl.a. för att rapporteringen ska förbättras. Avtalstäckningen för upphandlingar har utökats. Konkurrensutsättnings-systemet har tagits i bruk och extranätservicen planerats. Rapporteringen har gjorts mer omfattande och innehållet i beredningen utvecklats. Kontinuiteten i samarbetet har förbättrats. Det ekonomiska utfallet Ursprunglig budget 1 000 Förändringar i budgeten 1 000 Ändrad budget 1 000 Bokslut 1 000 Verksamhetsutgifter 4 567 107 4 674 4 644 +30 Verksamhetsinkomster 392 0 392 516 +124 Verksamhetsbidrag -4 175 107-4 282-4 128 +154 Finansieringsinkomster 38-38 33-5 Avskrivningar -248 135 STADSUTVECKLINGEN Verksamhetsidé Avvikelse (inverkan på resultatet) 1 000 Stadsutvecklingen har till uppgift att förutse och aktivt sköta den regionala livskraftspolitiken, att sköta områdesutvecklings- och regionsamarbetet samt att delta i program i anslutning till regionoch stadspolitiken. Därtill sköter stadsutvecklingen uppgifter i anslutning till stadsstrategin och förvaltningen, producerar informations- och statistikmaterial. En ny uppgift är uppföljning och bedömning av EU-finansieringskällor samt information om dem.
69 Måluppfyllelse Under verksamhetsåret fortsatte det regionala och riksomfattande genomförandet av de tidigare skapade verksamhetsmetoderna. Vasa deltar till exempel i tillväxtprogrammet mellan regionen och staten och i programmet Innovativa städer (INKA). Genom dessa program har Vasas roll som ett beaktansvärt nationellt tillväxtcentrum förstärkts och samarbetsmetoderna mellan staden, näringslivet samt universiteten har vidareutvecklats. Som en del av tillväxtprogrammet inleddes också utvecklandet av en nationell världsarvsstrategi, men i huvudsak inriktades resurserna under verksamhetsåret från ANM:s sida på utvärdering av tillväxtavtalen och eventuella fortsatta åtgärder. I INKA-programmet är syftet att skapa kompetens på hög nivå, ny affärsverksamhet och nya företag och på det här sättet skapa nya arbetsplatser. Programmet utmanar stadsregionerna att skapa på kompetens baserade utvecklingsmiljöer och pionjärmarknader för affärsverksamhet. Utgångspunkten är ett effektivt samarbete mellan forskning, utbildning, företag och offentlig förvaltning och att samla resurserna. Projektet Sundom Smart Grid är det första projektet inom INKA-programmet som fick finansiering. Finansieringsförhandlingarna med Tekes om Wasa Station och Energy Lab pågår ännu och fortsätter år 2015. Midway Alignment of the Bothnian Corridor-projektets syfte är att förbättra trafikförbindelsena mellan norra Sverige och västra Finland genom nya modeller och kostnadseffektiva lösningar samt genom att utnyttja olika logistikformer. Europeiska kommissionen har beviljat 6,129 miljoner euro för projektet första fas. Förberedelserna för ansökan för den andra fasen fortsätter. Finansministeriet beslutade med stöd av kommunstrukturlagen 20.3. att bestämma att en särskild kommunindelningsutredning genomförs mellan kommunerna Storkyro, Korsnäs, Laihela, Malax, Korsholms och Vörå samt städerna Kaskö, Kristinestad, Närpes och Vasa. Jan-Erik Enestam och Ossi Repo, som utsågs till kommunindelningsutredare, hade som uppgift att utarbeta en utredning, utifrån vilken man kan bedöma förutsättningarna för att slå samman ovan nämnda kommuner eller en del av kommunerna till en eller flera kommuner. Utredarna konstaterade att de lagenliga förutsättningarna för sammanslagning finns och framlade ett förslag om en kommunsammanslagning mellan tio kommuner. Slutrapporten blev färdig 30.12., varvid behandlingen av den i kommunerna infaller på 2015 års sida. Vidareutvecklandet av en interaktiv strategiprocess har förverkligats planenligt. Stadsfullmäktige godkände den uppdaterade strategin för år 2015 i november. Anpassande av strategiprocessen till budgettidtabellen har förverkligats delvis. Arbetet vad gäller det här ärendet samt de krav som det nya förslaget till kommunallag ställer fortsätter ännu. Även stödserviceprocessen har utvecklats. Stadsutvecklingen har deltagit i arbetet med de övriga enheterna inom centralförvaltningen. Kommunerna i Vasaregionen och VASEK har i början av år inlett planeringen av Vasaregionens livskraftsstrategi 2015-2020. Syftet med livskraftsstrategin är att stärka regionens konkurrenskraft. I Vasaregionens livskraftsstrategiarbete deltog Vasa, Korsholm, Vörå, Malax, Korsnäs, Laihela och Storkyro. Arbetsgruppen för livskraftsstrategin består av kommundirektörer, utvecklingsdirektörer sam tjänsteinnehavare. Stadsutvecklingen representerar staden i internationella nätverk såsom Nordic City Network (NCN), Smart Cities och Union of Baltic Cities (UBC). Syftet med nätverket Smart Cities and Communities på EU-nivå är att svara på urbaniseringens utmaningar genom att utveckla till exempel städernas infrastruktur och service i en energieffektivare, innovativare och mer konkurrenskraftig riktning. Staden anmälde sig också till nätverket för innovationspartnerskap (EIP Smart Cities), som erbjuder ett tillfälle att lära, hitta partners, nätverka och få synlighet för egna projekt. I det här sammanhanget lyfte man också fram Energy Education Strategy och Energy Run, som är under planering. Utöver det här har staden undertecknat stadsdirektörernas energi- och klimatavtal (Co-
70 venant of Mayors) på EU-nivå, i och med vilket staden förbinder sig till att minska CO2-utsläpp föranledda av energianvändning med minst 20 % fram till år 2020. Förbindelsen gäller energianvändning som staden har möjlighet att påverka. I maj ordnades i Vasa och Umeå en gemensam NCN-konferens, vars tema var Vasa-Umeå Twin Cities 2054. Vid konferensen utvecklades nya modeller för effektiverande av samarbetet mellan Vasa och Umeå. Som ny verksamhet började stadsutvecklingen kartlägga kanaler för direkt EU-finansiering och möjligheter till utnyttjande med tanke på stadens interna utvecklingsbehov. Vad gäller statistikproduktionen utarbetar och upprätthåller stadsutvecklingen aktuella statistikuppgifter över stadens och regionens utveckling samt informerar omfattande om dem. Genom statistikproduktionen deltar man i utarbetandet av stadens genomförandeprogram för markanvändningen. De befolkningsprognoser som stadsutvecklingen producerar utgör en väsentlig del av till exempel stadens servicenätsutredningar. I MBT-samarbetets tecken utarbetades åren 2013- en regional strukturmodell, där statistik- och kartmaterial som stadsutvecklingen producerat utnyttjades. Ur stadens strategi härledda mål för verksamheten Utvecklande av områdets dragningskraft Vidareförädling och uppföljning av Vasaregionens tillväxtavtal Hållbara energilösningar INKA, utvecklande och genomförande av helheten Aktivt främjande av kommunstrukturreformen och utarbetande av utredningar anknutna till den. Utarbetande av livskraftsstrategi för regionen Förvaltningens centrala bedömningskriterier Bedömning av tillväxtavtalet Projekten prioriterade med regionens nyckelaktörer Kommunindelningsutredningen framskrider enligt den överenskomna tidtabellen. Livskraftsstrategin framskrider enligt den överenskomna tidtabellen. En fördelaktig och konkurrenskraftig samhällsstruktur Effektiverande av samarbetet mellan stadsutvecklingen, fastighetssektorn, VASEK, Merinova, Vaasa Parks Samarbetsforum bildat och verksamheten inletts Utveckling av koncernstyrningen och ledningen Vidareutveckling av den interaktiva strategiprocessen. Uppföljning av EUfinansieringskällor i anslutning till regionutvecklingen och näringsverksamheten, Strategiprocessen har utvecklats tillsammans med sektorerna. Mätarnas antal har minskats. Utnyttjande av internationella finansieringskanaler Målutfall/mätare Projekt som nämns i tillväxtavtalet har följts aktivt. Om den stadspolitiska styrmekanismen har en riksomfattande utvärdering gjorts. Vasa beviljades det första INKAfinansieringsbeslutet och pris för bästa ansökan. För de största och viktigaste projekten har ansökningar inlämnats i samarbete med högskolor och företag, men beslutsfattandet på Tekes är ännu under behandling. Kommunindelningsutredarnas slutrapport och utkastet till sammanslagningsavtal samt underarbetsgruppernas slutrapporter blev färdiga 30.12.. Livskraftsstrategin har utarbetats i samarbete med VASEK och regionens kommuner. Godkännandet av strategiarbetet sker år 2015. Inofficiell arbetsgrupp (företagstomtsteam) där alla nyckelaktörer (stadsutvecklingen, fastighetssektorn, planläggningen, Vasa Vatten, VASEK, Merinova, Vaasa Parks) är representerade sammanträder regelbundet. Mätarnas antal har minskats och sektorernas arbetssätt har förenhetligats. Projektet med en smidig strategi har avslutats. Kartläggningen av EU-finansieringskällorna har utförts och kartläggningen av de interna utvecklingsbehoven har inletts.
71 utvärdering, och beredning av projekt Intern kontroll och riskhantering Förutseende rekrytering inom stadsutvecklingen. Personalkontinuiteten tryggad Tillstånd till besättande har inte beviljats. Det ekonomiska utfallet Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Utfall Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhetsutgifter 743 899 1 643 1 291 +352 Verksamhetsinkomster 0 315 315 285-30 Verksamhetsbidrag -743-585 -1328-1 006 +322 På stadsutvecklingens resultatområde antecknas utgifterna för den egentliga verksamheten, medfinansiering för utvecklingsprojekt som stadens egna eller andra aktörer genomför samt utgifter både för regionalt utvecklande och utvecklande av näringsgrenar. Budgetändringarna beror på överföring av anslag för projekt och regionalt utvecklande till resultatområdet under räkenskapsåret. Av de egentliga verksamhetsutgifterna blev 56 000 sparade, vilket huvudsakligen beror på besparing i löneutgifter och utomstående köpservice. Inom det regionala utvecklandet sparades 69 000. Av ERUF-medfinansieringen sparades 108 000, vilket beror på att utomstående projekt som behöver medfinansiering inte ännu har inletts. Inom utvecklandet av näringsgrenar sparades 108 000. Det här beror på att självfinansieringsandelarna för projektet Hållbara energilösningar INKA samt projektet för en smidig strategi underskreds, underskridningen av inkomsterna beror på samma sak. 136 PLANLÄGGNINGEN Verksamhetsidé Planläggningens grundläggande uppgift är att producera program och planer som förverkligar stadens strategiska mål samt utredningar i anslutning till dem. Med en interaktiv planering och riktgivande styrning skapar vi förutsättningar för byggande av ekologiskt hållbara, fungerande, trygga och trivsamma livsmiljöer för stadens och stadsregionens invånare, företag och olika aktörer. Måluppfyllelse Planläggningens uppgift är att skapa förutsättningar och styra stadens utveckling mot gemensamt överenskomna mål. Vasaregionens strukturmodellarbete och genomförandeprogrammet för markanvändningen blev klara för beslutsfattande. Generalplanemässigt sett var år exceptionellt, Vasa generalplan 2030 och delgeneralplanen för Kvalitetskorridoren vann laga kraft. Delgeneralplanen för centrum, delgeneralplanen för Lillkyro centrum och delgeneralplanen för Märkenkall vindkraft framskred genom att utredningsmaterialet kompletterades. Viktiga kompletteringsbyggnadsobjekt i centrum lyftes fram via arkitekttävlingar. I den allmänna arkitekttävlingen om travbanan valdes förslaget Inside Outside till utgångspunkt för den fortsatta planläggningen och bearbetningen av tävlingsförslaget till en noggrannare översiktsplan tillsammans med vinnaren startade. Det förslag som valdes för Flickskolan via en tävling för inbjudna framskred planläggningsmässigt mot förverkligande. Samarbetsparten för utvecklande av busstat-
72 ionsområdet valdes och planeringsarbetet fortsatte i projektplaneform tillsammans med Lemminkäinen. Detaljplanläggningen framskred i enlighet med planläggningsprogrammet. Detaljplanläggningen av Brändö sunds område, Centralsjukhusområdet och Sandviksvillans område, Brändö campusområde och Förbindelsevägens områden startade. Detaljplanerna för Höstves, Mejerigatan 2-4, Gamla hamnen och Vasklottornets område framskred till utkastskedet. Detaljplaneändringarna för Flickskolan, Stenhagavägen 16, Metviksparken, Klemetsö anläggningsområde, Sunnanvik industriområde, Valkolinna, Nummen koulu och Hiiripeltovägen var offentligt framlagda och framskred till den avslutande processen. Detaljplanerna för Karra, Bockska hörnet, Tervajoen koulu, Västerängen (Böle II), allaktivitetsplanen i Sandviken och Eilos triangel vann laga kraft under år. Förvaltningens centrala mål Informationen och växelverkan i fråga om planprojekten utvecklas. Det praktiska samarbetet med samarbetsparterna intensifieras. Genomförande av det av stadsstyrelsen godkända planläggningsprogrammet, värnande om en högklassig stadsmiljö. Kontinuerlig uppdatering av verksamhetshandboken, iakttagande av anvisningarna. Utvärderingskriterium/mätare Kundrespons, resultatrikt arbetssätt för projekt- och arbetsgrupperna, ibruktagande av en kartbaserad kanal för växelverkan. Framskridning i enlighet med planläggningsprogrammet, etablerat strukturmodellarbete, förverkligat genomförandeprogram för markanvändningen och energipolitiskt program. Det arkitekturpolitiska programmet, planerna i anslutning till utvecklandet av centrum, områdescentrumen, Sandvikens strandzon och vattenstrukturen har framskridit. Iakttagande av verksamhetshandboken, riskbedömning av verksamheten och projekten gjord. Måluppfyllelse Har framskridit planenligt. Den kartbaserade kanalen för växelverkan, Paikka.fi, och ett elektroniskt responssystem är i användning och under år har de utnyttjats bl.a. i fråga om Lillkyro och Sundom centrum. Har framskridit planenligt och projektmängden har förblivit oförändrad. I fråga om fem projekt har det varit nödvändigt med en prioritering på så sätt att antingen har ett nytt projekt gått före eller så har det p.g.a. avtalsfrågor eller markägoförhållanden inte ännu kunnat framskrida. Slutförandet av markpolitiska programmet slukade mera resurser än vad som var dimensionerat och därmed sköts det arkitekturpolitiska programmet fram till år 2015. Förverkligats. Det ekonomiska utfallet Ursprunglig budget Budgetändringar Ändrad budget Utfall Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhets-utgifter 2 377 12 2 388 1 812 +576 Verksamhetsinkomster 46-46 72 +26 Verksamhets-bidrag -2 331 - -2 342-1 740 +602 Till Planläggningen hör två resultatenheter; 1218 Planläggning och 1219 Planläggningens konsulttjänster. Den totala inbesparingen är 576 000, varav ca hälften, 250 000, är inbesparade personalutgifter. Inbesparingarna uppkom i och med obesatta tjänster, olika typer av oavlönade ledigheter och långa sjukledigheter. Av serviceköpen inom konsulttjänsterna inbesparades 252 000. Med de återstående resurserna var det inte möjligt med mängdmässigt mera vikariementorskap eller mera köp av service. På grund av enskilda inbesparingar blev 72 000 inte förverkligat inom
73 driftsekonomin. Inkomstökningen berodde närmast på faktureringen av andra kommuner inom strukturmodellarbetet och på större inkomster av planläggningsavgifterna än budgeterat. 140 UNDERSTÖD Under året betalades i understöd totalt 1 171 129 euro. Understödsanslag användes för verksamhetsunderstöd till sammanslutningar och föreningar 536 737 euro samt för donationstjänster och stärkande av kunskapsgrunden 637 393 euro. I budgeten för år förverkligades ändringen av beviljande av understöd som stadsstyrelsen beslutat om 29.4.2013. Understöd som stadsstyrelsen fortsättningsvis beslutar om är i huvudsak de avtalsliknande understöden, beviljande av andra understöd överfördes till de organ, till vilka de hör med avseende på deras verksamhet. Mottagarna av de största verksamhetsunderstöden är Stiftelsen för Vasa universitet 87 000 euro, Högskolestiftelsen i Österbotten 42 000 euro, IB-undervisningen 57 318 euro, Vasa sommaruniversitet 50 000 euro, Vasa Operastiftelse 40 000 euro och Musikfestspelen Korsholm 40 000 euro. Evenemang som ordnades i Vasa understöddes under året med 45 000 euro. För donationstjänster användes i enlighet med gällande beslut 437 000 euro. Om användningen av anslaget som reserverats för stärkande av kunskapsgrunden, 200 000 euro, beslöt stadsstyrelsen 10.3.. Högskolekonsortiets rapport om användningen av årets anslag har varit i stadsstyrelsen 19.1.2015 och i fullmäktige 26.1.2015. Ursprunglig budget Budgetändringar Ändrad budget Bokslut Avvikelser (inverkan på resultatet) Verksamhetsutgifter 1 184 35 1 219 1 174 +45 Verksamhetsinkomster 38 45 83 45-38 Verksamhetsbidrag -1 146 10-1 136-1 129 +7 141 MEDLEMSAVGIFTER Medlemsavgifter betalades under året 453 849 euro. De största medlemsavgifterna var Finlands Kommunförbund 197 432 euro, Kommunala arbetsmarknadsverket 45 787 euro och Österbottens handelskammare 29 553 euro. I års budget reserverades 88 000 euro för Österbottens turisms medlemsavgift. Fullmäktige beslöt 16.9.2013 om grundande av Vasaregionens Turism Ab och Österbottens turisms verksamhet upphörde. Enligt beslutet riktades anslaget som reserverats för Österbottens turisms medlemsavgift till Vasaregionens Turism Ab. Ursprunglig budget Budgetändringar Ändrad budget Bokslut Avvikelser (inverkan på resultatet) Verksamhetsutgifter 455-455 454 +1
74 142 ANDELAR I andelarna, totalt 4,177 miljoner euro ingår som de största Vasaregionens Arenor Samkommun (1,06 miljoner euro), Österbottens förbund (1,23 miljoner euro), Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur (911 973 euro), Vasaregionens Utveckling Ab Vasek (928 998 euro) samt Oy Vaasa Parks Ab (222 000 euro). Ursprunglig budget Budgetändringar Ändrad budget Bokslut Avvikelser (inverkan på resultatet) Verksamhetsutgifter 4 433-4 433 4 465-32 Verksamhetsinkomster 47-47 47 Verksamhetsbidrag -4 387 - -4 387-4 418-32 Avskrivningar 416 143 RESERVERADE ANSLAG Resultatområdets anslag omfattar i huvudsak anslag som med olika beslut överförs till de förvaltningar som utför verksamheten. Ursprunglig budget Budgetändringar 1 000 Ändrad budget 1 000 Bokslut Avvikelser (inverkan på resultatet) 1 000 Verksamhetsutgifter (utan sjukförs. ersättningar) 5 065-1 653 3 412-75 3 487 Sjukförsäkringsersättningar 2 880-2 787 93 - -93 Verksamhetsinkomster 3 033 276 3 309 2 381-928 Verksamhetsbidrag 848-858 -10 2 455 +2 465 Från verksamhetsutgifterna överförs i enlighet med besluten 1,6 miljoner euro till förvaltningarna, i överföringarna ingår bl.a. - till fastighetssektorn för sanering av förorenad mark som utförts och de fastigheter som är på stadens ansvar och för underhålls-, reparations- och rivningskostnader för byggnader och konstruktioner i anslutning till markköp totalt 427 000 euro. - anslag som reserverats för centralförvaltningens utvecklingsprojekt, 626 000 euro, överföring till stadsstyrelsens och centralförvaltningens ämbetsverk. - till stadsutvecklingen för INKA-programmet och projekt mm. för medfinansiering i Västra Finlands operativa program under Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) 600 000 euro - för Bobäcks daghems (som tagits i användning under året) verksamhetsutgifter 320 000 euro. I de förverkligade verksamhetsutgifterna ingår ändringen i semesterlöneperiodiseringen. I budgeten reserverades för ökningen 600 000 euro, den förverkligade ändringen var en minskning på ca 280 000 euro. I resultatområdets anslag ingår en reservering för specialsjukvårdens utgifter. Specialsjukvårdens utfall presenteras på sidor 91-92. Sjukförsäkringsersättningarna budgeteras i budgeten på det här resultatområdet. De ersättningar som erhålls antecknas under året direkt till förvaltningarna, till vilka en motsvarande stor inkomstuppskattning överförs.
75 I de förverkligade verksamhetsinkomsterna ingår som den största posten sammanslagningsersättningen, som ansluter sig till kommunsammanslagningen samt ersättningen för en minskning av statsandelen, totalt 1,97 miljoner euro. Verksamhetsintäkternas utfall blir under det budgeterade. I den ursprungliga budgeten budgeterades på resultatområdet försäljnings- och avgiftsintäkter, vilkas utfall i bokslutet ingår i förvaltningarnas förverkligade inkomster. 144 CENTRALT ADMINISTRERADE KOSTNADER Ursprunglig budget 1 000 Budgetändringar 1 000 Ändrad budget 1 000 Bokslut 1 000 Avvikelser (inverkan på resultatet) Verksamhetsutgifter 8 897-1 027 7 870 6 931 +939 Verksamhetsinkomster - - - 132 +132 Verksamhetsbidrag -8 897 1 027-7 870-6 799 +1 071 Den största posten i de förverkligade utgifterna är den pensionsbaserade pensionsavgiften 7,65 miljoner euro. Budgetändringen inbegriper bl.a. överföring av anslag som budgeterats för förtidspensioner (984 000 euro) till budgeterna för de förvaltningar, där de förverkligade kostnaderna har bokförts. Förverkligad verksamhetsinkomst är ett stöd som baserar sig på lagen om ersättning för utbildning. 145 SYSSELSÄTTNING Verksamhetsidé Verksamhetsidén är att ordna sysselsättning med lönesubvention för långtidsarbetslösa Vasabor, sommarjobb för skolelever och studerande från Vasa samt att erbjuda civiltjänstgöringsplatser till Vasabor som ska göra sin civiltjänst. Sysselsättningsåtgärderna riktas på sysselsättning med lönesubvention och på rehabiliterande arbetsverksamhet. Måluppfyllelse Sysselsättandet av långtidsarbetslösa överskreds såväl i fråga om anslagen som i fråga om sysselsättningsmånaderna. Målet var 1000 månader/år och förverkligandet 1506 månader. På detta inverkade att det var lätt att få lönesubvention år, Karlebys lönesubventionsanslag som fåtts i och med Karleby stads permitteringar och förvaltningarnas aktiva inställning till sysselsättning med lönesubvention i början av året när ett permitteringshot gällde för Vasa stad. Till följd av permitteringshotet sysselsattes många med lönesubvention i början av året. Fullmäktige beviljade under året ett tilläggsanslag på 336 000 euro för sysselsättning. NTM-centralens lönesubventioner betalas ut i efterskott, fordringen är i bokslutsskedet ca 270 000 euro. Antalet 2 4 månaders förlängningar av arbetsavtal som beviljades var 33 st., med sökandens ekonomiska situation som motivering och att det på arbetsstället fanns ett mycket stort behov av att sysselsätta en arbetstagare. De övriga projekten avancerade enligt målen. De mål som Jupiter-stiftelsen hade ställt upp överträffades. Jupiter-stiftelsen har i den ursprungliga budgeten beviljats 1,2 miljoner euro i stöd, och utöver detta beviljade fullmäktige ett tilläggsanslag på 282 000 euro för stiftelsens verksamhet.
76 Anslaget för skolelevers och studerandes sommararbete hölls inom budgeten. Ungdomar sysselsattes för 555 månader och med sommarjobbsedeln understödde man 52 ungdomars sommararbete. Förvaltningens centrala mål Sysselsättande av långtidsarbetslösa och unga under 25 år. Övriga projekt Att genom köpserviceavtal stöda långtidsarbetslösas, funktionshindrades, ungdomars och andra svårt sysselsattas deltagande i projekt och arbetsorientering inom Jupiter-stiftelsen. Jupiter-stiftelsen ordnar mer långvariga (2 3 år) platser inom arbetsverksamhet som stöder rehabilitering även för de långtidsarbetslösa som inte har någon hjälp av normala åtgärder inom den rehabiliterande arbetsverksamheten. Platser kan skaffas även av andra aktörer. För skolelever och studerande ordnas sommararbetsplatser. Säkerställande av civiltjänstgöringsplatser Mål/målnivå för år Långtidsarbetslösa sysselsätts i ½ års anställningsförhållanden vid stadens enheter så jämnt fördelat under året som möjligt, ca 1000 månader inkl. förlängningar på 2 4 månader. Sysselsättningsfrämjande verksamhet inom andra projekt gynnas. Målen för de köpserviceavtal som görs upp årligen samt arbetsorienteringsdagar via projekt. Med Jupiter-stiftelsen upprättas köpserviceavtal i vilka målen fastställs, kostnaderna högst 1 200 000. Sommararbetsplatser ordnas för skolelever och studerande för ca 500 månader. 10 civiltjänstgöringsplatser utöver förvaltningarnas egna platser Måluppfyllelse Vid stadens ämbetsverk och inrättningar sysselsattes personer med lönesubvention under 1506 månader. Stadens egen förlängning 2 4 mån. beviljades 33 personer. Målen för projekten har nåtts på avsett sätt. Inom Jupiter-stiftelsen deltog sammanlagt 470 personer i projekt och arbetsorientering. Antalet arbetsorienteringsdagar uppgick till 18 810. Med anslaget för sommararbetsplatser ordnades för skolelever och studerande sommararbete under 550 månader vid stadens ämbetsverk och inrättningar. Med sommarjobbsedeln understöddes 52 ungdomars sommararbete under en månad. Antalet civiltjänstgöringspliktiga har varit 18, av vilka 4 personers tjänstgöring fortsatte från år 2013 och 10 personers tjänstgöringsskyldighet fortsatte till år 2015. Verksamhetsutgifter och -inkomster Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Bokslut Verksamhetsutgifter 4 175-2 289 1 886 1 910 Verksamhets-inkomster 600 664 1 264 60 Verksamhetsbidrag -3 575 2 953-622 -1 850
77 Sysselsättningsanslag överförs i bokslutet till de förvaltningar som under året har sysselsatt arbetslösa personer. I de budgetändringar som gäller verksamhetsutgifterna ingår både tilläggsanslagen och överföringarna till förvaltningarna. I verksamhetsinkomsterna har de förverkligade sysselsättningsstöden bokförts under förvaltningarna, vilket förklarar avvikelsen mellan budgeten och utfallet. På resultatområdet sysselsättning är nettoutgiften bindande. Utfallet presenteras på sidan 158. 146 ANDELAR I SÄRREDOVISADE AFFÄRSVERK SAMT KOSTNADER SOM HÄN- FÖR SIG TILL AFFÄRSVERKSAMHETEN OCH DEN AVGIFTSBELAGDA SERVICE- VERKSAMHETEN Det ekonomiska utfallet Vasas andel av räddningsväsendets utgifter var 4,7 miljoner euro. I resultatområdet ingår dessutom bl.a. ledningscentralens utgifter samt ersättning för anläggande och service av brandvattenanordningar som ska betalas till Vasa Vatten, 40 000 euro. Inkomsterna bildas av allmänna förvaltningens kostnader samt övriga kostnader som hänför sig till affärsverk, produktionsstödserviceeneheter samt normfinansierade läroanstalter. Att inkomsterna underskred det budgeterade beror på ändringen i utbildningsnämndens för andra stadiet genomförandesätt vad gäller årets inbesparingsåtgärder. Inbesparingen tas i beaktande i andra stadiets nettoberäkningar (beräkningarna på sid 161-164), men den har inte riktats som en intern fakturering till andra stadiets enheter. Ursprunglig budget ändringar (inverkan på Budget Bokslut Avvikelser Ändrad budget resultatet) 1 000 1 000 1 000 1 000 Verksamhetsutgifter 5 236-5 236 4 822 +414 Verksamhetsinkomster 3 110-155 2 955 2 480-475 Verksamhetsbidrag -2 126-155 -2 281-2 342-61 Avskrivningar 2 LILLKYRO OMRÅDESNÄMND Verksamhetsidé Områdesnämnden övervakar Lillkyroområdets utveckling och bevakar dess intressen i enlighet med sammanslagningsavtalet. Områdesnämnden tryggar påverkningsmöjligheterna för invånarna i området samt utvecklar närservicen och boendemiljöns funktionsduglighet. Områdesnämnden följer upp, utvärderar och utvecklar servicens funktionsduglighet i området, utbudet på service och dess kvalitet. Måluppfyllelse Områdesnämnden fullgör för sin del kommunsammanslagningsavtalet. Kommunsammanslagningsavtalet har iakttagits.
78 LILLKYRO OMRÅDESFÖRVALTNING 150 Områdesnämnden 151 Samserviceenheten 152 Arpeeti Verksamhetsidé Lillkyroområdets livskraft och tillväxt stärks samt organisationskulturer och verksamhetssätt sammanjämkas, goda förfaranden sprids. Den kundorienterade serviceproduktionen anpassas till de till buds stående resurserna. Måluppfyllelse Områdesnämnden har regelbundet arrangerat olika medborgarforum och interaktiva tillställningar. Verksamhetssätten för närpåverkan har ändå inte diskuterats tillräckligt. Samserviceenhetens verksamhet, kundrådgivning och vägledning har utvecklats enligt planerna. Utvecklingsarbetet fortsätter. Det är öppet om verksamheten vid arbetsverkstaden Arpeeti ska fortsätta. Verksamheten är tidsbegränsad i enlighet med avtalet mellan kommunerna. Centrala prestationer och nyckeltal som beskriver verksamheten Prestation, nyckeltal BG Utfall Antal ordnade evenemang 5 5 Service- och rådgivningshändelser (personliga, per telefon, 6600 6701 e-post, andra) Deltagare i arbetsverkstadsverksamheten och arbetsdagar, antal 70 personer 4200 arbetsdagar 57 personer 3414 arbetsdagar Centrala ekonomiska nyckeltal Nyckeltal BG Utfall Budgetutfall 99,9 % 97,9 % Hyreshusens användningsgrad 94 % 93,4 % Kostnad för arbetsverkstadsdagen under 50 /dag 53,35 /dag Centrala mål för år Mätare Måluppfyllelse Områdets sakkunskap utnyttjas vid utvecklandet av servicen. Utlåtandenas betydelse vid beslutsfattandet Kan utvärderas först senare. Branschövergripande samarbete samt serviceprocesser utvecklas med principen allt från en lucka som mål. Kundrespons. Utvecklandet har inletts och fortsätter. Insamlandet av kundrespons förblev en före- Införande av en ny verksamhetsmodell för arbetsverkstaden Arpeeti Säkerställs att anvisningarna för intern kontroll iakttas, riskerna kartläggs. Etablering av verksamheten En bedömning (redogörelse) av riskhanteringen och kontrollsituationen och utvecklingsbehoven görs upp. sats, skjuts fram ett år. Etableringen av verksamheten förverkligades inte, förhandlingarna oavslutade. Har inletts, dokumenteringen oavslutad.
79 Verksamhetsutgifter och -inkomster Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhets-utgifter 955 60 1 015 994 +21 Verksamhets-inkomster 383 0 383 407 +24 Verksamhets-bidrag -572-60 -631-587 +45 Personal 31.12 Heltidsanställda Visstidsanställda Totalt Ordinarie 4-4 Visstidsanställda 7 1 8 Sysselsatta 2-2 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN Verksamhetsidé Vasa stads social- och hälsovårdsnämnd har i uppgift att för invånarna i Vasa och i enlighet med samarbetsavtalet även för invånarna i Laihelaområdet ordna sådan social- och hälsovårdsservice som behövs för att uppfylla kraven för ett gott liv samt att tillsammans med kunderna, förvaltningarna och övriga aktörer förebygga uppkomsten av sociala problem och hälsoproblem. Verksamhetsutgifter och -inkomster Ursprunglig budget Ändringar i budgeten Ändrad budget Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhetsutgifter 248 676 715 249 391 260 214-10 823 Verksamhetsinkomster 39 085 348 39 433 38 813-620 Verksamhetsbidrag -209 591-367 -209 959-221 401-11 443 Avskrivningar 738 Personal 31.12 Heltidsanställda Visstidsanställda Totalt Ordinarie 1 554 122 1 676 Visstidsanställda 416 72 488 Sysselsatta 6 16 22 200 FÖRVALTNING OCH EKONOMI Verksamhetsidé Serviceområdena förvaltning, ekonomi samt strategiarbete och utveckling har i uppgift att stöda, styra och koordinera resultatområdena då det gäller ledning, utveckling och planering av dessa. Dessa serviceområden sköter enligt sin uppgiftsfördelning om de centraliserade förvaltnings- och övriga stödtjänsterna inom verket. Måluppfyllelse Inom området förvaltning och ekonomi fortsatte man kvalitetsarbetet enligt SHQS-metoden, målet var en extern auditering. Denna utfördes i slutet av maj, och efter detta fick verkets hela förvaltning i oktober ett gemensamt kvalitetscertifikat, tillsammans med hem- och anstaltsvården. Kvalitetscertifikatet är i kraft tre år.
80 Inom förvaltningen fortsatte klarläggandet av strukturerna och utvecklingen av verksamheten. Personalen inom PR-stödet flyttade fysiskt till samma fastighet med den övriga personalen inom verkets förvaltning. Ett annat mål var att utveckla arbetshälsan och rekryteringen inom de givna resurserna för att säkerställa tillgången på personal och att personalen stannar kvar. Stora tilläggsuppgifter som tillkommit vid sidan av den normala verksamheten, avvikande rekrytering och planeringen av eventuella permitteringar har försvårat det hela. Personalbesparingarna ledde bl.a. till minskade utbildningsanslag, uppskjutna eller slopade rekryteringar, omorganiserade uppgifter, minskad användning av vikarier, oavlönade ledigheter och försämrade personalförmåner. Ibruktagningen av de elektroniska applikationerna ökades och informationssystem utvecklades tillsammans med centralförvaltningen och de operativa resultatområdena. Man tog i bruk bl.a. kommunfakturering, NettiKlaara och ITTE-självanmälningsautomaten som pilottest. Inom tandvården tog man i bruk eförhandsinformationsblanketten, sms-påminnelse och tidsbokning för vissa grupper. Det största projektet var det första skedet av det nationella arkiveringsprojektet för patientdata. Arkivet för patientdata togs i bruk i slutet av oktober. Instrueringen för arkivväsendet och dokumentförvaltningen samt arkivbildningsplanen uppdaterades och godkändes i nämnden. På social- och hälsovårdsväsendets webbsidor inrättades en ny modul elektroniska tjänster, till vilken man i december förde nya tjänster för kommuninvånarna. Under dessa webbsidor lanserades elektronisk hälsokontroll och hälsoträning, vilka är producerade i samarbete med Duodecim som drivs av Kustannus Oy. Den elektroniska hälsokontrollen ger enligt kommuninvånarens egen hälsoprofil information om riskerna att insjukna i livsförkortande sjukdomar och sjukdomar som försämrar livskvaliteten. I och med den elektroniska hälsoträningen får kommuninvånaren enligt önskan regelbundet råd inom temaområdena motion, näring och viktvikthantering, rökning samt många andra teman inom välbefinnande och kommuninvånaren kan även följa med sitt framskridande i hälsoträningen. Dessa elektroniska tjänster finns att fås på bägge inhemska språken samt på engelska, och de erbjuds gratis åt kommuninvånarna. Antalet beslut om avgifter (hemvård och stödtjänster, boendeservice och anstaltsvård) var sammanlagt 7094 st. Av dessa var sänkningsbesluten 133 st. till antalet. Inom serviceboendet har boendeserviceavgiften sänkts för 94 klienter. Antalet beslut om fakturor som stryks är 64 st., de främsta orsakerna är ett medellöst dödsbo, tryggande av utkomst och sociala skäl. Faktureringsuppgifter från år : genomsnittlig mängd genomsnittliga fakturor/månad avgiftsinkomster/månad -hemvård och serviceboende 2012 st. 639 098 -anstaltvården 437 st. 295 815 Lokalitets- och servicenätverksutredningen färdigställdes för hela verkets del (inom hem- och anstaltsvården har man tidigare gjort en separat kartläggning över lokaliteter). Denna har godkänts i nämnden och sänts till Hussektorn för att kompletteras och som grund för de kommande fördragningarna om lokalitetsbehov. Garanterande av säkerheten i verksamhetsenheterna har även varit ett av de viktigaste målen, då säkerhetshoten även är en av de andra stora riskerna inom förvaltningen. I praktiken har vaktmästarna ansvarat för arbets- och klient-/patientsäkerheten. Verkets säkerhetsteam har behandlat alla verkets upphandlingar som berör säkerhet centraliserat. Alarmsystem, personlig skyddsapparatur och övervakningskameror har skaffats enligt behov och resurser till olika objekt.
81 Mål som är bindande i förhållande till nämnden Service av hög kvalitet i rätt tid De elektroniska tjänsterna och datasystemen utvecklas Fortsatt kvalitetsauditering i förvaltningen Uppföljningen av kund- /patientnöjdheten utvidgas Fungerande och mångsidig servicestruktur Befolkningens välfärd främjas Kunnig, innovativ och motiverad personal Yrkeskompetensen upprätthålls och utvecklas Målnivå för år Elektroniska tjänster på nätet Beredningsprojekt för ibruktagande av ett nationellt hälsoarkiv Extern auditering förvaltningarnas tjänster Utvidgningen av uppföljningen till nätet inleds Ibruktagande av elektronisk välfärdsberättelse Nödvändig utbildning ordnas Måluppfyllelse Följande elektroniska tjänster togs i bruk: 1. Elektronisk hälsokontroll 2. Elektronisk hälsoträning 3. Ungdomsstationen Klaara 4. eförhandsinformationsblankett, tidsbokning och sms-påminnelse inom tandvården Arkivet för patientdata har tagits i bruk. Den externa auditeringen har förverkligats och SHQS-kvalitetscertifikat har erhållits för 3 år. Förverkligades inte. I Vasa används version 0.3. Vi är med i utvecklingsgruppen som testar följande version. Utbildningsuppgifterna klarläggs ur personalberättelsen (kommer till nämnden III/2015) Det ekonomiska utfallet Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhetsutgifter 6 587-503 6 084 6 120-36 Verksamhetsinkomster 924-352 572 692 +120 Verksamhetsbidrag -5 663 151-5 513-5 428 +85 Avskrivningar 21 Budgetförändringarna (såväl inkomsterna som utgifterna) beror i huvudsak på ändringar i organisationen; bl.a. sammanslagningen av vårdmaterialslagret med stadens centrallager samt att transportfunktionerna övergick till att vara en del av transportbyrån fr.o.m. inledningen av år. De övriga utgiftsanslagsöverföringarna berör bl.a. sjukförsäkringsersättningar, förtidspensionsavgifter samt överföringar från investeringsdelen till driftsekonomin i fråga om upphandlingar. Verksamhetsinkomsterna år förverkligades ca 120 000 över den ändrade budgeten. Avvikelsen inkluderar bl.a. överskridningarna för olika försäljningsintäkter i förhållande till budgeten. Verksamhetsutgifterna förverkligades med 100,6 % i förhållande till den ändrade budgeten.
82 210 SOCIALARBETE OCH FAMILJESERVICE Verksamhetsidé Resultatområdets uppgift är att med kundinriktade tjänster och åtgärder stärka individers och familjers livskompetens, delaktighet, egen aktivitet, sociala välfärd, integrering och samhörighet. Måluppfyllelse Under år betonades förberedningarna inför de kommande lagstiftningsreformerna i verksamheten för resultatområdet: uppgifter som berör skötande av långtidsarbetslöshet samt stiftande av socialvårdslagar. I samarbete med personalservicecentralen sökte man lösningar till att utvidga sysselsättningsverksamheten. År kom man närmare de i lagen stiftade utsatta tiderna, men bl.a. inom serviceområdena för barnskydd och socialarbete fanns det ännu problem. Delorsakerna var problem att få behöriga socialarbetare samt den höga antalet klienter. I olika verksamhetsenheter fanns fortfarande allvarliga symtom och insjuknanden som beror på problem med innerluften. I serviceproduktionen fanns problem, då arbetstagarresurserna inte fullt ut fanns till förfogande. Till problemen med innerluften sökte man aktivt lösningar med Hussektorn och Vasa Regionala Företagshälsovård. I rekryteringen av personal uppstod utmaningar i synnerhet i besättandet av förmanna- och psykologvakanserna samt i att få behöriga vikarier. Inom serviceområdet för socialarbete fanns en behörig anställd i alla socialarbetarvakanser. Inom alla olika funktioner inom serviceområdet för barnskydd håller klientmängden på att öka, om än föga. Under årets lopp har man kunnat svara på klientarbetet på bästa möjliga vis, trots att arbetsresurserna har varit för små. Den genomsnittliga klientmängden var 60 barn/socialarbetare, då kvalitetsrekommendationen för barnskyddet är högst 20 30 barn. Man har fortfarande inte uppnått de utsatta tiderna. Avdelningen Kortteeri vid Gustavsro fick två platser till, och därtill även två stödbostäder för unga. Regionförvaltningsverket har gjort tillsynsbesök i alla barnskyddsenheter. Inom serviceområdet för socialarbete var det möjligt att utveckla arbetsmetoderna p.g.a. den goda socialarbetarsituationen. Det satsades på planenligt arbete och mängden planer ökar märkbart, liksom även mängden klienter och verksamhetsdagar inom den rehabiliterande arbetsverksamheten. Inom resultatområdet utvecklades även ny rehabiliterande arbetsverksamhet i gruppform, som resulterade i ett gott resultat. Inom arbetet i utkomststödsenheten uppnåddes de utsatta tiderna ganska bra, trots att mängden personer som erhöll utkomststöd ökade. I utkomststödsenheten inleddes en organisationsändring, vars syfte bl.a. var att avkorta behandlingstiderna för ansökningarna. Nya tillämpningsinstruktioner enligt lagen om utkomststöd togs i bruk. Inom den psykosociala servicen satsade man i början av året starkt på att förverkliga boende- och annan stödservice för de personer inom mentalvårdsrehabiliteringen som överförts till serviceområdet. I slutet av år startades i serviceområdet en organisationsändring, vars mål var att få mer effektivitet i stödservicen för personer i mentalvårds- och missbrukarrehabilitering och samtidigt sänka på kostnaderna inom den specialiserade sjukvården. Tillnyktringsvården som placerats i samband med Aaltokoti beslutades tillsvidare avbrytas bl.a. p.g.a. låg klientvolym och lokalitetsproblem. I den personliga assistansen inom handikappservicen utreddes problem som berörde arbetsgivaruppgifter bland funktionshindrade arbetsgivare. Få funktionshindrade klarar självständigt av alla arbetsgivarens skyldigheter och detta förorsakar mycket utredningsarbete i efterskott. Vasa stad fungerar som betalare av lönerna. Behoven för ändringsarbeten i bostaden, färdtjänst samt behov att få personliga assistenter ökade, vilket ses som överskridande av anslag. Inom färdtjänsten är andelen över 65 åriga 76 %. Utredningen om omorganiseringen av färdtjänsten inleddes under våren i samarbete med övrig service inom Vasa stad. Efterfrågan på stöd för närståendevård överskred anslagen och behovet till tillfällig vård som ersättare för vårdare ökade.
83 Som helhet minskade klientmängden vid utlänningsbyrån till en del inom invandrararbetet.. Det av utlänningsbyrån administrerade och av Österbottens förbund finansierade projektet Welcome Office avslutades i slutet av juni. Den handlednings- och rådgivningscenterverksamhet för alla invandrare som projektet utvecklade fortsätter under centralförvaltningen i medborgarinfon. Utlänningsbyrån utförde samarbete med Vasaenheten av THL i form av projektet Solid Youth som riktade sig till unga invandrare. Detta projekt avslutades 30.6.. Mottagningscentralens platsmängd sänktes temporärt till hundra platser under tiden 1.4.-30.9. Användningsgraden för mottagningscentralen var 107 %. I fråga om Österbottens tolkcentral beslutades att dess verksamhet inte bolagiseras, utan att verksamheten anpassas så att den följer den nya kommunallagen. Efterfrågan på tolkservice ökade, eftersom man till landskapet Österbotten tog emot den största mängden personer som behöver internationellt beskydd hittills. Inom resultatområdet fortsatte planeringsarbetet gällande ordnande av tvåspråkig utbildning i socialt arbete för att förbättra tillgången till socialarbetare. I Vasa inleddes en ny svenskspråkig socialarbetarutbildning i samarbete med Helsingfors universitet, utifrån anslag som fullmäktige beviljat. Under årets lopp fortsatte testskedet av verksamheten i Vasanejdens undervisnings- och utbildningsklinik för social- och hälsovårdsbranschen. Inom projektet ordnades i samarbete med kompetenscentren för socialbranschen SONetBOTNIA och FSKC samt högskolorna i området en praktisk lärare utbildning (23 deltagare) och praxisverksamhet planerades till Vasa, Korsholm och Malax. Resultatområdet deltog i de nationella utvecklingsprojekten för Mellanfinland som ingick i Kasteprogrammet (SONetBOTNIA fungerade som administratör): S.O.S. 2 för vuxensocialarbete samt projektet LasSe, som utvecklade service inom barnskyddet, där man utvecklar gemensam praxis till utredningarna av barnskyddsbehov. Det mest centrala målet var att utveckla och ta i bruk olika arbetsmetoder som främjar klientens delaktighet och förbättrande av hörande av klienter. Uppgifter om prestationer enligt fokusområden Prestation, nyckeltal BS 2013 BS Ungdomsstationen Klaara (antal besök) Familjerådgivningen (antal besök) Missbrukarstationen (vårddygn) Poliklinisk vård (substitutionsbehandling, besök) Håven hjälpstation för missbrukande ungdomar (besök) Boende för mentalvårdens rehabiliteringsklienter (klienter) Vuxensocialarbete och socialhandledning (besök) Vuxensocialarbete (klientplaner) Hushåll som fått utkomststöd Ansökningar om utkomststöd Utbetalt utkomststöd /invånare Rehabiliterande arbetsverksamhet (verksamhetsdagar) Barnskyddsärenden som inletts Utredning om behov av barnskydd Barnskyddsklienter i öppenvården (barnskyddsbarn) Österbottens socialjour (åtgärder) Färdtjänst inom handikappservicen (ikraftvarande beslut) Personlig assistans (klienter) Boendeservice inom handikappservicen (klienter) egen verksamhet köpservice 4 874 4 718 2 056 2 796 582 59 8 195 733 3 083 19 166 126 6 121 1 090 368 682 2 310 1 545 190 88 103 Dag- och arbetsverksamhetsklienter inom handikappservicen egen verksamhet köpservice 152 58 4 261 3 918 1 397 2 954 588 68 9 545 945 3 224 20 118 136 8 183 1071 341 706 2 260 1 681 196 87 84 156 54
84 Utlänningsbyrån: klienter under årets lopp nya klienter under årets lopp - hushåll sammanlagt 575 124 342 539 141 327 Mottagningscentralens inkvarteringsdygn 59 027 47 891 Tolkcentralens månadsavlönade tolkar/freelancertolkar 6/100 6/100 Mål som är bindande i förhållande till nämnden Målnivå för år Måluppfyllelse Service av hög kvalitet i rätt tid Klienternas delaktighet och hörandet av dem förbättras Att ta med klienterna och erfarenhetssakkunniga i serviceplaneringen, -utvecklingen och -utvärderingen. Klienternas representanter har varit med i planeringen av funktionerna. Hörandetillfällen för de klienter samt deras anhöriga som överförs från rehabiliteringshemmet samt dag- och arbetsverksamheten inom den specialiserade sjukvården. Utlänningsbyrån ordnade i Kotomaja två kurser för kvinnor, två språkkurser i finska för nyinflyttade i kommunen samt två grupper för unga och fyra för män. Utlänningsbyrån ordnade fem diskussionsevenemang i form av World Café för personer med flyktingbakgrund Elektronisk kommunikation tas i bruk Servicens innehåll och arbetsmetoder utvecklas Välfärdsplan för barn och unga Integreringsprogram Fungerande och mångsidig servicestruktur De enligt lag fastställda tidsfristerna hålls Tyngdpunkten överförs från institutionsvård till öppenvård NettiKlaara och elektronisk ansökan om utkomststöd i bruk Medverkan i KASTE-projekten enligt planerna: S.O.S. 2-Österbotten LasSe Verksamhet inom anslagsramarna och enligt planen, planen uppdateras Integrationen stöds med yrkesövergripande samarbete Tidsfristerna inom de i lag fastställda gränserna. Färre institutionsplatser inom handikappservicen NettiKlaaras servicesidor togs i bruk i slutet av år, utvecklandet och beredandet av den elektroniska ansökan om utkomststöd avbröts, Österbottens tolkcentral deltog i pilottest av videotolkning, så att man även i framtiden kunde erbjuda klienterna kostnadseffektiva och tidsenliga tolktjänster. Framskridande enligt planerna. Planen har uppdaterats i fråga om förebyggande rådgivningsverksamhet. Integreringsprogrammet har godkänts i fullmäktige 6/. Barnskyddsärenden som inletts 96 %, utredning av barnskyddsbehov (3 mån.) 71 %. I utkomststödet nådde man genomsnittligen de utsatta tiderna i 98 procent av fallen. Inom de övriga tjänsterna i regel inom tidsfristerna. Planen för områdesvist boende färdig, för Vasas del på hälft. Inom an-
85 Unga som toppklientgrupp Servicenäts- och lokalitetsutredning görs om resultatområdets service Balans mellan mål, resurser och verksamhet Personaldimensioneringen utvecklas Organiseringen av mentalvårdsoch missbrukartjänsterna genomförs Ett kvalitetssystem tas i bruk Kunnig, innovativ och motiverad personal Kompetenskartläggningar av personalen Fortbildning ordnas enligt rekommendationerna Arbetshandledning ordnas enligt behov Vasaregionens undervisningsoch forskningsklinikverksamhet inom social- och hälsovårdsbranschen utvecklas. Effektivare, planenligt anordnande av service Planering av verksamhetsutrymmen i Gustavsro, planering av utrymmen i Sjöstjärnan, planering av utrymmena i Missbrukarstationen. En servicenätutredning om boendeservice för klienter inom mentalvården genomförs Personaldimensioneringen i förhållande till rekommendationerna har fastställts Organiseringen av servicen har genomförts och processerna har modellerats och är i användning. Teamen fungerar enligt de uppgjorda planerna Självvärdering enligt SHQSkvalitetssystemet gjorts inom alla serviceområden Kompetenskartläggningarna klara 12/ Fortbildning ordnats enligt rekommendationerna Arbetshandledning genomförts planenligt Försöksskedet genomförs planenligt under året staltsvården finns nio personer. Inom serviceområdet för socialarbete träffas alla nya klienter personligen. I slutet av året inleddes förhandlingar om att köpa ungdomspoliklinikens service från Folkhälsan Botnia Ab. Resultatområdets service- och utrymmesnätverksutredning har färdigställts, Avdelningen Kortteeri från Gustavsro har flyttat till Alkula. Planen för Sjöstjärnan håller på att beredas. Behovsutredningen till boendeservice bland personer i mentalvårdsoch missbrukarrehabilitering har färdigställts. Det beslutades att den hemservice inom rehabiliteringen som övergår från Vasa centralsjukhus till att ordnas av staden upphandlas som köpservice. Kvalitetsrekommendationen för barnskydd har publicerats och behandlats i social- och hälsovårdsnämnden, inga konkreta åtgärder Förverkligandet av tjänsterna överfördes till ansvarsområdet för respektive serviceområde. Arbetet som riktar sig på strukturella organisationsändringar fortsattes. Används inte i resultatområdet ännu. Utbildningsplanen för år utförd. Majoriteten av utbildningsdagarna har förverkligats enligt planen. Arbetsinstrueringen har genomförts enligt planerna. Testskedet har kommit igång 3/.
86 Det ekonomiska utfallet Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Utfall Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhetsutgifter 53 306 46 53 260 54 465-1 205 Verksamhetsinkomster 13 557 0 13 557 14 004 + 447 Verksamhetsbidrag - 39 749 46-39 703-40 461-758 Avskrivningar 80 Verksamhetsinkomster Verksamhetsinkomsterna förverkligades ca 447 000 över den ändrade budgeten. Försäljningsinkomsterna överskreds med 166 000, då man år hann ansöka om statsersättning för invandrararbete åren 2012 och 2013 från NTM-centralen. Stöden och bidragen överskreds med 140 000 ; största delen var statsandelen av utkomststödet, som man erhöll 90 000 mer än man prognosticerat. De övriga verksamhetsinkomsterna förverkligades 140 000 över budgeten. Verksamhetsutgifter Verksamhetsutgifterna överskreds med 1,2 milj. euro jämfört med den ändrade budgeten. Personalutgifternas överskridande med 172 000 bestod av ordinarie löner och särskilda ersättningar. Serviceköpen förverkligades 510 000 över det budgeterade; bl.a. köp av klientservice överskreds med 275 000 och persontransporter inom handikappservice med 300 000. Även stöden och bidragen överskreds med 855 000. Inom serviceområdet för socialarbete överskreds kommunandelen av arbetsmarknadsstöd med 600 000, utkomststödet med 125 000 och den personliga assistansen inom handikappservicen med ca 220 000. Hyreskostnaderna förverkligades 230 000 under det budgeterade och övriga verksamhetskostnader med 95 000. 220 HEM- OCH ANSTALTSVÅRD Verksamhetsidé Med hem- och anstaltasvårdens tjänster stöder man enligt behov ett självständigt, tryggt och gott liv för äldre och funktionshindrade Vasabor. Dessutom bidrar man till att de äldres funktionsförmåga upprätthålls och förbättras. Måluppfyllelse Fullmäktige godkände i oktober Vasa stads plan för stödande av den äldre befolkningen åren -2016, som uppgjorts enligt äldreomsorgslagen. Lagen fastställer en tre månaders tidsfrist för kommunerna vid ordnande av den icke-brådskande socialservice som en äldre person behöver. Kötiderna har publicerats två gånger per år, och dessa följer rekommendationerna. Servicestrukturändringen inom äldreomsorgen håller på att genomföras. Stadsfullmäktige godkände på våren den tidtabellagda planen för byggande av servicehus för åldringar samt intentionsavtalsförslaget som staden och Fastighets Ab Pikipruukki hade uppgjort om genomförandeprogrammet. Tillsynen från Västra och Inre Finlands regionförvaltningsverk avslutades således. Förnyande av stadssjukhuset till en rehabiliteringscentral planerades. Servicehuset Hemstrand på Andvägen togs i bruk i juni och i samma sammanhang stängdes stadssjukhusets avdelningar B och D. Avdelning G överfördes till hemvården som en hemrehabiliteringsenhet och långvården i ifrågavarande avdelning avslutades. För vakansförändringarna fick
87 man inom hemvården vakanser för en ergoterapeut och en fysioterapeut. Byggandet av servicehuset på Himalajagatan inleddes och byggnaden blir färdig under hösten 2015. Planeringsarbetet för Kunskapsgatans servicehus och Fyrrykartanon palvelukeskus inleddes. För bägge nybyggen erhöll man ARA:s investeringsbidrag. Läkarservicen i servicehusen externaliserades genom 24/7-distansläkartjänster. I och med detta har såväl beställande av ambulans i akuta situationer som bruket av stadssjukhusets platser minskat med 60 %. I och med övergången till samjour har sjukhusets konsultation utanför tjänstetid även förverkligats på distans. Man har varit nöjd med systemet. I 199 fall av 208 konsultationssituationer kunde vården av patienten fortsättas på den egna avdelningen. Mängden dagar som centralsjukhuset fakturerade, där överföringen mellan vårdplatser fördröjts var 3010 år 2012, 2196 år 2013 och 2194 år (faktureringen år var 1,64 M ). Servicekedjan för åldringar har beskrivits, men i verksamheten finns ännu en del att utveckla. Från hemvården saknas ett fungerande servicehandledningssystem. Avklarandet av akutsituationer och uppgörandet av vårdplaner (bl.a. medicineringen) är bristfälligt, eftersom de läkarresurser som behövs inom hemvården inte uppnås. Enligt rekommendationerna borde mängden 75 år fyllda klienter inom närståendevården vara 6,0 7,0 % av ifrågavarande åldersklass. Anslaget (BG ca 1,52 M ) har tagit slut mitt under åren 2013 och. På grund av detta lämnade man besluten från bägge års höstar att vänta på verkställande och att betalningarna kunde börja. År har nämnda täckning varit 4,9 % och utfallet ca 1,8 M. Kvalitetsarbetet har fortsatt, efter den externa auditeringen erhöll man SHQS-kvalitetserkännande från Labquality Oy för de kommande tre åren, dvs. fram till hösten 2017. Resultaten från auditeringarna för köpservicen inom hemvården och serviceboendet samt klientresponsen från den egna köpservicen har rapporterats till nämnden. Hem- och anstaltsvården deltar i finansministeriets kommunförsök, där försöksobjektet är Himalajagatans servicehus. Mål som är bindande i förhållande till nämnden Service av hög kvalitet i rätt tid Underhåll och utveckling av kvalitetssystemet Tillsynsmyndighetens övervakningskriterier och övriga rekommendationer uppfylls Fungerande och mångsidig servicestruktur Arbetet med revideringen av servicestrukturen fortsätter Servicen utvecklas så att allt fler äldre kan bo hemma. Hemrehabiliteringen inleds och korttidsvården utökas Närståendevården utökas och Målnivå för år Nytt kvalitetserkännande våren Upptäckta kvalitetsavvikelser och korrigerande åtgärder Genomsnittliga servicespecifika väntetider Servicekedjan för geriatriska patienter klar våren tillsammans med bl.a. VCS. Genomförande av den av FG godkända ändringsplanen enligt tidtabellen. 89,5 % av de 75 år fyllda bor hemma. Måluppfyllelse Kvalitetserkännandet gäller till hösten 2017. AVI:s tillsynsrond har avslutats. Väntetiderna följer rekommendationerna (i genomsnitt under 3 månader) Den geriatriska servicekedjan har implementerats. Nytt servicehus öppnat, ett byggs, två planeras, avdelningarna B och D har stängts, avdelning G har flyttats till hemvården. Konceptet för ett rehabiliteringssjukhus planeras. 90,3 % av de 75 år fyllda bor hemma. Hemrehabilitering har inletts.
88 närståendevårdarna stöds. Balans mellan mål, resurser och verksamhet Personaldimensioneringen enligt rekommendationerna och tillräckligt bemannade arbetsskiften. Mer rehabiliterande personal Kunnig, innovativ och motiverad personal Arbetssätten och kompetensen i skick. En kompetenskarta som är lättare än den tidigare bearbetas fram/skaffas. Arbetsmotivationen hos den egna personalen i skick Deltagande i förmanspass- och annan utbildning. Det ekonomiska utfallet Utfallet vad gäller personaldimensioneringen och utgifterna. Antalet fysio- och ergoterapeuter Planer för ibruktagande av den nya kompetenskartan Antalet korta sjukledigheter vid varje enhet. Antalet personer som deltagit i förmanspassutbildning. Antalet utbildningsdagar enligt yrkesgrupp AVI har kontrollerat och godkänt dimensioneringen i 24/7- enheterna. Vakanser har ändrats och man har fått ergo- och fysioterapeuter. Utvecklingsplaneringen för personalen på har inletts på stadsnivå. Det planerade pilotprojektet inom hemservicen godkändes inte i staden. I regel har alla deltagit i förmanspassutbildningen. Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Utfall Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhetsutgifter 67 840 926 68 766 69 690-924 Verksamhetsinkomster 13 001 0 13 001 12 812-189 Verksamhetsbidrag -54 839-926 -55 765-56 878-1 113 Avskrivningar 231 Verksamhetsinkomster Resultatområdets inkomster utföll 189 000 under den ändrade budgeten, främst på grund av avgifts- och försäljningsintäkterna (statsersättning). Avgiftsinkomsterna har minskat, då tyngdpunkten i och med strukturförändringen har flyttats från anstaltsvården till serviceboendet och hemvården. Den årliga minskningen av statsersättningar fortsätter i takt med att mängden krigsinvalider minskar. Verksamhetsutgifter Resultatområdets utgifter utföll ca 0,9 M över den ändrade budgeten. Personalutgifterna överskreds med ca 1,4 M. De största överskridningarna fanns inom månadslöner för personer i arbetsavtalsförhållande och i särskilda ersättningar. Köp av service förverkligades 530 000 under budgeten, besparingar uppkom bl.a. i personalens utbildningsservice samt i måltids- och städservice. Understöden totalt understeg 178 000 under den ändrade budgeten, besparingen uppkom i hemvårdens servicesedlar.
89 230 HÄLSOVÅRDSSERVICE Verksamhetsidé Resultatområdet hälsovårdsservice har i uppgift att producera de sakkunnigtjänster inom hälsooch sjukvården som kommuninvånarna behöver och som stöder ett gott liv. Målet är att förebygga och behandla sjukdomar samt förbättra funktionsförmågan tillsammans med patienten, de olika förvaltningarna och övriga aktörer. Måluppfyllelse Tid till husläkare erhölls år i genomsnitt inom 6,8 veckor (vårdgarantins gräns är 12 veckor). Antalet husläkare i arbete varierade från månad till månad på så sätt att läkarbristen i genomsnitt var 8,3 läkare. Totalt fanns 32,5 husläkartjänster. Väntetiden till tandläkare var ca 20 veckor (vårdgarantins gräns är 24 veckor), och väntetiden till munhygienister var 12 veckor. Arbetskraftssituationen inom tandvården var bra, men efterfrågan på servicen ökar hela tiden. Vårdpersonal fanns för ordinarie anställningsförhållanden, men det var svårt att få vikarier. Primärvårdens jour övergick till Vasa sjukvårdsdistrikts verksamhet 1.10.. Av jourenhetens vakanser lades 9 ner och 10 överfördes till andra uppgifter inom hälsovårdsservicen, i huvudsak till hälsostationerna. Vakanserna för en talterapeut och en ergoterapeut för barn ändrades till egen verksamhet från att ha varit köpservice inom medicinsk rehabilitering. Sammanslagningen av mottagningsverksamheten i de sex hälsostationerna i stadskärnan, undervisningshälsovårdscentralen och diabetesmottagningen till en stor hälsostation bereddes. Stadens lokalförvaltningsgrupp godkände behovsutredningen 25.6.. Stadsstyrelsen godkände planen 20.10.. Centrala prestationer och nyckeltal som beskriver verksamheten Prestation, nyckeltal BS 2011 BS 2012 2013 Besök på läkarmottagning under 72 685 66 776 60 709 62 917 dagtid Besök på läkarmottagning under 25 255 24 233 23 086 17712 jourtid Besök på skötares mottagning 172 609 134 819 136 651 113 802 Besök inom tandvården 61 298 60 091 60 059 66 881 Mål som är bindande i förhållande till nämnden Service av hög kvalitet i rätt tid Bra täckning och god tillgång till service Hälsofrämjande Målnivå för år Den icke brådskande kön till läkare och tandläkare var 2 4 veckor. (stationsspecifikt minimum 1,4 veckor och maximum 8,5 veckor) Antalet elever med övervikt minskas Rökningen bland unga minskas Måluppfyllelse Väntetiden till läkare var i genomsnitt 5,1 veckor. Väntetiden till tandläkare var över 5 mån. Enligt de uppgifter som man fått från de omfattande hälsoundersökningarna i åk 1, 5 och 8 har övervikten bland barn i skolåldern ökat 1-2 %. Enligt resultaten från skolhälsoenkäten 2013 har den positiva utvecklingen inom den grundläggande utbildningen och yrkesinstitutet fortsatt.
90 Fungerande och mångsidig servicestruktur Verksamhet enligt den s.k. rådgivningsförordningen Planering av verksamhet i enlighet med den nya hälsooch sjukvårdslagen Balans mellan mål, resurser och verksamhet Invånarnas tillgång till service förbättras Kartläggning av verksamhetsutrymmen inom hälsovårdsservicen för en servicenätverksplan. Kunnig, innovativ och motiverad personal Personalens välmående förbättras Fortbildning för personalen Det ekonomiska utfallet Hälsoundersökningar enligt förordningen Planen har behandlats i nämnden Antalet invånare/husläkarvakans = 1900 Antalet invånare/skötar-vakans (hälsostationerna) = 780 Kartläggningen av hälsovårdsservicens utrymmen har gjorts. Resultatet av enkäten om arbetsklimatet är i nivå med stadens genomsnitt. Förordningsenlig fortbildning ordnas enligt rekommendationerna. Läkarundersökningarna inom studerandehälsovården ökade jämfört med föregående år. Undersökningarna av hälsovårdare fungerar enligt förordningen. En plan för ordnande av hälso- och sjukvård godkändes av nämnden 13.11.2012 169. 2032 inv. / tjänst 770 inv. / befattning Utrymmeskartläggningen har färdigställts som en del av verkets gemensamma utredning. Inom hälsovårdsservicen var medelvärdet för enkät resultat 3,59/5 år ; det sämsta var avlöningen 2,83 och bästa var jämlikheten 3,93. Inga uppgifter erhölls om medelvärdet för hela staden. Utbildning ordnades planenligt. Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Utfall Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhetsutgifter 29 602-362 29 240 29 793-553 Verksamhetsinkomster 5 367 0 5 367 4 567-800 Verksamhetsbidrag -24 235 362-23 873-25 226-1 353 Avskrivningar 351 Verksamhetsinkomster Verksamhetsinkomsterna utföll ungefär 800 000 över det budgeterade; av detta var andelen försäljningsinkomster ca 676 000. De största underskridningarna i försäljningsinkomsterna var ersättningar av särskilda kostnader för kvotflyktingar ca 146 000 och hemkommunsersättningar ca 266 000. Hemkommunsersättningarna och de interna försäljningsinkomsterna (från samarbetsområdet Laihela, budgeterat ca 96 000 mer än utfallet) utföll inte enligt det budgeterade, eftersom jouren fr.o.m. 1.10 överfördes till VCS samjour. På grund av samma orsak underskred avgiftsinkomsterna budgeten med ca 145 000. Verksamhetsutgifter Verksamhetsutgifterna överskreds med ca 553 000. Lönerna och arvodena utföll ca 207 000 under det budgeterade. I ordinarie tjänsteinnehavares löner var besparingen ca 480 000 till följd av obesatta läkar- och tandläkarvakanser. Månadslönerna för personer i arbetsavtalsförhållande överskreds med ca 623 000. Sjuk- och semestervikariernas löner underskreds med sammanlagt ca 126 000 och de särskilda ersättningarna med ca 119 000.
91 Serviceköpen överskreds med ca 923 000. De största överskridningarna var: köp av klientservice från kommuner och samkommuner sammanlagt ca 1,1 M (Vasabornas besök annanstans), av denna summa är andelen för VCS samjour ca 1,013 M. Andra större överskridningar var köp terapiköp inom medicinsk rehabilitering ca 92 000 och köp av tandläkarjour ca 74 000. Utgifterna för material, förnödenheter och varor stannade nästan 190 000 under det budgeterade. De största utgiftsposterna var vårdmaterial ca 750 800 och hjälpmedel för medicinsk rehabilitering ca 353 000. 239 SPECIALSJUKVÅRD Verksamhetsidé Sjukvårdsdistriktets uppgift är att för samkommunens medlemskommuner ordna i lag stadgad specialiserad sjukvård och i första hand lösa de hälsproblem som kräver specialiserad sjukvård bland befolkningen i det egna området. Kommunerna betalar för den specialiserade sjukvården enligt användningen. Måluppfyllelse Centrala prestationer och nyckeltal som beskriver verksamheten (Vasabornas andel i sjukvårdsdistriktets sjukhus) Prestation, nyckeltal BS 2010 BS 2011 BS 2012 BS 2013 BS Poliklinikbesök 92 252 93 144 100 555 110 529 113 146 Vårddagar 33 059 27 339 25 480 24 238 24 884 Drg-paket, antal 9 630 9 391 10 121 10 427 10 652 Det ekonomiska utfallet Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Utfall Avvikelse (inverkan på resultatet) 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 Verksamhetsutgifter 85 105 700 85 805 94 111-8 306 Verksamhetsinkomster 0 700 700 698 2 Verksamhetsbidrag 85 105 0-85 105-93 412-8 308 Avskrivningar 55 I reserverade anslag ingår en reservering på 1 milj. euro för specialsjukvårdsutgifter. Med beaktande av reserveringen är anslagsöverskridningen 7,3 milj. euroa. Inkomsterna är ersättningar från f.d. hemkommunerna för patienterna i Gamla Vasa sjukhus. Dessa personer har berättigade av lagförändringen ändrat sin hemkommun till Vasa under åren 2011 2013 och VSVD har till en början fakturerat Vasa för dessa. Den prehospitala akutsjukvårdens andel av Vasa sjukvårdsdistrikts betalningsandel av ca 94 miljoner är 2 774 995.
92 240 SAMARBETSOMRÅDET LAIHELA Verksamhetsidé Inom resultatområdet för Laihela förverkligas Vasa stads och social- och hälsovårdsväsendets sektors strategiska mål samt social- och hälsovårdsservice enligt samarbetsavtalet mellan staden och Laihela kommun. Måluppfyllelse Det mest centrala målet under verksamhetsåret har varit att ordna den i lagen stiftade hälsooch sjukvårdsservicen enligt närserviceprincipen på ett högkvalitativt och ekonomiskt sätt och inom de utsatta tiderna. I verksamheten har man betonat kundorienteringen, att vård ges i korrekt tid samt en korrekt vårdupptrappning. Särskild vikt har fästs vid seniorer och i synnerhet i att stöda hemmaboende, service och välbefinnande för barn och unga genom tidigt ingripande och lågtröskelsprincipen. Verkställandet av de till nämnden och områdessektionen bindande funktionella målen har i regel uppnåtts väl. Jouren under tjänstetid på den egna hälsostationen styr mängden akutbetonade besök såväl till skötare som läkare. Förutom kontrollbesöken och de återkommande kontrollerna behövs akutbesök. En betydande del av mottagningsverksamheten sköts som skötarmottagningsverksamhet. Förverkligandet av förebyggande hembesök inom hemsjukvården inleddes under slutet av året. Även arbetstidstester inleddes under slutet av året. Hemträningsskötarverksamheten påbörjades. Fysioterapin och hembesöken utförda av fysioterapeuterna har kunnat utvecklas och ökas enligt planen. Kartläggningen av hälsokonditionen bland 70-åringar har ansetts vara en fungerande tjänst. Inom köpservicen har behovet och bruket av bl.a. talterapin och ergoterapin fortsatt öka. Inom talterapin har man inte kunnat styra anslagen till den verksamhet som utförs som tjänstearbete, såsom det hade planerats. Överskridningarna kunde täckas genom inbesparingar i den övriga verksamheten. De dröjningsdagar för överförande av patienter som sjukvårdsdistriktet fakturerat kommunen har minskat märkbart (85 dagar/, 368 dagar/2013). Detta har uppnåtts i gott samarbete mellan bl.a. bäddavdelningen, läkarmottagningen, hemservicen, hemsjukvården och kommunens åldringsservice, då servicekedjorna och funktionerna i samarbete har gjorts än mer funktionella. Att uppnå de fastställda tidsfristerna inom tandvården har varit utmanande, och man har varit tvungen att underlätta arbetsbelastningen genom att köpa servicen. Till den lediganslagna tandläkarbefattningen på deltid fick man ingen tjänsteläkare. Rådgivningsservicen har fungerat väl under hela verksamhetsåret. Närverksbildningen i synnerhet inom socialservicen har ökats bl.a. inom familjearbetet. Vuxenrådgivningen har allt mer länkat sig samman med läkar- och sjukvårdsmottagningsverksamheten och svarar i synnerhet för årskontrollerna av diabetes- och blodtryckspatienterna. I psykologens verksamhet har en del av arbetstiden åter riktats till Lillkyroområdet i Vasa enligt det överenskomna. Användningen av den psykosociala servicen som köps av Vasa har stannat på en kostnadsnivå på ca 100 000 /år.
93 Bindande mål i förhållande till nämnden och områdessektionen Service av hög kvalitet i rätt tid Hälsofrämjande Fungerande och mångsidig servicestruktur Förverkligande av rådgivningsförordningen Utvecklande av servicen för äldre Balans mellan mål, resurser och verksamhet Vård i korrekt tid och på korrekt plats Målnivå för år Besöksmängden hos läkare, skötare och inom tandvården. Minskande av akutvårdsorienteringen Förverkligande av hälsokontroller Minskande av övervikten bland skolbarn Användningen av bäddplatser enligt medicinska behov. Måluppfyllelse Vårdtillgången har verkställts inom utsatt tid, tidvis har vårdgarantin överskridits inom tandvården. Separat tabell över besöksmängden. Skyldigheterna i rådgivningsförordningen har genomfört och särskild vikt har fästs i övervikt. Verksamheten har utvecklats vidare, bl.a. genom att öka kontroller och kartläggningar. Mängden vårddagar och -perioder har minskat, samarbetet har utvecklats över enhets- och sektorgränserna. Optimal allokering av anslag Allokering av talterapianslagen till tjänstearbete Fortfarande som köpservice i stället för köpservice. och behovet ökar. Kunnig, innovativ och motiverad Uppföljning av verkställda utbildningsdagar Utbildningarna har kunnat personal genomföras enligt planerna, Ombesörjande av fortbildning en mer specifik rapport finns i verkets personalberättelse (till nämnden III/15). Intern kontroll och riskhantering * * * Intern kontroll och riskhantering: rapporteras centraliserat på sektornivå Det ekonomiska utfallet Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Utfall Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhetsutgifter 6 236 0 6 236 6 035 201 Verksamhetsinkomster 6 236 0 6 236 6 035-201 Verksamhetsbidrag/verkning för Vasa 0 0 0 0 0 Totalt underskrider resultatområdets budgetutfall budgeten med ca 201.000. För Vasa stad är resultatområdets kostnadseffekt 0. Kommunandelen enligt situationen (resultatenheternas nettoutgifter sammanlagt) 5 362 273,92. Förutom detta har investeringar på totalt 21 623,59 uppstått utanför dispositionsbudgeten. Under verksamhetsåret har man av kommunen på förhand månatligen debiterat kommunandelar på sammanlagt 5,602 M. Således bör den extra andelen kommunandelar som fakturerats på förhand returneras åt kommunen. Från dessa minskas investeringarna. Storleken på den summa som skall återbördas är ca 218 000. Den slutliga kommunandelssumman specificeras då bokslutet färdigställs. Enligt avtalet för samarbetsområdet ska kommunfaktureringens utjämningsfaktura faktureras eller ifall av för mycket debiteringar återbördas kommunen före utgången av juni månad följande år.
94 Verksamhetsinkomster Verksamhetsinkomsterna motsvarar till sin storlek verksamhetsutgifterna, eftersom man efter att ha beaktat andra inkomster täcker de förverkligade nettoutgifterna med kommunandelarna. Verksamhetsintäkterna exkl. kommunandelar överskreds ca 24 000 (utfall ca 104 %). Utgiftsöverskridningarna skedde inom flera olika inkomsttyper, men avgiftsinkomsterna underskreds med ca 33 000. Verksamhetsutgifter Utgiftsutfallet var totalt 96,8 % av det budgeterade. Besparingar i förhållande till budgeten uppstod inom personalutgifter, sammanlagt ca 201 000, bl.a. underskreds semesterlöne-, periodiseringsoch de allmänna höjningsanslagen sammanlagt med ca 87 000 Löneutgifterna för ordinarie anställda och tjänsteinnehavare underskred det budgeterade med ca 232 000, men å andra sidan överskreds vikariernas löneutgifter med ca 143 000. Användningen av samjouren som 1.10. överfördes till sjukvårdsdistriktet fakturerades av VCS direkt från kommunen (3 månaders fakturering ca 76 400 ), vilket motsvarande minskade på stadens jourfakturering och utgifterna från samarbetsområdet. Anslagen för serviceköp överskreds med ca 37 000, i synnerhet var orsaken köp av terapiservice.
95 NÄMNDEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN OCH GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING Verksamhetsidé Enligt instruktionen har nämnden för småbarnsfostran och grundläggande utbildning hand om de uppgifter som i lagen om barndagvård och lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn samt i lagen om grundläggande utbildning och till dessa anslutna lagar och förordningar har stadgats höra till kommunens uppgifter. Dessutom ansvarar nämnden för musikinstitutets musik- och dansundervisning. Sektionerna har självständig beslutanderätt vid behandling av ärenden hörande till den egna språkgruppen gällande utbildningsfrågor inom ramen för de resurser som stadsfullmäktige och nämnden har gett. I fråga om förskoleundervisningen behandlar sektionerna den egna språkgruppens ärenden gällande undervisningen och utvecklandet av den samt godkänner läroplanen och därtill hörande andra planer. Nämndens mål är att skapa förutsättningar för en resultatgivande och ekonomisk verksamhet och att följa upp att målen nås. Nämnden har regelbundet följt upp utvecklingen gällande verksamheten och ekonomin. Ytterligare utvärderas verksamheten med nyckeltal. Underställt nämnden finns verket för fostran och utbildning. Verksamhetsutgifter och -inkomster Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Bokslut Avvikelse (inv. på resultatet) Verksamhetsutgifter 102 844 725 103 568 102 619 +949 Verksamhetsinkomster 9 052 601 9 653 10 367 +714 Verksamhetsbidrag -93 791 124-93 915-92 252 +1 663 Avskrivningar 910 Försäljningsinkomster och erhållna understöd är större än budgeterat. Utgifterna för speciellt tjänster och material och förnödenheter är betydligt mindre än budgeterat. Personal Heltid Deltid Totalt År 2013 2013 2013 Ordinarie anställda 1 148 1 144 127 112 1 275 1 256 Visstidsanställda 221 242 190 198 411 440 Sysselsatta 1 1 19 7 20 8 300 FÖRVALTNINGEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN OCH GRUNDLÄGGANDE UT- BILDNING SAMT KUULA-INSTITUTET Verksamhetsidé Verket har en gemensam förvaltnings- och ekonomienhet, som består av allmänna förvaltningen samt personal- och ekonomienheterna. Gemensamma tjänster erbjuder även serviceenheten som är placerad under finska grundläggande utbildningen och utvecklingsenheten som finns under svenska grundläggande utbildningen. Den gemensamma förvaltningens uppgifter är att bistå verkets direktör och avdelningsdirektörerna i ledandet och utvecklandet av verksamheten. Måluppfyllelse Övriga mål Garantera tillräcklig kvalitativ, mångsidig och jämlik service Resultatområdets centrala mål för år Förverkligande av utvecklingsplanen 2013-2016 samt påbörja förverk- Förverkligande av målen Förverkligande av utvecklingsplanens mål och
96 inom småbarnsfostran och den grundläggande utbildningen, samt trygga en positiv, framstegsvänlig uppväxtmiljö. Trygga tillgången på personal Utveckling av personalens kompetens Trygga personalens välmående Intern övervakning och riskhantering Staden är en rättvis, ansvarsfull och konkurrenskraftig arbetsgivare ligandet av den nya strategin Kvalitetskriterier och utvärderingen tas i bruk Fortsatt effektivering av personalplaneringen Utvecklande av personalomplaceringarna Kartläggning av kunnande och individuella utbildningsplaner utgående från denna Utredning av orsaker till sjukfrånvaro Skolning som stöder personalens välmående Lönerna för småbarnsfostrans- och grundläggande utbildningens förvaltning fås på en jämförbar nivå med andra förvaltningar. strategi har inletts enligt plan. Kvalitetskriterier har tagits i bruk och utvärderas vartannat år. Processen för att få tillstånd att tillsätta tjänster/befattningar kräver fortgående planering. Personalförvaltningen ansvarar för verksamheten. Har genomförts för en del av personalen. Följs upp. Sjukfrånvaron var i medeltal 14,2 dagar/person (13,49 dagar/person år 2013). Effektivare Vartu-diskussioner. Arrangeras inte som en del av förvaltningens verksamhet Kartläggning av risker har genomförts Har inte förverkligats. Ansvaret ligger på Personalförvaltningen. Det ekonomiska utfallet Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Bokslut Avvikelse (inv. på resultatet) Verksamhetsutgifter 978 10 987 891 +97 Verksamhetsinkomster 0 0 28 +28 Verksamhetsbidrag -978-10 -987-863 +125 302 SMÅBARNSFOSTRAN Verksamhetsidé Den subjektiva rätten till dagvårdsplats ordnad av kommun börjar efter att föräldrapenningen upphör och fortsätter tills barnet inleder sin läroplikt i grundskolan. Detta ger barn under läropliktsåldern rätt till småbarnsfostran och föräldrarna rätt till att få en dagvårdsplats till sitt barn. I mån av möjlighet ska vårdplatsen ordnas i den form föräldrarna önskar. De verksamhetsformer som familjerna kan välja mellan är daghem, familjedagvård, lekverksamhet eller stöd för hemvård och privat vård. Inom småbarnsfostran togs en ny organisationsmodell i bruk i augusti. Enligt den är småbarnsfostran indelad i fyra geografiska områden: centrumområdet, norra området, östra området och Lillkyro. I Vasa fungerar förskoleundervisningen i småbarnsfostrans enheter. Den avgiftsfria förskoleundervisningen är avsedd för 6-åringar: 4 h/dag och 724 h/år, sammanlagt 181 arbetsdagar 2015.
97 Specialdagvården ger det stöd som barn med behov av stöd behöver. Trestegsmodellen är indelad i tre delar: allmänt, intensifierat och särskilt stöd. Därtill bör undervisning i finska/svenska som andra språk inom småbarnsfostran/förskoleundervisning beaktas. År utbetalades fortsättningsvis stöd till de föräldrar som skötte sitt barn hemma (selektivt tilllägg). Det selektiva tillägget utbetalas tills barnet är 2 år och stödet är 250 euro i månaden. Utgångspunkten är familjens val. Lekparkerna och öppna daghemmen stöder föräldrar i deras fostringsarbete för de barn som vårdas hemma. Efterfrågan på kommunal dagvård/0 6-åringar 2011 2012 2013 0 6-åringar i kommunal dagvård i förhållande till åldersgrupp 61 61 61 62 (%) - varav i daghem (%) 84 85 85 85 - varav i familjedagvård (%) 16 15 15 15 0 6-åringar i kommunal dagvård i förhållande till vårdbehov - i heldagsvård (%) 92 93 93 93 - i deltidsvård (%) (- enbart förskoleundervisning (4 h) 3,6 %) 8 7 7 7 0 6-åringar i dagvård 31.12 totalt 2 916 2 932 3 188 3 281 0 6-åringar i daghem 31.12 - varav i köptjänstdaghem Barn med behov av stöd (resurs)* 2461 381 131 2502 387 169 2703 392 101 2798 374 87 0 6-åringar i familjedagvård 31.12 Barn med behov av stöd (resurs)* 455 12 430 16 485 6 483 5 Familjedagvårdare -varav familjedagvårdare som sköter hemma 143 82 123 70 144 83 121 82 Barn i förskoleundervisning Barn med behov av stöd (resurs)* 630 17 622 28 715 27 720 22 Barn inom specialdagvården 452 445 402 422 Barn inom lekverksamheten - i lekparker (barn i medeltal/verksamhetsdag) 30 25 14 11 - i klubbverksamhet 52 52 133 136 - i öppet daghem (barn i medeltal/dag) 56 50 60 59 - (vuxna i medeltal/dag) 40 40 39 39 Antal familjer som i genomsnitt har erhållit stöd för hemvård 855 843 958 954 och privatvård/mån. - varav familjer som erhållit stöd för privatvård 4 5 11 9 - varav familjer som erhållit deltidsstöd - antal familjer som fått selektivt tillägg i medeltal/mån. 177 191 177 228 200 234 238 225 *Antal barn med behov av stöd (enligt trestegsmodellen) och som kräver tilläggsresurser Obs! Under verksamhetsperioden varierar antalet barn, flest barn är i dagvård under tiden januari-maj. På grund av semesterperioden sjunker antalet barn under sommaren (juni, juli och augusti). På hösten (september till december) ökar antalet barn, men når vanligtvis inte riktigt upp till samma antal som på våren. Statisktiken 31.12 visar situationen som den är just den dagen, men inte variationerna i antalet barn som är i dagvård under året. Från och med år 2013 ingår även Lillkyros uppgifter i siffrorna. Måluppfyllelse Övriga mål Resultatområdets centrala mål för år Förverkligande av målen
98 Att garantera att service inom småbarnsfostran och förskoleundervisning finns tillgänglig i tillräcklig omfattning i hela staden och områdesvis med beaktande av finska och svenska språket. Till alla sökande ordnas ovannämnda tjänster inom lagstadgad tid och i enlighet med familjens behov. Utbudet motsvarar efterfrågan enligt i första hand närserviceprincipen. Att trygga varje barns rätt till en kvalitativt god och mångsidig småbarnsfostran och förskoleundervisning samt jämlika möjligheter att utvecklas enligt sina egna förutsättningar. Tidigt ingripande och förebyggande. Att stöda uppväxt, utveckling och inlärning för barn med invandrarbakgrund. Varje barn ska ha möjlighet att få stöd för sin uppväxt och inlärning samt att utveckla sina inlärningsfärdigheter enligt sina egna förutsättningar. Barnet har rätt till ett tillräckligt stöd för sin uppväxt och inlärning. Dagvård ordnas i mån av möjlighet enligt familjens önskemål. Dagvården utvidgas tillräckligt till stadens olika bostadsområden Fortsatt utbetalning av det selektiva tillägget tills barnet är 2 år (250 /månad). Utbetalning av selektivt tillägg 50 /mån. för ett syskon som är under förskoleåldern, och vars vårdnadshavare erhåller selektivt tillägg för det yngre barnet. Den öppna lekverksamheten utvecklas som ett alternativ till dagvård i daghem, även för 2-3 åringar. Den öppna lekverksamheten utvidgas till stadens olika bostadsområden. Den öppna lekverksamheten utvidgas till olika bostadsområden i staden. Tillräcklig dagvårdsservice tryggas inom olika bostadsområden. Resultatet på kundutvärdering 2,8 eller högre. Kundutvärderingen förnyas. En tillräcklig mängd utbildad och yrkeskunnig personal säkerställs. Fortsatt utbildning i fostransamverkan. Elektronisk dokumentation av uppgifter om barnen i förskoleundervisningen. Inlärningsmiljön och verksamhetskulturen utvecklas så att verksamhet i smågrupper är möjligt. Integreringen stöds med dagvårdens medel. Barns språkliga utveckling stöds (F2/S2-språkena). Utveckling av dokumentation samt stödformer för fostran och lärande för barn med behov av stöd inom småbarnsfostran och förskoleundervisning. Statistik och uppföljningen av specialdagvården utvecklas. Till alla sökande har en dagvårdsplats ordnats. Höjd ersättning (250 ) för selektivt tillägg har inte ökat antalet sökande märkbart. Utbetalning av selektivt tillägg för syskonet förverkligades inte. Antalet klubbar i öppna lekverksamheten ökades. Barnen från Böleområdet är placerade på olika håll i staden. Resultatet på den årliga förfrågan om kundtillfreds-ställelse var 3,68 (skalan 1-4). Uppföljning av kvaliteten av verksamheten utvärderas kontinuerligt. Utvärderingsresultaten behandlas i enheterna samt rapporteras årligen till avdelningen och sektionerna/nämnden. Språkkunskapsnivån utvärderas kontinuerligt /uppföljningen fortsätter. S2-språkets stöd har inte förverkligats. Sakkunnigutlåtanden om behov av tilläggsstöd. Uppföljning av antalet barn med behov av stöd samt behovet av tilläggsresurser; allmänt stöd, intensifierat stöd, särskilt stöd, assistenter, placeringar på två/tre barns platser, ambulerande specialbarnträdgårdslärares kundbesök/år.
99 Att utveckla informationsteknologin inom småbarnsfostran. Alla enheter har nätförbindelse och tillräcklig och ändamålsenlig utrustning. Personalen har möjlighet att använda dator i sitt arbete. Att stöda personalens välmående I arbetet. Personalen adb-utbildas. Ökad användning av undervisningsprogram inom småbarnsfostran och förskoleundervisning. Användning av arbetstelefoner gällande familjedagvårdarna utreds. Elektronisk dokumentering för barn med behov av stöd. Elektronisk dokumentering för förskolebarn. Personalen ges möjlighet till arbetshandledning. Fortbildning ordnas för hela personalen. Regelbundna utvecklingssamtal. En realistisk arbetsmängd för personalen. Utveckling av vice daghemsföreståndare verksamheten. Tyky-verksamhet; en eftermiddag avsedd för motion möjliggörs. Kontinuerlig Effica-, Läsnä- och Titania utbildning arrangeras för personalen. Förskoleundervisningsprogram har ännu inte tagits i bruk i någon större omfattning. Arbetstelefoner för familjedagvårdare har inte tagits i bruk. Elektronisk dokumentering för barn med behov av stöd har inte tagits i bruk. Elektronisk dokumentering för förskolebarnen har inte tagits i bruk. Arbetshandledning erbjudits enligt behov. Fortbildning har erbjudits åt hela personalen. Utvecklingssamtal har förverkligats. Månatlig uppföljning av sjukfrånvaro. Omorganiseringen av småbarnsfostran har förverkligats fr.o.m. 1.8 dock inte för hela personalen. Tyky-verksamheten förverkligats i huvudsak utanför arbetstiden. Det ekonomiska utfallet Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Bokslut Avvikelse (inv. på resultatet) Verksamhetsutgifter 43 801 641 44 441 44 303 +138 Verksamhetsinkomster 5 288 249 5 537 5 885 +348 Verksamhetsbidrag - 38 513 392-38 905-38 418 +486 Avskrivningar 172 Verksamhetsinkomsterna för småbarnsforstran är ca 600.000 e större än ursprungliga budgeten. Avgiftsintäkternas andel av detta är ca 200.000 e. Sysselsättningsstödet och ersättningar till fulla belopp från staten är 244.000 e. Dessutom har staden erhållit 74.900 e i understöd av Päiväkotiyhdistys. I fråga om daghemmen och gruppfamiljedaghemmen har kartläggningen av dagvårdsplatserna fortsatt. Strukturella förändringar har gjorts i en del grupper under år på grund av utrymmena eller personalmängden. I samband med att Purolan päiväkoti färdigställdes har situationen gällande dagvårdsplatserna granskats och man beslöt att lägga ned Teerenpesän päiväkoti och daghemsgruppen Kivitaskut som har hört under Teeriniemen päiväkoti (30.6.). Päiväkoti Pax, som tidigare var ett köptjänstdaghem, övergick till staden 1.8. och heter numera Taikametsän päiväkoti. Även för Lillkyros del granskades dagvårdsstrukturen och man beslöt
100 dra in veckoslutsvården. Lekparkverksamheten som stadens egen verksamhet upphörde helt under sommaren p.g.a. låg användningsgrad. Lekparkverksamheten övertogs av Setlementföreningen hösten. År har det funnits 10 klubbar i de öppna daghemmen, och i sju av dessa har serverats en varm måltid. Dagvårdplatserna i köptjänstdaghemmen konkurrensutsattes och de nya avtalen trädde i kraft fr.o.m. 1.8.. I konkurrensutsättningen var tyngdpunkten på anskaffning av platser för barn under 3-år. Totalt anskaffades 367 nya avtalsenliga platser. Antalet anskaffade platser är något färre än under den föregående avtalsperioden eftersom tyngdpunkten var på småbarnsplatser som kräver mera resurser jämfört med platser för 3-6- åringar. De anskaffade platserna räknat i anslag är dock på nästan samma nivå som under den tidigare avtalsperioden. De avgiftsfria sommarmånaderna förverkligades på samma sätt som föregående år under juni, juli och dessutom i augusti under tiden 1 15.8. Möjligheten utnyttjades för sammanlagt 1648 barn. 303 GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING Verksamhetsidé Den grundläggande utbildningens målsättning är att erbjuda högklassig basservice inom fostran, inlärning och undervisning och att se till att tjänsterna är tillgängliga för både finsk- och svenskspråkiga invånare. Till den grundläggande utbildningens egen verksamhet hör undervisning och pedagogiska tjänster, förberedande undervisning och stödundervisning för invandrare, internationell verksamhet, morgon- och eftermiddagsverksamhet, elevvård, underhåll av fastigheter, intern förvaltning samt tjänster åt utomstående. Elevantal/år BS 2009 BS 2010 BS 2011 BS 2012 BS 2013 BS Elever i åk 1-6 och förskolelever 3247 3266 3286 3344 3779 3827 Elever i åk 7-9 och tilläggselever 1743 1687 1656 1644 1803 1823 Sammanlagt (utan förberedande undervisning) 4990 4953 4942 4988 5582 5650 - därav elever som fått beslut om särskilt stöd, inte förlängd läroplikt 466 453 378 294 253 223,5 - därav gravt handikappade, förl. läropl. 23 30 33 30 31 31,5 - därav övriga handikappade, förl. läropl. 96 103 109 113 128 135 Förberedande undervisning för invandrare 52 69 76 67 61 69 Siffrorna är medeltal. BS 2013 = elevantalet inom Vasa stad och området Lillkyro 20.9.2012 och 20.9.2013 Genomsnittliga pedagogiska resurser / elev År BS 2009 BS 2010 BS 2011 BS 2012 BS 2013 BS Allmän undervisning, åk 1-6 1,61 1,69 1,70 1,68 1,77 1,63 Allmän undervisning, åk 7-9 2,09 2,18 2,21 2,41 2,5 2,42 Klassb. specialundervisning 2,82 3,06 3,50 3,88 3,96 4,48 Handikappundervisning 4,66 4,52 4,24 4,37 4,71 4,92 Grundläggande undervisning medeltal 1,89 1,96 1,99 2,03 2,09 2 Resurserna innehåller med utbildningsstyrelsens understöd finansierade timmar för indelning i mindre undervisningsgrupper. Klubbtimmar samt de klubb- och stödtimmar som har finansierats med avkastning från grundskolornas stipendie- och utvecklingsfond är inte längre med i statistiken från om med. Sjukhusundervisningen har inte beaktats. Morgon- och eftermiddagsverksamhet Antal skolelever Vår Höst Vår Höst Vår Höst Vår Höst
101 2011 2011 2012 2012 2013 2013 Stadens egna enheter - Den grundl. utbildningens enheter 673 715 711 691 695 693 652 646 - Småbarnsfostrans enheter 29 Arrangerad av samarbetspartners 165 122 122 130 133 141 137 202 Totalt 867 837 833 821 828 834 789 848 Måluppfyllelse Övriga mål Stärkande av ledarskapet. Personalens välmående Utvecklandet av utvärdering Undervisning och undervisningsarrangemang. Stöd för lärande, växande och välmående. Utveckling av lärmiljöer Utveckling av samarbete mellan hemmet och skolan Resultatets centrala mål för år Rektorerna/biträdande rektorernas uppgiftsbeskrivning och tidsanvändning kartläggs. Kartläggningen av kunnande / uppföljning görs för rektorer, lärare skolgångbiträden. En modell för utvecklandet av kunnandet uppgörs, som innehåller, kartläggning, utvecklingssamtal och individuella utbildningsplaner. Ordnandet av fortbildning, på basen av kartläggningen. Ibruktagande av ett utvärderingssystem som grundar sig på kvalitetskriterier. Grundandet av en lär- och kvaltitetsgrupp. Timresurs för grundläggande utbildningen 2 åvh/elev Tillräckliga resurser för en kvalitativ inlärning och undervisning Omfördelning av resurserna för stöd för inlärningen Utvecklandet av den områdesvisa och mångprofessionella elevvården Gemensam utvärdering med hussektorn angående de fysiska förhållandena i enheterna, samt vid kartläggningar framkomna olägenheter, renoveringsåtgärder samt årsrenoveringar. Utveckling och ibruktagande av nya informations- och kommunikationstekniska lärmiljöer 2013-2020. Förnyande av apparatur och program Utrustning i undervisningsutrymmena Varje lärare har tillgång till en arbetsstation Utvecklande av ikt-stödet och grundande av ikt-central Ibruktagande och stärkande av molntjänster Skapande av verksamhetsmodeller för samarbetet hem och skola. Förverkligande av målen Vice- och biträdande rektorernas arbetsbeskrivning har delvis fastställts i årsplanen. Rektorernas veckoarbetstid följs upp regelbundet. Kompetenskartläggningen är ännu underarbete pga program saknas. Fortbildning har delvis ordnats på basen av kartläggningen. Utvärderingssystemet har delvis tagits i bruk. En arbetsgrupp för kvalitét har bildats. Timresurs 2,04 åvh/elev Elevvården som följer den nya om elvvvårdslagen. Har inte förverkligats. Har delvis förverkligats. En enkät om trivsel har gjorts.
102 Det ekonomiska utfallet Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Bokslut Avvikelse (inv. på resultatet) Verksamhetsutgifter 51 324 134 51 458 50 730 +728 Verksamhetsinkomster 2 062 344 2 406 2 763 +357 Verksamhetsbidrag -49 262-210 -49 052-47 967 +1 085 Avskrivningar 675 Verksamhetsinkomsterna blev cirka 350 000 mera än vad som budgeterats. Verksamhetsutgifterna blev mindre än budgeterat. Personalkostnaderna underskrider budgeten p.g.a. att man inte besatt alla vakanser t.ex. inom psykosociala elevvården. Köp av kundtjänster underskrider klart det budgeterade. De finskspråkiga grundskolorna har utnyttjat stipendie- och utvecklingsfondens avkastning för skolornas verksamhet. Under året har fondens avkastning täckt utgifter för verksamheten med 184 695,99. Den svenska stipendiefondens avkastning, 4 220, har i första hand använts till stipendier och rekreation. Projektmedel har använts totalt cirka 915 072,08. Dessutom har övriga bidrag erhållits, totalt 175 830,88. Verksamheten har finansierats med externa inkomster om totalt 1 090 902,96. 305 HEMKOMMUNERSÄTTNINGAR FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDLÄGGANDE UT- BILDNING Som utgift på detta resultatområde bokförs ersättningar för elever från Vasa som studerar på andra än stadens för- och grundskolor, och som inkomst bokförs ersättningar för andra kommuners elever som studerar i stadens grundskolor. Det ekonomiska utfallet Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Bokslut Avvikelse (inv. på resultatet) Verksamhetsutgifter 4713-77 4 636 4 636 0 Verksamhetsinkomster 1000-9 991 991 0 Verksamhetsbidrag -3 713 69-3 645-3 645 0 308 KUULA-OPISTO Verksamhetsidé Kuula-institutet är en konstläroanstalt som har i uppgift att ordna undervisning i musik och dans samt i konstformer i anslutning till dem. Undervisningen skall utveckla färdigheter att skapa samt utöva och framföra musik och dans på ett mångsidigt sätt samt för yrkesstudier inom branschen. Ett centralt mål är att skapa ett positivt förhållande till musik och dans.
103 Förverkligandet av målen Under Kuula-institutets 62:a verksamhetsår har stabiliseringen av den inre verksamheten fortsatt. I arbetet med att effektivera verksamheten får eleven en lektionslängd som svarar mot dennes motivation och målsättning. Metoden med instrumentförberedelse i stället för tester har visat sig vara mycket fungerande och fortsätter under namnet spelstart. Det livliga samarbetet med daghem och skolor har fortsatt. Hur man kan tillgodoräkna institutets kurser på andra stadiet har förnyats under namnet Taikonakademin. I samarbete med Korsholms musikinstitut har anställts en gemensam musikleklärare. Kuula-institutets dansundervisning koncentreras på balett och barndans. Elevantalet har hållits på en godkänd nivå trots hård konkurrens. Tillsammans med personalen har slutits ett lokalt avtal om vad övrigt arbete innebär och hur det rapporteras. Utrymmena är i flitig användning och Toivo-Kuula-salen har varit i utomstående användning 66 gånger under året. Måluppfyllelse Övriga mål Eleverna Nöjda och kunniga elever Utveckling av nya undervisningsmetoder Musik och dans En levande musik- och danskultur Personalen En kunnig, lojal, motiverad och sporrande personal. Utbildning Fungerande arbetsfördelning Arbetsklimat Inskolning av personal Organisation En fungerande organisation Förbättrande av det interna samarbetet Samarbete Ett fruktbart samarbete med olika aktörer Skolor och daghem Resultatområdets centrala mål för år Elevrekrytering - Samarbete med skolor - Slussa elever från musiklekskolan till instrumentundervisningen Utveckling av musikens grunder Periodisering av samspelet Utvecklandet av konsert- och uppvisningar Hur förbinda timlärarna och de gemensamma lärarna Uppföljning av kartläggningen av kunnandet Förtydligande av arbetsbeskrivningar och ansvarsområden Beaktande av åldersfrågor Utvecklandet av Tyky-verksamhet Lärarguide Pedagogiska temadiskussioner Utveckling av programmet Wilma för Kuulas behov Ibruktagande av Virvatuliutvärderingsinstrument Samspelet mellan olika avdelningar Musiklekskolor i daghem Fortsatt utveckling av samarbetsformer mellan Kuula-institutet och skolorna Förverkligande av målen Musik: 217 sökte, 176 ant.. Dans: 23 söte, 23 antogs Instrumentkarusellen, 23 el. Utvecklingsprojekt med UBS:s finansiering i samarbete med granninstitut Försök: Buranat-orkestern Antalet konserter 96 Publikmängd 8 350 Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal Utvecklingsplan Utvecklingssamtal 2 st. Tykyverksamhetstillfällen Under arbete, görs på nätet Personalmöten samt en skolningsdag Wilma i användning => resurs behövs för utvecklingsarbete Två delområden utvärderade - föräldrar och elever Konsertarbetsgruppen 14 daghem och 4 skolor med
104 Vasa stadsorkester Vasa stadsteater Vaasa opisto/ Arbis Närkommunerna Ekonomi En hållbar och stabil ekonomi Gemensam konsert (tuttikonsert) Samarbetsprojekt enligt samarbetsavtalet Utvecklandet av den kommunala dansundervisningen Verksamhet i Lillkyro /Merikaarto. Filial i Laihela och Storkyro Korsholm/dans En måttfull avgiftspolitik Extern finansiering för olika projekt Förverkligas 2016 Dansföreställningar 15-16.4 4 st. Rapport gjord Förverkligas 2015 Elevantal: 78 (L) 28 (S) Gemensam barndanslärare från 1.8- Uppföljningsrapporter angående ekonomin Utrymmen Ändamålsenliga utrymmen Utnyttjande av kapaciteten av utrymmen Salens har reserverats av utomstående 66 gånger En bra image och uppskattad verksamhet Uppdatering av informations- och marknadsföringsstrategin samt hemsidor Planeringen av de förnyade hemsidorna Det ekonomiska utfallet Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Bokslut Avvikelse (inv. på resultatet) Verksamhetsutgifter 2 028 17 2 046 2 059-14 Verksamhetsinkomster 703 17 720 701-19 Verksamhetsbidrag -1325-1 -1 326-1 359-33 Avskrivningar 63 Kuula-institutet har sparat in på tjänster, men personalkostnaderna överskrider budgeten med ca 40 000. UTBILDNINGSNÄMNDEN FÖR ANDRA STADIET Verksamhetsidé Till verksamhetsområdet hör de uppgifter som anges i gymnasielagen, lagen om yrkesutbildning och lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning samt i förordningar som har samband med dem. Verksamhetsutgifter och -inkomster Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Bokslut Verksamhetsutgifter 40 545 177 40 722 40 792-70 Verksamhetsinkomster 9 295 0 9 295 10 200 +905 Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhetsbidrag -31 250-177 -31 427-30 592 +835 Avskrivningar 856
105 Förändringarna i budgeten medförs av ändringar som gjorts i dispositionsplanen, genom vilka budgeterna korrigerades till att motsvara de bekräftade elevvisa statsandelarna. Personal 31.12. Heltidsanställda Deltidsanställda Totalt Ordinarie Den gemensamma förvaltningen Den gemensamma förvaltningen för andra stadiet 17 för andra stadiet 5 351 Gymnasierna 59 Gymnasierna 5 Yrkesinstitutet 163 Yrkesinstitutet 18 Vuxenutbildningscentret 78 Vuxenutbildningscentret 6 Visstidsanställda Den gemensamma förvaltningen för andra stadiet 2 Gymnasierna 11 Yrkesinstitutet 30 Vuxenutbildningscentret 37 Gymnasierna 7 Yrkesinstitutet 17 Vuxenutbildningscentret 38 Totalt 397 96 493 142 310 DEN GEMENSAMMA FÖRVALTNINGEN FÖR ANDRA STADIET Verksamhetsidé Den gemensamma förvaltningen för andra stadiet är en funktion som koordinerar läroanstalterna och ur vilken härleds informations-, marknadsförings-, kommunikations-, biblioteks-, it-, lager- och förvaltningsservice som gäller hela andra stadiet. Till den gemensamma förvaltningen för andra stadiet har hela andra stadiets gemensamma funktioner budgeterats. Måluppfyllelse Den gemensamma förvaltningen erbjuder andra stadiet olika slag av centraliserade tjänster effektivt. Intern kontroll och riskhantering Det ekonomiska utfallet Förvaltnings- och stödservicens funktionsduglighet mäts med enkäter Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse Verksamheten i fråga om andra stadiets förvaltnings- och stödservice effektiveras. Antalet anställda Pensioneringarna effektiverade användningen av personalresurserna, men indragningen av personalresurserna bidrog också till att uppnåendet av verksamhetsmålen försämrades. Under året hann man inte genomföra några enkäter. Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Utfall Avvikelse (inverkan på resultatet) 1 464-3 1 460-1 439 +21 0 1 +1-1 464 3-1 460-1 438 +22
106 312 VAASAN LYSEON LUKIO Verksamhetsidé Målet med gymnasiestudierna är avgångsbetyg från gymnasiet och studentexamensbetyg. Gymnasiet ger som allmänbildande skola behörighet för fortsatta studier vid universitet och högskolor. Vuxenlinjen erbjuder alternativa studieformer för att tillgodose vuxenbefolkningens studiebehov. Måluppfyllelse I daggymnasiet har antalet studerande sjunkit något. På vuxenlinjen har den årliga variationen varit liten. I en stor enhet inverkar åldersgruppernas heterogenitet på genomströmningen. Det kan finnas stora skillnader mellan de olika årskurserna. Andelen studerande med invandrarbakgrund har ökat något, likaså har antalet studerande som behöver särskilt stöd ökat. Studerande År BS 2012 BS 2013 BS Daggymnasium 729 742 770 Vuxengymnasium 57 52 43 Ordinarie studerande 786 794 814 Ämnesstuderande fr.o.m. 1.1.2009 2 0,4 2 Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse Antalet studerande Minst 780 + 50 studerande 761,5 + 52 Nuvarande elevvolym från rekryteringsområdet säkerställs Genomströmning 90 % av dem som börjat i daggymnasium Förverkligande 83,39 % Gymnasiets lärokurs avläggs på högst tre år från det att gymnasiestudierna har inletts. avlägger gymnasiets lärokurs på högst tre år. Studerandenöjdhet Utvärdering som ska göras årligen Mål 3,6 Förverkligande 3,6 % Studenthälsovård Intern kontroll och riskhantering Det ekonomiska utfallet För alla studerande på andra stadiet garanteras en mottagning/år. Tillgången på arbetskraft Studerandeunderlaget Inte tillgänglig. Alla som har börjat i gymnasiet har kunnat gå på hälsovårdarens granskning under det första läsåret. Behovet har bedömts i personalplanen. Prognostiseringen har gjorts i tid. Behovet av särskilt stöd har beaktats. I gymnasiets verksamhet ställs resurser till förfogande enligt priset per enhet. Verksamheten har nettobudgetering som sträcker sig över en längre tid än ett år. Ekonomiska mål som är bindande i förhållande till fullmäktige Kostnader enligt statsandelsnormen Utvärderingskriterium/mätare Daggymnasium 5 861,77 / studerande Vuxengymnasium 3 501,88 / studerande Måluppfyllelse Daggymnasium 5 722,81 / studerande Vuxengymnasium 3493,56 / studerande Nettoberäkningar presenteras på s. 161-162.
107 Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Utfall Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhets-utgifter 5 392-377 5 015 4 922 93 Verksamhets-inkomster 207 0 207 193-14 Verksamhets-bidrag -5 185 377-4 808-4 729 +79 Avskrivningar 83 313 VASA GYMNASIUM JA VASA SVENSKA AFTONLÄROVERK Verksamhetsidé Vasa gymnasium erbjuder ungdomarna en god allmänbildande teoretisk utbildning i en trygg miljö som stöder dem i deras fortsatta studier på tredje stadiet. Vasa svenska aftonläroverk erbjuder vuxna och ungdomar att läsa gymnasiekurser per distans med en individuell plan, utgående från egna behov och egen tidsram, enligt läroplanen för vuxengymnasier. Måluppfyllelse Uppställda mål har uppgyllts under året enligt uppgifterna i tabellen nedan. Alla studerande vid Vasa gymnasium träffar kuratorn och hälsovårdaren minst en gång per läsår. Lärarkoren vid VG/VSA är behörig. Antalet studerande som sökt till skolorna har varit stabilt och även visat stigande tendens. På Vasa gymnasium har andelen studerande från andra kommuner ökat på grund av elitidrottsprofileringen i Vasa stad. Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse Antal studerande Gymnasium 145 Aftonläroverk 62 Gymnasium 141,3 Aftonläroverk 73,3 Genomströmning, studerande genomför examen på 3 år 90 % av de studerande 94 % Elevtrivseln 4,0 3,8 % Elevvården Intern kontroll och riskhantering Det ekonomiska utfallet Varje studerande garanteras mins ett besök per läsår vid elevhälsovården Tillgång på behörig personal/lärare Tillgång på studerande / studerandematerial 100 % 100 % Gymnasiets verksamhet resurseras enhetsprisbaserat. På verksamheten tillämpas nettobudgetering som sträcker sig över en längre tid än ett år. Ekonomiska mål som är bindande i förhållande till fullmäktige Normpris, statsandel/ studerande Utvärderingskriterium/mätare Gymnasium 6 940,34 / studerande Aftonläroverk 3 501,88 / studerande Måluppfyllelse Gymnasium 6 889,87 /studerande Aftonläroverk 3 253,49 /studerande Nettoberäkningar presenteras på s. 161-162.
108 Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Utfall Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhets-utgifter 1 449-80 1 368 1 553-185 Verksamhets-inkomster 155 155 212 +57 Verksamhets-bidrag -1 294 80-1 212-1 342-130 Avskrivningar 29 Studerande År BS 2012 BS 2013 BS Daggymnasium 140 142 158 Vuxengymnasium 73 70 57 Ordinarie studerande 213 212 215 Ämnesstuderande fr.o.m. 1.1.2009 6,9 3,5 6,7 315 VASA YRKESINSTITUT Verksamhetsidé Vasa yrkesinstituts verksamhetsidé och allmänna utbildningsmässiga mål är att utbilda yrkeskunnig arbetskraft med bred kompetens för att tillgodose de snabbt föränderliga behoven inom närings- och arbetslivet samt samhället. Utöver det är målet även att ge studerandena färdigheter för fortsatta studier på en högre utbildningsnivå. Vasa yrkesinstitut är en tvåspråkig läroanstalt som ger undervisning på finska, svenska och engelska. Antalet studerande enligt utbildningsområde och grad (i enlighet med finansieringslagen) ANTALET STUDERANDE BS 2011 BS 2012 BS 2013 BS - teknik och trafik 619 619 614 603 - säkerhetsbranschen 76 85 84 82 - kultur, artesan 40 39 39 35 - kultur, kommunikation 102 90 81 74 - företagsekonomi och administration 206 212 216 213 - naturvetenskap 96 89 83 83 - turism-, kosthålls- och ekonomibranschen 326 325 296 263 - social-, hälsovårds- och idrottsbranschen 419 446 454 472 - utbildning för invandrare 27 24 27 22 - förb. och rehab. träning för handikappade - förberedande utbildning för grundl. yrkesutb. 14 24 8 17 6 16 2 14 Totalt 1 949 1 954 1 916 1 863 Måluppfyllelse Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse Parameter för sysselsättning 75 % 68,5 % Parameter för studieavbrott 6 % 7,18 % Parameter för fortsatta studier 20 % 10,9 % Parameter för fullföljda studier 70 % 73,6 % Studerandenöjdhet 3,8 (skala 1 5) 3,9 Studenthälsovård För alla studerande på andra stadiet garanteras en mottagning/år. Tillgång till egen läkare. De årliga hälsokontrollerna för studerandena har genomförts.
109 Intern kontroll och riskhantering Det ekonomiska utfallet Att få behörig undervisningspersonal till vissa utbildningsområden Personligt kompetensprogram I Vasa yrkesinstituts verksamhet ställs resurser till förfogande enligt priset per enhet. Vasa yrkesinstitut har gjort strukturella ändringar i sin verksamhet för att ett nollresultat ska nås. De strukturella ändringarna har genomförts bl.a. genom en övergång till ett system med fyra perioder. Det här har gjort det möjligt att bättre beakta individuella studievägar samt i praktiken möjliggjort en förkortning av studietiden och en effektivering av genomströmningen. Även omfattningen av praktisk inlärning i arbetet har ökats och grupperna har i mån av möjlighet kombinerats över examensgränserna. Anpassningen till snävare resurser har gjorts gradvis så att kvaliteten på undervisningen inte har blivit lidande. År har antalet studieplatser reducerats och priset per enhet sjunkit. Ekonomiska mål som är bindande i förhållande till fullmäktige Resurser Utvärderingskriterium/mätare Kostnader enligt statsandelsnormen 9 941,93 /studerande. I kostnaderna ingår en garantisumma på 250 000. Måluppfyllelse 10 023,26 /studerande Nettoberäkningar presenteras på s.163. Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Utfall Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhets-utgifter 20 375-213 20 162 19 824 +338 Verksamhets-inkomster 1 765 0 1 765 1 738-26 Verksamhets-bidrag -18 610 213-18 398-18 086 +311 Avskrivningar 459 318 VASA VUXENUTBILDNINGSCENTER Verksamhetsidé Vaasan aikuiskoulutuskeskus Vasa vuxenutbildningscenter har enligt lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning i uppgift att för arbetslivet producera utbildning samt stödjande utvecklingstjänster. Uppgiften är att utbilda kunnig arbetskraft för arbetslivets behov samt att producera utbildningsoch utvecklingstjänster som företag och andra arbetsplatser i regionen behöver. Vuxenutbildningscentrets verksamhetsidé baserar sig på kompanjonskap. Måluppfyllelse Vasa vuxenutbildningscenters verksamhet inriktades år 2015 på vuxenutbildning av arbetskraft som behövs med tanke på de för Vasaregionen viktiga näringsgrenarna el, metall, social- och hälsovård och handel samt på invandrarutbildning. Vuxenutbildningen har understött kompetensutvecklingen hos personer som befinner sig i olika skeden av yrkeskarriären så att kunnandet motsvarar den föränderliga arbetsmarknadens behov och individuella behov i karriärutvecklingen. Rekryteringen av studerande lyckades år över de uppställda målen. Målet för antalet studerandearbetsdagar överskreds klart (förverkligande: 229 144 studerandedagar, mål: 194 916 studerandedagar). Utbildningsverksamhetens totala omsättning förverkligades ca 2,2 miljoner större än budgeterat. Orsaken till tillväxten var särskilt ökningen av antalet studerande inom grundexamen samt den separata finansiering som fåtts för unga vuxnas kompetensprogram. Målet för den avgiftsbelagda serviceverksamheten förverkligades inte, även om den till storleken var på 2013 års
110 nivå. Den större omsättningen ökade inte i samma förhållande utbildningsverksamhetens kostnader, vilket syns som ett kumulativt överskott. Studerandenöjdheten var bra. I fråga om studieavbrotten nåddes målet inte, och utvecklingen var negativ jämfört med det föregående året. Det här förutsätter att både handledningsverksamheten och uppföljningen utvecklas ytterligare. Antalet avlagda examina hölls på 2013 års nivå. Antalet avlagda delexamina ökade, vilket kan anses vara en positiv utveckling med tanke på att finansieringsmodellen håller på att förnyas. Utvecklandet av genomförandemodeller för utbildningarna fortsatte med hjälp av olika projekt. Målet är att skapa sådana genomförandemodeller genom vilka man kan bemöta såväl kommande finansiella reformer och nedskärningar inom yrkesutbildningen som även förnyandet av examenssystemet. Antalet studerandearbetsdagar BS 2011 BS 2012 BS 2013 BS Arbetskraftspolitisk utbildning 98 686 94 647 93 216 92 659 Yrkesinriktad tilläggsutbildning 38 728 41 884 43 469 38 991 Grundläggande yrkesutbildning Kompetensprogrammet för unga vuxna Övrig utbildning (läroavtal, företagens personalutbildningar, kortkurser) 60545-15 119 68 421-9 032 71 877-12 170 79 387 5 805 12 302 Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse Avlagda examina Avlagda examina totalt 710 1 966 examina, av vilka 313 hela examina och 1 653 delexamina Avbrott Avbrottsprocenten högst 8 % 9,8 % Studerandenöjdhet Den avgiftsbelagda serviceverksamhetens andel Medelvärdet av studeranderesponsen: OPAL 4,1 AIPAL 4,1 Företagsutbildning 4,5 Den avgiftsbelagda serviceverksamhetens omsättning 70 % av utbildningsverksamhetens omsättning OPAL 4,1 AIPAL 4,2 Företagsutbildning 4,4 4 % Personalutveckling Intern kontroll och riskhantering, anpassande av verksamheten till de finansiella nedskärningarna inom den yrkesinriktade vuxenutbildningen Det ekonomiska utfallet Utbildningskostnaderna 2,8 % av personalkostnaderna Resurserna för personal, lokaler och utrustning i balans med den till buds stående finansieringen, %-andel av omsättningen 2,1 % Verksamhetskostnaderna i balans med den finansiering som fåtts: Personalkostnaderna 56,4 % av omsättningen Hyrorna 8,1 % av omsättningen Avskrivningarna 2,0 % av omsättningen Resultaträkningen och finansieringsanalysen var i balans. I fråga om grundexamina har kostnaden enligt statsandelsnormen hållits i balans. Med överskottet bereder man sig på de nedskärningar inom yrkesutbildningen som kommer att göras åren 2015 2016. Ekonomiska mål som är bindande Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse i förhållande till fullmäk- tige Resultaträkning och finansie- Resultaträkning och finansie- Resultaträkning +890 748 och
111 ringsanalys i balans ringsanalys finansierings-analys i balans + 1 175 782. Beräkningar sid 164. Kostnader enligt statsandelsnormen 9 514,20 /grundexamenstuderande /grundexamenstuderande Förverkligade kostnader 8 092,94 /grundexamenstuderande Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Utfall Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhets-utgifter -11 864 851 12 715 13 052-337 Verksamhets-inkomster 7 168 0 7 168 8 056 +888 Verksamhets-bidrag -4 697-851 -5 548-4 997 +551 Avskrivningar 285 DIREKTIONEN FÖR LÄROAVTALSVÄSENDET 320 LÄROAVTALSUTBILDNING Verksamhetsidé Vasa stads läroavtalsväsende har i uppgift att inom verksamhetsområdet för Vasa stad och Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur leda och övervaka på läroavtal baserad utbildning enligt samarbetsavtalet som trädde i kraft 1.7.1999 och det 1.1.2009 ändrade samarbetsavtalet. Måluppfyllelse Fokusområden år har varit att stöda studerande i att uppnå sina mål, avlägga examen och få arbete. Av maximiandelen läroavtal som riktats till utbildningsanordnarna har i Österbotten 30 % anvisats i huvudsak till den svenskspråkiga läroavtalsutbildningen. Mål Målnivå för år Måluppfyllelse Målet är att ordna utbildning på arbetsplatsen, kompletterad med teoretiska studier, så att den studerande blir en yrkeskunnig arbetstagare i det yrke som han/hon genom läroavtal utbildar sig till. Målet är att största delen av de studerande avlägger examen och får arbete. Under år uppgick antalet läroavtalsstuderande till 783, av vilka 284 ingick läroavtal under år. Antalet finskspråkig studerande var 465 och svenskspråkiga 271 (34,6, %) samt studerande med annat språk 47. Av studerandena avlade 214 examen. Av alla som år avslutade sina studier fick cirka 90,5 % arbete. Under år hölls ca 70 infotillställningar vid läroavtalsbyrån och för samarbetsparterna, ca 600 personer.
112 Verksamhetsutgifter och -inkomster Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Bokslut Avvikelse Verksamhetsutgifter 2 491-100 2390 2 391-1 Verksamhets-inkomster - Verksamhetsbidrag -2 491 101-2 390-2 391-1 Den elevbaserade statsandelen antecknas i finansieringsdelen. Personal 31.12 Heltidsanställda Deltidsanställda Totalt Ordinarie 9-9 DIREKTIONEN FÖR TYÖVÄENOPISTO 330 VAASA-OPISTO Verksamhetsidé Vaasa-opisto har som mål att främja ett aktivt och bra liv i informationssamhället för alla stadsbor. För att förverkliga sitt mål erbjuder institutet på det sätt som lagen förutsätter kvalitativ och mångsidig undervisning till ett rimligt pris. Grundtanken i verksamheten är ett livslångt lärande och jämlikhet. Från dessa härleds värden som kreativitet, frivillighet och delaktighet som institutet värnar i sin verksamhet. Måluppfyllelse Verksamhetens fokusområden 1. Ett högklassigt undervisningsutbud inom det fria bildningsarbetet som följer med sin tid i Vasa och Kyroland. 2. Utveckling, utvärdering och nätverkssamarbete inom den grundläggande konstundervisningen. 3. Skapande av en ny organisation och förstärkande av gemensam expertis kunnande, samarbete och kompanjonskap. 4. Delaktighet och välfärd främjas: grundläggande studier för invandrarungdomar, kulturell mångfald, verksamhet och kultur som beaktar specialgrupper Från hösten 1.8. övergår Kyrönmaan opistos verksamhet att lyda under Vaasa-opisto. På samma gång sammanslogs det privata och kommunala institutet som har verksamhet både på glesbygden och i stadsmiljö. Med avtal om flyttning av personal övergick i institutets tjänst tre heltidsanställda och ett tiotal timlärare. Den nya organisationen har kommit bra i gång och institutet säljer sina tjänster till Storkyro och Laihela. Den grundläggande konstundervisningen utvidgades till Lillkyro. Utvärderingsprojektet Virvatuli genomfördes tillsammans med Kuula-institutet och Arbis. TaiKons sommarlägerverksamhet överfördes att ordnas av Arbis under åren -15. Den grundläggande undervisningen för invandrare har kommit i gång och genomförs med statsandelsfinansiering för grundundervisning. Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse Ramar och en verksamhetskultur skapas för drivande och ledande av medborgarinstituts- Antal utbildningsdagar och deltagare under läsåret. -2015. Verksamheten inleddes i Lillkyro, Laihela och Storkyro 1.8.. Antalet kursdeltagare i området
113 verksamhet över kommungränserna. Ungdomsklass blir bestående Den grundläggande konstundervisningens kvalitet utvecklas och görs känd Mål för den interna kontrollen Fastighetens säkerhet och hälsosamhet förbättras Invånarnas aktivitet vad gäller att delta i enkäter och diskussioner. Antal avgångsbetyg från den grundläggande utbildningen och hur eleverna placerar sig vad gäller fortsatta studier Virvatuli-utvärdering Antalet nya deltagare Förbättrande av övervakningen Slutförande av ändringsarbetena i institutshuset Ventilationsrenovering 1863 på höstterminen. Aktiv informering Invånarenkät 6/, 170 svar; öppet hus i ovannämnda kommuner vecka 48, 150 deltagare. Slutsåld välgörenhetskonsert vid ungdomsföreningen. 18/19 elever fick avgångsbetyg och studieplats Utvärderingen utförts 76 nya elever TaiKon akademin startade Övervakningskamerasystem har installerats och tagits i bruk. Ändringsarbetena har slutförts. Ventilationsrenoveringen förverkligas inte. Prestation, nyckeltal BS 2013 BG BS Antalet kurser 582 600 733 Antalet undervisningstimmar x) 14 785 13 150 xx)18 902 Antal undervisningstimmar som berättigar till 12 800 12 800 17 195 statsandel Beviljade statsandelstimmar 10 939 10 916 15 622 Antalet kursdeltagare 9 294 9 600 10 694 x) inbegriper 800 timmar grundläggande undervisning för invandrarungdomar, ny verksamhet x) inbegriper 1.485 timmar grundläggande undervisning för invandrarungdomar samt utbildningen Eteenpäin 222 timmar. *) Fr.o.m. 1.8. ingår i talen Lillkyros, Storkyros och Laihelas medborgarinstitutsverksamhet Det ekonomiska utfallet - fr.o.m. 1.8. som ny verksamhet Lillkyros, Storkyros och Laihelas medborgarinstitutsverksamhet - det av utbildningsstyrelsen beviljade studiesedelsunderstödet 11 450 euro användes för rabatter på kursavgifter för pensionärer/seniorer och studerande med invandrarbakgrund, 500 euro ombudgeterades för år 2015. - de övriga kursrabatterna (arbetslösa) var sammanlagt 12.020. Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Utfall Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhets-utgifter 1 653 451 2 103 2 081 +22 Verksamhets-inkomster 270 233 503 530 +27 Verksamhets-bidrag 1 383-217 -1 600-1 550 +50 Avskrivningar 56
114 Centrala ekonomiska nyckeltal Nyckeltal BS 2013 BG BS Statsandel Statsandel (grundläggande studier för unga invandrare) Totalt 564 662 804 970 804 970 252 590 1 057 560 Nettoutgifter, statsandelen har beaktats 718 259 601 030 492 800 Nettoutgifter /invånare 10,8 9 5,76 Nettoutgifter / kursdeltagare 77,3 62,6 43,0 Personal 31.12 Heltidsanställda Visstidsanställda Totalt Ordinarie 17 1 18 Visstidsanställda 1 98 99 Sysselsatta 1 1 2 DIREKTIONEN FÖR VASA ARBETARINSTITUT 340 VASA ARBETARINSTITUT Verksamhetsidé Verksamheten syftar till att med lagen om fritt bildningsarbete som grund förverkliga uppdraget att: - vara ett svenskspråkigt och mångkulturellt utbildningscentrum och en plats för samvaro - ge målgrupperna möjlighet att ta del av en mångsidig och kvalitativ verksamhet som stöder den personliga utvecklingen och bidrar till livskvalitet - vara en samhällsaktör som verkar i ett välfungerande nätverk med andra aktörer. Fokusområden för år och måluppfyllelse av dem: Den egentliga verksamheten utvecklas för att bättre möta de växande målgrupperna invandrare och seniorers intressen och behov. Verksamheten har utvecklats så att deltagarantalet såväl brutto som netto har ökat jämfört med tidigare år. Budgeten balanseras. Verksamhetsåret ger ett gott ekonomiskt resultat. TaiKons utvärderingsprojekt genomförs och satsningen på marknadsföring fortsätter. Utvärderingsprojekt har genomförts och marknadsföringssatsningar ger ökat deltagarantal som resultat. Projektverksamheten upprätthålls för att tillföra extern finansiering och utvecklingsmöjligheter. Projektverksamheten har varit omfattande och gett ekonomisk vinst och utvecklingsmöjligheter. Måluppfyllelse Resultatområdets mål Utvärderingskriterium/mätare Uppnående av målet Att hålla deltagarantalet på samma nivå som år 2012 (3371 nettodeltagare, 5477 bruttodeltagare), trots inbesparingar år 2013 och. Deltagarstatistik från kursregister. År arrangerades 8724 h, och därtill 316 h uppdragsutbildning. Deltagarantal 6870 mest i institutets historia. Deltagarantal netto 4164. Av deltagarna var 19 % pensionärer, 4 Att kunna påvisa att deltagarna i Arbis kurser upplever en förbättring i livskvalitet och välmående. Mål för den intern kontroll Inbesparingskrav leder till minskat antal lektioner, vilket i Utvärdering av denna aspekt av verksamheten i samband med kursutvärderingar. Antal erbjudana lektioner. Inkomster från kursavgifterna. % arbetslösa, 26 % av deltagarna män. Under år uppger 76% av de som fyllt i kursutvärdering att de upplevt förbättrat livskvalitet genom kursdeltagandet. Det till statsunderstöd berättigade lektionsantalet har minskat något år
115 sin tur minskar statsunderstöd och avgiftsinkomster. och 2015. Stabiliseras från år 2016 pga lagändringar. Inkomsterna från kursavgifter har ökat med 20.000 år jämfört med år. Verksamhetsutgifter och -inkomster Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhets-utgifter -944-51 -995-1030 -34 Verksamhets-inkomster 238 30 268 332 +64 Verksamhetsbidrag -706-21 -727-698 +29 Personal 31.12 Heltidsanställda Visstidsanställda Totalt Ordinarie 9-9 Visstidsanställda 1 47 49 Sysselsatta 1-1
116 FRITIDSNÄMNDEN Ursprunglig budget Budgetändringar Ändrad budget Bokslut Avvikelser (inverkan på resultatet) Verksamhets-utgifter 8 346 458 8 804 8 710 +94 Verksamhets-inkomster 1 735 0 1 735 1 935 +200 Verksamhetsbidrag -6 610-458 -7 068-6 774 +294 Avskrivningar 984 Personal 31.12 Heltidsanställda Deltidsanställda Totalt Ordinarie 66 4 70 Visstidsanställda 17 11 28 Sysselsatta 1 6 7 350 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Verksamhetsidé Förvaltningsavdelningens uppgift är att sköta fritidsverkets byrå-, personal- och ekonomiadministrativa byråtjänster samt koordinera och utveckla dessa i nära samarbete med tre verksamhetsområdens avdelningar. Förvaltningsavdelningen fungerar som allmänt beredningsoch verkställighetsorgan för fritidsnämnden. De viktigaste kunderna är det egna verkets personal samt idrotts- och ungdomsföreningarna. Under resultatområdet lyder fritidsnämndens understödsanslag, år beviljades sammanlagt ca 205 000 till 78 idrotts- och ungdomsföreningar. Måluppfyllelse Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse Uppföljning, prognostisering och Uppföljningsrapporter och utredningar Målet uppfylldes rapportering av ekonomin. Koordinering och utvecklande av byråtjänster. till nämnden, ekonomisektorn och centralförvaltningen. Till föreningar beviljade understöd /invånare BS BS 3,09 Intern kontroll och riskhantering Personalrisker Det ekonomiska utfallet Förvaltningsavdelningen har i riskkartläggningen ställt som sitt mål en yrkeskunnig, motiverad och till antalet tillräcklig personal. Arbetstagarnas förändrings-benägenhet betonas i stadens stödservicereform, så att arbets-uppgifterna och utförarnas kunnande möts och arbetet utförs. En förändringsbenägen personal. Rätt personer i rätt arbetsuppgifter. Rätt dimensionerade årsverk. Utbildningsnivå Förvaltningsavdelningen har hållit sig inom den beviljade budgetramen. Besparingar kunde nås med interna uppgiftsarrangemang och genom att utnyttja lönesubvention samt genom en mera kritisk granskning av varu- och tjänsteanskaffningar.
117 Ursprunglig budget Budgetändringar Ändrad budget Utfall Avvikelser (inverkan på resultatet) Verksamhets-utgifter 493 25 518 481 +37 Verksamhets-inkomster 0 0 0 12 +12 Verksamhets-bidrag -493-25 -518-469 +49 351 IDROTTSAVDELNINGEN Verksamhetsidé Idrottsavdelningen producerar idrotts- och fritidstjänster och beaktar särskilt erbjudande av idrottsoch motionsmöjligheter också till dem som blir utanför föreningsverksamheten samt skapar förutsättningar för den verksamhet som bedrivs av idrottsföreningar och andra aktörer som ordnar fritidsaktiviteter. Verksamhetens fokusområden: - Hälsomotionsverksamhet för att aktivera invånare i olika åldrar - Idrott och motion för specialgrupper organiseras så att de motsvarar behoven inom handikapp- och annan anpassad idrott samt bl.a. idrotts- och motionstjänsterna för äldre och invandrare utvecklas. - Samarbete med idrottsföreningar, riksomfattande och regionala idrottskampanjer - Administrering av motionslokal- och områdesreserveringar - Konditionssalsverksamheten upprätthålls och utvecklas - Tillgången på idrotts- och motionsverksamhet för barn och ungdomar tryggas och eftermiddagsverksamheten effektiveras - Simundervisningen organiseras för målgrupper i olika åldrar Måluppfyllelse Verksamheten förverkligades i enlighet med de planer som utarbetats. Mångsidiga idrottsmöjligheter både på fritids- som tävlingsnivå kunde man erbjuda alla Vasabor och alla som bor i Vasa i särledes stor omfattning och på så sätt kunde man på många sätt främja Vasabornas livscykel för ett bra liv. Idrottsavdelningen producerade med egna motionsledare och i samarbete med föreningar mångsidiga motionsaktiviteter. Om Vasa mästerskap tävlade man i friidrott, bågskytte och boccia. Action Power verksamheten riktades främst till barn på årskurserna 1-6, vilka motionerar mindre än 2 h/dag, och barn som inte har någon idrottshobby. Verksamheten ordnades i samarbete med verket för fostran och utbildning. Andra samarbetsparter är social- och hälsovårdsservicen, de lokala idrottsföreningarna och läroanstalterna. Simhallen hade 270 764 kunder. Veckoprogrammet omfattade 21 ledda vattengymnastikgrupper, en stretchningsgrupp, fyra gånger ledd konditionssalsverksamhet samt en simklinik. För krigsveteranerna hölls vattengymnastik en gång i veckan samt Tyky-tillställningar, vattendiscon och en vattenmotionsklubb för barn. Finlands simundervisnings- och livräddningsförbund valde Vasas simhall till Årets simhall. Syftet med hälsomotionsprogrammet Välmående Vasa är att aktivera Vasa stads arbetstagare och alla Vasabor i arbetsför ålder att motionera samt främja kunskapen om hälsomotion. Inom den anpassade idrotten ordnades regelbunden motionsverksamhet för alla som hör till någon specialgrupp (bl.a. för utvecklingsstörda, rörelse- och CP-handikappade, syn- och hörselskadade samt specialbarn och ungdomar).
118 Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse Idrotts- och motionstjänster produceras för målgrupperna inom fokusområdena. Antalet motionsgrupper Antalet deltagare och besökare Action motionsgrupper fanns vid 17 olika skolor (1-3 grupper/skola), tot. 58 grupper. Deltagarna uppgick till 1 173. Grenskolor i samarbete med föreningar 12 st., i vilka 233 barn deltog. Idrottsläger för barn vid semestertidpunkt 12 st., 246 barn deltog. I det största enskilda evenemanget, motionsjippot för hela familjen, ca 6 000 deltagare. Grupper inom den anpassade motionen ordnades ca 40/vecka och i dem deltog cirka 950 personer/vecka. Seniormotionskort hade 534 personer köpt. I Välmående Vasa gruppverksamhet deltog ca 400 personer/vecka. I evenemangen deltog cirka 4 500 personer. Hälsomotionskort köpte 455 personer. Till Sandvikens konditionshus såldes 333 st. årskort och kortare konditionsperioder 989 st. Antalet nya kunder var 201 st. I simhallen registrerades 270 764 besök, i sommarsimskolorna (20 st.) deltog 346 Målet är simkunnighet enligt den nordiska simkunnighetsdefinitionen. Simundervisning ordnas för åk 1-6, så att 90 % av eleverna är simkunniga vid övergången till åk 7 9. Utrymmesanvändningen maximeras och eventuella tilläggsutrymmen förverkligas och tas i bruk och närmotionsplatser utvecklas. Procentuell andel simkunniga vid övergången till åk 7-9 Följa upp antalet överlåtelser av idrottsutrymmen och -områden barn. Den procentuella andelen simkunniga vid övergången till åk 7-9 överskred på våren det uppställda målet, dvs. 91 %. I bokningsprogrammet Timmi gjordes tot. 86 109 reserveringar. Simhallens utrymmen (banorna, bastun samt mötesutrymmen) reserverades under året 22 311 h. Intern kontroll och riskhantering Säkerhetsrisken vid producerandet av motionsaktiviteter. Det ekonomiska utfallet Liten personal och avsaknaden av vikarieresurser gör att producerandet av funktioner är sårbar och under vissa förhållanden en säkerhetsrisk. Möjlighet att med kort varsel kunna anställa yrkeskunniga vikarier. Upprätthållande av personalens yrkeskunnighet. Ursprunglig budget Budgetändringar Ändrad budget Utfall Avvikelser (inverkan på resultatet) Verksamhets-utgifter 4 088 115 4 203 4 114 +89 Verksamhets-inkomster 1 465 0 1 465 1 506 +42 Verksamhets-bidrag -2 623-115 -2 738-2 608 +130 Avskrivningar 60
119 352 IDROTTSPLATSAVDELNINGEN Verksamhetsidé Idrottsplatsavdelningen har skött om att idrottsplatser är i tränings- och tävlingsdugligt skick. Målet är att idrottsplatserna är i kommuninvånarnas och föreningarnas användning året om, med beaktande av väderleksförhållandena. Måluppfyllelse Vintern var snöfattig för skidspårens del kunde man inte på hela vintern dra det traditionella spåret. Isområdena var i användning endast en månad, efter det smalt isarna. I Lillkyro i Saarenpää var situationen bättre för skidspårens del. Öjbergets vintersportcenter var öppet endast 48 dagar, dvs. det öppnades 29.1. och stängdes 17.3.. På grund av den dåliga vintern kunde skidspår inte alls dras på isen. Sommaren var representationsplanerna Sandvikens fotbollsstadion, Karlsplanen och Travbanas gräsplan i bra skick. Allaktivitetsplanernas gräsmattor var i bra skick. Simstränderna sköttes med sommarjobbare och den egna personalen bra. Storvikens konstgräsplan kunde färdigställas för Vasas juniorfotbollsspelare. Bobollsplanens försäljningsställe förnyades och tidtagningsbyggnaden vid Kyröläs friidrottsplan förverkligades med eget folk. Totalrenoveringen av Öjbergets hiss nedre station utfördes i slutet av året. Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse Idrottsplatserna hålls i skick på så sätt att kommuninvånare och föreningar kan tryggt använda dem inom ramen för de resursers som finns. Ett grundförbättringsprogram för idrottsplatser på lång sikt har utarbetats. Kundrespons Konditionsbedömningar Genomförande av konstgräsplanen i Storviken Totalrenoveringen av Öjbergets nedre station har gjorts. Intern kontroll och riskhantering Personalrisker Det ekonomiska utfallet Idrottsplatsavdelningens medelålder är relativt hög, nästan 50 år. Sjukfrånvarodagarna har ökat från år till år. Nya unga utbildade idrottsplatsskötare anställs i stället för dem som blir pensionerade. Ursprunglig budget Budgetändringar Ändrad budget Utfall Avvikelser (inverkan på resultatet) Verksamhets-utgifter 1 988 21 2 010 2 037-27 Verksamhets-inkomster 86 0 86 79-7 Verksamhets-bidrag -1 902-21 -1 924-1 958-34 Avskrivningar 924 355 UNGDOMSAVDELNINGEN Verksamhetsidé Syftet med ungdomsavdelningens verksamet är att stöda ungdomars tillväxt och utveckling, förebygga marginalisering, främja ungas deltagande både vad gäller förverkligandet av de egna målsättningarna samt att växa upp i samhället.
120 Måluppfyllelse Vasaungdomarna använder aktivt ungdomsavdelningens tjänster. De mål som uppställts för verksamheten förverkligades i huvudsak. De ekonomiska sparåtgärdernas inverkan på ungdomsarbetets basservice, som avses i ungdomslagen, ersattes med projektfinansiering. Med fem olika projekt producerades; individuell handledning och grupphandledning, klubbar, mångkulturellt ungdomsarbete samt informationsoch rådgivningstjänster för ungdomar, regional information till ungdomar samt det uppsökande ungdomsarbetets tjänster (UKM:s finansiering 75 %). Som en ny tjänst ordnades en programproducentkurs för ungdomar, som avslutades med att ungdomarna fick producera ett musikevenemang. Ungdomsavdelningen deltog i förverkligandet av socialtjänsternas rehabiliterande arbetsverksamhet i grupp för unga vuxna genom att erbjuda utrymmen samt en ledare för en av grupperna. Verksamheten genomfördes som ett yrkesövergripande samarbete mellan socialservicen, ungdomsavdelningen och tredje sektorn. Man fortsätter med båda serviceformerna även år 2015 med anledning av de goda resultaten. Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse Främjande av ungdomars sociala färdigheter och deras deltagande samt förebyggande av marginalisering genom att erbjuda unga hobby- och verksamhetsmöjligheter, utrymmen samt handledning med låg tröskel samt specialungdomsarbetets tjänster. -Ungdomsgårdarna: -antal besökare -utvärdering av ungdomsgårdsarbetets kvalitet genom auditering -Antal besökare: - skeithallen - i ungdomsevenemang - på klubbar, kurser - på läger, utfärder - informations- och rådgivningsservice för ungdomar i Reimari - i det mångkulturella ungdomsarbetet - i det uppsökande ungdomsarbetet - ungdomsfullmäktiges deltagande -Antalet besök i ungdomsgårdarna 28 695 ungdomsgårdarna var öppna i genomsnitt 3-4 dagar/vecka. -Skeithallen var öppen må-lö, antalet besök ca 4 820. -Ungdomsevenemangen besöktes av 3 452 besökare, evenemang i genomsnitt 1/ mån. -I klubbar, (eftermiddags-, kultur-, mångkulturella ungdoms-, + 18 klubbar) kurser, utfärder och läger tot. 701 deltagare. -Reimaris servicepunkt besöktes av 2 521 och webbsidorna av 59 432. -I det mångkulturella ungdomsarbetet ingick individuell handledning samt separata och integrerade klubbar och evenemang, tot. sammanlagt 400 unga. -Ungdomsfullmäktige sammanträdde 11 gånger, verksamhetsperiod 1.9.2013-31.8., ungdomsfullmäktige hade 6 nämndplatser med tal- och närvarorätt, representation i 2 områdeskommittéer samt i olika sakkunnigarbetsgrupper. -Inom det uppsökande ungdomsarbetet 367 kunder, väntetid i genomsnitt 1 mån., ålder 18-20 år. Tre uppsökande arbetspar; 1 ungdomsavdelningen, 1 Jupiter Stiftelsen och 1 Föregångarna. - Samarbetsprojekt: - indelning av VYI:s elever i grupper (en del av de nya eleverna) - i JOPO två (50 %) ungdomsledare
121 - Koordinering av familjecentrets service samt producering av tjänster för ungdomar. Intern kontroll och riskhantering Personalrisker Det ekonomiska utfallet Tillräckligt med yrkeskunnig personal I personalantalet finns tidvis brister, allt vanligare att man arbetar ensam. Ursprunglig budget Budgetändringar Ändrad budget Utfall Avvikelser (inverkan på resultatet) Verksamhets-utgifter 1 776 297 2 073 2 078-5 Verksamhets-inkomster 185 0 185 339 +155 Verksamhets-bidrag -1 591-297 -1 888-1 739 +149 MUSEINÄMNDEN Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhets-utgifter - 3 485-322 - 3 807-3 576 +231 Verksamhets-inkomster 197 208 405 459 +55 Verksamhets-bidrag - 3 289-113 - 3 402-3 117 +286 Avskrivningar - Personal 31.12 Heltidsanställda Deltidsanställda Totalt Ordinarie 35 2 37 Visstidsanställda 7 3 10 Sysselsatta - 3 3 361 ÖSTERBOTTENS MUSEUM Verksamhetsidé Österbottens museum värnar om Vasa stads och Österbottens materiella och visuella kulturarv. Österbottens museum fungerar som regionkonstmuseum och landskapsmuseum samt svarar enligt det avtal som ingåtts med Museiverket för myndighetsuppgifter som gäller den byggda kulturmiljön och fornlämningar. Terranova Kvarkens naturcentrum, som upprätthålls i samarbete med Forststyrelsen, hör till Österbottens museum. Måluppfyllelse Fokusområden för Österbottens museums verksamhet år var ett internt utvecklingsarbete och beredning av museernas organisationsreform. Beslutet om den administrativa sammanslagningen av Vasa stads museer och den nya organisationen fattades i december. De ambulerande utställningar som ordnades i Österbottens museum och Vasa konsthall var sammanlagt 17 till antalet. Dessutom hade man 5 basutställningar av permanent karaktär. Särskild uppmärksamhet fästes vid utvecklandet av utställningsverksamhetens verksamhetsmodeller.
122 Huvudprojektet för den museipedagogiska verksamheten var Vasa stads museers projekt om nåbarhet och tillgänglighet, som fortsätter år 2015. Behovsutredningen om det centrala utvecklingsprojektet, dvs. förvaringslokaler för museisamlingarna, uppdaterades och behandlades i lokalförvaltningsgruppen under året. Det utvecklingsprojekt som gäller Terranova Kvarkens naturcentrum avancerade inte under verksamhetsåret. Naturfilmfestivalen Wildlife Vaasa ordnades som planerat i oktober. I naturfilmfestivalen deltog 163 filmer från 47 länder, och antalet besökare var 4 850. Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse Museerna utvärderar sin verksamhet utifrån perspektivet om producerande av välfärdsservice. Museerna upprätthåller sådan kvalitativ service i anslutning till bevarande och presentation av kulturarvet som ökar kommuninvånarnas välbefinnande. Österbottens museum ingår ett nationellt kompanjonskap för utvärdering av verkningsfullheten hos museernas verksamhet. (ja/nej) Museet genomför samarbetsprojekt med social- och hälsovårdsservicen samt med aktörer inom tredje sektorn. (antal) Verksamhetssätten beträffande museernas nationella utvärderingsmodell förnyas. Museerna ingår ett utvecklingsarbete för utvärdering av verkningsfullheten hos det nationella kompanjonskapet (nej) Museet utvecklar sin verksamhet och service utifrån evenemangsproduktionens perspektiv. Museets service erbjuds även utanför museibyggnaderna. Även utställningarnas synlighet ökas. Som åtgärder en centralisering av museets serviceproduktion, klargörande av kärnuppgiften som en del av arbetet med att utveckla organisationen och verksamheten samt deltagande i förnyandet av museiväsendets förvaltning. Museet sätter som mål att vara en tillförlitlig aktör vad gäller servicenivån och innehållen. Tillförlitligheten kan ses i samlingsarbetets omfattning och nivå. Museet koncentrerar sig på att förbättra nåbarheten och styr som aktör på landskapsnivå förverkligandet av nåbarheten i museerna inom sitt verksamhetsområde. Museerna deltar som en del av sin organisationsförändring i programmet för effektivering av Vasa stads lokalanvändning samt koncentrerar sig på att utveckla de viktigaste lokalerna - antal guidningar och workshoppar (250) - antal övriga publikevenemang (100) - antal utställningar (13) - antal besökare (20 000) - intern utvärdering - antal samlingslån och -beställningar (50), behandlingstid (90 % 4 per vecka) - årsverken som använts till samlingsarbetet - antal digitaliserade objekt (4 000) Utarbetande av nåbarhetskartläggningen samt åtgärdsprogrammet för nåbarhet och tillgänglighet (ja/nej) Service som ska riktas till specialgrupper (evenemangsgånger och antal) Intern utvärdering Museet har inom ramen för nåbarhetsprojektet främjat samarbetet med den sociala sektorn och tredje sektorn. (1) - antal guidningar och workshoppar (309) - antal övriga publikevenemang (46) - antal utställningar (17) - antal besökare (23 143) - antal samlingslån och - beställningar 161 - antal digitaliserade objekt (3 881) Delvist förverkligande: projektet har framskridit och fortsätter år 2015. Service som ska riktas till specialgrupper (evenemangsgånger och antal) Delvist förverkligande
123 för museiobjekt. Under verksamhetsåret utarbetas även museernas skriftliga verksamhetsprofiler. Museet inkluderar i planeringen och utvecklingen av sin verksamhet tredje sektorn, särskilt intressegrupperna inom museets samlingsverksamhet, samt förbättrar intressegruppssamarbetet. I verksamheten koncentrerar man sig på en fördelning av sakkunskapen samt på nationella utvecklingsgrupper och deltagande i projekt. Museet definierar och prissätter sin sakkunnigservice. Museet ger utlåtanden inom de föreskrivna tiderna. Mål för den interna kontrollen Intern utvärdering - nationella utvecklingsprojekt/arbetsgrupper (antal) - definition av sakkunnigservice (ja/nej) - utlåtanden i anslutning till den byggda kulturmiljön och fornlämningar ges inom 4 veckor (90 %) Med samlingsverksamhetens intressegrupper har man förhandlat om samarbetet och preciserat samarbetsformerna. - nationella utvecklingsprojekt: 3 - ja - 190 utlåtanden I budgeten för år presenterades inga mål för den interna kontrollen. I 2013 års redogörelse om ordnande av den interna kontrollen sattes följande huvudsakliga mål: Intern kontroll och riskhantering Oändamålsenliga förvaringsförhållanden för samlingarna Oklara behörighets- och ansvarsfrågor Brister i måluppställningen samt i styrningen mellan målen och verksamheten. Risker i anslutning till beredningen av organisationsreformen Utrymmesbehovsutredningen Precisering och förankring av handlingsdirektiven, precisering av ekonomistyrningen samt iakttagande av upphandlingsanvisningarna Uppdatering av målen. Förankring av målen i verksamheten. Förändringsstöd. Prioritering av utvecklande av välbefinnandet i arbetet, plan för kompetensutveckling. Utbildningar Förverkligats: behovsutredningen har uppdaterats och behandlats i utrymmesbehovsgruppen Förverkligats. Förvaltningens interna upphandlingsanvisningar har utarbetats. Förverkligats. Förverkligats. Det ekonomiska utfallet Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Utfall Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhets-utgifter 2083 256 2 339 2 260 +79 Verksamhets-inkomster 120 208 328 330 +1 Verksamhets-bidrag -1 963-48 -2 011-1 930 +81 Verksamhetsintäkterna överskred budgeten med 210 000. Den största orsaken till överskridningen var externa understöd. Även intäkterna från inträdesavgifter överskred målet tack vare en höjning av inträdesavgifterna.
124 Verksamhetsutgifterna överskred den ursprungliga budgeten med 177 000 och underskred den ändrade budgeten med 79 000. Skillnaden beror på omfattningen av externa bidrag. Underskridningen av verksamhetsutgifterna förklaras med en kostnadsdisciplin vad gäller utställnings- och den övriga verksamheten. Även vakanser som inte har tillsatts påverkar det ekonomiska resultatet. 362 TIKANOJAS KONSTHEM OCH KUNTSIS MUSEUM FÖR MODERN KONST Verksamhetsidé Tikanojas konsthem och Kuntsis museum för modern konst är konstmuseum som sköts professionellt. Fokusområden i museernas verksamhet är de ambulerande utställningarna och i anslutning till dem publikarbetet, med vilket syftet är att fördjupa mötet mellan konsten och betraktaren samt stärka befolkningens förståelse för sitt konst- och kulturarv. I Tikanojas konsthem presenteras förutom donationssamlingen även stil- och konsthistoriska temautställningar. Kuntsis museum för modern konst presenterar utöver sina depositionssamlingar utställningar inom modern konst och nutidskonst. Konstmuseerna producerar kulturservice för kommuninvånare och turister. Måluppfyllelse Antalet utställningar som förverkligades i enlighet med verksamhetsplanen var 10, av vilka 5 var nationella samarbetsutställningar och 2 samlingsutställningar. Besökarantalet på utställningarna och museernas kringevenemang uppgick år till 20 409 personer. Museet ordnade pedagogisk verksamhet (guidningar, workshoppar, föreläsningar, färgbad för bebisar, servicen Museet i kappsäcken som beställs för att hållas utanför museet) 586 gånger. Ur samlingarna lånades 13 verk, och 31 samlingsverk konserverades. En samlingsundersökning blev klar under året och samlingarnas välkändhet ökades genom att man ordnade ett Pop up-konstevenemang i Rewell center. Museet deltog i Finlands museiförbunds nationella pilotprojekt (Mobilguidningen) och publicerade mobilguidningen En åktur med Frits, som handlar om Frithjof Tikanoja. Guidningen nådde ut till 1 542 användare. Förvaltningen av samlingarna har förbättrats genom att handlingsdirektiven har preciserats och personalresurserna styrts till samlingsarbetet. Antalet medieträffar var 272 i fråga om tryckta medier och 212 i fråga om övriga medier. Museernas webbsidor hade 30 430 besök. Under året bereddes museernas organisationsreform och ett gemensamt nåbarhets- och tillgänglighetsprojekt för museerna i Vasa inleddes. Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse 1) Museernas utställnings-, samlings-, publikations- och forskningsverksamhet samt pedagogiska verksamhet och publikarbete är effektiva, högklassiga och framträdande på riksnivå. 1) ökningen av utställningarnas besökarantal och av antalet användare av annan service 3 % - deltagande i nationella projekt, 3 - en intern utvärdering görs av utställningarna (ja/nej) - uppföljning av verkningsfullheten beträffande lån ur samlingarna (ja/nej) 2) Museernas verksamhet är metodisk, effektiv och ändamålsenligt resurserad. 1) ökning av utställningarnas besökarantal 3,4 % - deltagande i nationella projekt och samarbetsprojekt (ja) - intern utvärdering av utställningarna (ja) 2) utvärdering av verkningsfullheten beträffande lån ur samlingarna (nej) 1) Museerna utvärderar verkningsfullheten beträffande sin verksamhet. 2) Museerna utarbetar dokument som styr deras verksamhet. 1) museerna genomför en besökarundersökning (ja/nej) 2) museerna utarbetar en utställningsstrategi (ja/nej) - museerna uppdaterar avtalen i anslutning till sina samlingar (5 st.) 1) museernas besökarundersökning (nej) 2) museernas utställningsstrategi (nej) - förnyandet av avtalen i anslutning till samlingarna har beretts
125 3) Museernas service produceras på båda inhemska språken och vid behov på andra språk. 3) servicen har producerats på båda inhemska språken och utställningstexterna även på engelska Mål för den interna kontrollen Intern kontroll och riskhantering BRISTEN PÅ STRATEGISK STYRNING - brist på dokument som styr verksamheten - otydlig målformulering * ineffektiv och dåligt manövrerbar organisation * lägre statsandel * lägre profil RISKER MED SAMLINGSVERKSAMHETEN - förvaring, underhåll och användning av samlingen - dåliga förvaringsförhållanden för verken, bristfälliga inventeringar och felaktigt fastställda försäkringsvärden - försummelse av samlingsarbetet - bristfälliga avtal * en minskning av statsandelen * skador på verk, verk som förstörs * ökning av försäkrings- och konserveringskostnaderna * underutnyttjande av den viktigaste resursen Det ekonomiska utfallet - dokument som ska styra verksamheten utarbetas - de interna processerna förbättras - nya förvaringsplatser för samlingarna - avtalen i anslutning till förvaltningen av samlingarna förnyas - verkens försäkringsvärde fastställs - verksamhetsresurser anvisas till arbetet med samlingarna - en anvisning om försäljning av museernas sakkunnigservice har utarbetats - interna verksamhetsmodeller har förenhetligats, allmänna handlingsdirektiv och interna arbetsredskap har utarbetats - det arbete som görs i arbetsgrupperna har klargjorts och utökats - rumsbehovsutredningen har blivit klar och gått vidare till lokalförvaltningsgruppen - anvisningar har utarbetats för mottagandet av samlingar och avtal beträffande förvaltningen av samlingarna har beretts - det samlingspolitiska programmet och arbetet med att fastställa samlingarnas försäkringsvärde har fortsatt - för samlingsarbetet har personalresurser anvisats Tikanojas och Kuntsis verksamhetsinkomster överskred det uppskattade, särskilt när det gäller inträdesavgifterna. Det här påverkades av utställningen Slottets skatter i början av året samt höjningen av inträdesbiljettpriset fr.o.m. 1.6.. Museerna fick även 31 760 euro i externa stöd och bidrag, och dessa inkomster har inte uppskattats i års dispositionsplan. Verksamhetutgifterna underskred budgetens utgiftsram med 152 000 euro. Detta påverkades bl.a. av att antalet utställningar i museerna har minskat jämfört med år, och när det gäller den övriga servicen har man fokuserat på museernas kärnservice. Även personalutgifterna har skurits ned. Av verksamhetsutgifterna var personakostnadernas andel 49,0 %, fastighetskostnadernas andel 22,6 % och de allmänna verksamhetskostnadernas andel 28,4 %. Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Utfall Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhets-utgifter 1 402 65 1 468 1 316 +152 Verksamhets-inkomster 76 76 130 +53 Verksamhets-bidrag -1 326-65 -1 391-1 186 +205
126 KULTUR- OCH BIBLIOTEKSNÄMNDEN Verksamhetsidé Att utveckla det regionala, lokala och riksomfattande samarbetet inom kultur- och bibliotekssektorn att hitta glädjen i det gemensamma utförandet genom överskridande av fysiska och virtuella gränser. Verksamhetsutgifter och -inkomster Ursprunglig budget Ändrad budget Bokslut Avvikelser (inverkan på resultatet) Verksamhetsutgifter 5 357 279 5 636 5 398 +238 Verksamhets-inkomster 695 99 794 809 +15 Verksamhetsbidrag -4 662-180 -4 842-4 588 +253 Avskrivningar 120 Personal 31.12 Heltidsanställda Deltidsanställda Totalt Ordinarie 60 5 65 Visstidsanställda 3 7 10 Sysselsatta - 5 5 370 FÖRVALTNINGS- OCH EKONOMISERVICEENHETEN Verksamhetsidé Förvaltnings- och ekonomiserviceenheten producerar stödservice inom förvaltning och ekonomi för kulturcentret och stadsbiblioteket. I resultatområdet ingår bibliotekets expeditionsvaktsservice och administrativa uppgifter i anslutning till fastigheter. Måluppfyllelse Förvaltningens centrala mål Utbildad personal som är motiverad och engagerad i sitt arbete En fungerande uppföljning av ekonomin Intern kontroll och riskhantering Yrkeskunnig personal Det ekonomiska utfallet Utvärderingskriterium/mätare Antal utbildningsdagar och deltagare ja/nej Utbildning Måluppfyllelse Antalet ingår i bibliotekets tal. Den kontinuerliga uppföljningen av ekonomin fungerar Personalen har deltagit aktivt i olika interna och externa utbildningar. Ursprunglig budget Budgetändringar Budgetändringar Ändrad budget Utfall Avvikelser (inverkan på resultatet) Verksamhetsutgifter 277 0 277 256 +21 Verksamhets-inkomster 0 0 0 0 0 Verksamhets-bidrag -277 0-277 -256 +21
127 I verksamhetsutgifterna erhölls en inbesparing på 21 000, huvudsakligen i personalutgifterna. 371 KULTURCENTRET Verksamhetsidé Kulturcentrets uppgift är att svara för utvecklandet, genomförandet och koordineringen av den allmänna kulturverksamheten och för sin del förverkliga de i lag stadgade uppgifterna för kommunens kulturverksamhet genom att skapa förutsättningar för ett mångsidigt kulturarbete samt genom att främja ett mångsidigt kulturutbud. Målet är att tillsammans med stadsborna och kulturaktörerna för varje Vasabo skapa en livslång kulturrelation samt framhäva kulturtjänsternas betydelse som en del av människans vardag och välmående. Måluppfyllelse Målen för verksamheten förverkligades i huvudsak i enlighet med planerna. Understöd utdelades 37 st. (66 400 ). Vidare delades på självständighetsfesten årets Kulturpris (2 000 ) ut samt stipendiet Ung kulturutövare (1 000 ). Procenten beviljade understöd i förhållande till antalet ansökningar var 48,6 % och i förhållande till den ansökta summan 34 %. På Vasas XXII Körfestival deltog i år 74 körer och sånggrupper, av vilka åtta var huvudartister; ca 1 500 personer uppträdde och publiken uppgick till ca 20 500. Utländska körer deltog från fem olika länder. Konstens natt var fortsättningsvis populär bland Vasaborna och närområdets invånare. Antalet besök år var cirka 113 000, besökarna uppgick till ca 35 000. Annan verksamhet vid kulturcentret var bl.a. till seniorer riktad kulturverksamhet via Kulturkarusellen, den till barnfamiljer riktade festivalen Villa dei Mister, Supé vid senaten, sommarevenemanget Vaasa Picnic som ordnas varje vecka i Vasa och evenemanget Ljus! har berikat Vasa stads kulturutbud och skapat vimmel i staden. Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse Utbildad personal som är motiverad och engagerad i sitt arbete. Externa finansieringskällor Utvecklande och stödande av Kulturkasernen Antalet utbildningsdagar, utbildningsanslag (% av personalkostnaderna), enhetens interna strategi, tydliga uppgiftsbeskrivningar. Antalet utomstående understöd som erhållits Budgeterat verksamhetsanslag, beviljade understöd till områdets kulturaktörer, aktörsarbetsgruppens och styrgruppens mötesantal, evenemangen i området 3 utbildningsdagar och 4 seminarier (0,3 % av personalkostnaderna). En intern utvecklingsplan för enheten har utarbetats och uppgiftsbeskrivningar samt beteckningar har ändrats för att motsvara uppgifternas innehåll. I extern finansiering har erhållits 35 000 för olika projekt. Kulturaktörerna vid kasern har själva aktivt ordnat olika evenemang på området. Aktörsarbetsgrupperna har sammanträtt på eget initiativ, styrgruppen har inte sammanträtt.
128 Producering och stödande av kulturevenemang. Främjande av kulturtänkandet, kulturfostran och ökande av välmåendet. Intern kontroll och riskhantering Yrkeskunnig personal Det ekonomiska utfallet Antalet evenemang Kulturkarusellens verksamhet, skoloch daghemssamarbete Utbildning Evenemang som kulturcentret bekostade var Konstens natt samt Julbasar. Producent eller delproducent i 27 evenemang. Kulturkarusellens verksamhet har fortsatt och den har erbjudit kulturverksamhet för seniorer. Uppvisningar för skolor och daghem. Personalen har deltagit aktivt i olika interna och externa utbildningar och möten på nätet. Ursprunglig budget Budgetändringar Ändrad budget Utfall Avvikelser (inverkan på resultatet) Verksamhetsutgifter 1 044 6 1 050 1 016 +34 Verksamhets-inkomster 257-7 250 237-13 Verksamhetsbidrag -787 0-799 -779 +20 Avskrivningar 27 I verksamhetsutgifter sparades 34 000, i huvudsak i personalutgifterna. Verksamhetsintäkterna var 14 000 mindre än uppskattat. Försäljnings- och avgiftsintäkterna var cirka 41 000 mindre än budgeterat, beroende på att Körfestivalens, KultTour-tidningens och försäljningstjänsternas försäljning var mindre än väntat. Understöd erhöll man däremot mera än uppskattat. Extern finansiering har erhållits i form av understöd närmast för ordnandet av Körfestivalen (35 000 ). 372 BIBLIOTEKSVÄSENDET Verksamhetsidé Ett centralt mål för verksamheten är att garantera medborgarna ett jämlikt tillträde till kunskapens och upplevelsernas källor. Ett nätverksanslutet bibliotek möjliggör denna grundläggande rättighet. I sin verksamhet beaktar biblioteket de regionala behoven och stöder medborgarnas kulturrelaterade och språkliga rättigheter. Stadsbibliotekets vision är att vara ett attraktivt centrum för bildning och upplevelser samt en mötesplats en utsiktsplats dit man längtar tillbaka. Måluppfyllelse Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse Vidareutveckling av skolbibliotekssamarbetet: mångsidigt utnyttjande av biblioteket i skolarbetet som en del av IKT-projektet. Undervisning i informationssökning och boktips, st och elever Uppdatering av lärarnas kunskapsnivå i informationssökning, tillfällen st. och deltagare, nätmaterial st. Guidning 52 gånger, 1084 deltagare. Guidning 180 gånger, 3886 deltagare. Lånebesök 864, 13 809 deltagare. Gruppbesök 730 gånger, 9765 deltagare. Sagotimmar 132 gånger,
129 Informationscentrum för Kvarkens världsarv Ett attraktivt centrum för bildning och upplevelser samt en träffpunkt Utvecklande av bibliotekets nättjänster Användning av e-material Utformning av de fysiska serviceställena Utvecklande av möjligheterna att lättare hitta material Fortbildning för personalen: kännedom om innehållen Intern kontroll och riskhantering Yrkeskunnig personal Det ekonomiska utfallet Utvecklande av ett samarbetsprojekt Antal ordnade evenemang: deltagare/evenemang Erbjudna tips, artiklar st. Användning/lån Mottagen respons Mottagen respons Antal utbildningsdagar och deltagare Utbildning 1947 deltagare. Terranova-projektet har inte framskridit. 511 evenemang och 13158 deltagare. Artiklar 27 st. Tips 23 st. Användningsgånger: databaser 45224 st. e-böcker 3156 st., e-tidningar 1638 st. Flyttning av samlingarna och servicen i huvudbibliotekets nedre våning till andra våningen. Positiv kundrespons, den flyttade samlingen har använts mera. Planeringen av meröppet biblioteksservicen inleddes. Skyltningen i ändan av hyllorna förnyades. Utrymmesändringarna fortsätter i huvudbiblioteket, man fortsätter med att göra det lättare att hitta material bl.a. skyltningen i hela huset. Utbildningstillfällen 70 st., deltagare 334. Personalen har deltagit aktivt i olika interna och externa utbildningar. Ursprunglig budget Budgetändringar Ändrad budget Utfall Avvikelser (inverkan på resultatet) Verksamhetsutgifter 4 037 273 4 310 4 126 +184 Verksamhets-inkomster 438 +106 544 572 +28 Verksamhets-bidrag -3 599-167 -3 766-3 554 +212 Avskrivningar 93 I verksamhetsutgifterna erhölls en inbesparing på 184 000, huvudsakligen i personalutgifterna. Av stadsbibliotekets verksamhetsutgifter utgör cirka 55 % personalutgifter. I verksamhetsintäkter erhölls 28 000 mera än uppskattat. Av stadsbibliotekets verksamhetsinkomster är 60 % olika understöd: UKM:s beviljade landskapsbiblioteksunderstöd (107 000 ) samt biblioteksväsendets utvecklingsprojekt (172 438 ) och för Littfests verksamhet (14 500 ) avsedda understöd.
130 TEATER- OCH ORKESTERNÄMNDEN Ursprunglig budget 2013 1 000 Ändringar i budgeten Ändrad budget 2013 1 000 Utfall Avvikelse (inverkan på resultatet) 1 000 2013 1 000 1 000 Verksamhets-utgifter 5 987 91 6 078 6 179-101 Verksamhets-inkomster 1 076 87 1 163 1 329 +167 Verksamhets-bidrag -4 911-4 -4 915-4 850 +65 Avskrivningar 169 Personal 31.12 Heltidsanställda Deltidsanställda Totalt Ordinarie 72-72 Visstidsanställda 14 10 24 Sysselsatta - 1 1 380 VASA STADSORKESTER Verksamhetsidé Vasa stadsorkester producerar konstnärligt högklassiga och mångsidiga musikupplevelser och bidrar som en av de centrala kulturinrättningarna till att skapa en bild av Vasa som en attraktiv och betydande kulturstad. Orkesterns verksamhet styrs av arbetet som konstinrättning. Måluppfyllelse Uppfyllelsen av målen för verksamheten Stadsorkestern har under året, i enlighet med de mål som presenterats i budgetböckerna, haft mångsidig och högklassig konsertverksamhet som beaktar kunderna samt samarbetsprojekt: - symfoni-, populärmusik-, kammar-, skolelevs-, daghems- och anstaltskonserter - gemensamma konserter med stadsorkestern i Seinäjoki, Korsholms musikfestspel och Vasa Kammarmusiker - Beställningsframträdanden bl.a. på Ilmajoki Musikfestspel och Vasa Körfestival - Operasamarbete med Vaasan kaupunginteatteri och Vasa Operastiftelse - Konsertpresentationer och konstnärsträffar öppna för allmänheten Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse Mångsidig och högklassig konsertverksamhet som beaktar Antal konserter och antal åhörare 87 framträdanden 22 092 åhörare kunderna Kostnadseffektivitet Finansieringsbelopp Kostnaderna för respektive konsert har kunnat minimeras och extern finansiering har sökts aktivt. Understöd totalt 56 600 Intern kontroll och riskhantering Tillräckliga verksamhetsanslag Kostnader/konsert Under året har man lyckats hålla verksamheten på en hög nivå och mångsidig med iakttagande av budgeten.
131 Det ekonomiska utfallet Utfallet för år inbegriper kontot 4309 Övrig verksamhet med täckning, för vilken verksamhetsutgifterna var - 99 657 och verksamhetsinkomsterna 99 657. Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Utfall Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhets-utgifter -2 000-15 1985-2 016-31 Verksamhets-inkomster 158-158 195 +37 Verksamhets-bidrag -1 842 +15-1827 -1 822 +5 Avskrivningar 13 381 VAASAN KAUPUNGINTEATTERI Verksamhetsidé Vaasan kaupunginteatteri producerar konstnärligt högklassiga och mångsidiga teaterföreställningar, och som en av de centrala kulturinrättningarna bidrar teatern till att skapa bilden av Vasa som en attraktiv och betydande kulturstad. Teaterns verksamhet styrs av arbetet som konstinrättning. Måluppfyllelse Teatern slog år alla tiders besökarrekord: totalt 59 716 besökare. I det gångna årets repertoar satsade man särskilt på musikteater, men även på talpjäser, barnteater och nya pjästexter. Den mångsidiga och högklassiga repertoaren tillsammans med en effektiv marknadsföring och försäljning har ökat teaterns publikunderlag och gjort att teatern blivit mer bekant även i landskapet. Detta för sin del bidrar till att skapa bilden av Vasa som en attraktiv kulturstad. Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse Vaasan kaupunginteatteri producerar högklassiga finskspråkiga yrkesteaterföreställningar. Antal premiärer Målet 8 premiärer Premiärer 8: Ihmemaa Oz, Badding rokkiin ja takaisin, Tarkastaja, Kolmen tähden Allullinen, Välimatka, Taikatalvi, Lepakko, The Amazing 60ies Intern kontroll och riskhantering Risker i anslutning till personalen Verksamhetslokalerna och -utrustningen föråldras Antal föreställningar Målet 270 föreställningar Besökarantal Målet 52 000 besökare Förverkligande av personalbudgeten Förverkligande av planerade investeringar och anskaffningar Föreställningar totalt: 281 Besökare totalt: 59 716 Personalbudgeten överskreds med 2,2 % (större antal föreställningar, omfattande produktioner) Utrymmesbehovsutredningen gjord, de föreställningstekniska anskaffningarna har genomförts som planerat.
132 Det ekonomiska utfallet Verksamhetskostnaderna var 70 000 mer än i budgeten. Överskridningen förklaras bl.a. med kostnaderna för en mer omfattande produktion och förnyande av trasiga inventarier. Teaterns verksamhetsintäkter inflöt 130 000 mer än budgeterat. Den största överskridningen av verksamhetsintäkterna gällde avgiftsintäkterna (inkl. bl.a. inträdesbiljettintäkterna), där intäkter inflöt 160 000 mer än budgeterat. Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Utfall Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhets-utgifter 3 987 106 4 093 4 164-70 Verksamhets-inkomster 918 87 1 005 1 135 +130 Verksamhets-bidrag -3 069-19 -3 088-3 028 +60 Avskrivningar 156 BYGGNADS- OCH MILJÖNÄMNDEN Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Utfall Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhets-utgifter 2 879 37 2 916 3 003-87 Verksamhets-inkomster 1 680 28 1 708 1 955 +247 Verksamhets-bidrag -1 199-9 -1 208-1 048 +160 Avskrivningar 20 500 BYGGNADSTILLSYNEN Verksamhetsidé Byggnadstillsynen betjänar stadsborna och ser till att det allmänna intresset beaktas samt behandlar de tillstånd som behövs för byggande, utför inspektioner i anslutning till tillstånden och ger byggarna anvisningar. Byrån stöder tekniska sektorn genom att främja, styra och övervaka att ett högklassigt byggnadsbestånd och en trivsam miljö skapas och bevaras. Måluppfyllelse Behovet av byggnadstillsynstjänster är bundet till byggnadsproduktionens, nybyggandets och reparationsbyggandets volym och på det sättet till den rådande ekonomiska situationen. Tillstånd beviljades totalt 790 st. och 73 330 m 2 våningsyta (2013: 862 st. och 94 666 m 2 ), av vilka nya våningshus var 8 st. (2013: 10 st.), radhus 6 st. (2013: 12 st.) och egnahemshus 93 st. (2013: 114 st.). Prestation, nyckeltal BS 2013 BG BS Anhängiggjorda tillståndsansökningar 887 800 849 Genomsnittlig tid för behandling av tillstånd 13,2 arbetsdagar 20 14,6 arbetsdagar Syneförrättningar och granskningar 2790 st. 2200 st. 2323 st. Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse Föregripande kvalitetsstyrning en Kundrespons Responser 13 st. del av myndighetsverksamheten Medelvärde, skala 1 5 Medelvärde 4,50
133 Att öka personalens kunnande och ändringsberedskap Ekonomin i balans Antalet vidareutbildnings- och fortbildningsdagar Självfinansieringsandelen som ett medeltal för tre år är 85 90 %. Utbildningsdagar 4,5 dagar/person Självfinansieringsandelen som ett medeltal för tre år är 101,03 % (2012: 98,6 %, 2013: 98,57 %, : 105,9 %). Intern kontroll och riskhantering Riskkartläggningsrapport Förverkligades. Förverkligandet konstateras årligen i samband med rapporteringen. Det ekonomiska utfallet Byggnadstillsynens verksamhetsutgiftsbesparingar är besparingar inom personalens löner och lönebikostnaderna. Inkomsterna ökade mer än beräknat, delvis eftersom ändrings/utvidgningsprojekten var större än tidigare och byggnadstillsynstaxan höjdes 1.1. ca 3 %. Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Utfall Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhets-utgifter 828 44 872-826 +45 Verksamhets-inkomster 698 27 725 87 +150 Verksamhets-bidrag -130-17 -147 49 +196 Personal 31.12 Heltidsanställda Deltidsanställda Totalt Ordinarie 9-9 MILJÖVÄSENDET Verksamhetsidé Verksamhetsidén är att främja en hälsosam och trivsam livsmiljö samt ekologisk mångfald i naturen och en hållbar utveckling. Till verksamhetsområdet hör miljö- och hälsoskyddsövervakningen och veterinärvården samt miljölaboratoriet som producerar laboratorieservice; alla dessa utför myndighetsuppgifter. Personal 31.12 Heltidsanställda Deltidsanställda Totalt Ordinarie 29-29 Visstidsanställda 4-4 501 MILJÖSKYDD Verksamhetsidé Miljöskyddet sköter de miljöskyddsuppgifter som hör till kommunen, såsom uppgifter enligt miljöskyddslagen, avfallslagen och vattenlagen. Måluppfyllelse Enheten fattar beslut i tillstånds- och anmälningsärenden, utför inspektioner samt ger råd och handledning enligt tillsynsplanen för miljöskyddet. Uppföljnigen av luftens kvalitet fortsatte tillsammans med verksamhetsutövarna. Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse Övervakningen genomförs i Genomförandegrad Genomförandegrad 85 % överensstämmelse med
134 tillsynsplanen Miljörapporten för år 2013 görs upp Energi- och klimatprogrammet blir färdigt Kontinuerlig uppföljning av luftkvaliteten Det ekonomiska utfallet Färdigställande av rapporten Färdigställdande av klimatstrategin och handlingsprogrammet Mätningarnas tidsmässiga täckning minst 85 % Rapporten blev färdig. Energi- och klimatprogrammet blev färdigt Mätningarnas tidsmässiga täckning var 95 %. Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Utfall Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhets-utgifter 408-408 383 +25 Verksamhets-inkomster 102-102 120 +18 Verksamhets-bidrag -306 - -306-263 +43 502 MILJÖLABORATORIET Verksamhetsidé Miljölaboratoriet producerar analys-, provtagnings- och sakkunnigservice som ansluter sig till miljöbranschen och hälsoskyddet. Måluppfyllelse Antalet undersökta prover var 5 868 st. Antalet minskade i någon mån från 2013 års nivå. Proverna i anslutning till avloppsvatten var färre, men provmängderna var på samma nivå som under det föregående året. Antalet inneluft- och byggnadsmaterialundersökningar var 311. Tid från undersökningsarbetet upptogs av laboratoriets bolagiseringsåtgärder. Miljölaboratoriet inleder sin verksamhet som aktiebolag 1.1.2015. Det ekonomiska utfallet Verksamhetsutgifterna överskreds med ca 218 000 euro. Överskridningen orsakades av överlappande personalkostnader (omplacering, projektchef för viss tid och avlönande av en ny kemist), köp av tjänster (service- och underhållskostnader, utbildning av ny personal, tilläggs- och ändringsarbeten av laboratorieprogrammet, Mätteknikcentralens extra granskningsbesök) och förnödenhetsanskaffningar. Inkomsterna överskred beräkningen med 98 500 euro. Antalet undersökta prover ökade inte men omfattningen av övrig undersöknings- och provtagningsservice ökade tydligt. Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Utfall Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhets-utgifter 783-4 779 1007-228 Verksamhets-inkomster 630-630 728 +98 Verksamhets-bidrag -153 - -149-279 -130 Avskrivningar 15
135 503 SAMARBETSOMRÅDET FÖR HÄLSOÖVERVAKNINGEN Verksamhetsidé Hälsoövervakningen svarar för de uppgifter som påförts kommunen enligt hälsoskyddslagen, livsmedelslagen, produktsäkerhetslagen och tobakslagen i det samarbetsområde som bildas av Vasa och Laihela. Måluppfyllelse Verksamheten baserar sig på den tillsynsplan för miljö- och hälsoskyddet som görs upp årligen och som baserar sig på de tillsynsmål som staten fastställt. Till uppgifterna hör utöver den planenliga tillsynen bl.a. att behandla anmälningar och ansökningar, att ge utlåtanden, att behandla klagomål, att utreda epidemier, att behandla frågor som gäller boendehälsa samt att ge kunder råd och anvisningar. Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse Tillsynen genomförs i överensstämmelse med tillsynsplanen för miljö- och hälsoskyddet. Tillsynsplanens genomförandegrad Genomförandegrad 62 % Det ekonomiska utfallet Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Utfall Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhets-utgifter 511-511 500 +11 Verksamhets-inkomster 132-132 122-10 Verksamhets-bidrag -379 - -379-378 +1 Avskrivningar 5 504 SAMARBETSOMRÅDET FÖR VETERINÄRVÅRDEN Verksamhetsidé Veterinärvården svarar för att basveterinärservice är tillgänglig dygnet runt i det samarbetsområde som bildas av Vasa och Laihela. Under jourtiden (kl. 16 08) ordnas servicen i det jourområde som bildas av Vasa, Korsholm, Vörå och Laihela. Veterinärvården svarar också för övervakningen av djurskyddslagen, för det förebyggande veterinärarbetet, för motverkande av smittosamma sjukdomar och för kommunens skyldighet att ordna tillfällig skötsel av herrelösa sällskapsdjur som påträffas. Måluppfyllelse På verksamhetsenheten i Vasa var antalet smådjursbesök 2 257 och antalet vårdade patienter 4 100. Till lantgårdar och stall gjordes 25 sjukbesök. Djurskyddsinspektionsbesök inom enheten gjordes 5 st., av vilka 2 var djurskyddsbesök som grundades på misstanke och de övriga var rutininspektioner till stall, djurpensionat osv. Antalet vilda skadade djur som kontrollerades eller avlivades på mottagningen var 50 st. Antalet smådjursbesök vid mottagningen i Laihela var 1 214 och antalet vårdade patienter 1 336, antalet besök av stora djur var 263 och antalet vårdade
136 patienter 347. Djurskyddsinspektionsbesöken var 11 till antalet och av dem hade 3 förordnats av Evira. Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse Tillgången till Avvikelser Inga avvikelser basveterinärservice dygnet runt Det ekonomiska utfallet Verksamhetskostnaderna underskred beräkningen med 60 000 euro. Den huvudsakliga orsaken till detta var att tjänsten som övervakningsveterinär var tillsatt endast under 6 månader. Kostnadsunderskridningen påverkade även inkomsterna, som underskred beräkningen med 10 000 euro, eftersom samarbetsersättningarna beviljas enligt de förverkligade utgifterna och inkomsterna. Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Utfall Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhets-utgifter 349-3 346 286 +60 Verksamhets-inkomster 119-119 108-10 Verksamhets-bidrag -230 +3-227 -178 +50 TEKNISKA NÄMNDEN Verksamhetsidé Tekniska nämnden sköter, om inte annat föreskrivits eller bestämts, förutsättningarna för samhällsbyggande i staden, såsom besittning, anskaffning och överlåtelse av mark- och vattenområden, lägesdataservice och fastighetsingenjörsservice samt bostadsärenden. Tekniska nämnden sköter planering, byggande och underhåll av stadens allmänna områden, trafik-, jordoch vattenanläggningar samt anordningar i anslutning till dem, planering, anläggande och underhåll av stadens grönområden samt stadens myndighetsuppgifter i anslutning till avfallshantering, vattenförsörjning och kollektivtrafik, centraliserad matservice samt centraliserad städservice. Tekniska nämnden fungerar även som vägnämnd. Måluppfyllelse Resultatområdena har presenterat sina fokusområden och måluppfyllelsen i de egna boksluten. Nämndens gemensamma fokusområden år var följande: Övriga mål En balanserad ekonomi och ökad produktivitet Förtydligande av kärnfunktionerna och strukturerna samt utvecklande av tillvägagångssätten. Optimering av personalstrukturen och -mängden med förutseende åtgärder och planering Stöd för att personalen ska orka i arbetet och minskad sjukfrånvaro Måluppfyllelse Ekonomins balans och produktivitet framgår av utfallet resultatområdesvis. Organisationsändringsarbetet i fråga om tekniska sektorn inväntade att utvecklingen av sektordirektörsmodellen och centralförvaltningens stödservice framskrider. Tekniska sektorn fortsatte vid uppgörandet av budgeten utvecklingen av personalplanen och datasystemet i samarbete med Personalservicen och Ekonomiservicen. Årsverkessparmålet nåddes. Utvecklingsplaner har gjorts upp utgående från arbetsgemenskapsenkäten. Inom det personalmässigt största resultatområdet Vasa Matservice pågår rehabilitering för att upprätthålla och förbättra
137 Mål för den interna kontrollen Införande i praktiken av metoderna för riskhantering och intern kontroll arbetsförmågan tillsammans med FPA. Sjukfrånvaron inom de under tekniska nämnden lydande enheterna år var 20,8 dagar/person (2013: 18,6). Samtliga resultatområden uppdaterade riskkartläggningarna, konstaterade vilka åtgärder som hade vidtagits och gjorde upp riskhanteringsplaner för år 2015 Verksamhetsutgifter och -inkomster Avvikelserna har utretts i de resultatområdesvisa verksamhetsberättelserna. I siffrorna ingår både de resultatenheter som ingår i ramen och de som inte ingår i den. Den mest betydande avvikelsen är att intäkterna av försäljningen av fast egendom underskrider budgeten med 3,3 milj.. Ursprunglig budget Ändringar i budgeten Ändrad budget Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhetsutgifter 40 391 2 403 42 795 42 657 +137 Verksamhetsinkomster 39 665 1 755 41 420 38 318-3 102 Verksamhetsbidrag -727-648 -1 375-4 339-2 964 Avskrivningar 9365 510 SAMSERVICE Verksamhetsidé Samservicen utvecklar och koordinerar funktionerna för förverkligande av tekniska sektorns vision och de strategier som stöder den samt ger högklassig förvaltningsservice. Måluppfyllelse Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse Slutförande av uppgiften som pilot för förutseende personalplanering och införande av förutseende personalplanering i praktiken inom sektorn. Vidareutveckling av den nya personalplanemodellen. Slutrapporten över prognostiseringsarbetet gjord och resultaten behandlade inom sektorn. Utvecklingsåtgärderna som gäller personalplanen gjorda. Förverkligades. Åtgärderna för utveckling av personalplanen är gjorda, utvecklingen fortsätter i samarbete Deltar i utvecklingen av den elektroniska servicen. Anskaffningen av elektroniska kundservicesystem fortsätter. Intern kontroll och riskhantering Genomförande av anskaffning och ibruktagande av pågående elektroniska kundservicesystem. med centralförvaltningen. Ett elektroniskt responssystem togs i bruk inom tekniska sektorn 12/. Införande i praktiken av metoderna för riskhantering och intern kontroll Det ekonomiska utfallet Förverkligandet konstateras i samband med den årliga rapporteringen. Förverkligades Verksamhetsintäkterna underskred budgeten eftersom Samservicens verksamhet inskränktes, av verksamhetsutgifterna överfördes i och med personalöverföringar anslag till andra resultatområden.
138 Ursprunglig budget Budgetändringar Ändrad budget Utfall Avvikelser (inverkan på resultatet) Verksamhets-utgifter 895-20 874 849 +26 Verksamhets-inkomster 124 0 124 96-28 Verksamhets-bidrag 771-45 751 753-2 Personal 31.12 Heltidsanställda Deltidsanställda Totalt Ordinarie 10-10 Visstidsanställda 1-1 511 FASTIGHETSSEKTORN Verksamhetsidé Fastighetssektorns verksamhetsidé är att skapa förutsättningar för en funktionellt och samhällsekonomiskt konkurrenskraftig stadsstruktur genom att sköta utvecklandet av stadens markpolitik och bostadsförhållandena i staden, besittningen, anskaffningen och överlåtelsen av mark- och vattenområden, utvecklandet av lägesdatahanteringen och kartverksuppgifterna, fastighetsbildnings- och mätningsuppgifterna samt förandet av fastighetsregister. Fastighetssektorn är indelad i följande resultatenheter: Tomtservice Fastighets- och mätningsservice Lägesdataservice Boendeservice Måluppfyllelse Det av fullmäktige godkända markpolitiska programmet har förverkligats inom delområdena markanskaffning, tomtöverlåtelse och övrig markpolitik. Staden ägde i slutet av året ca 6040 ha markområden och ca 2084 ha vattenområden. Antalet arrendeavtal som gällde områden i stadens ägo var i slutet av året 3705 st. Cirka 113 ha ny råmark anskaffades. Antalet nya egnahemstomter som kunde ansökas var 80 st. Därtill är ca 65 tomter föremål för kontinuerlig ansökan. Tolv tomter såldes och 60 tomter utarrenderades. Under året har sju förorenade markområden undersökts och två objekt iståndsatts. Stadens inkomster från markförsäljning, arrenden och markanvändningsavtal uppgick till totalt cirka 9,6 miljoner. När det gäller bostadsärendena medförde vårdhemsprojekt och andra specialboendeprojekt sysselsättning hela året. Hissprojektet framskred bra. Vasa deltar i ett nationellt hissprojekt och har med sin goda verksamhet blivit föregångare i och med att flera hissbyggnadsprojekt har startat. Också reparations- och energiunderstöd har delats ut. Vad beträffar övervakningsåtgärderna har invånarövervakningen effektiverats i synnerhet i fråga om specialboende och samarbetsparterna har informerats. Boendeservicen har också aktivt deltagit i utarbetandet av markpolitiska programmet till den del det gäller boende och samhällsservice. Vasas östra delar och Smedsby flygfotograferades och laserskannades från helikopter med punkttätheten 10 höjdpunkter/kvadratmeter. Därtill laserskannades hela Vasa och Lillkyro i samarbete med Lantmäteriverket. Materialet togs i bruk under hösten och började utnyttjas i ett projekt där processen för framställning av baskartan förnyas och en 3D-stadsmodell utarbetas. Av den ordinarie personalen började tre personer under hösten med en utbildning i uppgifter i enlighet med den nya processen. Grund- och fortsättningsutbildning ordnades för stadens olika
139 förvaltningar i ArcGIS-programmet som hör till Esri Kommunlicens. För Konstens natt i Vasa utvecklades en mobilkarttillämpning, som är baserad på Esris Story Maps-teknologi. De mest betydande utvecklingsobjekten i fråga om fastighetsbildningen har varit effektivering av förrättningsproduktionsprocessen och förbättring av kvaliteten samt grundlig förbättring av fastighetsregisteruppgifterna framför allt i fråga om byggnadsservitut. Mätningsservicen har utfört byggnadstillsynsmätningar, tomtmätningar och kartläggningar samt under våren flygfotograferingsoch laserskanningssignaleringar. Uppfyllelsen av målen för verksamheten Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse Beslut om företagstomter Genomförandegraden. Ansökningarna om reservering av inom tre månader. företagstomter har behandlats i enlighet Aktiv råmarksanskaffning. Aktivt tomtutbud. Anskaffad råmark (mål 100 ha/år). Antalet överlåtna tomter. med målet. 113 ha råmark har anskaffats. 74 tomter har överlåtits. Intensifierat samarbete i företagstomtärenden. Förbättrad avkastning av marktillgångarna. Sammanjämkning av processen som gäller produktion av baskarta och terrängmätningen. Intern kontroll och riskhantering Utvecklande av riskhanteringen i fråga om förorenade markområden. Det ekonomiska utfallet Gemensamma projekt. Planläggningsekonomiska beräkningar. Ökade arrende- och försäljningsinkomster Rätt tid för processen i förhållande till planeringen. Förbättrande av datasystemen och prognostiseringen. Ett företagstomtteam har bildats tillsammans med andra förvaltningar, Vasek och Oy Vaasa Parks Ab. Beräkningarna har utvecklats. Ca 7 % ökning i arrendeinkomsterna. Försäljningsinkomsterna har minskat kraftigt på grund av recessionen. De pågående projektens kartläggningar har gjorts vid rätt tidpunkt. Ett lägesdatabaserat hanteringssystem har utvecklats. Av de för resultatområdet budgeterade utgifterna förverkligades ca 97,6 % och av inkomsterna ca 73,3 %. I den för tekniska nämnden godkända, ursprungliga budgeten uppskattade Fastighetssektorn verksamhetsinkomsterna till ca 9,5 miljoner (utfall ca 9,2 miljoner ). Vid den fortsatta behandlingen av budgeten gjordes ett tillägg på 2,0 miljoner i verksamhetsinkomsterna, men det föll nästan helt bort. Markarrendeinkomsterna överskred budgetmålet med ca 0,65 miljoner (utfall 7,3 miljoner ). Intäkterna av försäljningen av fast egendom underskred målet med ca 3,3 miljoner med ett utfall på ca 1,2 miljoner. Situationen har försvårats i och med det försvagade konjunkturläget och företagens och hushållens försiktighet på grund av det. I markanvändningsavtalsinkomster bokfördes ca 150 000. De övriga resultatenheternas inkomster utföll nästan budgetenligt. Av inbesparingarna i verksamhetsutgifterna bestod största delen av personalkostnader bl.a. på grund av pensioneringar och omorganisering av arbetsuppgifter samt på grund av att rekryteringen av tomtchef fördröjdes. Inbesparingar uppkom också bl.a. i och med köp av service.
140 Ursprunglig budget Budgetändringar Ändrad budget Utfall Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhets-utgifter 2 446 490 2 936 2 865 +71 Verksamhets-inkomster 11 521 1050 112 571 9 213-3 358 Verksamhets-bidrag + 9 075 +560 + 9 634 + 6 347-3 287 Avskrivningar 217 Personal 31.12 Heltidsanställda Visstidsanställda Totalt Ordinarie 30 4 34 Visstidsanställda 2-2 512 KOMMUNTEKNIKEN Verksamhetsidé Kommuntekniken sköter planeringen, jordmånsundersökningarna, projekteringen, byggandet och organiseringen av underhållet när det gäller trafik, trafikleder, grönområden, skogar, allmänna områden och båthamnar. Därtill har Kommuntekniken hand om myndighetsuppgifter i fråga om såväl kollektivtrafik som vattentjänster. Underställd chefen för polisdistriktet sköter sektorn den kommunala parkeringsövervakningen. Sektorn har också till uppgift att hyra ut gatuområden för byggnadsändamål och att bevilja grävningstillstånd. Kommuntekniken är uppdelad på följande resultatenheter: Trafikplanering Kommunalteknisk planering Byggande Underhåll av områden Myndighets- och specialuppgifter Grönområdesenheten Måluppfyllelse Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse Överenskommen tidtabell ska hålla Prestationsmängder som är 8,7 km klara Förverkligande av Olyckor med personskador, st 52 trafiksäkerhetsplanen Åtgärderna i enlighet med underhållsoch skötselklasserna och högklassigt byggande Kundrespons medeltal 4,21 (2013 4,09) Intern kontroll och riskhantering Eliminering eller minskning av väsentliga risker (1-3 st) som har uppdagats vid riskkartläggningen Egen intern kontroll Det ekonomiska utfallet Utfall Kontrollen gjord Trafiksäkerhetsplanen är uppdaterad Reparationsskulden är uträknad Fortgående verksamhet Utgifterna inom Kommunteknikens ram förverkligades till 99 % och inkomsterna till 105 %. Till investeringar användes 9,7 M (12,0 M år 2013), därav nyinvesteringar 6,1 M, saneringar 2,1 M och övriga 1,5 M. Gatutillgångarnas värde är 290 M och det kalkylmässiga eftersatta underhållet 57,6 M.
141 Ursprunglig budget Budgetändringar Ändrad budget Utfall Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhetsutgifter 15 831 1 479 17 310 17 107 + 203 Verksamhets-inkomster 6 235 705 6 940 7 289 + 349 Verksamhetsbidrag - 9 596-774 -10 370-9 818 + 552 Avskrivningar 8 739 Personal 31.12 Heltidsanställda Deltidsanställda Totalt Ordinarie 104 8 112 Visstidsanställda 8-8 Sysselsatta 4 7 11 515 VASA TEKNISKA SERVICE Verksamhetsidé Resultatområdet ansvarar för anskaffning, hantering och uthyrning, service och reparation av fordon och arbetsmaskiner som ägs av Vasa stad. Därtill har resultatområdet fått uppdraget att sköta elevskjutsar för specialgrupper och lagerverksamhet. Den grundläggande idén är att producera sakkunnig och prismässigt konkurrenskraftig verkstads-, transport- och lagerservice som stöder kundens process. Resultatområdet är uppdelat på följande enheter: centralverkstaden, transportbyrån, centrallagret och förvaltningen. Måluppfyllelse Bindande mål i förhållande till fullmäktige var en ekonomi i balans. Vasa Tekniska Service fungerar med nettobudgetering som sträcker sig över fler än ett år. Verksamheten är självfinansierad på det sättet att verksamhetsutgifterna, ränteutgifterna och nettoinvesteringarna täcks med inkomstfinansiering. Med investeringsanslaget skaffades en sugsopmaskin och tre paketbilar. Verksamhetsåret var bra med tanke på sysselsättningsgraden. Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse Nöjda kunder Belåtenhetsgrad, resultatområdets medelvärde Belåtenhetsgrad 4,0 minst 4,4 (skala 1 5) Upprätthållande av Genomförande av den utvecklingsplan som gjorts Ja arbetshälsan, tryggande upp på basis av arbetsgemenskapsenkäten av produktiviteten 2012, har åtgärderna vidtagits (ja/nej) Intern kontroll och riskhantering Säkerställande av en Utvecklande och förenhetligande av Ja verksamhet utan avbrott rekryteringssystemet, enhetligt rekryteringssystem för nettoenheterna (ja/nej) Säkerställande av kunnande (visst kunnande har koncentrerats till enskilda personer) Minskning av risken, risknivå < 16 (år 2013) Risknivå 6 Det ekonomiska utfallet Mål som är bindande i förhållande till fullmäktige Ekonomin i balans Utvärderingskriterium/ mätare Resultaträkning och finansieringsanalys Måluppfyllelse Årsbidrag 468 372 Räkenskapsperiodens resultat 91 290 Materielinvesteringar 467 918 Finansieringsrest 15 574 (kumulat.80 744 )
142 Nettoberäkningar presenteras på s. 160-161. Ursprunglig budget Ändringar i budgeten Ändrad budget Utfall Avvikelser (inverkan på resultatet) Verksamhetsutgifter 3 525 129 3 654 3 784-130 Verksamhets-inkomster 4 095 0 4 095 4 262 +167 Verksamhetsbidrag +570-129 +441 +478 +37 Avskrivningar 377 Förändringar i verksamheten och budgeten medförde vid årsskiftet en centralisering av lagren och transporterna när det gäller social- och hälsovårdens vårdtillbehörslager samt posttransporterna. Utgiftsunderskridningarna berodde huvudsakligen på inbesparingar i personalutgifterna. Inbesparingar uppkom även i förnödenhetsanskaffningarna och kostnaderna för reparation av materielen. Personal 31.12 Heltidsanställda Deltidsanställda Totalt Ordinarie 37-37 Visstidsanställda 8-8 Sysselsatta - 1 1 516 VASA STÄDSERVICE Verksamhetsidé Vasa Städservice ansvarar för städningen av stadens fastigheter och verksamhetslokaler genom att producera städservice och därtill relaterad service i form av eget arbete och köpservice åt stadens olika förvaltningar. Måluppfyllelse Vasa Städservice är en nettoenhet som tillämpar nettobindning över en längre tid än ett år. Resultatområdet satsade år på kundbetjäning, förbättrande av personalens arbetsbelåtenhet, utvecklande av kommunsamarbetet och på kostnadseffektivitet. Överföringen av dimensioneringarna av städarbetsmängden vid de olika objekten till det nya dimensioneringsprogrammet fortsatte. Samtidigt startade ett projekt som gick ut på att i samarbete med stadens ekonomisektor koppla samman programmet för dimensionering av städarbetsmängden och faktureringsprogrammet. Ett annat fokusområde var gruppering, med vilken man eftersträvar en förbättring av Städservicens interna informationsutbyte, välmående i arbetet, samhörighet samt ibruktagandet av lättare arbetsmetoder. Utmaningen var att genomföra besparingar inom Städservicen år. En sparmöjlighet inom Städservicen är att spara i fråga om arbetstiderna för vikarierna för städarnas sjukledigheter och semestrar. Det här föranledde missnöje i arbetet och avspeglades som ökad sjukfrånvaro. Likaså upplevde Städservicens kunder att nivåsänkningen var dålig. Med daghemmen inom Småbarnsfostran har samarbetet i fråga om renhållningen fortsatt. Under verksamhetsåret överfördes städningen av fyra daghem till Städservicen, vilket innebar att personalen ökade med 5 arbetstagare. Från Småbarnsfostran överförs i början av år 2015 städningen av ytterligare två stora daghem till att lyda under Städservicen. Vasa Städservice är en konkurrenskraftig enhet jämfört med utomstående serviceanbudsgivare, i och med att realistisk städeffektivitet upprätthålls och lokalanvändarnas välmående beaktas. Samarbetet med utomstående städserviceföretag har fortsatt genom att arbete har beställts från serviceföretag när
143 det ur stadens perspektiv har varit förnuftigt med tanke på ekonomin och verksamheten. Städservicen har ett nära samarbete med läroanstalterna och deltar i mentorprojektet POMO, som fungerar över kommungränserna. Till projektet hör städserviceförmän från Storkyro, Laihela, Kauhava, Vasa, Jakobstad och Korsholm. Städservicen deltog även i styrgrupperna för projektet Rena rama vården och för LEAN-projektet. Centrala prestationer och nyckeltal som beskriver verksamheten Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse Att utveckla säkerheten, trivseln och miljöns kvalitet Städservicens servicestrategi poängterar betydelsen av en ren och trygg miljö, där stadens anställda och invånare arbetar och uträttar sina ärenden. Till städarnas uppgiftsbeskrivning hör i läroanstalterna och daghemmen utöver renhållningen rollen som medfostrare. Servicen produceras kostnadseffektivt. En personalplan har utarbetats. Intern kontroll och riskhantering Servicebeskrivningarna, städavtalen och dimensioneringen av städarbetsmängden utvecklas. Jämförelse av städkostnaderna nationellt och inom regionen. Uppdaterad personalstrategi, baserar sig på dimensioneringen av städarbetsmängden Samarbete med läroanstalterna och läroavtalsutbildning Uppdaterade serviceavtal med kunderna En del av städobjekten är dimensionerade enligt det nya programmet, dimensioneringen fortsätter. Någon stor kundresponsenkät har inte gjorts, enskilda kundresponsdiskussioner har förts. Städeffektivitet (våningsyta m²/h) - skolor (allmänbildande) 242 m²/h (basstädning medräknad) - yrkesläroanstalter 424 m²/h - kontor 303 m²/h - daghem 111 m²/h Kostnader per kvadratmeter ( /m²/år) - skolor (allmänbildande) 18,16 /m²/år - yrkesläroanstalter 8,53 /m²/år - kontor 12,68 /m²/år - daghem 38,52 /m²/år Från vuxenutbildningscentret kom praktikanter till olika städobjekt, och samarbete utförs för att utveckla examina. Arbetshälsa och ork i arbetet Läroavtalsutbildning år : 7 städare avlägger yrkesexamen för anstaltsvårdare, 5 städare avlägger specialyrkesexamen för städarbetsledare och 2 serviceförmän avlägger specialyrkesexamen för städtekniker. Resultatet av arbetsgemenskapsenkäten var 3,9. En utbildningsdag för personalen har ordnats i Sandviksvillan och på hösten deltog man i Finncleanmässan i Tammerfors. Grupperingen har utvecklats.
144 Riskplanen har uppdaterats. Det ekonomiska utfallet Mål som är bindande i Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse förhållande till fullmäktige Ekonomin i balans Resultaträkning 39 700. Nettoberäkningar presenteras s. 160. Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Utfall Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhets-utgifter 5304 185 5489 5427 +61 Verksamhets-inkomster 5304-5304 5435 +132 Verksamhets-bidrag 0-185 -185 +8 +193 I lönekostnaderna ingår besparingar, och inkomsterna överskred det budgeterade. Personal 31.12 Heltidsanställda Deltidsanställda Totalt Ordinarie 102 28 130 Visstidsanställda 11 5 16 Sysselsatta - 2 2 517 VASA MATSERVICE Verksamhetsidé Vasa Matservice producerar på ett ändamålsenligt och ekonomiskt sätt god, smaklig och hälsofrämjande mat för sina kunder i enlighet med Statens näringsdelegations näringsrekommendationer. Matservicen ger energi dagligen för att Vasaborna ska ha en bra vardag. Till Vasa Matservices värden hör säkerhet och pålitlighet. Vasa Matservice erbjuder välsmakande energi på tallrik. Måluppfyllelse Uppfyllelsen av målen för verksamheten Vasa Matservice svarar för ordnandet av måltidsservice för nästan alla av stadens förvaltningars verksamhetsenheter. År serverade man Vasaborna över 3,5 miljoner kalkylmässiga måltider. Prestationsmängderna ökade inte jämfört med förra året. På andra stadiet ändrades förfarandena för hur måltiderna bokförs. Måltiderna bokförs enligt utfallet, inte enligt beställningen. Matsedeln har ändrats i enlighet med önskemål i kundenkäterna och till följd av prishöjningar av livsmedlen. På stadsnivå ändrades fyra tillredningskök till servicekök hösten. Mål för den interna kontrollen Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse Kundinriktad service kundnöjdhet Medelvärdet i kundnöjdhetsenkäterna är 3,75 eller bättre på skalan 1 5 Medelvärdet i kundnöjdhetsenkäten var på skalan 1 5 Servicecentret Fyrrykartano 4,44 Mellanmålen i eftermiddagsklubbarna 3,69 Arbetsnöjdhet Medelvärdet för resultatet av Resultatet av arbetsgemenskaps-
145 Kalkylmässiga måltider Antalet måltider kalkylmässigt /årsv. Årsverke (exklusive personer med sysselsättningsstöd) Antalet anställda, ordinarie visstidsanställda Omsättning/årsv., Verksamhetskostnader/måltid (kalkylm.) Intern kontroll och riskhantering arbetsgemenskapsenkäten är 3,6 eller bättre på skalan 1 5. 2 913 000 16 183 180 141,5 87 803 4,26 enkäten var 3,45. 3 597 815 22 975 156,6 135 48 79 052 3,44 Personalens ork i arbetet Sjukfrånvaro 2013 30,9 dagar/person 30 dagar/person Det ekonomiska utfallet Bindande mål i förhållande till fullmäktige var en ekonomi i balans. Vasa Matservice fungerar med nettobudgetering som sträcker sig över en längre tid än ett år och finansierar avskrivningarna med sitt resultat. Matservicens utfall visade ett underskott på 557 555. Nettoberäkning presenteras s. 159. Två områden har övergått till utfallsfakturering, andra stadiet -218 000 och Vasa Hälsovårdscentrals bäddavdelningar -222 000. Externa inkomster (personalmåltiderna) beräknas inflyta mer än vad som antagits i budgeten. Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Utfall Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhets-utgifter -12 391 141 12 532 12 625-94 Verksamhets-inkomster 12 387-12 387 12 023-363 Verksamhets-bidrag -5-141 -145-602 -457 Avskrivningar 33 Personal 31.12 Heltidsanställda Deltidsanställda Totalt Ordinarie 120 38 158 Visstidsanställda 12 11 23 Sysselsatta - 9 9 VASAREGIONENS AVFALLSNÄMND 580 VASAREGIONENS AVFALLSNÄMND Avtalet om en gemensam avfallsnämnd och instruktionerna för nämnden godkändes av kommunerna Korsholm, Korsnäs, Malax, Storkyro, Vasa och Vörå i början av år. Enligt avfallslagen borde kommuner som har ett gemensamt avfallshanteringsbolag, före utgången av maj år 2013 ha haft ett gemensamt organ som sköter avfallshanteringsmyndighetens uppgifter. Detta uppnåddes inte i Vasaregionen. Avfallsnämndens första möte hölls 13.3. och efter konstitueringen i början fokuserades på avfallsnämndens uppgifter och avfallshanteringslagstiftningen. Nya gemensamma avfallshanteringsbestämmelser för avtalskommunerna utarbetades under året och de fastställs år
146 2015. Information har begärts av avfallstransportföretagen för grundandet av ett transportregister för avfallshanteringsmyndigheten. Avfallsnämnden sammanträdde åtta gånger under året. Det ekonomiska utfallet Ursprunglig budget Förändring ar i budgeten Ändrad budget Utfall Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhets-utgifter - 120 120 115 +5 Verksamhets-inkomster - 120 120 115-5 Verksamhets-bidrag - 0 0 0 0 Nämndens kostnader täcks avtalsenligt med s.k. ekoavgifter, som Ab Stormossen Oy fakturerar. Personal Avfallsnämndens uppgifter har skötts av personal på Kommuntekniken i form av fakturerat arbete, och som en egen resurs började byråsekreteraren 24.11.. Under hösten pågick rekryteringen av en avfallshanteringschef, och nämnden förrättade valet 18.12..
147 2.2 Resultaträkningsdelens utfall (staden utan affärsverk) Inkomster och utgifter som budgeterats i driftsekonomidelen räknas ihop i resultaträkningsdelen. Poster som budgeteras och följs upp i resultaträkningsdelen är skatteinkomster, statsandelar, finansiella inkomster och utgifter samt extraordinära poster. Nedanstående tabell över resultaträkningsdelens utfall innehåller tillverkning för eget bruk till den del den ingår i budgeten. Tabellen innehåller inte affärsverkens inkomster och utgifter. Affärsverkens bokslut med tablå över budgetutfallet presenteras i punkt V Affärsverkens bokslut. Ersättningar för grundkapital som affärsverken inkomstfört till staden ingår i de finansiella intäkterna i resultaträkningsdelen. Resultaträkning Staden utan affärsverk Den ursprungliga budgeten Budgetändringar Budgeten med ändringar BS Avvikelse utgifter: +under, -över inkomster: +över, -under Verksamhetsinkomster 114 304 300 4 979 219 119 283 519 115 894 334-3 389 185 Försäljningsinkomster 57 022 690 1 378 772 58 401 462 57 039 054-1 362 408 Avgiftsinkomster 26 724 170 1 366 250 28 090 420 26 883 613-1 206 807 Understöd och bidrag 10 808 400 2 054 862 12 863 262 14 931 102 2 067 840 Hyresinkomster 10 441 960 36 000 10 477 960 11 323 023 845 063 Övriga verksamhetsinkomster 9 307 080 143 335 9 450 415 5 717 542-3 732 873 Verksamhetsutgifter -511 567 420-5 733 674-517 301 094-520 685 576-3 384 481 Personalkostnader -232 289 740-1 593 563-233 883 303-231 734 065 2 149 238 Löner och arvoden -181 129 760-1 532 780-182 662 540-180 608 756 2 053 784 Pensionskostnader -40 831 210-69 794-40 901 004-41 628 038-727 034 Övriga lönebikostnader -10 328 770 9 011-10 319 759-9 497 271 822 488 Köp av service -193 630 880-2 382 817-196 013 697-203 595 320-7 581 624 Material, förnödenheter och varor -21 072 310-802 890-21 875 200-19 948 771 1 926 429 Understöd -29 559 690-777 947-30 337 637-31 197 414-859 777 Hyror -31 420 720-165 855-31 586 575-31 787 733-201 158 Övriga verksamhetsutgifter -3 594 080-10 603-3 604 683-2 422 272 1 182 411 Verksamhetsbidrag -397 263 120-754 455-398 017 575-404 791 242-6 773 667 Skatteinkomster 270 000 000 0 270 000 000 274 069 813 4 069 813 Statsandelar 100 907 300 106 044 101 013 344 100 371 835-641 509 Finansiella inkomster och utgifter 16 498 340 0 16 498 340 15 897 606-600 734 Ränteinkomster 858 200 0 858 200 800 513-57 687 Övriga finansiella inkomster 12 126 000 0 12 126 000 12 038 890-87 110 Ersättning för grundkapital från affärsverken 6 349 240 6 349 240 6 478 676 129 436 Ränteutgifter -2 765 100 0-2 765 100-3 359 360-594 260 Övriga finansiella utgifter -70 000 0-70 000-61 113 8 887 Årsbidrag -9 857 480-648 411-10 505 891-14 451 988-3 946 097 Avskrivningar och nedskrivning -12 350 000 1 190-12 348 810-14 501 839 Avskrivningar enligt plan -12 350 000 1 190-12 348 810-14 496 495 Avskrivningar av engångsnatur 0 0 0-5 345 Räkenskapsperiodens resultat -22 207 480-647 221-11 657 611-28 953 827 Ökning (-) eller minskining (+) av avskrivningsdifferens 0 0 0 1 020 100 Ökning (-) eller minskning (+) av reserver 0 0 0 420 000 Ökning (-) eller minskning (+) av fonder 0 0 0 200 566 Räkenskapsperiodens underskott -22 207 480-647 221-11 657 611-27 313 160
148 Toimintatulot ja menot Verksamhetsberättelserna enligt verksamhetsorgan och resultatområde har presenterats på sidorna 56-146, där utfallet gällande förvaltningarnas verksamhetsutgifter och inkomster har klargjorts närmare. Stadsstyrelsen behandlade 10.2. dispositionsplanen, då förvaltningarnas dispositionsplaner som utarbetats på budgetnivå godkändes. En del av förvaltningarna hade i sina dispositionsplaner framlagt anslagsöverskridningstryck och ändringsbehov, vilka behandlades i fullmäktige 17.3.. Av de anslagsöverskridningstryck som förvaltningarna framförde, fanns det största inom specialsjukvården; fullmäktige beviljade för detta ett med inkomster täckt tilläggsanslag på 700 000 euro, men om andra tilläggsanslag för specialsjukvården fattades inga beslut i det skedet, utan man beslöt återkomma till detta senare under budgetåret. Till verksamhetsutgifterna beslöt man under året om tillägg 5,7 miljoner euro och till verksamhetsinkomsterna 5 miljoner euro. Av tilläggsanslagen var största delen med inkomster täckta, vilka anslöt sig till extern beställningsarbets- eller projektfinansiering, som erhållits under året. Under året beslöt man om bl.a. följande tilläggsanslag och anslagsändringar: - till resultatområdet sysselsättning för egentligt arbete i nettobelopp ytterligare 336 000 euro (överskridning av anslag 1 miljon euro, tillägg till sysselsättningsstödet 664 000 euro) och för Jupiters verksamhet 282 000 euro - ett tilläggsanslag till kollektivtrafiken 400 000 euro, av vilket 200 000 euro kunde täckas med en ökning av parkeringsinkomsterna - anslagen för utbildningen på andra stadiet korrigerades att motsvara de fastställda statsandelarna, gymnasiernas och yrkesinstitutets anslag minskades totalt 528 400 euro, vuxenutbildningscentrets utgiftsanslag utökades med 890 000 euro. Nettoökningen 361 500 euro täcktes med ett statsandelstillägg. Verksamhetsbidraget i den ursprungliga budgeten är 397,3 miljoner euro och i den ändrade budgeten 398,0 miljoner euro. Verksamhetsbidragets utfall 404,8 miljoner euro, var 6,8 miljoner euro sämre än budgeterat. På utfallet som var sämre än budgeten inverkade både att verksamhetsintäkternas utfall var mindre än uppskattat (3,4 miljoner euro) och att verksamhetsutgifternas utfall var större än budgeterat (3,4 miljoner euro). I verksamhetsintäkterna var den största avvikelsen i övriga verksamhetsintäkter, bl.a. försäljningsvinsterna blev 3,2 miljoner mindre än uppskattat. I verksamhetsutgifterna överskred köp av service 7,6 miljoner euro det budgeterade; i servicen ingår specialsjukvårdens utgifter, vilkas utfall överskred budgeten med 7,3 miljoner euro. Personalutgifternas utfall var 2,1 miljoner mindre än budgeterat, även material och förnödenheter blev 1,9 miljoner under det budgeterade. Verksamhetsbidraget ökade med ca 13,5 miljoner euro, 3,5 % jämfört med föregående år. Verksamhetsutgifterna ökade med 6 miljoner euro (1,2 %), verksamhetsinkomsterna minskade med 7,5 miljoner euro (6,1 %). På minskningen i verksamhetsintäkter inverkade engångsposterna som ingår i årets 2013 verksamhetsinkomster. En sammanställning av driftsekonomidelens budgetutfall enligt den bindande nivån framställs på sidorna 152-155. Verksamhetsinkomster och utgifter (externa och interna) enligt funktion samt andel av stadens verksamhetsinkomster och utgifter är: verksamhtesutgifter andel verksamhets- andel inkomster milj. % milj. % 22,2 4,3 5,6 4,8 Centralförvaltningen (fg, st, revisionsväsendet, centralförvaltningens ämbetsverk) 19,7 3,8 5,1 4,4 Reserverade anslag,centralt administrerade kostnader,
149 andelar,understöd, medlemsavgifter 260,2 50,0 38,8 33,5 Social- och hälsovårdsväsendet inkl.specialiserad sjukvård 102,6 19,7 10,4 9,0 Nämnden för småbarnsfostran och grundläggande utbildning inkl. hemkommunersättningarna 43,2 8,3 10,2 8,8 Utbildning på andra stadiet och läroavtal 8,5 1,6 1,7 1,5 Kultur- och biblioteksnämnden samt arbetarinstituten 8,7 1,7 1,9 1,6 Fritidsnämnden 9,8 1,9 1,8 1,6 Kaupunginteatteri, stadsorkestern och museerna 45,8 8,8 40,4 34,9 Byggnads- och miljönämnden samt tekniska nämnden 520,7 100,0 115,9 100,0 Totalt Specificering av skatteinkomster BS 2013 BG BS Avvikelse Förändring % +över/-under 2013- Kommunalskatt 220 512 488 223 000 000 225 524 179 2 524 179 2,3 Fastighetsskatt 14 191 586 16 000 000 16 777 766 777 766 18,2 Andel av samfundsskatt 38 149 497 31 000 000 31 767 869 767 869-16,7 Totalt 272 853 571 270 000 000 274 069 814 4 069 814 0,4 Under året gjordes inga budgetändringar. Skattesatsen är 19,5 fr.o.m. året 2010. Fastighetsskatt uppbars för ordinarie bostad 0,40 % och för övriga bostadsbyggnader 1,0 %, den allmänna fastighetsskatten var 1,05 %, kraftverksbyggnad 2,65 % och fastighetsskatten för obebyggd byggnadsmark 3,0 %. År var kommunernas fördelningandel av samfundsskatten 35,56 %. Den debiterade kommunalskatten och beskattningsbar inkomst som motsvarar den debiterade kommunalskatten under åren 2009-2013: : År beskattningsbar inkomst milj. ändring % skattesats debiterad kommunalskatt milj. ändring % 2009 939,4 0,6 19,0 178,5 0,6 2010 946,8 0,8 19,5 184,6 3,4 2011 985,4 4,1 19,5 192,2 4,1 2012 1 016,9 3,2 19,5 198,3 3,2 2013 1 128,8 4,2 19,5 220,1 3,7 ändrings-% för 2013 har räknats utgående från sammantagna summorna för 2012 för Vasa och Lillkyro Beskattningsbar inkomst som motsvarar den debiterade kommunalskatten år 2013 ökade i hela landet 3,1 %. Förändring av den debiterade kommunalskatten år 2013 var i hela landet 3,9 %. Beskattningsbar inkomst per invånare som motsvarar den debiterade kommunalskatten under åren 2006-2013: År /invånare Vasa ändring Vasa % /invånare hela landet ändring hela landet % 2006 14 005 + 4,1 13 679 + 4,8 2007 15 075 + 7,6 14 608 + 6,8 2008 16 102 + 6,8 15 404 + 5,4 2009 16 032-0,4 15 260-0,9
150 2010 16 000-0,2 15 413 + 1,0 2011 16 538 + 3,4 15 964 + 3,6 2012 16 836 +1,8 16 385 +2,6 2013 17 188 + 2,1 16 819 + 2,6 Specificering av statsandelar Bokslut 2013 Den ursprungliga budgeten Budgeten med ändringar Bokslut Avvikelse +över /- under Ändring 2013- % Statsandel för basservice 98 178 329 97 100 000 97 100 000 95 872 322-1 227 678-2,3 Statsandelsutjämning på basen av skatteinkomsten -17 786 493-18 184 000-18 184 000-18 018 698 165 302 1,3 Utjämning till följd av systemförändring 274 283 274 300 274 300 274 344 44 0,0 Övriga statsandelar inom undervisnings- och kulturväsendet 21 895 760 21 717 000 21 823 044 22 243 867 420 823 1,6 Totalt 102 561 879 100 907 300 101 013 344 100 371 835-641 509-2,1 Statsandelar erhölls sammanlagt 100,3 milj. euro. Summan är 2,2 milj. euro, 2,1 %, mindre än år 2013. Skattefinansieringen (statsandelar och skatter) sammanlagt år var 374,4 milj. euro. Verksamhetsbidraget (staden med affärsverk) var 380,9 milj. euro och skattefinansieringen räckte inte fullt ut till att täcka verksamhetens nettoutgift. Skattefinansieringen år var ca 1 milj. euro mindre än året innan, verksamhetsbidraget ökade med 13,9 milj. euro. Finansieringsinkomster och utgifter I övriga finansiella intäkter ingår som största post Vasa Elektriska Ab:s dividendintäkt, sammanlagt 11 miljoner euro. Avkastningskraven som affärsverken inkomstför till staden var 6,478 milj. euro. Förverkligandet av ränteutgifterna är 3,36 milj. euro, vilket är 0,5 milj. euro över den ursprungliga budgeten. Nettoupplåningen i ursprungliga budgeten var 30 milj. euro (ökning av lånen 54 milj. euro, minskning 24 milj. euro). Under året ökades stadsstyrelsens befogenheter att uppta nya lån med 1 milj. euro (fmge 5.5. 41). Lånestocken är 212,9 milj. euro i bokslutet, ökningen från år 2013 är 36,6 milj. euro. 2.3 Investeringsutfall (staden utan affärsverken) Investeringsutfallet objektsvis finns på sidorna 155-158.. Den ursprunl. Budget- Budgeten Utfall Avvikelse INVESTERINGSUTGIFTER budgeten förändringar med 2 014 2 014 ändringar 2 014 + under/ - över Fasta konstruktioner och anordningar 9 540 000 416 898 9 956 898 9 855 684 101 295 Avskrivning underkastad lösegendom 4 853 000 144 000 4 997 000 4 237 058 759 942 Fast egendom 5 500 000-1 600 000 3 900 000 4 682 449-782 449 Aktier och andelar 3 820 000-150 000 3 670 000 13 219 170-9 549 170 Placeringar i grundkapital för egna affärsverk 6 060 000 0 6 060 000 3 145 521 2 914 479
151 UTGIFTER TOTALT 29 773 000-1 189 102 28 583 898 35 139 882-6 555 984 Fullmäktige behandlade dispositionsplanen för investeringar 17.3. 24. I dispositionsplanen godkändes bl.a. följande ändringar i den fastställda budgeten: - anslaget för anskaffande av fast egendom minskade med 1,4 miljoner euro, då anskaffningen av Brändö campusfastighet, som budgeterats för år förverkligades redan 2013. - tilläggsanslag beviljades i slutet av år 2013 för halvfärdiga projekt ca 1 miljon euro, bland de största var simhallens resultatsystem, ekonomins datasystem och inventarierna till Andvägens servicecenter - anslagen för avskrivning underkastad lösegendom ca 740 000 euro minskades, bl.a. reparationen av lyftanordningen på stadsteaterns stora scen som utfördes redan 2013. - anslaget för samkommunsandelar minskades 1,7 miljoner euro. Anslaget som reserverats för Vasa sjukvårdsdistrikts investeringsandel preciserades till 0,7 miljoner mindre än i budgeten och anslaget som reserverats för samkommunen Vasaregionens Arenor minskades med 1 miljon euro i enlighet med stadsstyrelsens beslut 10.2. 61. I aktier och andelar, förverkligad utgift 13,2 miljoner euro, är de största: - ändring av Fastighets Ab Vasa Teaterparkerings kassalån 6 miljoner euro till kapitalplacering, fullmäktiges beslut 16.6. 65 - kapitalplacering i Fastighets Ab Vasa Teaterparkering, fullmäktige 17.6.2013 99 - aktiekapitalplacering 1,6 miljoner euro i hamnbolaget, fullmäktige 16.6. 59 Grundkapitalplaceringarna i egna affärsverk uppgår till 3,1 miljoner euro. Den ursprunl. Budget- Budgeten Utfall Avvikelse INVESTERINGSINKOMSTER budgeten förändringar med 2 014 2 014 ändringar 2 014 + under/ - över Fasta konstruktioner och anordningar 0 30 000 30 000-30 000 Avskrivning underkastad lösegendom 147 275 63 000 18 000 81 000 66 275 Fast egendom 3 500 000 0 3 500 000 472 895-3 027 105 Aktier och andelar 2 500 000 0 2 500 000 0-2 500 000 TULOT YHTEENSÄ 6 063 000 48 000 6 111 000 620 169-5 490 830 I försäljningsinkomst från fast egendom budgeterades totalt 10,5 miljoner euro i den ursprungliga budgeten, av vilket försäljningsvinstens andel uppskattades till 4,5 miljoner euro och det i investeringsdelen bokförda balansvärdets andel till 6 miljoner euro. Försäljningsinkomstens utfall var 2,1 miljoner euro, av vilket försäljningsvinstens andel var 1,486 miljoner euro och det i investeringsdelen bokförda balansvärdets andel 0,6 miljoner euro. 2.4 Utfallet för finansieringsdelen Finansieringskalkylen (staden med affärsverken) har klargjorts på sidorna 30-31. I utfallsjämförelsen nedan ingår av finansieringskalkylens poster utlåning och låntagning, vilkas belopp har planerats i budgeten. I gruppen övriga förändringar i likviditeten ingår flera poster, såsom förändringar i förvaltade medel och kapital, omsättningstillgångar, fordringar och räntefria skulder, vilka förändringar är svåra att uppskatta i budgeten. Budget Förändringar Den förändrade budgeten Förändringar i utlåningen 150 000 150 000 194 291 Utfall
Ökning av utlåningen -100 000 - -100 000-17 506 Minskning av utlåningen 250 000-250 000 211 797 Förändringar i lånebeståndet 30 000 000 31 000 000 30 646 258 Ökning av långfristiga lån 54 000 000 1 000 000 55 000 000 55 000 000 Minskning av långfristiga lån -24 000 000-24 000 000-24 353 742 152 Fullmakten för lyftande av långfristiga lån höjdes under året med 1 milj. euro (fge 5.5. 41). Nettolåntagningen enligt den ändrade budgeten är 31 miljoner euro, utfallet 30,6 miljoner euro. Ökning av kortfristiga lån var 6 milj. euro. Lånestocken vid årets slut var 212,9 milj. euro, 3 177 euro / invånare (2 657 eur./inv. år 2013). Lånefordringarna uppgick vid årets slut till 17,8 miljoner euro. Kassamedlen var i bokslutet 8,7 milj. euro, v. 2013 13,6 milj. euro. Ändringen i kassamedel uppskattades i budgeten till cirka + 100 000 euro, den förvekligade förändringen -4,8 milj. euro. Största avvikelsen var i investeringarnas kassaflöde där försäljningsinkomsten för fast egendom förblev under det budgeterade. 2.5 Sammandrag av utfallet för anslag och inkomstuppskattningar 2.5.1 Driftsekonomidel I de resultatområdesvisa verksamhetsberättelserna på sidorna 58-146 har utretts utfallet för förvaltningarnas ekonomi. Avvikelse: utgifter över och inkomster under - / utgifter under och inkomster över + DRIFTSEKONOMIDELEN Bind- Ursprunglig Förändrin- Budget efter Utfall Avvikelse ning budget gar förändringar Centralvalnämnden Utgifter B 135 520 0 135 520 135 166 354 Inkomster 94 500 0 94 500 101 458 6 958 Revisionsnämnden Utgifter B 274 270 0 274 270 268 309 5 961 Stadsfullmäktige Utgifter B 378 780 65 841 444 621 417 818 26 803 Inkomster 100 100 686 586 Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen Utgifter B 1 256 210 419 499 1 675 709 1 667 690 8 019 Inkomster 17 600 324 450 342 050 245 260-96 790 Centralförvaltningens ämbetsverk (utan grafiska tjänster) Utgifter B 17 983 770 1 611 162 19 594 932 18 436 397 1 158 535 Inkomster 3 602 110 314 850 3 878 960 4 493 532 614 572 Finansieringsinkomster och -utgifter 38 000 0 38 000 28 987-9 013 Grafiska tjänster N (2 Utgifter 420 910-3 318 417 592 319 809 97 783 Inkomster 430 500 430 500 337 922-92 578 Netto 9 590 12 908 18 113
153 Understöd, medlemsavgifte,andelar,centralt administrerade kostnader, Andelar i särredovisade affärsverk samt kostnader som hänför sig till affärsverken och den avgiftsbelagda serviceverks. Utgifter B 20 205 490-991 830 19 213 660 17 846 849 1 366 811 Inkomster 3 194 900-109 600 3 085 300 2 704 481-380 819 Reserverade anslag Utgifter 5 064 890-1 652 840 3 412 050-74 866 3 486 916 Sjukförsäkringsersättningar 2 880 000-2 787 299 92 701 0 (x Inkomster 3 032 600 276 100 3 308 700 2 380 595-928 105 x) utfallet ingår i förvaltningarnas utfall, dit också motsvarande anslag har överförts. Sysselsättning N Utgifter 4 175 210-2 289 161 1 886 049 1 910 219 Inkomster 600 000 664 000 1 264 000 59 609 Netto -3 575 210 Sysselsättningsanslag, utgifter och sysselsättningsersättningar har överförts till vb förvaltningar En utredning över Sysselsättningen utfall i punkt 2.6. Nettoenheternas ekonomiska utfall. Lillkyro områdesnämnd Utgifter B 955 000 59 693 1 014 693 993 697 20 996 Inkomster 383 200 0 383 200 407 188 23 988 Social- och hälsovårdsnämnden Utgifter B 248 676 370 714 845 249 391 215 260 214 031-10 822 816 Inkomster 39 084 530 348 000 39 432 530 38 812 542-619 988 Nämnden för småbarnsfostran och grundläggande utbildning Utgifter B 102 843 600 724 303 103 567 903 102 618 797 949 106 Inkomster 9 052 470 600 862 9 653 332 10 367 251 713 919 Utbildningsnämnden för andra stadiet Den gemensamma förvaltningen för andra stadiet Utgifter 1 463 740-3 266 1 460 474 1 439 251 21 223 Inkomster 0 0 1 413 1 413 Gymnasieutbildningen, yrkesinstitutet och vuxenutbildningscentret täcker utgifter inom ramen för sina bindande mål. Gymnasieutbildning normen (1 Utgifter 6 841 090-457 655 6 383 435 6 475 753-92 318 (1 Inkomster 362 640 362 640 404 876 42 236 Vasa yrkesinstitut normen (1 Utgifter 20 375 360-212 891 20 162 469 19 824 486 337 983 (1 Inkomster 1 764 800 0 1 764 800 1 738 311-26 489 Vasa vuxenutbildningscenter N (2 Utgifter 11 864 530 850 785 12 715 315 13 052 234-336 919 (2 Inkomster 7 167 630 7 167 630 8 055 600 887 970 Finansieringsutgifter 64 Årsbidrag -4 696 900-5 547 685-4 996 698-551 987 Avskrivningar 285 034 Statsandel (i finansieringsandelen) 6 555 198 Direktionen för läroavtalsväsendet Utgifter N 2 490 790-100 810 2 389 980 2 390 919-939
154 Bindning: självfinansierig (inkl. statsandelen) Statsandel, i finansieringsandelen 2 390 875 Direktionen för Vaasan työväenopisto Utgifter B 1 652 690 450 538 2 103 228 2 080 805 22 423 Inkomster 269 730 233 272 503 002 530 437 27 435 Direktionen för Vasa arbetarinstitut Utgifter B 943 760 51 450 995 210 1 030 023-34 813 Inkomster 237 700 30 000 267 700 331 949 64 249 Fritidsnämnden Utgifter B 8 345 690 458 078 8 803 768 8 710 049 93 719 Inkomster 1 735 420 0 1 735 420 1 935 677 200 257 Museinämnden Utgifter B 3 485 360 321 594 3 806 954 3 575 877 231 077 Inkomster 196 500 208 125 404 625 459 182 54 557 Kultur- och biblioteksnämnden Utgifter B 5 357 040 279 154 5 636 194 5 397 672 238 522 Inkomster 694 690 99 360 794 050 808 963 14 913 Direktionen för stadens teater och orkester Kaupunginteatteri N (2 (2 Utgifter 3 987 120 105 858 4 092 978 4 163 086-70 108 Inkomster 918 000 87 000 1 005 000 1 134 652 129 652 Netto -3 069 120-3 087 978-3 028 434 59 544 Stadsorkestern Utgifter B 1 999 920-14 829 1 985 091 2 016 250-31 159 Inkomster 157 600 0 157 600 194 645 37 045 Byggnads- och miljönämnden Utgifter B 2 878 950 36 987 2 915 937 3 002 888-86 951 Inkomster 1 680 340 27 800 1 708 140 1 955 108 246 968 Tekniska nämnden Samservice, fastighetssektorn, kommuntekniken Utgifter B 19 171 890 1 948 657 21 120 547 20 820 426 300 121 Inkomster 17 879 700 1 755 000 19 634 700 16 597 209-3 037 491 Nettoenheter: Vasa tekniska service N (2 Utgifter 3 524 750 129 011 3 653 761 3 784 122-130 361 Inkomster 4 094 850 4 094 850 4 261 829 166 979 Finansieringsutgifter 70 100 70 100 69 740 360 Årsbidrag (nettoinkomst) 500 000 370 989 407 967 36 978 Vasa Matservice N (2 Utgifter 12 391 230 140 335 12 531 565 12 625 091-93 526 Inkomster 12 386 690 12 386 690 12 023 499-363 191 Finansieringsutgifter 0 0 4 060-4 060 Årsbidrag -4 540-144 875-605 652-460 766 Vasa Städservice N (2 Utgifter 5 303 490 185 186 5 488 676 5 427 414 61 262
155 Inkomster 5 303 500 5 303 500 5 435 365 131 865 Toimintakate 10-185 176 7 951 Vasaregionens avfallsnämnd N Utgifter 0 120 000 120 000 115 314 4 686 Inkomster 0 120 000 120 000 115 314-4 686 1) I driftsekonomidelens utfallstablå har i fråga om läroinrättningar, för vilka anslagens bindande nivå utgörs av statsandelsnormen, presenterats utfallet för anslagen i bruttobelopp samt inkomsterna. Dessa statsandelsnormenliga kostnader utföll enligt följande: Gymnasier, bindande norm 6 037,73 euro/studerande, utfall 5 912,63 euro / studerande Grundläggande yrkesutbildning, bindande norm 9 941,93 euro / studerande, utfall 10 023,26 euro / studerande Nettoberäkningarna för gymnasieutbildning och grundläggande yrkesutbildning har presenterats på sidorna 161-164. 2). Nettoenheternas utfall i förhållande till den bindande nettoutgiften har presenterats i nettoberäkningarna på sidorna 158-164. 2.5.2 Investeringsdelen INVESTERINGSUTGIFTER Si- Ursprunglig Förändringar Budget Utfall Avvikelse to- budget i budgeten efter för- +under/-över vuus ändringar budgeten Fasta konstruktioner och anläggningar Tekninen lautakunta 8200 Ny kommunalteknik B 4 600 000 280 898 4 880 898 5 148 847-267 949 8201 Övrig kommunalteknik B 1 700 000 0 1 700 000 1 732 751-32 751 8202 Statliga vägprojekt B 650 000 0 650 000 505 580 144 420 8204 Utvecklande av stadens centrum B 50 000 0 50 000 102 036-52 036 8205 Industriområden B 500 000 0 500 000 105 921 394 079 8209 Planeringsuppdrag B 90 000 0 90 000 127 253-37 253 8210 Sanering av gatubelysningen B 800 000 0 800 000 766 977 33 023 8211 Båthamnar B 500 000 0 500 000 587 397-87 397 8212 Grönområden B 200 000 0 200 000 199 948 52 8213 Dagvattenarbeten B 100 000 0 100 000 99 769 231 8214 Iståndsättning av Metviken B 50 000 0 50 000 49 707 293 Totalt 9 240 000 280 898 9 520 898 9 426 186 94 712 Fritidsnämnden 8250 Fritidsväsendets investeringar B 120 000 136 000 256 000 249 743 6 257 Totalt 120 000 136 000 256 000 249 743 6 257 Centralförvaltningen / Stadsstyrelsen 8270 Datatrafiknätet B 180 000 0 180 000 179 756 244 Totalt 180 000 0 180 000 179 756 244 Fasta konstruktioner och anläggn. totalt 9 540 000 416 898 9 956 898 9 855 685 101 213
156 Avskrivning underkastad lösegendom Stadsstyrelsen 8309 St:s reserverade anslag för investeringar 60 000 0 60 000 34 467 25 533 8311 Utvecklande av telefonsystem 60 000 0 60 000 58 991 1 009 8312 Förnyande av datasystem 192 000 0 192 000 163 968 28 032 8313 It-avdelningen/förbättr.av maskinrummets säkerhet 100 000 0 100 000 98 694 1 306 8314 Stadskortssystemet 0 0 0 2 138-2 138 8315 It-avdelningen/program och licenser 0 34 769-34 769 8326 Förnyande av ekonomidatasystemet 400 000 260 000 660 000 717 253-57 253 Totalt B 812 000 260 000 1 072 000 1 110 280-38 279 Social- och hälsovårdsnämnden 8350 Första inredning 116 000 375 000 491 000 425 714 65 286 Förvaltning och ekonomi/anordn.och 8351 inventarier 61 000 10 000 71 000 51 184 19 816 Hem- och anstaltsvård / anordn.och 8353 inventarier 138 000 0 138 000 72 670 65 330 Hälsovårdsservice / anordningar och 8354 inventarier 135 000 0 135 000 60 269 74 731 8355 Adb-apparatur och datasystem 460 000-10 000 450 000 245 707 204 293 8356 Samarbetsområdet Laihela/ inventarier och appar. 63 000 0 63 000 21 624 41 376 Totalt B 973 000 375 000 1 348 000 877 168 470 832 Nämnden för småbarnsfostran och grundläggande utbildning 8381 Grundläggande utbildning/inventarier och program 210 000 0 210 000 207 960 2 040 8382 Första inredning för grundläggande utbildning 140 000 0 140 000 136 953 3 047 8384 Första inredning för småbarnsfostran 180 000 0 180 000 141 884 38 116 Totalt B 530 000 0 530 000 486 797 43 203 Utbildningsnämnden för andra stadiet 8406 Vasa yrkesinstitut 537 000-40 000 497 000 281 518 215 482 8410 Vuxenutbildningscenter 100 000-20 000 80 000 0 80 000 Totalt B 637 000-60 000 577 000 281 518 295 482 8430 Direktion för Vaasan työväenopisto Työväenopisto, anordningar och inventarier 85 000 0 85 000 84 759 241 Totalt B 85 000 0 85 000 84 759 241 Fritidsnämnden 8451 Idrottsväsendets anordningar 150 000 158 000 308 000 373 441-65 441 Totalt B 150 000 158 000 308 000 373 441-65 441 Museinämnden 8461 Österbottens museum 10 000 0 10 000 10 000 0
157 Totalt B 10 000 0 10 000 10 000 0 Kultur- och biblioteksnämnden 8473 Förnyande av bibliotekssystem 83 000 0 83 000 77 255 5 745 Totalt B 83 000 0 83 000 77 255 5 745 Direktionen för stadens teater och orkester 8480 Stadsteater, inventarier och anordningar 530 000-489 000 41 000 70 199-29 199 8485 Stadsorkester, instrument 10 000 0 10 000 0 10 000 Totalt B 540 000-489 000 51 000 70 199-19 199 Byggnads- och miljönämnden 8496 Miljölaboratoriets apparatur 45 000 0 45 000 46 500-1 500 Totalt B 45 000 0 45 000 46 500-1 500 Tekniska nämnden 8501 Fastighetssektorn, avskrivn. underkastad lösegendom 10 000 0 10 000 10 000 0 8502 Fastighetssektorn, datasystem 93 000-30 000 63 000 70 304-7 304 8510 Parkeringsmätare 20 000 50 000 70 000 60 282 9 718 8511 Styranordningar för trafikljus 50 000 0 50 000 49 813 187 8519 Kommuntekniken, inventarier och apparater 130 000 0 130 000 128 363 1 637 8540 Matservicen/inventarier och anordningar 210 000-120 000 90 000 32 459 57 541 8520 Tekniska servicen/maskiner och transportmedel N 475 000 0 475 000 467 918 7 082 Totalt B 988 000-100 000 888 000 819 139 68 861 Avskrivning underkastad lösegend. totalt 4 853 000 144 000 4 997 000 4 237 056 759 944 Fast egendom 8600 Anskaffning av fast egendom B 5 500 000-1 600 000 3 900 000 4 682 448-782 448 Fast egendom totalt 5 500 000-1 600 000 3 900 000 4 682 448-782 448 Aktier och andelar 8700 Aktier B 0 1 600 000 1 600 000 11 150 052-9 550 052 8710 Samkommuner B 3 820 000-1 750 000 2 070 000 2 069 119 881 8720 Placeringar av grundkapital i affärsverk B 6 060 000 6 060 000 3 145 521 2 914 479 Aktier och andelar totalt 9 880 000-150 000 9 730 000 16 364 692-6 634 692 UTGIFTER TOTALT 29 773 000-1 089 102 28 583 898 35 139 881-6 555 983 + över / INVESTERINGSINKOMSTER - under budgeten Fasta konstruktioner och anläggningar 8250 Utvecklande av fritidsområden 0 30 000 30 000 0-30 000 Totalt 0 30 000 30 000 0-30 000
158 Avskrivning underkastad lösegendom 8356 Samarbetsområdet Laihela 63 000 0 63 000 21 624-41 376 8451 Idrottsväsendets anordningar 0 18 000 18 000 76 000 58 000 Stadsteater, inventarier och 8480 anordningar 0 0 0 49 651 49 651 Totalt 63 000 18 000 81 000 147 275 66 275 Fast egendom och aktier 8600 Försäljning av fast egendom 3 500 000 0 3 500 000 472 895-3 027 105 8700 Aktier 2 500 000 0 2 500 000 0-2 500 000 Totalt 6 000 000 0 6 000 000 472 895-5 527 105 INKOMSTER TOTALT 6 063 000 48 000 6 111 000 620 170-5 490 830 2.6. Nettoenheternas ekonomiska utfall år Sysselsättning Den bindande nettoutgiften, den ursprungliga budgeten -3 575 210 - Tilläggsanslag, fge 16.6. (nettoutgift) -336 000 - Tilläggsanslag, fge 15.12. -282 000 Den förändrade bindande nettoutgiften -4 193 210 Utfallet Verksamhetsinkomster - resultatområde 145 Sysselsättning 59 609 - förvaltningsområdena 1 171 618 Verksamhetsinkomster 1 231 226 Verksamhetsutgifter - resultatområde 145 Sysselsättning -1 910 219 - förvaltningsområdena -3 559 343 Verksamhetsutgifter -5 469 562 Bindande nettoutgift -4 193 210 Utfallet -4 238 335 Utfallet över den bindande nettoutgiften -45 125 Grafiska tjänster Finansierar driftsutgifterna och investeringarna med inkomstfinansiering. Balansen granskas under en treårsperiod. Bindande mål är täckande av verksamhetsutgifterna med verksamhetsinkomster, verksamhetsbidrag 0. Utfallet år Verksamhetsinkomster 337 922 Verksamhetsutgifter -319 809 Resultaträkänskapens överskott 18 113
159 År Årligt utfall Kumulativt utfall 2003-22 506-63 385 2004-22 138-85 523 2005-33 576-119 099 2006 28 210-90 889 2007 55 910-34 979 2008 66 741 31 762 2009 88 306 120 068 2010 102 670 222 738 2011 131 761 354 499 2012 91 072 445 571 2013 42 363 487 934 18 113 506 047 Utfallet för år visar ett överskott på 18 113. Det totala överskottet i slutet av år är 506 047. Vasa Matservice Finansierar avskrivningarna med sitt resultat. Balansen granskas under en treårsperiod. Nyckeltal 2013 Kalkylerat måltidsantal 3 132 042 3 597 815 Personalen i genomsnitt 180 183 Årsverken (utan sysselsatat) 165 156,6 Omsättning/årsverk,, 76 691 79 052 Antal måltider/årsverk 18 982 22 975 Verksamhetskostnader/ 4,04 3,44 måltid, Utfallet år Verksamhetsinkomster 12 023 499 Verksamhetsutgifter -12 551 523 Finansiella utgifter -528 024 Årsbidrag -4 060 Avskrivningar -25 472 Räkenskapsperiodens resultat -557 555 I de förverkligade verksamhetsutgifterna enligt bokslutet ingår förtidspensionsavgifter 73 568 euro, som i budgeten budgeteras under resultatområdet centralt administrerade kostnader och i bokslutet överförs till förvaltningarna enligt utfallet. Utgiften har i nettokalkylen dragits av från verksamhetsutgifter. I bokslutet för år 2013 avskrevs det dåvarande kumulativa underskottet om 540 399 och beslöts att uppföljningen av netto som sträcker sig över flera år inleds fr.o.m.. Utfallet för visar ett underskott på 557 555. Orsaker till att underskottet uppstått har presenterats i Matservicens verksamhetsberättelse på sidorna 144-145.
160 Vasa Städservice Resultaträkningen och finansieringskalkylen i balans under en treårsperiod. Utfallet år Verksamhetsinkomster 5 435 365 Verksamhetsutgifter -5 395 665 Räkenskapsperiodens resultat 39 700 I de förverkligade verksamhetsutgifterna enligt bokslutet ingår förtidspensionsavgifter 31 749 euro, som i budgeten budgeteras under resultatområdet centralt administrerade kostnader och i bokslutet överförs till förvaltningarna enligt utfallet. Utgiften har i nettokalkylen dragits av från verksamhetsutgifter. År Årligt utfall Kumulativt utfall 2003-23 122-27 841 2004-13 913-41 754 2005 55 849 14 095 2006 31 119 45 214 2007 17 142 62 356 2008-106 299-43 943 2009 34 595-9 348 2010 17 100 7 752 2011 77 309 85 061 2012 159 196 244 257 2013 263 053 507 310 39 700 547 010 Utfallet för år visar ett överskott på 39 700. Det totala överskottet i slutet av år är 547 010. Teknisk service Finansierar med sitt resultat inventarieinvesteringarna. Resultatet följs upp med resultat- och finansieringsanalysen. Netto som sträcker sig över en längre tid än ett år tillämpas fr.o.m. år 2009. Resultaträkning Verksamhetsinkomster 4 261 829 Verksamhetsutgifter -3 723 717 Verksamhetsbidrag 538 112 Finansiella utgifter -69 740 Årsbidrag 468 372 Avskrivningar -377 082 Räkenskapsperiodens resultat 91 290 I de förverkligade verksamhetsutgifterna enligt bokslutet ingår förtidspensionsavgifter 60 405 euro, som i budgeten budgeteras under resultatområdet centralt administrerade kostnader och i bokslutet överförs till förvaltningarna enligt utfallet. Utgiften har i nettokalkylen dragits av från verksamhetsutgifter. Investeringsanslagen i den ursprungliga budgeten för maskiner och transportmedel var 475 000.
161 Finansieringskalkyl Årsbidrag 468 372 Investeringsutgifter - 467 918 Investeringsinkomster 15 120 Finansieringsrest 15 574 År Årlig finansieringsrest Kumulativ finansieringsrest 2009 14 493 14 493 2010 265 120 279 613 2011-63 825 215 788 2012-146-156 69 632 2013-4 462 65 170 15 574 80 744 Finansieringsunderskott år är 15 574.. Det kumulativa finansieringsöverskottet i slutet av åren är 80 744. Kaupunginteatteri Den bindande nettoutgiften i den ursprungliga budgeten är 3 069 120. I den förändrade budgeten är nettoutgiften 3 087 978, vilket fastställs som bindande nettoutgift. Utfallet år Verksamhetsinkomster 1 125 696 Verksamhetsutgifter -4 163 086 Finansieringsutgifter -130 Nettoutgift -3 027 564 Bindande nettoutgift -3 087 978 Utfallet år under den bindande nettoutgiften 59 414 År Årlig finansieringsrest Kumulativ finansieringsrest 2011 12 088 12 088 2012 24 822 36 910 2013 7 201 44 111 59 414 103 525 Enligt stadsstyrelsen beslut 19.3.2012 inleds uppföljningen av netto som sträcker sig över mer än ett år från år 2011. Utfallet för år visar 59 414 i överskott. Överskottet 31.12. är 103 525. Utbildningsnämnden för andra stadiet Gymnasier, undervisningsverksamhet Bindande mål: kostnaderna enligt statsandelsnormen är högst lika stora som statsandelsnormen. Utfallet år Totalt Kostnaderna, driftsekonomin - 5 871 968
Kumulativt utfall 2006-162 Inventarier och apparater 0 Kostnaderna totalt - 5 871 968 Statsandelen, 6 006 422 + under/ - över statsandelen + 134 455 Det antal studerande som ligger till grund för statsandelsnormen: under 18 år. 928,3 + över 18 v. (114,8x0,58) 66,6, sammanlagt 994,90 Statsandelnormen /studer. 6 037,73 Kostnaderna /studer. 5 912,63 Årligt utfall Kumulativt utfall 2006 28 824 28 824 2007 0 28 824 2008 295 737 324 561 2009 141 310 465 871 2010 149 378 615 248 2011-488 021 127 227 2012 185 344 312 571 2013 29 482 342 053 korrigeringar år : -gymnasiernas andel av inbesparingar täcks med det kumulativa överskottet - ändring av elevvårdslagen, (kuratorerna) - 87 802 + 20 408 134 455 409 114 År 2011 användes för en första inredning av gymnasierna efter den grundliga renoveringen 603 074 euro, vilket ledde till att resultatet 2011 visade ett underskott på 488 021 euro. Underskottet täcktes med tidigare års överskott. Utfallet för visar ett överskott på 134 455. Det kumulativa överskottet i slutet av är efter korrigeringar 409 114. Gymnasier, avgiftsbelagd serviceverksamhet Bindande mål: täckande av verksamhetskostnaderna med verksamhetsintäkterna. Utfallet år Verksamhetsintäkter 265 467 Verksamhetskostnader - 298 703 Räkenskapsperiodens - 33 236 underskott Kumulativt utfall 2006- Årligt utfall Kumulativt utfall 2006 7 310 7 310 2007 2 001 9 311 2008 147 9 458 2009-8 356 1 102 2010 385 1 487 2011-16 090-14 603 2012-17 343-31 946
163 2013 34 920 2 974-33 236-30 262 Utfallet för år visar ett underskott på 33 236 euro. Det kumulativa underskottet i slutet av är 30 262 euro. Vasa yrkesinstitut, undervisningsverksamheten Bindande mål: kostnaderna enligt statsandelsnormen är högst lika stora som statsandelsnormen. I kostnaderna ingår 250 000 fakturering av garantisumman Utfallet år Kostnaderna enligt statsandelsnormen - 18 675 338 Statsandelen 18 523 804 Underskott - 151 534 Antal studer. 1 863,2 statsandelsnormen /stud. 9 941 93 förverkligade kostnader /stud. 10 023,26 underskott /stud. - 81,33 För yrkesinriktad grundutbildning har erhållits statsandelar om totalt 2371,1 stud.. x 9 851,47 /stud., 23 358 656 euro. Av summan har hänvistats 18 523 804 euro åt Vasa yrkesinstitut och åt vuxenutbildningscentrat 4 834 852 euro. Kumulativt utfall 2003- Årligt utfall Kumulativt utfall 2003 298 932 298 932 2004 93 188 392 120 2005 (innehåller täckande av underskottet i den avgiftsbelagda serviceverksamheten) -170 427 221 793 2006 381 744 603 537 2007-501 785 101 752 2008 724 408 826 160 Fg 30.11.2009 168, förvaltningskorridorprojektet finansieras - 102 500 med överskottet 2009 1 104 455 1 828 115 förvaltningskorridorprojektets finansiering - 56 308 2010 2010 298 627 2 070 434 2011 685 647 2 756 081 2012 593 481 3 349 562 2013 4 889 3 354 451 Korrigeringar : - sparkravet för för yrkesutbildningen täcks med kumulativa överskottet - ändring av elevvårdslagen (kuratorerna) -230 640 59 626-151 534 3 031 903 Utfallet för år visar ett underskott om 151 534, kumulativt överskott efter korrigeringar 3 031 903. Genom det kumulativa överskottet bereder man sig på eventuella kommande nedskärningar i enhetspriserna och andra sparåtgärder som staten fastställer. Vasa yrkesinstitut, avgiftsbelagd serviceverksamhet Bindande mål: täckande av verksamhetskostnaderna med verksamhetsintäkterna
164 Utfallet år Verksamhetsintäkter 847 156 Verksamhetskostnader - 917 659 Finansieringskostnader - 1 775 Avskrivningar - 18 130 Räkenskapsperiodens underskott - 90 408 Kumulativt utfall 2006- Årligt utfall Kumulativt utfall 2006-14 497-14 497 2007-25 834-40 331 2008 35 866-4 465 2009 12 565 8 100 2010 3 901 12 001 2011 43 386 55 387 För täckande av restaurang Silverias underskott (x - 40 125 15 262 2012 38 831 54 093 För täckande av restaurang Silverias underskott (x -50 000 4 093 2013 22 998 27 091 För täckande av restaurang Silverias underskott (x - 13 388 13 703-90 408-76 705 Utfallet för år visar ett underskott på 90 408, det kumulativa underskottet i slutet av år är 76 705 euro. Underskottet ska täckas under de tre följande åren. x) I enlighet med fullmäktiges beslut 15.8.2011 avslutades Restaurang Silverias verksamhet som kommunalt affärsverk 1.9.2011 och verksamheten fortsätter som en del av läroinrättningens verksamhet. Restaurang Silverias underskott i slutet av 2011 var 207 026 euro. Av underskottet täcks hälften, dvs. 103 513 euro, under tre års tid med överskottet från den avgiftsbelagda serviceverksamheten. Underskottet har täckts i slutet av 2013. Vasa vuxenutbildningscenter Resultatet följs upp genom en resultaträkning och finansieringskalkyl. Resultaträkning Verksamhetsintäkter 8 055 364 Verksamhetskostnader - 13 052 234 Andel I den gem. förvaltningens kostnader - 382 482 Verksamhetsbidrag - 5 379 352 Finansiella kostnader - 64 Statsandel 6 555 198 Årsbidrag 1 175 782 Avskrivningar - 285 034 Räkenskapsperiodens resultat 890 748 Finansieringskalkyl Årsbidrag 1 175 782 Investeringar, netto 0 Finansieringsrest 1 175 782 Disponibel självfinansiering 31.12.2013 3 648 820 Sparkrav täcks med finansieringsöverskottet - 160 927
165 Räkenskapsårets finansieringsrest 1 175 782 Disponibel självfinansiering 31.12. 4 663 675 För yrkesinriktad grundutbildning har erhållits statsandelar om totalt 2371,1 stud.. x 9 851,47 /stud., 23 358 656 euro. Av summan har hänvistats 18 523 804 euro åt Vasa yrkesinstitut och åt vuxenutbildningscentrat 4 834 852 euro..vuxenutbildningscentrets statsandel innehåller därutöver statsandelen för yrkesinriktad tillägsutbildning 1 613 295 euro och statsandelen för kompetensprogrammet för unga vuxna 107 051 euro. Finansieringsresten för visar ett överskott på 1 175 782 euro. Den kumulativa finansieringsresten i slutet av år uppgår till + 4 663 675 euro. Med överskottet bereder man sig på de finansieringsnedskärningar som kan förutspås inom yrkesutbildningen och arbetskraftsutbildningen. 2.7 Sammanfattning av anslagsöverskridningar Driftsekonomin 1. Bruttoförvaltningar Överskridning Bindande verkan på organnivå Social- och hälsovårdsnämnden 10 822 816 Förvaltning och ekonomi 35 801 Socialarbete och familjeservice 1 205 049 Hem- och anstaltsvård 923 691 Hälsovårdsservice 552 906 Specialsjukvård 8 305 590 1. Social- och hälsovårdsnämnden föreslog 18.11. 154 ett tilläggsanslag på 3 miljoner euro för att täcka andra resultatområdens än specialsjukvårdens överskridningar. Stadsstyrelsen behandlade tilläggsanslagsförslaget 8.12. 480 och återremitterade det med begäran om utredning till social- och hälsovårdsnämnden. Socialnämnden gav ett bemötande 16.12. 169 samt minskade i samma sammanhang tilläggsanslagsförslaget till 2,7 miljoner euro. 2. I specialsjukvårdens utgifter ingår i de reserverade anslagen ett anslag på 1 miljon euro, med beaktande av detta utgör överskridningen 7,3 miljoner euro. Social- och hälsovårdsnämnden föreslog 16.12. 168 ett tilläggsanslag på 7 miljoner euro till specialsjukvården. De förslag som social- och hälsovårdsnämnden har gjort 16.12. har inte kunnat behandlas i stadsstyrelsen och fullmäktige under budgetåret på grund av förslagens sena tidtabell (st:s sista möte år var 18.12 och fge:s 15.12). Direktion för arbetarinstitut 34 813 Organets inkomster överskreds 64 249, utgiftsöverskridningen kan täckas med inkomstöverskridning. Teater- och orkesternämnden Stadsorkestern 31 159 Stadsorkesterns inkomster överskreds 37 045, utgiftsöverskridningen kan täckas med inkomstöverskridning. Byggnads- och miljönämnden 86 951 Överskridningen finns i miljölaboratoriets anslag. Organets inkomster överskrider med 246 968 det budgeterade, anslagsöverskridningen kan täckas med inkomstöverskridning. 2. Nettoenheterna Sysselsättning 45 125 Överskridningen kan täckas med inbesparingen i stadsstyrelsens reserverade anslag. Gymnasier Avgiftsbelagd serviceverksamhet 33 236 Enligt nettoenhetsbestämmelserna ska överskridningen täck-
Vasa yrkesinstitut 241 942 Egentlig undervisningsverksamhet 151 534 Avgiftsbelagd serviceverksamhet 90 408 166 as inom tre år. Överskridningen täcks med tidigare års överskott. Enligt nettoenhetsbestämmelserna ska överskridningen täckas inom tre år. Vasa Matservice 557 555 Enligt nettoenhetsbestämmelserna ska överskridningen täckas inom tre år. Investeringar 1. Fasta konstruktioner och anläggningar Tekniska nämnden Resultatenheter med överskridning: Ny kommunalteknik Övrig kommunalteknik Utvecklande av stadscentrum Projektering Båthamnar Totalt Överskridning 267 949 32 751 52 036 37 253 87 397 477 386 Bindande verkan på resultatenhetsnivå Investeringsanslaget för Tekniska nämndens fasta konstruktioner och anläggningar blir i sin helhet 94 712 under budgeten. Tekniska nämnden har 17.12. föreslagit ändringar i anslagets dispositionsändamål från anslaget som reserverats för industriområden till ny kommunalteknik 170 000, för övrig kommunalteknik 100 000 samt för båthamnar 90 000. Förslaget har inte kunnat behandlas i stadsstyrelsen under budgetåret på grund av förslagets sena tidtabell. 2. Avskrivning underkastad lös egendom Överskridning Bindande verkan på resultatenhetsnivå Stadsstyrelsen 38 280 I utfallet ingår 34 780 för anskaffning av adb-program och licenser, för vilka anslag har budgeterats i driftsekonomin, men vilka enligt bestämmelserna hör till investeringsdelen. Fritidsnämnden 65 441 Den för idrottsväsendets anläggningar budgeterade inkomsten överskrids 58 000 (understöd och bytesgottgörelse). Som överskridning som inte täcks återstår 7 441. Direktionen för stadsteatern och orkestern 29 199 För inventarier har i statsunderstöd erhållits 49 651 som inte har budgeterats. Överskridningen av utgiftsanslaget kan täckas med inkomstöverskridning. 3. Aktier och andelar Överskridning Bindande verkan på resultatenhetsnivå Stadsstyrelsen Aktier 9 550 052 Fastighets Ab Vasa Teaterparkering - kassalånet (6 miljoner euro) har ändrats till en kapitalplacering i enlighet med fge:s beslut 16.6. 65 - kapitalplaceringen 3,1 miljoner euro i enlighet med fge:s beslut 17.6.2013 59
167 BOKSLUTSKALKYLER
168 RESULTATRÄKNING 01.01.-31.12. 01.01.-31.12.2013 Verksamhetsintäkter Försäljningsintäkter 61 017 209,76 62 887 668,92 Avgiftsintäkter 26 738 615,27 28 254 128,61 Understöd och bidrag 15 204 946,94 13 797 336,54 Hyresintäkter 11 965 834,50 11 308 493,81 Övriga verksamhetsintäkter 5 007 638,53 119 934 245,00 10 276 748,83 126 524 376,71 Tillverkning för eget bruk 2 428 662,05 3 300 380,96 Verksamhetskostnader Personalkostnader Löner och arvoden -198 954 340,62-200 500 339,88 Lönebikostnader Pensionskostnader -45 637 164,24-45 651 413,38 Övriga lönebikostnader -10 643 488,35-10 960 385,75 Köp av service -178 748 997,59-171 195 864,12 Material, förnödenheter och varor -29 402 447,87-29 892 144,23 Understöd -31 299 720,94-29 914 853,08 Hyror -6 512 060,90-6 937 765,72 Övriga verksamhetskostnader -2 076 007,98-503 274 228,49-1 761 139,51-496 813 905,67 Verksamhetsbidrag -380 911 321,44-366 989 148,00 Skatteinkomster 274 069 812,83 272 853 571,28 Statsandelar 100 371 835,00 102 561 879,65 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 728 859,94 772 071,00 Övriga finansiella intäkter 12 044 049,16 12 298 411,49 Räntekostnader -3 144 418,49-1 748 777,14 Övriga finansiella kostnader -61 630,36 9 566 860,25-912 902,69 10 408 802,66 Årsbidrag 3 097 186,64 18 835 105,59 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan -30 613 510,95-27 118 795,36 Avskrivningar av engångsnatur -5 344,68-30 618 855,63-2,50-27 118 797,86 Extraordinära poster Extraordinära intäkter 200 000,00 Räkenskapsperiodens resultat -27 521 668,99-8 283 692,27 Ökning (-) eller minskining (+) av avskrivningsdifferens 1 020 100,36 1 253 202,75 Ökning (-) eller minskning (+) av reserver 420 000,00 120 000,00 Ökning (-) eller minskning (+) av fonder 200 566,40 18 179,68 Räkenskapsperiodens över-/underskott -25 681 002,23-6 892 309,84
169 FINANSIERINGSANALYS 01.01.-31.12. 01.01.-31.12.2013 Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag 3 097 186,64 18 835 105,59 Extraordinära intäkter 200 000,00 0,00 Försäljningsvinster av tillgångar bland bestående aktiva -1 486 038,98-6 881 473,56 Försäljningsförluster av tillgångar bland bestående aktiva 168 563,40 0,00 Ökning/minskning i avsättningar -368 484,27-488 121,02 Korrektivposter till internt fillförda medel 4 922,03 1 616 148,82 11 211,35 11 476 722,36 Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter 46 707 579,69 54 106 799,14 Finansieringsandelar för investeringsutgifter -720 762,59-2 400 071,44 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående akt -2 104 872,94-43 881 944,16-9 244 464,37-42 462 263,33 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde -42 265 795,34-30 985 540,97 Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen -17 506,00-94 234,94 Minskning av utlåningen 211 796,78 194 290,78 227 815,97 133 581,03 Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån 55 000 000,00 49 100 000,00 Minskning av lånfristiga lån -24 353 741,56-22 516 916,28 Förändringar i kortfristiga lån 5 985 400,00 36 631 658,44-5 705 000,00 20 878 083,72 Övriga förändringar i likviditeten Förändringar i förvaltade medel och förvaltat kapital 232 482,32 92 851,26 Förändringar i omsättningstillgångar -297 699,59-398 176,04 Förändring av fordringar 4 044 190,11-8 822 303,67 Förändring av räntefria skulder -3 371 231,46 607 741,38 4 473 690,44-4 653 938,01 Kassaflödet för finansieringens del 37 433 690,60 16 357 726,74 Förändring av likvida medel -4 832 104,74-14 627 814,23 Förändring av likvida medel Likvida medel 31.12. 8 725 786,71 13 557 891,45 Likvida medel 1.1. 13 557 891,45-4 832 104,74 28 185 705,68-14 627 814,23
170 VASA STADS BALANSRÄKNING AKTIVA 2013 A I II III B C I II III BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Övriga utgifter med lång verkningstid 14 675 063,38 11 055 698,48 Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar 447 063,76 1 500 573,25 15 122 127,14 12 556 271,73 Materiella tillgångar Mark- och vattenområden 42 619 297,96 38 198 932,93 Uppskrivningar av mark- och vattenområden 122 537 919,74 121 644 469,74 Byggnader 186 419 586,36 188 109 789,50 Fasta konstruktioner och anordningar 87 645 460,81 89 970 302,95 Maskiner och inventarier 17 170 252,97 16 914 109,37 Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar 3 118 439,29 3 536 892,32 459 510 957,13 458 374 496,81 Placeringar Aktier och andelar 83 112 102,23 71 345 325,88 Uppskrivningar av aktier och andelar 613 999,63 613 999,63 Övriga lånefordringar 17 796 885,86 18 005 193,64 Övriga fordringar 2 071 815,75 2 055 368,75 Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar 0,00 0,00 103 594 803,47 92 019 887,90 FÖRVALTADE MEDEL Statens uppdrag 5 721,70 17 829,49 Donationsfondernas särskilda täckning 20 912 386,18 20 044 412,20 Övriga förvaltade medel 231 589,76 272 719,53 21 149 697,64 20 334 961,22 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter 623 828,67 658 680,76 Varor under tillverkning 1 772 553,10 1 439 118,88 Färdiga produkter 10 421,62 11 304,16 2 406 803,39 2 109 103,80 Fordringar Långfristiga fordringar Kundfordringar 0,00 2 000,00 Lånefordringar 0,00 0,00 Övriga fordringar 19 881,97 141 627,59 Resultatregleringar 1 977 087,00 2 930 225,28 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 14 259 879,78 14 298 055,07 Lånefordringar 4 820 000,00 6 803 700,00 Övriga fordringar 8 835 044,04 10 080 671,64 Resultatregleringar 2 234 785,51 1 934 588,83 32 146 678,30 36 190 868,41 Finansiella värdepapper Placeringar i penningmarknadsinstrument 2 186 099,44 2 137 041,33 Masskuldebrevsfordringar 0,00 0,00 2 186 099,44 2 137 041,33 IV Kassa och banktillgodohavanden 6 539 687,27 11 420 850,12 AKTIVA TOTALT 642 656 853,78 635 143 481,32
171 PASSIVA 2013 A EGET KAPITAL I Grundkapital 191 910 065,82 191 910 065,82 III Uppskrivningsfond 123 151 919,37 122 258 469,37 IV Övriga egna fonder 10 751 010,08 10 951 576,48 V Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder 21 965 916,41 28 858 226,25 VI Räkenskapsperiodens över-/underskott -25 681 002,23-6 892 309,84 322 097 909,45 347 086 028,08 B C D E I II AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER Avskrivningsdifferens 5 023 390,10 6 043 490,46 Reserver 2 460 000,00 2 880 000,00 7 483 390,10 8 923 490,46 AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner 1 299 567,27 1 519 100,00 Övriga avsättningar 2 971 084,56 3 120 036,10 4 270 651,83 4 639 136,10 FÖRVALTAT KAPITAL Statens uppdrag 136 412,06 130 350,26 Donationsfondernas kapital 21 238 458,13 20 160 753,91 Övrigt förvaltat kapital 290 046,85 326 594,13 21 664 917,04 20 617 698,30 FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter 170 262 988,16 138 163 462,12 Lån från offentliga samfund 1 750 000,00 2 312 500,00 Anslutningsavgifter och övriga skulder 3 580 660,47 3 800 950,53 175 593 648,63 144 276 912,65 Kortfristigt Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter 38 900 473,96 33 678 741,56 Lån från offentliga samfund 562 500,00 675 000,00 Lån från övriga kreditgivare 1 381 000,00 1 395 600,00 Erhållna förskott 2 433 478,34 2 186 906,73 Skulder till leverantörer 20 355 083,61 23 421 166,54 Övriga skulder 9 381 724,85 8 901 278,37 Resultatregleringar 38 532 075,97 39 341 522,53 111 546 336,73 109 600 215,73 PASSIVA TOTALT 642 656 853,78 635 143 481,32
172 KONCERNRESULTATRÄKNING 2013 Verksamhetens intäkter 374 233 421,59 382 916 751,36 Verksamhetens kostnader -722 744 034,41-724 567 480,56 Andel av intressesamfundens vinst (förlust) 1 093 951,84 942 599,35 Verksamhetsförlust -347 416 660,98-340 708 129,85 Skatteinkomster 272 561 901,20 271 656 506,32 Statsandelar 124 536 115,58 127 881 233,52 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 422 394,49 453 250,32 Övriga finansiella intäkter 2 907 933,53 1 865 345,19 Räntekostnader -8 683 684,09-7 834 070,84 Övriga finansiella kostnader -240 213,05-1 516 226,62 Årsbidrag 44 087 786,68 51 797 908,04 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan -54 709 480,28-47 642 847,86 Räkenskapsperioden över- och underparivärden 0,00-5 000,00 Extraordinära poster 200 000,00-1 155 730,48 Räkenskapsperiodens resultat -10 421 693,60 2 994 329,70 Bokslutsdispositioner 131 995,91-609 581,04 Minoritetsandelar -143 989,13-262 026,69 Ökning (-) eller minskning (+) av asvskrivningsdiffere -4 443 015,90-4 328 244,32 Räkenskapsperioden överskott (underskott) -14 876 702,72-2 205 522,35
173 FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNKONCERN 2013 Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag 44 087 786,68 51 793 921,41 Extra ordinära poster 200 000,00-1 155 730,48 Korrektivposter till internt tillförd medel -69 202,31-4 368 978,70 Ökning/minskning i avsättningar -385 768,36-453 841,51 Försäljningsvinster av tillgångar bland bestående aktiva -1 589 407,01-3 522 245,35 Försäljningsförlust av tillgångar bland bestående aktiva 169 634,00 42 413 043,00 5890,36 42 299 015,73 Kassaflödet för nvesteringarnas del Investeringsutgifter -109 167 447,46-145 515 988,14 Finansieringsandelar till investeringar 3 070 503,41 5 390 541,05 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva 3 230 234,56-102 866 709,49 4 266 980,05-135 858 467,04 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde -60 453 666,49-93 559 451,31 Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen -7 158,46-25 521,82 Minskning av utlåningen 59 902,16 52 743,70 75 921,35 50 399,53 Förändringar i lånebestpndet Ökning av långfristiga lån 99 349 495,56 110 988 557,28 Minskning av långfristiga lån -58 220 981,02-42 668 769,82 Förändring av kortfristiga lån 5 516 563,04 46 645 077,58 8 846 548,70 77 166 336,16 Förändring av eget kapital 22 149,42 22 149,42 882 850,00 Övriga förändringar i likviditeten Utbetalda dividender -7 220,00-7 337,40 Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital 334 219,58 101 323,75 Förändring av omsättningstillgångar -440 866,11 467 763,76 Förändring av fordringar 602 630,47 3 717 729,34 Förändring av räntefria skulder -4 326 125,72-3 837 361,78 3 758 270,40 8 037 749,85 Kassaflödet för finansieringens del 42 882 608,92 86 137 335,54 Förändring av likvida medel -17 571 057,57-7 422 115,77 Förändring av likvida medel Likvida medel 31.12 25 675 676,60 43 104 718,97 Likvida medel 1.1 43 246 734,17-17 571 057,57 50 526 834,74-7 422 115,77
174 VASA STADS KONCERNBALANSRÄKNING 31.12. AKTIVA 2013 BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter 2 676 195,45 1 855 205,88 Övriga utgifter med lång verkningstid 15 066 184,67 11 823 193,66 Anslutingsavgifter 27 808,67 26 600,46 Förskottsbetalningar 447 063,76 1 500 573,25 Totalt 18 217 252,55 15 205 573,25 Materiella tillgångar Mark- och vattenområden 57 150 913,57 52 515 759,07 Uppskrivningar av mark- och vattenområden 124 624 517,06 123 732 844,50 Byggnader 448 602 830,52 385 565 645,38 Uppskrivningar av byggnader 1 439 277,22 1 453 177,93 Fasta konstruktioner och anordningar 195 087 420,85 194 838 914,03 Maskiner och inventarier 30 117 677,52 29 457 295,87 Övriga materiella tillgångar 4 404 576,30 4 346 712,96 Förskottsbetalningar och nyanläggningar 8 546 486,16 46 378 377,19 Anslutingsavgifter 5 163,37 5 163,37 Totalt 869 978 862,57 838 293 890,30 Placeringar Aktier och andelar i ägointressesamfund 122 557 973,11 104 865 106,55 Aktier och andelar 55 191 382,75 54 596 962,35 Uppskrivningar av aktier och andelar 1 348 056,54 1 361 077,25 Övriga lånefordringar 3 625 915,70 3 682 328,86 Övriga placeringar 228 650,73 221 684,92 Totalt 182 951 978,83 164 727 159,93 FÖRVALTADE MEDEL 22 459 592,77 21 742 980,43 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar 7 834 667,69 7 395 350,50 Fordringar Långfristiga 2 828 467,07 4 104 470,58 Kortfristiga 72 499 161,13 71 810 205,43 Finansiella värdepapper 17 362,04 16 838,51 Kassa och banktillgodohavanden 25 658 314,56 43 210 468,42 AKTIVA TOTALT 1 202 445 659,21 1 166 506 937,35
175 PASSIVA 2013 EGET KAPITAL Grundkapital 191 910 065,82 191 910 065,82 Andel av ökningen av samkommunernas eget k 0,00 0,00 Uppskrivningsfond 126 253 257,41 125 388 005,27 Övrigt eget kapital 13 311 718,83 13 459 180,70 Över -/ underskott från tidigare räkenskapsperio 62 092 670,24 62 841 875,21 Räkenskapsperiodens över-/underskott -14 876 702,72-2 205 522,35 Totalt 378 691 009,58 391 393 604,65 MINORITETSANDEL 3 374 232,99 3 290 298,47 AVSKRIVNINGSDIFFERENSER OCH RESERVER Ackumulerad avskrivningsdifferens 75 089 757,16 70 255 537,86 Reserver 20 391 439,85 19 643 052,90 Totalt 95 481 197,01 89 898 590,76 AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner 1 315 787,67 1 535 320,40 Övriga avsättningar 8 866 758,82 9 032 994,45 Totalt 10 182 546,49 10 568 314,85 FÖRVALTAT KAPITAL 23 177 167,12 22 126 507,25 FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt räntebelagt främmande kapital 427 072 751,69 385 123 747,05 Långfristigt räntefritt främmande kapital 70 480 812,32 69 670 357,23 Kortfristigt räntebelagt främmande kapital 70 946 718,25 66 260 845,77 Kortfristigt räntefritt främmande kapital 123 039 223,76 128 174 671,32 PASSIVA TOTALT 1 202 445 659,21 1 166 506 937,35
176 RESULTATRÄKNINGS-sammanställning Österbottens Regionala före- Stadens räddningsverk Hamnen Vasa vatten tagshälsovårdenvasa Hussektor Icke eliminerad resultaträkning resultaträkning resultaträkning resultaträkning resultaträkning resultaträkning resultaträkning Verksamhetsintäkter Försäljningsintäkter 31 242 375,81 17 495 459,78 2 707 476,96 15 103 190,49 4 437 633,33 615 736,80 71 601 873,17 Avgiftsintäkter 26 794 701,17 319 463,66 0,00 0,00 32 657,42 0,00 27 146 822,25 Understöd och bidrag 14 931 101,88 268 480,73 0,00 3 332,23 3 726,00 0,00 15 206 640,84 Hyresintäkter 9 809 210,38 17 094,09 532 330,37 11 105,60 0,00 32 170 107,19 42 539 847,63 Övriga verksamhetsintäkter 4 708 986,52 195 222,55 31 130,62 102 807,64 130 567,97 18 929,81 5 187 645,11 Tillverkning för eget bruk 612 079,43 0,00 0,00 313 821,42 0,00 658 181,93 1 584 082,78 Verksamhetskostnader 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Personalkostnader 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Löner och arvoden -180 608 756,00-9 726 823,07-633 916,09-2 659 280,03-2 350 267,68-2 975 297,75-198 954 340,62 Lönebikostnader 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Pensionskostnader -41 628 037,86-1 839 953,39-208 624,84-705 098,88-432 148,10-823 301,17-45 637 164,24 Övriga lönebikostnader -9 501 229,62-657 207,75-35 127,84-151 298,93-129 765,02-168 859,19-10 643 488,35 Köp av service -177 726 335,80-2 020 909,65-712 622,14-2 515 103,32-1 090 280,55-4 386 008,04-188 451 259,50 Material, förnödenheter och varor -19 893 174,68-1 369 577,15-238 141,89-2 581 225,39-162 720,32-5 800 858,89-30 045 698,32 Understöd -31 197 414,34-102 306,60 0,00 0,00 0,00 0,00-31 299 720,94 Hyror -30 533 925,32-1 397 347,35-249 899,03-102 445,43-349 737,12-4 413 064,13-37 046 418,38 Övriga verksamhetskostnader -1 803 423,45-10 499,54-42 737,08-53 731,92-19 422,95-170 327,93-2 100 142,87 Verksamhetsbidrag -404 793 841,88 1 171 096,31 1 149 869,04 6 766 073,48 70 242,98 14 725 238,63-380 911 321,44 Skatteinkomster 274 069 812,83 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 274 069 812,83 Statsandelar 100 371 835,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 100 371 835,00 Finansiella intäkter och kostnader 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Ränteintäkter 728 859,94 68 305,92 43 111,29 25 048,35 24 960,95 0,00 890 286,45 Övriga finansiella intäkter 18 517 565,85 5,03 0,00 5 129,28 25,00 0,00 18 522 725,16 Räntekostnader -3 285 106,54 0,00 0,00 0,00 0,00-20 738,46-3 305 845,00 Övriga finansiella kostnader -61 113,24-25,58-400 000,00-1 390 127,95-22 160,81-4 666 878,78-6 540 306,36 Årsbidrag -14 451 988,04 1 239 381,68 792 980,33 5 406 123,16 73 068,12 10 037 621,39 3 097 186,64 Avskrivningar och nedskrivningar 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Avskrivningar enligt plan -14 496 494,58-612 274,97-366 972,40-4 807 939,88-98 124,02-10 231 705,10-30 613 510,95 Avskrivningar av engångsnatur -5 344,68 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00-5 344,68 Extraordinära poster 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Extraordinära kostnader 0,00 0,00 200 000,00 0,00 0,00 0,00 200 000,00 Räkenskapsperiodens resultat -28 953 827,30 627 106,71 626 007,93 598 183,28-25 055,90-194 083,71-27 321 668,99 Ökning (-) el. minskin. (+) av avskrivningsdiff. 1 020 100,36 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 1 020 100,36 Ökning (-) eller minskning (+) av reserver 420 000,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 420 000,00 Ökning (-) eller minskning (+) av fonder 200 566,40 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 200 566,40 Räkenskapsperiodens över-/underskott -27 313 160,54 627 106,71 626 007,93 598 183,28-25 055,90-194 083,71-25 681 002,23-41 765 148,58 Eliminerings- och korrigeringsregistreringar Stadens Östrbottens Regionala före- resultaträkning Staden räddningsverk Hamnen Vasa vatten tagshälsovårdenvasa Hussektor i bokslutet Verksamhetsintäkter Försäljningsintäkter 1) -2 361 434,61-4 676 595,25-756 746,32-2 532 749,40-257 137,83 61 017 209,76 Avgiftsintäkter 1) -184 302,82-223 904,16 26 738 615,27 Understöd och bidrag 1) -1 693,90 15 204 946,94 Hyresintäkter 1) -974 944,37-4 067,00-29 595 001,76 11 965 834,50 Övriga verksamhetsintäkter 1) -124 330,88-10 160,00-45 515,70 5 007 638,53 Tillverkning för eget bruk 1) 42 182,36 692 244,95 1 845,06 108 306,90 2 428 662,05 Verksamhetskostnader Personalkostnader Löner och arvoden -198 954 340,62 Lönebikostnader Pensionskostnader -45 637 164,24 Övriga lönebikostnader -10 643 488,35 Köp av service 1) 7 672 863,12 275 188,27 323 276,81 482 703,81 120 293,14 827 936,76-178 748 997,59 Material, förnödenheter och varor 1) 125 254,40 4 177,08 36 204,58 1 746,96 86,00 475 781,43-29 402 447,87 Understöd 1) -31 299 720,94 Hyror 1) 28 912 477,03 383 223,78 152,00 4 964,93 283 711,55 949 828,19-6 512 060,90 Övriga verksamhetskostnader 1) 3 614,46 992,77 387,06 7 598,84 9 016,84 2 524,92-2 076 007,98 Verksamhetsbidrag -380 911 321,44 Skatteinkomster 274 069 812,83 Statsandelar 100 371 835,00 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 2) -68 305,92-43 111,29-25 048,35-24 960,95 728 859,94 Övriga finansiella intäkter 3) -6 478 676,00 12 044 049,16 Räntekostnader 2) 161 426,51-3 144 418,49 Övriga finansiella kostnader 3) 400 000,00 1 390 000,00 22 100,00 4 666 576,00-61 630,36 Årsbidrag 0,00 3 097 186,64 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan -30 613 510,95 Avskrivningar av engångsnatur -5 344,68 Extraordinära poster Extraordinära kostnader 200 000,00 Räkenskapsperiodens resultat -27 321 668,99 Ökning (-) eller minskining (+) av avskrivningsdifferens 1 020 100,36 Ökning (-) eller minskning (+) av reserver 420 000,00 Ökning (-) eller minskning (+) av fonder 200 566,40 Räkenskapsperiodens över-/underskott -25 681 002,23 1) Eliminering av interna inköp och försäljningar 40 904 004,73 2) Eliminering av intern ränta 161 426,51 3) Eliminering av avkastning av affärsverkets grundkapital 6 478 676,00
177 FINANSIERINGSANALYS- Stadens Österb.räddn.v. Hamnen Vasa vatten Regionala före- Icke eliminerad sammanställning finansierings- finansierings- finansierings- finansierings- tagshälsovården Vasa Hussektor finansieringskalkyl kalkyl kalkyl kalkyl finansierings- finansierings- kalkyl kalkyl kalkyl Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag -14 451 988,04 1 239 381,68 792 980,33 5 406 123,16 73 068,12 10 037 621,39 3 097 186,64 Extraordinära kostnader 0,00 0,00 200 000,00 0,00 0,00 0,00 200 000,00 Försäljningsvinster av tillgångar bland bestående aktiva -1 344 405,95-65 260,47-31 130,62-45 241,94 0,00 0,00-1 486 038,98 Försäljningsförlust av tillgångar bland bestående aktiva 149 060,09 0,00 19 503,31 0,00 0,00 0,00 168 563,40 Ökning/minskning i avsättningar -368 484,27 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00-368 484,27 Korrektivposter till internt fillförda medel 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 4 922,03 4 922,03 Verksamheten totalt -16 015 818,17 1 174 121,21 981 353,02 5 360 881,22 73 068,12 10 042 543,42 1 616 148,82 Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter -35 139 882,79-1 332 266,71-359 536,53-3 014 741,38-31 450,64-9 975 222,65-49 853 100,70 Finansieringsandelar för investeringsutgifter 129 274,59 126 488,00 0,00 0,00 0,00 465 000,00 720 762,59 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva 1 835 301,20 74 970,90 135 796,39 45 241,94 0,00 13 562,51 2 104 872,94 Investeringar totalt -33 175 307,00-1 130 807,81-223 740,14-2 969 499,44-31 450,64-9 496 660,14-47 027 465,17 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde -49 191 125,17 43 313,40 757 612,88 2 391 381,78 41 617,48 545 883,28-45 411 316,35 Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen -4 668,00 0,00 0,00-2 918,00 0,00-9 920,00-17 506,00 Minskning av utlåningen 211 796,78 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 211 796,78 Förändringar i utlåning totalt 207 128,78 0,00 0,00-2 918,00 0,00-9 920,00 194 290,78 Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån 55 000 000,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 55 000 000,00 Minskning av lånfristiga lån -24 332 762,00 0,00 0,00-15 767,60 0,00-5 211,96-24 353 741,56 Förändringar i kortfristiga lån 8 556 136,23 0,00 0,00-516 273,05 0,00 0,00 8 039 863,18 Förändringar i lånebeståndet totalt 39 223 374,23 0,00 0,00-532 040,65 0,00-5 211,96 38 686 121,62 Förändringar i eget kapital 0,00 0,00 0,00 27 705,08 0,00 3 117 815,93 3 145 521,01 Övriga förändringar i likviditeten Förändringar i förvaltade medel och förvaltat kapital 232 482,32 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 232 482,32 Förändringar i omsättningstillgångar -273 259,96 0,00 0,00-24 439,63 0,00 0,00-297 699,59 Förändring av fordringar 7 637 137,86 104 079,79-786 895,05-2 029 490,83 20 240,69-395 001,04 4 550 071,42 Förändring av räntefria skulder -2 667 842,80-147 393,19 29 282,17 169 802,25-61 858,17-3 253 566,21-5 931 575,95 Övriga förändringar i likviditeten 4 928 517,42-43 313,40-757 612,88-1 884 128,21-41 617,48-3 648 567,25-1 446 721,80 Kassaflödet för finansieringens del 44 359 020,43-43 313,40-757 612,88-2 391 381,78-41 617,48-545 883,28 40 579 211,61 Förändring av likvida medel -4 832 104,74 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00-4 832 104,74 Förändring av likvida medel Likvida medel 31.12. 8 725 786,71 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 8 725 786,71 Likvida medel 1.1. 13 557 891,45 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 13 557 891,45 Förändring -4 832 104,74 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00-4 832 104,74 Eliminerings- och korrigeringsregistreringar Stadens Österbottens Regionala före- finansierigskalkyl Staden räddningsverkethamnen Vasa vatten tagshälsovården Vasa Hussektor i bokslutet Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag 1) 26 794 129,20-4 317 077,33 712 842,16 1 751 949,12-2 120 657,76-22 821 185,39 3 097 186,64 Extraordinära kostnader 200 000,00 Försäljningsvinster av tillgångar bland bestående aktiva -1 486 038,98 Försäljningsförlust av tillgångar bland bestående aktiva 168 563,40 Ökning/minskning i avsättningar -368 484,27 Korrektivposter till internt fillförda medel 4 922,03 Verksamheten totalt 1 616 148,82 Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter 2) 3 145 521,01-46 707 579,69 Finansieringsandelar för investeringsutgifter 720 762,59 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva 2) 2 104 872,94 Investeringar totalt -43 881 944,16 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde -42 265 795,34 Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen -17 506,00 Minskning av utlåningen 211 796,78 Förändringar i utlåning totalt 194 290,78 Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån 55 000 000,00 Minskning av lånfristiga lån -24 353 741,56 Förändringar i kortfristiga lån 3) -2 570 736,23 516 273,05 5 985 400,00 Förändringar i lånebeståndet totalt 36 631 658,44 Förändringar i eget kapital 2) -27 705,08-3 117 815,93 0,00 Övriga förändringar i likviditeten Förändringar i förvaltade medel och förvaltat kapital 232 482,32 Förändringar i omsättningstillgångar -297 699,59 Förändring av fordringar 3) -3 076 617,54 474 145,83 488 625,82 1 670 772,06-62 807,48 4 044 190,11 Förändring av räntefria skulder 3) 2 560 344,49-3 371 231,46 Övriga förändringar i likviditeten 607 741,38 Kassaflödet för finansieringens del 37 433 690,60 Förändring av likvida medel -4 832 104,74 Förändring av likvida medel Likvida medel 31.12. 8 725 786,71 Likvida medel 1.1. 13 557 891,45 Förändring -4 832 104,74 1) Eliminering av interna inköp och finansieringsposter 40 904 004,73 2) Eliminering av ökning i eget kapital 3 145 521,01 3) Eliminering av förbindelsekonto 505 881,31
178 BALANSRÄKNINGS-sammanställning Österbottens Regionala före- Stadens räddningsverk Hamnen Vasa vatten tagshälsovården Vasa Hussektor Icke eliminerad balansräkning balansräkning balansräkning balansräkning balansräkning balansräkning balansräkning AKTIVA A BESTÅENDE AKTIVA I Immateriella tillgångar Övriga utgifter med lång verkningstid 13 110 097,64 12 953,95 0,00 92 956,06 55 267,46 1 403 788,27 14 675 063,38 Förskottsbetalnigar och pågående nyanläggningar 0,00 0,00 0,00 447 063,76 0,00 0,00 447 063,76 13 110 097,64 12 953,95 0,00 540 019,82 55 267,46 1 403 788,27 15 122 127,14 II Materiella tillgångar 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Mark- och vattenområden 42 525 732,46 0,00 0,00 0,00 0,00 93 565,50 42 619 297,96 Uppskrivningar av mark- och vattenområden 118 593 076,30 0,00 3 944 843,44 0,00 0,00 0,00 122 537 919,74 Byggnader 33 871,66 46 887,86 1 008 613,64 6 432 414,05 0,00 178 897 799,15 186 419 586,36 Fasta konstruktioner och anordningar 55 855 923,13 35 357,71 4 571 254,05 27 182 925,92 0,00 0,00 87 645 460,81 Maskiner och inventarier 12 038 422,06 4 798 913,07 0,00 291 873,24 31 418,52 9 626,08 17 170 252,97 Förskottsbetalnigar och pågående nyanläggningar 15 752,33 0,00 0,00 800 473,95 0,00 2 302 213,01 3 118 439,29 229 062 777,94 4 881 158,64 9 524 711,13 34 707 687,16 31 418,52 181 303 203,74 459 510 957,13 III Placeringar Aktier och andelar 269 891 133,30 0,00 0,00 0,00 0,00 5 184 633,18 275 075 766,48 Uppskrivningar av aktier och andelar 613 999,63 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 613 999,63 Övriga lånefordringar 17 796 885,86 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 17 796 885,86 Övriga fordringar 215 588,54 1 200,00 74 442,55 191 422,61 0,00 1 735 429,43 2 218 083,13 Förskottsbetalnigar och pågående nyanläggningar 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 288 517 607,33 1 200,00 74 442,55 191 422,61 0,00 6 920 062,61 295 704 735,10 B FÖRVALTADE MEDEL Statens uppdrag 5 721,70 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 5 721,70 Donationsfondernas särskilda täckning 20 912 386,18 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 20 912 386,18 Övriga förvaltade medel 231 589,76 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 231 589,76 21 149 697,64 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 21 149 697,64 C RÖRLIGA AKTIVA I Omsättningstillgångar Material och förnödenheter 462 970,67 0,00 0,00 160 858,00 0,00 0,00 623 828,67 Varor under tillverkning 1 772 553,10 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 1 772 553,10 Färdiga produkter 10 421,62 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 10 421,62 2 245 945,39 0,00 0,00 160 858,00 0,00 0,00 2 406 803,39 II Fordringar Långfristiga fordringar Kundfordringar 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Lånefordringar 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Övriga fordringar 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 19 881,97 19 881,97 Resultatregleringar 1 977 087,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 1 977 087,00 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 9 128 781,51 669 942,76 320 071,62 3 761 024,16 198 785,88 181 273,85 14 259 879,78 Lånefordringar 4 820 000,00 4 329 598,96 2 458 038,60 1 670 772,06 1 468 000,88 0,00 14 746 410,50 Övriga fordringar 25 638 622,28 707 010,91 556 159,90 0,00 16 143,12 963 411,58 27 881 347,79 Resultatregleringar 2 202 149,83 32 147,84 0,00 0,00 487,84 0,00 2 234 785,51 43 766 640,62 5 738 700,47 3 334 270,12 5 431 796,22 1 683 417,72 1 164 567,40 61 119 392,55 III Finansiella värdepapper Placeringar i penningmarknadsinstrument 2 186 099,44 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 2 186 099,44 Masskuldebrevsfordringar 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 2 186 099,44 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 2 186 099,44 IV Kassa och banktillgodohavanden 6 539 687,27 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 6 539 687,27 AKTIVA TOTALT 606 578 553,27 10 634 013,06 12 933 423,80 41 031 783,81 1 770 103,70 190 791 622,02 863 739 499,66 Eliminerigs- och korrigeringsregistreringar Stadens AKTIVA Österbottens Regionala före- balansräkning Staden räddningsverk Hamnen Vasa vatten tagshälsovården Vasa Hussektor i bokslutet A BESTÅENDE AKTIVA I Immateriella tillgångar Övriga utgifter med lång verkningstid 14 675 063,38 Förskottsbetalnigar och pågående nyanläggningar 447 063,76 15 122 127,14 II Materiella tillgångar Mark- och vattenområden 42 619 297,96 Uppskrivningar av mark- och vattenområden 122 537 919,74 Byggnader 186 419 586,36 Fasta konstruktioner och anordningar 87 645 460,81 Maskiner och inventarier 17 170 252,97 Förskottsbetalnigar och pågående nyanläggningar 3 118 439,29 459 510 957,13 III Placeringar Aktier och andelar 1) -191 963 664,25 83 112 102,23 Uppskrivningar av aktier och andelar 613 999,63 Övriga lånefordringar 17 796 885,86 Övriga fordringar 3) -5 000,00-141 267,38 2 071 815,75 Förskottsbetalnigar och pågående nyanläggningar 0,00 103 594 803,47 B FÖRVALTADE MEDEL Statens uppdrag 5 721,70 Donationsfondernas särskilda täckning 20 912 386,18 Övriga förvaltade medel 231 589,76 21 149 697,64 C RÖRLIGA AKTIVA I Omsättningstillgångar Material och förnödenheter 623 828,67 Varor under tillverkning 1 772 553,10 Färdiga produkter 10 421,62 2 406 803,39 II Fordringar Långfristiga fordringar Kundfordringar 0,00 Lånefordringar 0,00 Övriga fordringar 19 881,97 Resultatregleringar 1 977 087,00 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 14 259 879,78 Lånefordringar 2) -4 329 598,96-2 458 038,60-1 670 772,06-1 468 000,88 4 820 000,00 Övriga fordringar 2) -19 046 303,75 8 835 044,04 Resultatregleringar 2 234 785,51 32 146 678,30 III Finansiella värdepapper Placeringar i penningmarknadsinstrument 2 186 099,44 Masskuldebrevsfordringar 0,00 2 186 099,44 IV Kassa och banktillgodohavanden 6 539 687,27 AKTIVA TOTALT 642 656 853,78
179 BALANSRÄKNINGS-sammanställning Österbottens Regionala före- Stadens räddningsverk Hamnen Vasa vatten tagshälsovården Vasa Hussektor Icke eliminerad balansräkning balansräkning balansräkning balansräkning balansräkning balansräkning balansräkning PASSIVA A EGET KAPITAL I Grundkapital 191 910 065,82 220 000,00 4 960 000,00 29 293 919,88 355 000,00 157 134 744,37 383 873 730,07 III Uppskrivningsfond 119 207 075,93 0,00 3 944 843,44 0,00 0,00 0,00 123 151 919,37 IV Övriga egna fonder 10 751 010,08 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 10 751 010,08 V Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder -5 005 068,46 5 962 571,11 3 100 302,09 6 502 241,44 784 097,15 10 621 773,08 21 965 916,41 VI Räkenskapsperiodens över-/underskott -27 313 160,54 627 106,71 626 007,93 598 183,28-25 055,90-194 083,71-25 681 002,23 289 549 922,83 6 809 677,82 12 631 153,46 36 394 344,60 1 114 041,25 167 562 433,74 514 061 573,70 B AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER Avskrivningsdifferens 5 023 390,10 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 5 023 390,10 Reserver 2 460 000,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 2 460 000,00 7 483 390,10 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 7 483 390,10 C AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner 1 299 567,27 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 1 299 567,27 Övriga avsättningar 2 971 084,56 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 2 971 084,56 4 270 651,83 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 4 270 651,83 D FÖRVALTAT KAPITAL Statens uppdrag 136 412,06 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 136 412,06 Donationsfondernas kapital 21 238 458,13 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 21 238 458,13 Övrigt förvaltat kapital 290 046,85 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 290 046,85 21 664 917,04 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 21 664 917,04 E FRÄMMANDE KAPITAL I Långfristigt Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter 168 743 428,00 0,00 0,00 0,00 0,00 1 519 560,16 170 262 988,16 Lån från offentliga samfund 1 750 000,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 1 750 000,00 Anslutningsavgifter och övriga skulder 939 672,36 0,00 0,00 2 787 255,49 0,00 0,00 3 726 927,85 171 433 100,36 0,00 0,00 2 787 255,49 0,00 1 519 560,16 175 739 916,01 II Kortfristigt Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter 38 895 262,00 0,00 0,00 0,00 0,00 5 211,96 38 900 473,96 Lån från offentliga samfund 10 488 910,50 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 10 488 910,50 Lån från övriga kreditgivare 1 381 000,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 1 381 000,00 Erhållna förskott 2 159 201,81 269 750,87 0,00 0,00 0,00 4 525,66 2 433 478,34 Skulder till leverantörer 17 306 226,60 654 413,02 96 115,58 552 414,31 78 760,13 1 667 153,97 20 355 083,61 Övriga skulder 8 068 635,23 400 477,92 40 088,04 640 864,87 94 333,64 19 183 628,90 28 428 028,60 Resultatregleringar 33 877 334,97 2 499 693,43 166 066,72 656 904,54 482 968,68 849 107,63 38 532 075,97 112 176 571,11 3 824 335,24 302 270,34 1 850 183,72 656 062,45 21 709 628,12 140 519 050,98 PASSIVA TOTALT 606 578 553,27 10 634 013,06 12 933 423,80 41 031 783,81 1 770 103,70 190 791 622,02 863 739 499,66 Eliminerigs- och korrigeringsregistreringar Stadens PASSIVA Österbottens Regionala före- balansräkning Staden räddningsverk Hamnen Vasa vatten tagshälsovården Vasa Hussektor i bokslutet A EGET KAPITAL I Grundkapital 1) -220 000,00-4 960 000,00-29 293 919,88-355 000,00-157 134 744,37 191 910 065,82 III Uppskrivningsfond 123 151 919,37 IV Övriga egna fonder 10 751 010,08 V Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder 21 965 916,41 VI Räkenskapsperiodens över-/underskott -25 681 002,23 322 097 909,45 B AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER Avskrivningsdifferens 5 023 390,10 Reserver 2 460 000,00 7 483 390,10 C AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner 1 299 567,27 Övriga avsättningar 2 971 084,56 4 270 651,83 D FÖRVALTAT KAPITAL Statens uppdrag 136 412,06 Donationsfondernas kapital 21 238 458,13 Övrigt förvaltat kapital 290 046,85 21 664 917,04 E FRÄMMANDE KAPITAL I Långfristigt Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter 170 262 988,16 Lån från offentliga samfund 1 750 000,00 Anslutningsavgifter och övriga skulder 3) -108 052,50-38 214,88 3 580 660,47 175 593 648,63 II Kortfristigt Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter 38 900 473,96 Lån från offentliga samfund 2) -9 926 410,50 0,00 562 500,00 Lån från övriga kreditgivare 1 381 000,00 Erhållna förskott 2 433 478,34 Skulder till leverantörer 20 355 083,61 Övriga skulder 2) -19 046 303,75 9 381 724,85 Resultatregleringar 38 532 075,97 111 546 336,73 PASSIVA TOTALT 642 656 853,78 1) Eliminering av grundkapitalsinvetering 191 963 664,25 2) Eliminering av förbindelsekonto 28 972 714,25 3) Eliminering av anslutningsavgifter 146 267,38
180 BILAGEUPPGIFTER
NOTER FÖR UPPGÖRANDET AV BOKSLUTET 1. VÄRDERINGS- OCH PERIODISERINGSPRINCIPER SAMT METODER Värdering av bestående aktiva Bestående aktiva har antecknats i balansräkningen i anskaffningsutgiften med finansieringsandelar och planenliga avskrivningar avdragna. De planenliga avskrivningarna har räknats enligt den av stadsfullmäktige 6.11.2006 130 godkända avskrivningsplanen. Stadsfullmäktigve har godkänt en ändring av avskrivningsplanen 17.3. 31, vilken har beaktats i de planenliga avskrivningarna från 1.1.2013 vid beräkningen av avskrivningen på nya förnödenheter. Den ändrade avskrivningsplanen har tillämpats från början av räkenskapsperioden vid beräkningen av avskrivningarna på alla förnödenheter. Anskaffningar under 10 000 euro har bokförts som årskostnad. Uppskrivningar av markområden har gjorts i enlighet med stadsfullmäktiges beslut 6.11.2006 130. En uppskrivning har gjorts med en andel som motsvarar höjningen av grundkapitalet i samkommunen Eskoon sosiaalipalvelujen kuntayhtymä. Österbottens museums och Tikanojas konsthems konsttillgångar har förtecknats i respektive inrättningar, och de har inget bokföringsvärde i balansräkningen. Värdering av placeringar Aktier och andelar inom bestående aktiva har antecknats i balansräkningen enligt anskaffningsutgiften eller ett lägre värde än den. Poster av placeringskaraktär inom bestående aktiva har antecknats i balansräkningen enligt det anskaffningsutgifter eller ett lägre sannolikt överlåtelsepris. Värdering av omsättningstillgångar Omsättningstillgångarna har antecknats i balansräkningen antingen enligt medelprisprincipen, en lägre sannolik anskaffningsutgift eller till ett belopp som motsvarar det sannolika överlåtelsepriset. Värdering av fordringar och finansiella värdepapper Fordringarna har antecknats i balansräkningen till ett nominellt värde eller till ett lägre sannolikt värde. De finansiella värdepappren har antecknats i balansräkningen enligt anskaffningsutgiften värdet eller till ett lägre sannolikt värde. Finansiella värdepapper som erhållits vederlagsfritt förtecknas separat. Behandling av derivatavtal I derivatavtal ingår ränte- och valutaswapavtal. Alla ränte- och valutaswapavtal har ingåtts i skyddssyfte. Tidigare räkenskapsperioders jämförbarhet 181 I ingående balansen för räkenskapsperioden har statens vägprojekt flyttats till gruppen immateriella förnödenheter under posten för andra utgifter med lång verkningstid. Under räkenskapsperioden 2013 har statens vägprojekt framlagts i gruppen materiella förnödenheter under posten fasta konstruktioner och anläggningar. Balansvärdet för de överförda statliga vägprojekten var i början av räkenskapsperioden 642 003,28 euro. Balansräkningens jämförelsetal har inte ändrats gällande statens vägprojekt. Behandling av fel i bokslutet gällande tidigare räkenskapsperioder I räkenskapsperiodens bokslut har avskrivningar på byggnader korrigerats, vilka under räkenskapsperioden 2013 behandlats till för litet belopp. Korrigeringen gäller affärsverket Vasa Hussektors byggnader, vars restvärdesavskrivning enligt avskrivningsplanen är 5 %. I bokslutet för räkenskapsperioden har i byggnadernas balansvärden gjorts en minskning på 1 185 571,48 euro och motsvarande korrigering har antecknats i tidigare räkenskapsperioders överskott. Jämförelsetalen för balansräkningen, resultaträkningen och finansieringsanalysen har ändrats på motsvarande sätt.
182 RESULTATRÄKNINGENS BILAGEUPPGIFTER 2. VERKSAMHETSINTÄKTER UPPGIFTSVIS 2013 Social- och hälsovårdsväsendet 37 502 503,95 37 786 309,03 Småbarnsfostran och grundläggande utbildning 10 136 841,38 9 695 086,98 Yrkesläroanstalter 7 625 062,59 7 274 100,17 Övrig kultur- och bildningsverksamhet 4 922 110,40 4 767 057,56 Räddningsväsendet 13 383 367,50 14 108 820,85 Tekniska sektorn 15 986 261,82 20 554 897,03 Stödservice 4 697 256,84 4 659 420,36 Affärsverksamhet 19 756 880,21 19 151 850,46 Övriga 5 923 960,31 8 526 834,27 Sammanlagt 119 934 245,00 126 524 376,71 3. SPESIFIKATION AV SKATTEINKOMSTER 2013 Kommunens inkomstskatt 225 524 178,59 220 512 488,25 Andel av samfundsskatteintäkter 31 767 868,61 38 149 497,35 Fastighetsskatt 16 777 765,63 14 191 585,68 Sammanlagt 274 069 812,83 272 853 571,28 4. SPECIFIKATION AV STATSANDELAR 2013 Statsandel för kommunal basservice (utan utjämningar) 95 872 322,00 98 178 329,65 Utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster -18 018 698,00-17 786 493,00 Utjämning till följd av systemändringen 274 344,00 274 283,00 Övriga statsandelar för undervisnings- och kulturverksamhet 22 243 867,00 21 895 760,00 Sammanlagt 100 371 835,00 102 561 879,65 5. SPECIFIKATION AV EXTRAORDINÄRA INTÄKTER 2013 Extraordinära intäkter Bolagisering av hamnverksamheten 200 000,00 0,00 6. REDOGÖRELSE FÖR GRUNDERNA FÖR AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN Avskrivningarna för de tillgångar som avskrivningarna gäller har fastställts på basis av en på förhand upprättad avskrivningsplan. Avskrivningarna enligt planen beräknas på anskaffningsutgiften för materiella och immateriella tillgångar enligt den uppskattade ekonomiska brukstiden. Uppskattade avskrivningstider och mot dem svarande årliga avskrivningsprocenter samt avskrivningsmetod Immateriella rättigheter 4-5 år Jämnstora avskrivningar Övriga utgifter med lång verkningstid 5-20 år Jämnstora avskrivningar Byggnader 15-60 år Uutgiftsrestavskrivninga 5-20 % Byggnader / Vasa Hamn 20-30 år Jämnstora avskrivningar Fasta konstruktioner och anordningar 15-30 år Uutgiftsrestavskrivninga 10-20 % Avskrivning underkastad lösegendom 4-20 år Jämnstora avskrivningar Små anskaffningar av bestående aktiva, vilkas anskaffningsutgift är mindre än 10.000 euro har kommunen bokförats som årskostnader. 7. ÖVERENSSTÄMMELSE MELLAN GENOMSNITTLIGA 2013 AVSKRIVNINGAR OCH INVESTERINGAR v. 2013-2017 v. 2012-2016 Genomsnittliga avskrivningar 27 146 461,76 25 889 979,86 Genomsnittliga egna anskaffningsutgifter 40 443 010,07 45 177 022,01 Avvikelse -13 296 548,31-19 287 042,15 Avvikelse % -32,88-42,69 Investeringsnivån under planeperioden är hög. Den genomsnittliga självfinansieringskostnaden sjunker ändå 4 734 011,94 euro (10,5 %) jämfört med bokslutet 2013. Avskrivningsplanen har ändrats under räkenskapsperioden 2013 för att förbättra motsvarigheten i avskrivningar och investeringar. Som mål för balanseringen av stadens ekonomi är att höja årsbidraget till 30 miljoner euro och att begränsa investeringsnivån till 40 miljoner euro så att stadens finansieringsunderskott minskar och behovet att lyfta lån minskar till en hållbar nivå i relation till en växande stads behov.
183 8. FÖRÄNDRINGAR I AVSÄTTNINGAR 2013 Avsättning för pensionsansvar 1.1. 1 519 100,00 1 836 734,48 Ökningar under räkenskapsperioden 0,00 0,00 Minskningar under räkenskapsperioden -219 532,73-317 634,48 Avsättning för pensionsansvar 31.12. 1 299 567,27 1 519 100,00 Avsättning för landskapsvårdande arbeten på 2 019 741,51 2 190 228,05 avstjälpningsplatsen i Sunnanvik 1.1. Ökningar under räkenskapsperioden 0,00 0,00 Minskningar under räkenskapsperioden -148 951,54-170 486,54 Avsättning för landskapsvårdande arbeten på 1 870 789,97 2 019 741,51 avstjälpningsplatsen i Sunnanvik 31.12. Områdens rengörningsskyldigheter 1.1 1 100 294,59 1 100 294,59 Ökningar under räkenskapsperioden 0,00 0,00 Minskningar under räkenskapsperioden 0,00 0,00 Områdens rengörninsskyldigheter 31.12 1 100 294,59 1 100 294,59 9. FÖRSÄLJNINGSVINSTER OCH FÖRSÄLJNINGSFÖRLUST 2013 AV TILLGÅNGAR BLAND BESTÅENDE AKTIVA Övriga verksamhetsintäkter Aktier och andelar 119 966,03 3 448 983,55 Markområden 1 209 319,21 3 369 151,93 Lösa anläggningstillgångar 156 753,74 63 338,08 Sammanlagt 1 486 038,98 6 881 473,56 Övriga verksamhetskostnader Markområden 36 856,97 0,00 Byggnader 105 954,62 0,00 Lösa anläggningstillgångar 25 751,81 0,00 168 563,40 0,00 10. SPECIFIKATION AV DIVIDENDINTÄKTER OCH 2013 RÄNTA PÅ GRUNDKAPITAL Dividendintäkter från andra samfund 11 208 824,10 11 204 220,00 Ränta på grundkapital från samkommuner 363 955,81 602 384,46 Sammanlagt 11 572 779,91 11 806 604,46
184 BALANSRÄKNINGENS BILAGEUPPGIFTER 11. UPPSKRIVNINGAR I uppskrivningarna följs de av stadsfullmäktige (fge 6.11.2006 130) godkända principerna. Värderingen av markområden baserar sig på ett uppskattat områdesspecifikt sannolikt överlåtelsepris. 2013 Markområden Uppskrivningar 1.1. 121 644 469,74 120 119 772,74 Minskning av uppskrivningar / försäljningar -169 832,00-355 519,00 Förändring i uppskrivningar 1 063 282,00 1 880 216,00 Uppskrivningar 31.12. 122 537 919,74 121 644 469,74 Aktier och andelar Uppskrivningar 1.1. 613 999,63 613 999,63 Uppskrivningar 31.12. 613 999,63 613 999,63 Uppskrivningar totalt 123 151 919,37 122 258 469,37 12. ÄNDRINGAR I VÄRDET PÅ SAMKOMMUNANDELAR Kommunens andel Balansvärde Öknigar under Balansvärde i samkommunen Differens 1.1. räkensk.per. 31.12. grunkapital Vasa sjukvårdsdistrikts sam- 29 327 035,43 1 568 598,96 30 895 634,39 30 268 051,51 627 582,88 kommun Eskoon sosiaalipalvelujen ky 316 437,84 316 437,84 930 437,47 0,00 - Uppskrivning 613 999,63 613 999,63 Österbottens Förbund 55 095,53 55 095,53 75 707,17-20 611,64 Svenka Österbottens förbund 2 491 784,70 107 769,00 2 599 553,70 2 525 250,00 74 303,70 för utbildning och kultur Samkommunen Vasaregionens 5 305 528,00-1 059 609,27 4 245 918,73 4 245 918,72 0,01 arenor Kårkulla samkommun 521 265,13 521 265,13 521 265,13 0,00 13. TILL RÖRLIGA AKTIVA HÖRANDE FORDRINGAR PÅ SAMFUND INOM SAMMA KONCERN 2013 Långfristiga fordringar Fordringar på dottersamfund Övriga fordringar 19 881,97 28 628,59 Kortfristiga fordringar Fordringar på dottersamfund Kundfordringar 969 380,41 1 327 955,11 Lånefordringar 500 000,00 5 333 700,00 Övriga fordringar 68 436,45 45 174,36 Resultatregleringar 16 947,38 79 108,73 Fordringar på samkommuner, där kommunen är medlem Kundfordringar 916 455,64 607 418,68 Lånefordringar 0,00 300 000,00 Övriga fordringar 26 184,99 32 306,45 Resultatregleringar 441 257,88 173 674,77 Fordringar på intressesamfund samt andra ägarintressesamfund Kundfordringar 180 053,75 224 216,65 Lånefordringar 4 000 000,00 1 000 000,00 Övriga fordringar 335 796,39 0,00 Resultatregleringar 83 850,61 59 667,04
185 14. RESULTATREGLERINGAR, FORDRINGAR 2013 Långfristiga Markanvändningsavtal 1 977 087,00 2 930 225,28 1 977 087,00 2 930 225,28 Kortfristiga Periodisering av räntor 5 833,16 54 220,28 Förskottsbetalningar 585 123,09 816 823,42 Övriga resultatregleringar, fordringar 1 643 829,26 1 063 545,13 2 234 785,51 1 934 588,83 15. FINANSIELLA VÄRDEPAPPER ERHÅLLNA UTAN VEDERLAG 2013 Marknadsvärde Marknadsvärde 31.12. 31.12. Aktia-aktier 12 845 st. 125 495,65 104 044,50
186 16. ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR OCH ÖVRIGA PLACERINGAR MED LÅNG VERKNINGSTID Anläggningstillgångar Immateriella tillgångar Materiella tillgångar Immateriella Övriga utgifter Sammanlagt Markområden Byggnader Fasta konstruktio Maskiner och FörskottsbetalningarSammanlagt rättigheter med lång verk- och anordningar inventarier och pågående ningstid nyanläggningar Icke-avskriven anskaffningsutgift 1.1. 11 697 701,76 1 500 573,25 13 198 275,01 38 198 932,93 188 109 789,48 89 328 299,67 16 914 109,37 3 536 892,32 336 088 023,77 Ökningar under räkenskapsperioden 2 527 730,94 32 376,27 2 560 107,21 4 691 606,25 7 317 198,19 12 078 184,79 4 237 394,94 2 996 668,72 31 321 052,89 Finans.andelar under räkenskapsperiod -21 623,59 0,00-21 623,59 0,00 0,00 0,00-234 139,00-465 000,00-699 139,00 Minskningar under räkenskapsperioden 0,00 0,00 0,00-271 241,22-357 994,16 0,00-158 128,01-4 922,03-792 285,42 Överföringar mellan posterna 2 470 337,46-1 085 885,76 1 384 451,70 0,00 2 200 452,14 107 517,73 312 387,42-2 945 199,72-324 842,43 Avskrivning under räkenskapsperioden -1 999 083,19 0,00-1 999 083,19 0,00-10 849 859,31-13 868 541,38-3 901 371,75 0,00-28 619 772,44 Icke-avskriven anskaffningsutgift 31.12. 14 675 063,38 447 063,76 15 122 127,14 42 619 297,96 186 419 586,34 87 645 460,81 17 170 252,97 3 118 439,29 336 973 037,37 Uppskrivningar 122 537 919,74 122 537 919,74 Bokföringsvärde 31.12. 14 675 063,38 447 063,76 15 122 127,14 165 157 217,70 186 419 586,34 87 645 460,81 17 170 252,97 3 118 439,29 459 510 957,11 Placeringar bland bestående aktiva Masskuldeabrevslånefordringar, Aktier och andelar övriga lånefordringar och andra fordringar Aktier/dotter- Aktier/intresse- Samkommun- Övriga aktier Sammanlagt Fordringar på Fordringar på Sammanlagt samfund och övriga ägar- andelar och andelar dottersamfund övriga samfund intressesamfund Anskaffningsutgift 1.1. 23 292 956,71 3 991 773,62 38 017 146,63 6 043 448,92 71 345 325,88 16 550 765,04 3 509 797,35 20 060 562,39 Ökningar 9 401 132,00 1 748 919,63 1 676 367,96 0,00 12 826 419,59 17 506,00 0,00 17 506,00 Överföringar mellan posterna 0,00 0,00-1 059 609,27 0,00-1 059 609,27 0,00 0,00 0,00 Minskningar 0,00-33,97 0,00 0,00-33,97-152 953,62-56 413,16-209 366,78 Anskaffningsutgift 31.12. 32 694 088,71 5 740 659,28 38 633 905,32 6 043 448,92 83 112 102,23 16 415 317,42 3 453 384,19 19 868 701,61 Uppskrivningar 613 999,63 613 999,63 Bokföringsvärde31.12. 32 694 088,71 5 740 659,28 39 247 904,95 6 043 448,92 83 726 101,86 16 415 317,42 3 453 384,19 19 868 701,61
187 17. EGET KAPITAL 2013 Grundkapital 1.1. 191 910 065,82 191 910 065,82 Förändringar under räkenskapsperioden 0,00 0,00 Grundkapital 31.12. 191 910 065,82 191 910 065,82 Uppskrivningsfond 1.1. 122 258 469,37 120 733 772,37 Ökningar av uppskrivningar under räkenskapsperioden 1 063 282,00 1 880 216,00 Minskningar av uppskrivningar under räkenskapsperioden -169 832,00-355 519,00 Uppskrivningar 31.12. 123 151 919,37 120 733 772,37 Övriga egna fonder Skadefonden 1.1. 7 491 480,05 7 491 480,05 Överföringar från fonden under räkenskapsperioden 0,00 0,00 Överföringar till fonden under räkenskapsperioden 0,00 0,00 Skadefonden 31.12. 7 491 480,05 7 491 480,05 Läroavtalsväsendets fond.1.1 3 460 096,43 3 478 276,11 Överföringar till fonden under räkenskapsperioden -200 566,40-18 179,68 Överföringar till fonden under räkenskapsperioden 0,00 0,00 Läroavtalsväsendets fond 31.12. 3 259 530,03 3 460 096,43 Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder 1.1. 28 858 226,25 30 742 198,33 Ökning/minskning under räkenskapsperioden -5 706 738,38-1 883 972,08 Rättelse av fel från föregående räkenskapsperiod -1 185 571,46 0,00 Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder 31.12. 21 965 916,41 28 858 226,25 Räkenskapsperiodens över-/underskott 1.1-5 706 738,38-1 883 972,08 Överföring till över-/underskott från tidigare räkenskapsperioden 5 706 738,38 1 883 972,08 Räkenskapsperiodens över-/underskott -25 681 002,23-5 706 738,38 Räkenskapsperiodens över-/underskott 31.12-25 681 002,23-5 706 738,38 Eget kapital totalt 322 097 909,45 348 271 599,54 18. AVSÄTTNINGAR 2013 Avsättning för pensionsansvar 1 299 567,27 1 519 100,00 Avsättning för landskapsvårdande arbeten på avstjälpningsplatsen 1 870 789,97 2 019 741,51 Reserverig för skyldigheter att rengöra områden 1 100 294,59 1 100 294,59 4 270 651,83 4 639 136,10 19. SKULDER TILL SAMFUND INOM SAMMA KONCERN 2013 Långfristigt främmande kapital Skulder till dottersamfund Övriga skulder 35 093,87 35 093,87 Skulder till samkommuner, där kommunen är medlem Övriga skulder 728 698,42 949 863,73 Skulder till intresse- och andra ägarintresssamfund Övriga skulder 56 199,00 56 199,00 Kortfristigt främmande kapital Skulder till dottersamfund Lån 1 181 000,00 795 600,00 Skulder till leverantörer 1 219 256,45 1 170 093,45 Resultatregleringar, skulder 50 487,12 6 540,43 Skulder till samkommuner Lån 200 000,00 600 000,00 Skulder till leverantörer 8 153 748,53 9 728 064,24 Övriga skulder 747 825,90 0,00 Resultatregleringar, skulder 182 205,44 729 646,53 Erhållna förskott 272 437,51 0,00
188 Skulder till intresse- och andra ägarintresssamfund Skulder till leverantörer 3 072,32 6 632,76 20. LÅNGFRISTIGT FRÄMMANDE KAPITAL, SOM FÖRFALLER SENARE ÄN EFTER 5 ÅR TILL BETALNING 2013 Lån från finansinstitut och försäkringsinrättningar 77 800 000,00 37 515 000,00 Lån från offentligrättsliga samfund 250 000,00 500 000,00 Sammanlagt 78 050 000,00 38 015 000,00 21. CHECKLIMIT 2013 Checklimiten för checkräkning med kredit 31.12. 3 522 818,90 3 522 818,90 22. ANSLUTNINGSAVGIFTER OCH ÖVRIGA SKULDER 2013 Anslutningsavifter 2 853 516,80 2 851 086,80 Övriga skulder 727 143,67 949 863,73 Sammanlagt 3 580 660,47 3 800 950,53 23. RESULTATREGLERINGAR, SKULDER 2013 Periodisering av semesterlöner 32 737 976,19 33 024 770,53 Lönebikostnader 565 746,40 899 093,25 Periodisering av räntor 296 938,24 322 986,34 Resultatregleringar / inköpsfakturor 792 916,83 243 146,19 Inkomstförskott och andra kortfristiga resultatregleringsskulder 4 138 498,31 4 851 526,22 38 532 075,97 39 341 522,53 24. FÖRVALTADE MEDEL 2013 Social- och hälsovårdsväsendet Kundernas kontanta medel 8 334,50 5 337,80
189 BILAGEUPPGIFTER ANGÅENDE SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER 26. LEASINGANSVAR 2013 Förfaller under följande räkenskapsperiod 554 822,48 490 048,50 Förfaller senare 676 488,61 849 812,46 Sammanlagt 1 231 311,09 1 339 860,96 27. ANSVARSFÖRBINDELSER 2013 Beviljade för dottersamfund Borgensförbindelser Ursprungligt kapital 92 422 512,89 82 081 877,12 Resterande kapital 74 397 933,78 68 403 378,82 Fyllnadsborgensförbindelser Ursprungligt kapital 4 804 769,13 4 804 769,13 Resterande kapital 3 590 044,39 3 713 636,57 Beviljade för intressesamfund och ägarinteressesamfund Borgensförbindelser Ursprungligt kapital 21 301 000,00 21 226 000,00 Resterande kapital 17 564 993,20 17 944 561,40 Beviljade för övriga Borgensförbindelser Ursprungligt kapital 42 326 735,13 42 222 209,11 Resterande kapital 31 709 188,15 35 609 481,15 Övriga ansvar Kommunernas garanticentral Andel av garantiansvaret 31.12 302 644 367,97 286 176 740,82 Andel som täcker eventuellt ansvar ur -209 239,73-191 925,80 garanticentralens fond 31.12 Avtalsansvar Hyresgaranti, social- och hälsovårdsväsendet 142 062,34 166 890,94 Hyresgaranti, Jupiter-stiftelsen 130 817,52 130 817,52 ansvaret i kraft t.o.m. 31.5.2021. Borgen för hyresrisk, Oy Vaasa Parks Ab 200 000,00 200 000,00 Skyldighet att bygga parkeringsplatser, Strandkvarnen 841 000,00 841 000,00 I anslutning till detaljplanläggningen av teaterkvarteret har ett ramavtal ingåtts, där de obligatoriska bilplatserna enligt planen anvisats i den av staden ägda parkeringsanläggningen. Limit för kassalån beviljade åt dotterbolagen 31.12 4 820 000,00 9 020 000,00 Förpliktelser som markanvändningsavtal förosakar staden 2 479 034,84 2 479 034,84 Resultatbonusens summa enligt avtalen 640 674,21 640 674,21 Med Stormossen Ab ingångna samarbetsavtal och leveransavtal för biogas för tio år.
190 Derivatavtal Ränteswapavtal I Återstående kapital för lånet 31.12 10 000 000,00 10 000 000,00 Avtalets utgångsdatum 23.7.2017 Rörlig ränta: 3 mån. euribor (banken utför) Fast ränta: 1,48 % (staden utför) Verkligt värde (enligt bankens meddelande) 386 450,00 Ränteswapavtal II Återstående bullet-kapital för lånet 31.12 15 000 000,00 15 000 000,00 Avtalets utgångsdatum 16.10.2017 Rörlig ränta: 6 mån. euribor (banken utför) Fast ränta: 2,4 % (staden utför) Verkligt värde (enligt bankens meddelande) -1 000 308,75-907 323,14 Ränteswapavtal III Återstående bullet-kapital för lånet 31.12 9 000 000,00 10 500 000,00 Avtalets utgångsdatum 11.11.2020 Rörlig ränta: 1 mån. euribor +0,49 % (banken utför) Fast ränta: 2,64 % (staden utför) Verkligt värde (enligt bankens meddelande) Ränteswapavtal IV Återstående bullet-kapital för lånet 31.12 12 000 000,00 13 500 000,00 Avtalets utgångsdatum 25.9.2022 Rörlig ränta: 3 mån. euribor (banken utför) Fast ränta: 1,223 % (staden utför) Verkligt värde (enligt bankens meddelande) -460 560,07 25 247,04 Ränteswapavtal V 20 000 000,00 20 000 000,00 Återstående kapital för lånet 31.12 Avtalets utgångsdatum 15.3.2023 Rörlig ränta: 3 mån. euribor (banken utför) Fast ränta: 1,595 % (staden utför) Verkligt värde (enligt bankens meddelande) -1 809 511,00 Ränteswapavtal VI Återstående kapital för lånet 31.12 12 500 000,00 Avtalets utgångsdatum 2.1.2027 Rörlig ränta: 3 mån. euribor (banken utför) Fast ränta: 1,164 % (staden utför) Verkligt värde (enligt bankens meddelande) -198 263,00 Ränteswapavtal VII Återstående kapital för lånet 31.12 12 500 000,00 Avtalets utgångsdatum 2.1.2028 Rörlig ränta: 3 mån. euribor (banken utför) Fast ränta: 1,332 % (staden utför) Verkligt värde (enligt bankens meddelande) -207 244,00 Ränte- och valutaswapavtal I Återstående kapital för lånet 31.12 7 000 000,00 8 000 000,00 Avtalets utgångsdatum 10.10.2021 Fast ränta: 1 mån. stibor + 0,58 % (banken utför) Fast ränta: 6 mån. euribor + 0,28 % (staden utför) Kapital för valutaswapen: SEK (banken utför) 64 680 000,00 70 872 800,00 Kapital för valutaswapen: EUR (staden utför) 7 000 000,00 8 000 000,00 Verkligt värde (enligt bankens meddelande) -188 474,00 0,00 Återbetalningsansvar gällande statsandel för anläggnings- 5 769 526,00 5 943 297,77 projekt år 2013-2023 Returneringsansvar gällande mervärdesskatter 5 315,32 6 644,15
191 BILAGEUPPGIFTER ANGÅENDE PERSONALEN 27. PERSONALKOSTNADER 2013 Personalkostnader Löner och arvoden 198 954 340,62 200 500 339,88 Lönebikostnader Pensionskostnader 45 637 164,24 45 651 413,38 Övriga lönebikostnader 10 642 506,09 10 960 385,75 Sammanlagt enligt resultaträkningen 255 234 010,95 257 112 139,01 Personalkostnader som har aktiverats i anläggningstillgångarna 1 359 604,03 1 748 942,06 Avsättningar har inkomstförts i personalkostnaderna 288 647,76 404 095,44 Personalkostnader sammanlagt 256 882 262,74 259 265 176,51 28. PERSONALMÄNGD ENLIGT UPPGIFTSOMRÅDE 2013 Social- och hälsovårdsväsendet 2 186 2 207 Socialtjänster / medhjälpare 4 4 Småbarnsfostran och grundläggande utbildning* 1 704 1 706 Yrkesläroanstalter 502 521 Övrig kultur- och bildningsverksamhet* 508 476 Räddningsväsendet* 189 186 Tekniska sektorn 223 230 Stödservice 489 503 Affärsverksamhet 140 136 Övriga 239 243 Sammanlagt 6 184 6 212 * brandmän i bisyssla i deltidsarbete 510 509 * Daghemmet Pax hela verksamhet överfördes till staden, tot. 7 personer. * Kyrönmaan Opistos hela verksamhet överfördes till staden, visstidsanställda tot. 49 + 3 ordinarie. 29. REVISORNS ARVODEN 2013 BDO Audiator Oy Revisionsarvoden 38 226,65 34 076,69 Revisorns utlåtanden 7 384,50 3 223,50 Arvoden sammanlagt 45 611,15 37 300,19
192 KONCERNBOKSLUTETS NOTER 31.12. 1. PRINCIPER FÖR UPPGÖRANDET Koncernbokslutets omfattning I koncernbokslutet har alla samkommuner och dottersamfund sammanställts. Som nytt dottersamfund har Vasa Turism Ab anslutits till koncernen. Principer för uppgörandet av koncernbokslutet Koncernsamfundens och de av kommunen ägda samkommunernas ömsesidiga intäkter, kostnader samt fordringar, skulder och fastighetsskatter har avdragits. De väsentliga interna bidrag som ingår i bestående aktiva har avdragits. Gällande intressesamfunden har sammanställts ett belopp som motsvarar kommunens ägarandel av intressesamfundens vinst eller förlust samt ändring i det egna kapitalet. Finansieringsanalysen har uppgjorts utgående från en sammanställning av samfundens finansieringsanalyser, varvid affärstransaktioner mellan bolagen har eliminerats. I samkommunerna ökade ägarandelen i Vasaregionens Arenor och minskade ägarandelen i Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur. Eliminering av ömsesidigt ägande Elimineringen av kommunens, samkommunernas och dottersamfundens ömsesidiga ägande har gjorts enligt parivärdesmetoden. Minoritetsandelar Minoritetsandelarna har avskilts från koncernens över- och underskott i koncernresultaträkningen samt från koncernens eget kapital i koncernbalansräkningen. Korrigering av planenliga avskrivningar Största delen av bolagen började år 2004 göra planenliga avskrivningar i bokföringen. För dessa bolag används som avskrivningskorrigering för de föregående åren den i bokslutet för år 2003 bokförda avskrivningen, som avskrivs under de kommande åren med samma procent som bolaget använder vid planenliga avskrivningar. Avskrivningarna av immateriella och materiella tillgångar för de dottersamfund som inte gör planenliga avskrivningar har korrigerats så att de överensstämmer med planen och restvärdenas skillnad har bokförts i koncernresultaträkningen som korrigering i dottersamfundens avskrivningar och skillnaden som influtit för tidigare räkenskapsperioder i koncernbalansräkningen som korrigering i de föregående räkenskapsperiodernas över- eller underskott. Intressesamfund Intressesamfunden har sammanställts i koncernbokslutet med kapitalandelsmetoden. Kiinteistö Oy Vaasan Ylioppilastalos avskrivningar har korrigerats så att de är planenliga. Reserver I koncernbalansen har reserverna inte indelats i fritt eget kapital och kalkylerad skatteskuld. Värderings- och periodiseringsmetoder Vid uppgörandet av koncernbokslutet har samma värderings- och periodiseringsprinciper iakttagits som i Vasa stads bokslut. Tidigare räkenskapsperioders jämförbarhet Det föregående årets jämförelsebalansräkning har korrigerats så att den motsvarar balansräkningen år 2013.
193 3. Dottersamfund, samkommunandelar samt intressesamfund Namn Hemort Kommunens ägarandel Koncerns ägarandel Kommunkoncernsandel () av eget kapital av främm. kapital av räkensk. vinst/ förlust Dottersamfund Fast. Ab Klemetsösvängen Vasa 61,90 % 61,90 % 501 1 599 0 Fastighets Ab Myllynranta Vasa 100,00 % 100,00 % 0 67 0 Fast. Ab Cargo Apron Vasa 80,80 % 80,80 % 728 0 0 Brändö Företagscentrum Ab Vasa 100,00 % 100,00 % 3 918 3 727 0 Fast. Ab Pikipruukki -koncern Vasa 100,00 % 100,00 % 5 879 147 523 0 Bostads Ab Pitkälahdenkatu 31-35 Vasa 100,00 % 534 3 604 0 Bostads Ab Vaasan Asemakatu 43 Vasa 100,00 % 338 1 566 25 Fastighets Ab Sekahaku Vasa 53,00 % 53,00 % 51 3 930 0 Fastighets Ab Teerinimenkatu 8 Vasa 100,00 % 100,00 % 1 493 5 0 Vähänkyrön vuokratalot Oy Vasa 100,00 % 100,00 % 477 4 281 0 Vasa Bostadsrätt -koncern Vasa 100,00 % 100,00 % 2 379 16 273 0 Bostads Ab Kråklundinkatu Vasa 100,00 % 100,00 % 84 904 0 Fastighets Ab Mäntyhovi Vasa 70,00 % 70,00 % 8 595 0 Vaasan Ekolämpö Oy Ab Vasa 65,00 % 82,49 % 330 3-24 Vasa Elektriska -koncern Vasa 99,93 % 99,94 % 158 066 169 144 23 124 Vaasanseudu Kehitys Oy Vasa 58,10 % 58,10 % 289 440 45 Vasa yrkeshögskola Ab Vasa 74,00 % 74,00 % 3 389 2 355 148 Brändö Kampus Ab Vasa 100,00 % 100,00 % 3 182 18 884-164 Kova Login Ab Vasa 60,00 % 60,00 % 2 119-3 -11 Vasa Parkering Ab Vasa 100,00 % 100,00 % 2 0 0 Stormossen Ab Korsholm 54,35 % 54,35 % 982 5 085 45 Teaterparkering Ab Vasa 100,00 % 100,00 % 9 104 197-35 Vasaregionens Turism Ab Vasa 54,07 % 54,07 % 22 97 16 Samkommuner Eskoon sosiaalipalvelujen Seinäjoki kuntayhtymä 15,58 % 15,58 % 1 381 1 492 47 Vasaregionens Arenor samkommun Korsholm 70,77 % 70,77 % 4 509 967 35 Kårkulla samkommun Pargas 5,92 % 5,92 % 573 1 055-44 Österbottens Förbund Vasa 40,85 % 40,85 % 231 221 72 Vasa sjukvårdsdistrikts samkommu Vasa 54,07 % 54,07 % 38 500 32 459 3 800 Svenska österbottens Förbund för utbildning och kultur Vasa 21,81 % 21,81 % 6 700 3 428 237 Ägarintressesamfund NLC Ferry Ab Vasa 50,00 % 50,00 % 707 4 827-644 Expo Österbotten Ab Vasa 30,20 % 30,20 % 196 71 16 Fab Formansgatan 14 Vasa 38,00 % 38,00 % 83 1-1 As.oy Koppelonkatu 2 Vasa 31,11 % 31,11 % 316 1 0 Oy Merinova Ab (koncern) Vasa 22,47 % 39,64 % 603 160 4 Oy Vaasa Parks Ab (koncern) Vasa 33,30 % 40,78 % 3 970 12 511 295 Fast.Ab Brändö Laboratorier Vasa 43,01 % 43,01 % 4 448 21 11 Bost.ab Styrmansgatan 26 Vasa 22,18 % 22,18 % 10 0 0 Bostads Ab Vasa Stationsgatan 44 Vasa 24,16 % 24,16 % 16 11 0 Forskningscentrum Conradi Oy Vasa 50,00 % 50,00 % 7 0 0 Fast. Ab Vaasan Ylioppilastalo Vasa 50,00 % 2 427 49-76 Fast. Ab Ritz Vasa 19,50 % 25,07 % 822 60 21 Kyrönmaan jätevesi Ab Vasa 50,00 % 50,00 % 918 867-95
194 KONCERNBOKSLUTETS BILAGEUPPGIFTER 3. UPPSKRIVNINGAR 2013 Mark- och vattenområden Värde 1.1. 123 731 067,06 122 400 862,48 Uppskrivningar 1 063 282,00 1 687 501,02 Återförda -169 832,00-355 519,00 Värde 31.12. 124 624 517,06 123 732 844,50 Byggnader Värde 1.1. 1 439 277,22 2 579 197,15 Återförda 0,00-1 126 019,22 Värde 31.12. 1 439 277,22 1 453 177,93 Aktier och andelar Värde 1.1. 1 348 056,54 1 975 076,88 Uppskrivningar 0,00 0,00 Återförda 0,00 0,00 Värde 31.12. 1 348 056,54 1 975 076,88 Uppskrivningar totalt 127 411 850,82 127 161 099,31 4. SPECIFIKATION AV MARK- OCH VATTENOMRÅDEN 2013 Mark- och vattenområden Fastigheternas anslutningsavgifter 1 038 452,62 3 026 814,34 Övriga mark- och vattenområden 56 112 460,95 50 248 870,73 Mark- och vattenområden totalt 57 150 913,57 53 275 685,07 5.VÄSENTLIGA POSTER SON INGÅR I RESULTATREGLERINGS- FORDRINGAR 2013 Långfristiga resultatregleringar Markanvändningsavtal 1 977 087,00 2 930 225,28 Långfristiga resultatregleringar totalt 1 977 087,00 2 930 225,28 Kortfristiga resultatregleringar Periodisering av försäkringsavgift 10 912,91 0,00 Hyresfordringar 28 284,25 0,00 Försäljningsinkomster 2 420 920,00 2 625 993,00 Löneresultatregleringar 40 018,48 99 423,63 Räntefordringar 30 366,02 82 159,78 Skattefordringar 5 812,46 1 297 104,49 Understödsansökningar och periodiseringar 1 847 767,68 1 675 581,09 Resultatregleringar från EU 0,00 7 106,04 FPA.s företagshälsovård 30 792,33 38 129,72 Förskottsbetalningar 2 311 756,05 2 421 683,41 Övriga resultatsregleringsfordringar 3 576 981,58 2 449 900,73 Kortfristiga resultatregleringar totalt 10 303 611,76 10 697 081,89 6. VÄSENTLIGA POSTER SOM INGÅR I RESULTATREGLERINS- SKULDER 2013 Kortfristiga resultatregleringar Inkomstförskott 1 858 914,55 1 038 596,59 Obetalda utgifter Periodisering av löner och lönebikostnader 47 266 700,13 47 457 046,24 Ränteperiodisering 1 138 261,97 1 321 098,36 Skatter 521 323,95 313 790,00 Övriga obetalda utgifter 6 405 358,66 6 795 552,14 Kortfristiga resultatregleringar sammanlagt 55 331 644,71 55 887 486,75 Resultatreglefingar sammanlagt 57 190 559,26 56 926 083,34
195 7. AVSÄTTNINGAR 2013 Pensionsansvar 1 315 787,67 1 535 320,40 Patientskadeförsäkringsavgiftsansvar 3 315 851,49 3 046 112,18 Avsättning för landskapsvårdande arbeten på avstjälpningsplatsen 1 870 789,97 2 019 741,51 Skyldighet till iståndsättande av områden 1 100 294,59 1 100 294,59 Avstjälpningsplatsens eftervård Stormossen 2 579 822,77 2 866 846,17 Övriga avsättningar sammanlagt 10 182 546,49 10 568 314,85 8. ÄNDRINGAR I AVSÄTTNINGAR 2013 Pensionsansvar 1.1. 1 535 320,40 1 855 658,28 Ökningar under räkenskapsperioden 0,00 0,00 Minskningar under räkenskapsperioden 219 532,73 320 337,88 Pensionsansvar 31.12. 1 315 787,67 1 535 320,40 Patientskadeförsäkringsavgiftsansvar 1.1. 3 046 112,18 2 375 644,17 Ökningar under räkenskapsperioden 269 739,30 670 468,02 Minskningar under räkenskapsperioden 0,00 0,00 Patientskadeförsäkringsavgiftsansvar 31.12. 3 315 851,49 3 046 112,18 Skyldighet till iståndsättande av områden 1.1 1 100 294,59 1 100 294,59 Ökningar under räkenskapsperioden 0,00 0,00 Minskningar under räkenskapsperioden 0,00 0,00 Skyldighet till iståndsättande av områden 31.12. 1 100 294,59 1 100 294,59 Avsättning för landskapsförvårdande på avstjälpningsplatsen 2 190 228,05 2 190 228,05 Ökningar under räkenskapsperioden 0,00 0,00 Minskningar under räkenskapsperioden 148 951,54 170 486,54 Avsättning för landskapsförvårdande på avstjälpningspl. 31.12. 2 041 276,51 2 019 741,51 Avsättning för eftervård av vstjälpningsplatsen Stormossen 1.1. 2 866 846,17 2 592 752,75 Ökningar under räkenskapsperioden 87 284,00 405 788,67 Minskningar under räkenskapsperioden 374 307,40 131 695,25 Avsättning för eftervård av vstjälpningsplatsen Stormossen 31.12. 2 579 822,77 2 866 846,17 9. SPECIFIKATION AV ÖVRIGA SKULDER 2013 Övriga skulder Anslutningsavgifter 57 185 027,56 54 143 069,55 Övriga skulder 3 260 976,02 1 092 715,27 Övriga skulder totalt 60 446 003,58 55 235 784,82 10. FÖRSSÄLJNINGSVINSTER OCH -FÖRLUSTER AV TILL- 2013 GÅNGAR BLAND BESTÅENDE AKTIVA Övriga verksamhetsintäkter Försäljning av mark- och vattenområden 1 215 104,80 3 369 151,93 Försäljning av byggnader 2 924,28 0,00 Övriga försäljningsvinster 371 377,93 3 562 920,01 Försäljningsvinster totalt 1 589 407,01 6 932 071,94 Övriga verksamhetskostnader Förlust från försäljning av fastighet 143 288,30 0,00 Övriga försäljningsförluster 26 345,70 5 890,36 Försäljningsförluster totalt 169 634,00 5 890,36 11.VERKSAMHETSINTÄKTER UPPDELADE PÅ INKOMSTSLAG 2013 Social- och hälsovårdsväsendet 113 697 319,61 115 629 940,83 Småbarnfostran och grundläggande utbildning 10 136 841,38 9 683 546,98 Yrkesutbildning och gymnasiet 9 244 127,83 10 294 094,25 Övrig kultur- och bildningsverksamhet 6 573 283,67 6 240 662,94 Räddningsväsendet 13 383 367,50 11 573 362,43 Tekniska sektorn 12 737 963,80 16 141 666,03 Stödverksamhet 4 647 715,32 4 315 658,01 Affärsverksamhet 194 116 221,79 199 450 453,70 Övriga tjänster 9 696 580,69 9 563 139,20 Verksamhetsintäkter totalt 374 233 421,59 382 892 524,36
196 Specification av extraordinära intäkter och kostnader Extraordinära intäkter Övriga extraordiära intäkter 200 000,00 0,00 Extraordinära intäkter totalt 200 000,00 0,00 Extraordinära kostnader Statsandelar 0,00 1 173 221,41 Extraordinära kostnader totalt 0,00 1 173 221,41 NOTER ANGÅENDE SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER 12. SKULDER FÖR VILKA SOM SÄKERHET HAR GETTS INTECKNINGAR 2013 - I fastigheter Lån från kreditinstitut och försökringsanstalter 62 330 184,86 70 533 488,71 Inteckningar som ställts som säkerhet 92 688 729,61 93 025 017,54 Lån från offentliga samfund 92 044 340,83 95 823 982,15 Inteckningar som ställts som säkerhet 210 614 114,67 210 614 114,67 Lån från övriga kreditgivare 0,00 35 647,24 Inteckningar som ställts som säkerhet 408 600,00 408 600,00 - Företagsinteckningar Lån från kreditinstitut och försökringsanstalter 588 657,74 588 657,74 Inteckningar som ställts som säkerhet 840 939,63 840 939,63 Inteckningar som ställts som säkerhet sammanlagt 304 552 383,91 304 888 671,84 SÄKERHETER 13. SÄKERHETER FÖR EGEN DEL 2013 Inteckningar som ställts som säkerhet 40 260 659,08 48 526 872,08 Sammanlagt 40 260 659,08 48 526 872,08 Säkerheter som ställts för övriga Inteckningar som ställts som säkerhet 4 000 000,00 4 000 000,00 Sammanlagt 4 000 000,00 4 000 000,00 Säkerheter totalt 44 260 659,08 52 526 872,08 14. DE SAMMANLAGDA BELOPPET AV LEASINGANSVAR 2013 Förfaller under följande räkenskapsperiod 937 185,37 1 096 329,75 Förfaller senare 1 354 238,67 1 415 761,00 Sammanlagt 2 291 424,04 2 512 090,75 15. ANSVARSFÖRBINDELSER 2013 Borgensförbindelser till förmån för övriga Ursprungligt kapital 50 618 485,13 50 848 753,07 Återstående kapital 39 869 222,15 44 180 430,79 Kommunernas garantiecentral Andel av garantiansvaret 31.12. 302 644 367,97 286 176 740,82 Andel som täcker eventuellt ansvar ur garantiecentralens fond 31.12. -209 239,73-191 925,80 16. ÖVRIGA EKONOMISKA ANSVAR Förpliktelse som markanvändnings- och LPA-områdesavtal förorsakar staden 2 479 034,84 0,00 Hyresgaranti 272 879,86 297 708,46 Limit för kassalån beviljade åt dotterbolag 31.12. 4 820 000,00 9 020 000,00 Inlösningsplikt på basis av avtal 186 991,42 132 570,80 Återbetalningsansvar gällande statsandel för anläggningsprojekt 5 769 526,00 5 943 297,77 Strandkvarnen, skyldigheten att bygga parkeringsplatser 841 000,00 841 000,00 Avlägsnande förorenad mark från den s.k. avstjälpningsplatsen Ratbacken 0,00 150 000,00 Återbetalning av mervärdesskatt 3 838 994,32 6 644,15 Övriga ansvar 24 876 983,00 25 289 991,00 Avtalsansvar sammanlagt 43 085 409,44 41 831 212,18 Derivatavtal Vasa Elektriska 39 369 231,00 37 676 923,13 Derivatavtal Vasa stad 98 000 000,00 77 000 000,00 Derivatavtal Fast. Ab Pikipruukki 547 514,69 565 176,77 Derivatavtal Stationsgatan 43 1 546 875,00 1 588 125,00 Derivatavtal Stormossen 1 021 109,00 1 081 179,00
197 17. SPECIFIKATION AV DET EGNA KAPITALET 2013 Grundkapital 1.1. 191 910 065,82 191 910 065,82 Grundkapital 31.12. 191 910 065,82 191 910 065,82 Uppskrivningsfond 1.1. 125 359 807,41 125 343 205,57 Ökningar uder räkenskapsperioden 1 063 282,00 1 880 216,00 Minskningar under räkenskapsperioden 169 832,00 1 835 416,29 Uppskrivningsfond 31.12. 126 253 257,41 125 388 005,27 Övriga egna fonder totalt 31.12. Reservfonden 722 601,77 831 979,50 Fondens kapital 31.12. 722 601,77 831 979,50 Skadefonden 7 491 480,05 7 491 480,05 Överföringar till fonden 0,00 0,00 Överföringar från fonden 0,00 0,00 Fondens kapital 31.12. 7 491 480,05 7 491 480,05 Läroavtalsfonden 1.1. 3 460 096,43 3 478 276,11 Överföringar från fonden 200 566,40 18 179,68 Fondens kapital 31.12. 3 259 530,03 3 460 096,43 Övriga egna fonder 1 838 106,98 1 632 774,73 Överföringar till fonden 0,00 45 900,00 Överföringar från fonden 0,00 3 050,01 Fondens kapital 31.12. 1 838 106,98 1 675 624,72 Övriga egna fonder totalt 31.12. 13 311 718,83 13 459 180,70 Överskott från tidigare räkenskapsperioder 1.1. 60 636 352,86 62 438 386,36 Korrigeringar av tidigare räkenskapsperioder 1 456 317,38 403 488,85 Överskott från tidigare räkenskapsperioder 31.12. 62 092 670,24 62 841 875,21 Räkenskapsperiodens överskott/underskott -14 876 702,72-2 205 522,35 Eget kapital totalt 31.12. 378 691 009,58 391 393 604,65
198 FÖRTECKNING ÖVER ANVÄNDÄ BOKFÖRINGSBÖCKER Bokslut Dagbok Huvudbok Inköpsreskontra Försäljningsreskontra Bokföring av bestående aktiva Lönebokföring Betalningsrörelse Beviljade och upptagna lån Koncernbokföring Lagerbokföring Balansspecifikationer Kontantkassor 18 st. Kontantkassor 16 st. separat inbundna elektronisk arkivering mikrokort elektronisk arkivering elektronisk arkivering adb-utskrift elektronisk arkivering elektronisk arkivering adb-utskrift adb-utskrift adb-utskrift separata blanketter elektronisk arkivering kassaremsor/redovisningsblanketter
Affärsverket Österbottens räddningsverks direktion Liikelaitos Pohjanmaan pelastuslaitoksen johtokunta Bilaga / Liite: 2 / 18.3.2015 - Nr/Nro 1 Affärsverket Österbottens räddningsverk BOKSLUT medlemskommuner Kaskö stad Korsholms kommun Korsnäs kommun Kristinestads stad Laihela kommun Malax kommun Nykarleby stad Närpes stad Pedersöre kommun Storkyro kommun Vasa stad Vörå kommun
AFFÄRSVERKET ÖSTERBOTTENS RÄDDNINGSVERK 1. Räddningsdirektörens översikt Statsrådet framlade i november 2013 ett strukturförnyelsepaket, där räddningsväsendet ålades ett sparkrav, vari man skulle sträva till att minska räddningsverkens antal från 22 till elva i enlighet med polisväsendets områden fram till år 2016. På basen av utlåtanden som begärdes av kommunerna och andra parter samt Kommunförbundets och räddningsdirektörernas gemensamma utredning beslöt man att avstå från regionstrukturförändringen. Från ramförhandlingarna den 25.3. fick ärendet ett fastställt beslut, som grundade sig på såväl utredningen som på kommunernas motsatta åsikter om regionstrukturen och dess arrangemang. I Härmä under ett seminarium för tre räddningsregioners förtroendepersoner konstaterade kanslichefen den 26.3., att strukturen inte förverkligas. Syftet ändrades till gemensamma sparåtgärder för räddningsväsendets områden, till vars mål sattes 7 M fram till år 2017. Österbottens räddningsverks 10-årsbana firades med ett festseminarium för direktionen i samband med årets sista direktionsmöte samt genom att med en elektronisk årspublikation beskriva verksamhetens utveckling fram till dessa dagar. Räddningsverkets ekonomi har utvecklats fördelaktigt i enlighet med medlemskommunernas förväntningar. Det minskade antalet uppdrag räddningsväsendets haft, samarbetsintäkter samt en sträng styrning av personalresurserna bidrog positivt till resultatet så, att kommunernas betalningsandelar hålls oförändrade år 2015. I bostadsbyggnadernas brandsyner togs egenkontroll-systemet i bruk, med hjälp av vilken invånarna kunde nås snabbare. Egenkontrollen steg till 80%, vilket följer de nationella resultaten. Dessutom övergick man i granskningar av specialobjekt till ett auditerande brandsynssystem. Trots att utbildningen tog tid var granskningsprocenten 90. I brådskande uppdrag nådde första enheten olycksplatsen i genomsnitt på 8.46 minuter. Den mest betydelsefulla förändringen i verksamhetsmiljön var ibruktagandet av sjukvårdsdistriktets fältledare-system, som minskade första delvårdsuppdragen med 60% jämfört med föregående år. Österbottens alarmcentral fick det nya namnet Vasa nödcentral och in i denna införlivades Mellersta-Finlands nödcentralsområde. Planeringen av Vasa stads stödfunktionsreform fick ett positivt beslut i december och verkställandet beslöts till våren 2015. Reformen påverkar även räddningsverket. Tero Mäki, räddningsdirektör 2
2 Förvaltning 2.1 Verksamhetsidé Österbottens räddningsverk sköter om förebyggandet av olyckor och räddningsverksamheten på området med mål att uppnå en bra säkerhetskultur, färre olyckor och mindre skador, en snabb och effektiv hjälp vid olyckor och i undantagsförhållanden samt ett aktivt samarbete. 2.2 Visionen är För ett bra liv i en trygg vardag Enligt räddningsverkets vision råder det en bra säkerhetskultur inom Österbotten, där var och en tar ansvar för verksamhetsomgivningens säkerhet och förebygger olyckor med hjälp av samhällets stödnät. 2.3. Räddningsverkets organisation Österbottens räddningsverks medlemskommuner har i ett samarbetsavtal kommit överens om att sköta de lagstadgade uppgifterna inom räddningsverksamheten och oljebekämpningen, vilka är på kommunernas ansvar från år 2004. Detta har även möjliggjort att räddningsverket skött om preshopital akutsjukvård och förstadelvårdsverksamhet. Från år 2013 har räddningsverket haft ett avtal med Vasa sjukvårdsdistrikt om att sköta den prehospitala akutsjukvården på hela området, förutom i Storkyro och Pedersöre. Förutom detta har man några avtal om att delta i trygghetstelefontjänsten. Räddningsverkets verksamhet är uppdelat på fyra resultatområden: räddningsverksamheten, oljebekämpningen, den avgiftsbelagda serviceverksamheten samt den prehospitala akutsjukvården. Räddningsverkets organisation är uppdelad på två verksamhets-/ ansvarsområden samt en stödfunktion: - verksamhetsområde 1: Storkyro, Laihela, Korsholm och Vasa, - verksamhetsområde 2: Pedersöre, Nykarleby, Vörå, Kaskö, Korsnäs, Kristinestad, Malax, Närpes samt av Korsholm Solf och Helsingby brandkårer. - stödfunktionerna, bla. direktionen, personal- och ekonomiförvaltning, samt upphandling och service. 2.4. Affärsverket Österbottens räddningsverks direktion 2013-2016 Inom Vasa stads organisation är räddningsverket placerat i stadens centralförvaltning, under stadsdirektör Tomas Häyry. Stadsstyrelsens representant vid direktionens möten har varit Seppo Rapo. Ordförande för affärsverket Österbottens räddningsverks direktion har varit Anita Niemi-Iilahti från Vasa samt som viceordförande Tapani Nyysti från Laihela. Föredragande har varit räddningsdirektör Tero Mäki och sekreterare Peter Dahlström. Räddningsverkets direktion har sammankommit fyra gånger och behandlat 19 paragrafer. Kommunrundan förverkligades i år under maj-juni på tre orter. I affärsverket Österbottens räddningsverks direktion ingår 15 medlemmar. Kommun Ordinarie medlem Ersättare Pedersöre: Guy Käcko Eivor Back Nykarleby: Gunnar Backlund Gustav Rönnqvist Vörå: Karita Ohlis Sigfrid Hannus Vasa: Anita Niemi-Iilahti Harri Hyvönen Stefan Asplund Robert Grönblom 3
Leena Tulimaa Helena Nurmikoski Terttu Harakka Heikki Pienimäki Laihela: Tapio Nyysti Heikki Latva-Nikkola Korsholm: Torbjörn Lang Anders Svahn Storkyro: Mauno Hölsö Päivi Komsi Kaskö: Timo Onnela Meri Markkanen Malax: Carola Bengs-Lattunen Sture Skinnar Korsnäs: Olli Uotinen Annika Nyfors Närpes: Carola Backholm Olav Sjögård Kristinestad: Nicklas Pärus Sebastian Ingves För Vasa stads, liksom för räddningsverkets revision har ansvarat BDO Audiator Ab, med Minna Ainasvuori som ansvarig OFR-revisor. 2.5. Personal Personaltabellen finns i bilagan, punkt 11. I tabellen har angetts tillsatta tjänster och befattningar, ordinarie, tidsbestämda och personer med bisyssla. Pga balanserandet av ekonomin, personalomsättningen och tillgången på personal så har en del tjänster varit obesatta Personer I bisyssla avser räddningsverkets räddningspersonal i bisyssla, som har arbetsavtal med räddningsverket. I personalresursen ingår även ca 387 medlemmar till de frivilliga brandkårsföreningarna, med vilka räddningsverket har sk brandkårsavtal. Dessa FBK-föreningar finns i Pedersöre (Esse och Purmo), Vörå, Kristinestad (Lappfjärd), Korsholm samt Vasa. Dessutom finns ett avtal med ABB industribrandkår. 2.6. Verksamhetsutrymmen Räddningsverket hyr sina utrymmen av kommunerna och dessutom av några privata hyresvärdar. Antalet hyresobjekt var i slutet på året 57 st, med sammanlagt 19.668 m 2. Under året har inte skett större förändringar gällande fastigheterna. 3. Väsentliga förändringar i verksamheten och ekonomin År fyllde regionräddningsverksamheten 10 år. De väsentligaste förändringarna har framställts i räddningsdirektörens översikt. Den förväntade strukturförändringen blev förändrat till ett sparprogram och man uppställde från statligt håll ett sparmål på 7 M, vilket bör uppnås innan år 2017. Österbottens räddningsverks andel av detta är ca 200-300.000. Det uppställda sparmålet är relaterat till kostnadsutvecklingen, så genom att minska eller stoppa kostnaderna uppnår man besparingen som skall nås. Sparåtgärderna som värdkommunen uppställt är likriktade. För år fick man inte mer kommunfinansiering, utan denna förblev på samma nivå som år 2013. En liten del av minskningen får man på sätt och vis täckt med brandsyneavgifterna för anstalt- och specialobjekt, som nu är i bruk för andra året. Statsunderstöden till investeringar har avslutats och understöd till räddningsväsendets anskaffningar får man nu enbart av brandskyddsfonden. Detta syns på så vis att man nu får understöd endast för ett tungt brandfordon och eventuellt till befolkningslarmanläggningar. Pga av att statsunderstöden avslutades får avtalsbrandkårerna numera understöd endast till mindre anskaffningar. Österbottens nödcentral förvandlades till Vasa nödcentral och fick sig att sköta även Jyväskylä område. Detta påverkade inte direkt räddningsverkets verksamhet, men på lång sikt kommer räddningsverket att få uppgifter, vilka nödcentralen sköter idag. 4
Inom den prehospitala akutsjukvården fortsätter samarbete med sjukvårdsdistriktet! Sjukvårdsdistriktet igångsatte fältledarsystemet, vilket sköter om den operativa verksamheten. Räddningsverket sköter, som tidigare, om personal- och ekonomiförvaltningen. Verksamheten och ekonomin har utvecklats positivt. 3.1. En uppskattning av den sannolika utvecklingen Kommunfinansieringen kommer inte att stiga under de kommande åren, inte på räddningsverksamhetens och inte på den prehospitala akutsjukvårdens sida. Som det ser ut nu så kommer kommunfinansieringen att hålla sig nästa år på samma nivå som under tidigare år. Kommunernas osäkra ekonomiska läge kan förorsaka det att man kan hamna att bedöma budgeten på nytt tom mitt under året. När kommunekonomin blir sämre så kan även räddningsväsendets och den prehospitala akutsjukvårdens finansiering minska. En sak som underlättar situationen är att även löne- och kostnadsutvecklingen har saktat ner. 4. Räkenskapsperiodens resultatanalys 4.1. Räddningsverkets resultaträkning 2013 1 000 1 000 Omsättning 17 455 18 118 Övriga rörelseintäkter 840 1 020 Understöd och bidrag från kommunen 0 2 Material och tjänster Material förnödenheter och varor -1 370-1 159 Köpta tjänster -2 021-1 901 Personalkostnader Löner och arvoden -9 727-9 754 Pensionskostnader -1 840-1 797 Övriga lönebikostnader -657-640 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan -612-493 Hyreskostnader -1 397-1 362 Övriga rörelsekostnader -113-190 Rörelseöverskott (-underskott) 559 1 845 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 68 69 Övriga finansiella intäkter 0 0 Till kommunen betalda räntekostnader 0 0 Till övriga betalda räntekostnader 0 0 Övriga finansiella kostnader 0 0 Räkenskapsperiodens överskott (underskott) 627 1 914 4.2. Resultaträkningens nyckeltal 2013 Avkastning på placerat kapital, % 9,65 36,63 Avkastning på kommunens placerade medel, % 9,65 36,63 Vinst, % 3,47 10,56 5
Avkastning på placerat kapital, % = 100 * (Över-/underskott före extraordinära poster + till kommunen betalda räntekostnader + till andra betalda räntekostnader + ersättning för grundkapitalet) / (Eget kapital + placerat räntebelagt främmande kapital + avskrivningsdifferens och frivilliga reserveringar). Avkastning på kommunens placerade kapital,% = 100 * (Över-/underskott före extraordinära poster + till kommunen betalda räntekostnader + ersättning för grundkapitalet) / (Eget kapital + lån från kommunen + avskrivningsdifferens och frivilliga reserveringar) Vinst, % = 100 * (Över-/underskott före reserveringar / Omsättning) 4.3. Resultaträkningens innehåll Resultaträkningens visar hur räkenskapsperiodens intäkter räcker till för att täcka kostnaderna man har för produktionen av tjänster. Intäkterna består till största delen av kommunernas betalningsandelar och inom den prehospitala akutsjukvården av samarbetsersättningen. Räddningsverkets största kostnader är personal- och fastighetskostnaderna. Den sammanlagda summan av räddningsverkets intäkter var: 18.295.720,81 (19.140.621,16 ). Intäkterna sjönk från föregående räkenskapsperiod med: -844.900,35 (-4,41 %). Motsvarande så var kostnadernas totala summa 17.736.899,47 (17.294.926,86 ) och tillväxten från tidigare år var 441.972,61 (+2,56 %). Räkenskapsperiodens resultat för Affärsverket Österbottens räddningsverk (finansiella kostnader och intäkter medräknade) visar ett överskott om 627.106,71 (1.913.923,94 ). 5. Finansiering av verksamheten 5.1. Räddningsverkets finansieringsanalys 2013 1 000 1 000 Kassaflödet i verksamheten Rörelseöverskott (-underskott) 559 1 846 Avskrivningar och nedskrivningar 612 493 Finansiella intäkter och kostnader 68 68 Försäljningsvinster av tillgångar bland bestående aktiva -65-24 Kassaflödet för investeringarnas del Investeringskostnader -1 332-1 685 Finansieringsandelar för finansieringsutgifter 126 331 Försäljningsvinster av tillgångar bland bestående aktiva 75 24 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde 43 1 053 Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i lånebeståndet Förändringen i kkortfristiga lån från andra 0 0 Övriga förändringar i likviditeten Förändring av fordringar på kommunen -474-1 616 Förändring i fordringar på övriga 578-720 Förändring av räntefria skulder till övriga -147 1 283 Kassaflödet för finansieringens del -43-1 053 Förändring av likvida medel 0 0 6
2013 1 000 1 000 Sambandskontots saldo Saldo 31.12 4 330 3 855 Saldo 1.1 3 855 2 240 5.2. Finansieringsanalysens nyckeltal 2013 Verksamhetens och investeringarnas ackumulerade kassaflöde 5 senaste år, 2 317 059,70 2 892 158,33 Intern finansiering av investeringar, % 102,79 177,74 Likviditet, (dgr) 91 76 Quick ratio 1,61 1,47 Current ratio 1,61 1,47 Intern finansiering av investeringar, % = 100 * (Överskott/underskott före extraordinära poster + avskrivningar och nedskrivningar - inkomstskatter) / Egen anskaffningsutgift för investeringar Intern finansiering av kapitalutgifter, % = 100 * (Överskott/underskott före extraordinära poster + avskrivningar och nedskrivningar - inkomstskatter) / (Egen anskaffningsutgift för investeringar + Nettoökning av utgivna lån + Amorteringar på lån) Likviditet (kassadagar) = 365 pv * Sambandskontots saldo / Kassabetalningar under räkenskapsperioden Quick ratio = (Sambandskontots saldo 31.12. + Finansiella värdepapper + Kortfristiga fordringar ) / ( Kortfristigt främmande kapital Erhållna förskott) Current ratio = (Omsättningstillgångar + Kortfristiga fordringar + Finansiella värdepapper + Sambandskontots saldo 31.12) / (Kortfristigt främmande kapital Erhållna förskott) 5.3. Finansieringsanalysens innehåll I finansieringsanalysen samlas affärsverkets alla penningkällor och användning av pengar under räkenskapsperioden. Finansieringsanalysen beskriver räkenskapsperiodens transaktioners inverkan på affärsverkets penningtillgångar. Affärsverkets penningtillgångar ingår i stadens tillgångar och de inbördes fordringarna/skulderna uppföljs via ett sambandskonto. Verksamhetens och investeringarnas penningflödes inverkan på penningtillgångarna var ca 43 t. Motsvarande belopp år 2013 var 1.053 t. Under räkenskapsperioden förändrades läget på sambandskontot så att saldo växte ytterligare från 3.855 t till 4.330 t. 5.4. Utvecklingen av räddningsverkets finansieringsläge under åren 2004- Uppföljningen av räddningsverkets finansieringsutveckling beskriver hur intäkterna räcker till för att täcka kostnaderna. Under de första åren hade verksamheten ett finansiellt underskott. From år 2008 har räddningsverkets finansiering räckt till att täcka kostnaderna för verksamheten. År 2010 var räddningsväsendets underskott täckt. Den avgiftsbelagda serviceverksamheten har likaså from 7
år 2008 visat ett överskott. År 2012 fick man underskottet täckt. Överskottet, 2.290,15, överfördes till räddningsväsendets resultat. Kumulativt har räddningsväsendet ett finansiellt överskott om sammanlagt 1.676.589,12 efter år. Pga avtalsförändringarna är den prehospitala sjukvården efter 2013 ett eget resultatområde, och till räddningsväsendet hör förutom oljebekämpningen även trygghetstelefonverksamheten och förstadelvården. Enligt avtalet om den prehospitala akutsjukvården är det finansiella resultatet 0. Åren Ingående Total- 2004-2012 saldon 2013 finansiering sammanlagt 1.1.2013 31.12. RÄDDNINGSVÄSENDE Över-/underskott för verksamhetens finansiering (+/-) 984 425,44 986 715,59 1 158 333,58 101 148,63 2 246 197,80 Över-/underskott för investeringarnas finansiering (+/-) -166 953,45-166 953,45-239 665,13-162 990,10-569 608,68 Räkenskapsperiodens verksamhetspåverkan på 817 471,99 819 762,14 918 668,45-61 841,47 1 676 589,12 finansieringen PREHOSPITAL AKUTSJUKVÅRD *) Över-/underskott för verksamhetens finansiering (+/-) 1 510 576,06 0,00 0,00 0,00 0,00 Över-/underskott för investeringarnas finansiering (+/-) -1 508 285,91 0,00 0,00 0,00 0,00 Räkenskapsperiodens verksamhetspåverkan på 2 290,15 0,00 0,00 0,00 0,00 finansieringen VERKSAMHETEN SAMMANLAGT Över-/underskott för verksamhetens finansiering (+/-) 2 495 001,50 986 715,59 1 158 333,58 101 148,63 2 246 197,80 Över-/underskott för investeringarnas finansiering (+/-) -1 675 239,36-166 953,45-239 665,13-162 990,10-569 608,68 Räkenskapsperiodens verksamhetspåverkan på 819 762,14 819 762,14 918 668,45-61 841,47 1 676 589,12 finansieringen 6. Balansöversyn 6.1. Räddningsverkets balansräkning AKTIVA 2013 PASSIVA 2013 BESTÅENDE AKTIVA EGET KAPITAL Immateriella tillgångar Grundkapital 220 220 Övriga utgifter med lång verkningstid 13 20 Över-/Underskott tidigare räkensk. 5 963 4 049 13 20 Räkenskapsperiodens över-/underskott 627 1 914 6 810 6 183 Materiella tillgångar Byggnader 47 0 FRÄMMANDE KAPITAL Fasta konstruktioner och anläggningar 35 44 Kortfristigt Maskiner och transportmedel 4 799 4 015 Erhållna förskott 270 0 Förskottsbetalningar och pågående 0 232 Leverantörsskulder 654 591 4 881 4 291 Övriga skulder 400 442 Resultatregleringar 2 500 2 939 Placeringar 3 824 3 972 Övriga fordringar 1 1 1 1 PASSIVA SAMMANLAGT 10 634 10 154 RÖRLIGA AKTIVA Fordringar Kortfristiga fordringar Försäljningsfordringar 670 1 128 Fordringar på kommunen 4 330 3 855 Övriga fordringar 707 700 Resultatregleringar 32 160 5 739 5 842 AKTIVA SAMMANLAGT 10 634 10 154 8
6.2. Balansräkningens nyckeltal 2013 Soliditetsgrad, % 65,70 60,89 Relativ skuldsättningsgrad, % 19,43 20,75 Ackumulerat överskott, 1 000 6 590 5 963 Soliditetsgrad, % = 100 * (Eget kapital + Avskrivningsdifferens och reserver) / (Hela kapitalet - Erhållna förskott) Relativ skuldsättningsgrad, % = 100 * (Främmande kapital Erhållna förskott) / Driftsinkomster Ackumulerat överskott (underskott) = Överskott/underskott från tidigare räkenskapsperioder + Räkenskapsperiodens överskott /underskott 6.3. Balansräkningens innehåll Balansräkningen beskriver affärsverkets ekonomiska ställning på bokslutsdagen. Balansräkningen innehåller affärsverkets egendoms- och kapitalposter vid räkenskapsperiodens utgång. På balansräkningens aktiva sida minskade Immateriella tillgångar med ca 7.t, Materiella tillgångar ökade med ca 590 t euro och Fordringar minskade med ca 103 t. På balansräkningens passiva sida ökade Eget kapital med räkenskapsperiodens resultat, ca 627 t euro och Främmande kapital minskade med ca 148 t. 7. Behandling av räkenskapsperiodens resultat Räkenskapsperiodens överskott, 627.106,71 (1.913.923,94 ), överförs till kontot för räkenskapsperiodens över-/underskott under eget kapital i balansräkningen. 9
8 Utfallsjämförelser 8.1. Mål för verksamheten för år som är bindande i förhållande till fullmäktige Mål som är bindande i förhållande till fullmäktige Mätare / uppföljning Utfall Ekonomiska, effektiva och regionalt optimala basservicetjänster Räddningsväsendet: Räddningsväsendets i förhållande till fullmäktige bindande nettokostnad är 11.145.386, i vilken ingår som investeringarnas bindande nettokostnad minst 630.000. Nettokostnaden fördelas på räddningsväsendets avtalskommuner enligt invånarantalet 1.1.2013 i kommunvisa betalningsandelar. Räddningsväsendet: Av kommunandelarna returnerades 600.000. Räddningsväsendets finansiella överskott var efter detta: 101.148,63. Investeringarna har ett finansiellt underskott om -162.990,10. Det finansiella resultatet är sammanlagt 61.841,47. Personalens förfaringssätt inom administrationen och ekonomikunnandet är gott Den prehospitala akutsjukvården: Verksamheten är egenfinansierad så att verksamhetsutgifterna och nettoinvesteringarna skall täckas med inkomstfinansiering. Det finns få felaktiga åtgärder Den prehospitala akutsjukvården: Det finansiella resultatet är 0. Målet har kunnat uppnås. Österbottens räddningsverk Räddningsväsendet Ursprunglig budget, Ändrad budget, Bokslut, Kommunandelar 11 145 386 11 145 386 10 545 386 Ersättning för grundkapitalet 0 0 0 Rörelseöverskott + avskrivningar 630 000 630 000 731 148,63 Investeringar netto 630 000 630 000 754 905,28 Prehospital akutsjukvård Ersättning för grundkapitalet 0 0 0 Rörelseöverskott + avskrivningar 330 000 330 000 508 233,05 Investeringar netto 330 000 330 000 403.078,18 8.2. Räddningsväsendet och bekämpning av oljeskador 8.2.1. Resultatområdena: Räddningsväsendet och bekämpning av oljeskador, inkl trygghetstelefonverksamheten och förstdelvårdsverksamheten Enligt räddningslagen (379/2011) ansvarar kommunerna för räddningsväsendet i samarbete på ett område (regionens räddningsverk) som bestäms av statsrådet så som det stadfästs i 4 i lagen om bildande av räddningsområden (1214/2001). 10
Räddningsverket ska inom sitt område sörja för 1) den styrning, upplysning och rådgivning inom räddningsväsendet som syftar till att förebygga eldsvådor och andra olyckor, ha beredskap att avvärja olyckor och ändamålsenlig verksamhet i olyckssituationer och tillbud och när följderna av olyckor begränsas, 2) räddningsväsendets tillsynsuppgifter, 3) varning av befolkningen vid tillbud och olyckor samt det larmsystem som behövs för detta, 4) de uppgifter som hör till räddningsverksamheten. Utöver detta kan räddningsverket ha följande uppgifter: 1) det kan handha uppgifter i anknytning till den prehospitala akutsjukvården, om det lokala räddningsväsendet och en samkommun för ett sjukvårdsdistrikt i enlighet med 39 2 mom. i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) kommit överens om att ordna denna vård i samarbete, 2) det ska stödja beredskapsplaneringen i en kommun som hör till räddningsområdet, om detta har överenskommits med kommunen, 3) det ska sörja för oljebekämpning och även andra uppgifter som ålagts det lokala räddningsväsendet i någon annan lag. Närmare bestämmelser om det lokala räddningsväsendets och räddningsverkets uppgifter får utfärdas genom förordning av statsrådet. Österbottens räddningsverk upprätthåller räddningsväsendets tjänster I Österbotten. Räddningsverkets medlemskommuner var år : Pedersöre, Nykarleby, Vörå, Korsholm, Vasa, Storkyro, Laihela, Malax, Korsnäs, Närpes, Kaskö och Kristinestad. 8.2.2. Österbottens räddningsverks betalningsandelar år 2013 Räddningsverket verkar i enlighet med ett samarbetsavtal i Vasa stads organisation som ett bokföringsmässigt avskilt affärsverk som finansieras via skattemedel. I enlighet med samarbetsavtalet betalar medlemskommunerna räddningsväsendets kostnader som betalningsandelar baserade på invånarantalet. Investeringarnas finansieringsdel ingår i kommunernas betalningsandelar. Räddningsverket kan skaffa andra intäkter genom att producera och sälja tjänster, som lämpar sig till verksamheten. Räddningsverkets budget och kommunernas betalningsandelar till räddningsverket bestäms av affärsverket Österbottens räddningsverks direktion och fastställs av Vasa stads stadsfullmäktige. Till betalningsandel för räddningsväsendets medlemskommuner år bestämde Vasa stads stadsfullmäktige att var: 11.145.386. Betalningsandelarna fördelades mellan medlemskommunerna i förhållande till invånarantalet under året innan budgetåret (1.1.2013). Betalningsandelen för år var enligt budgeten 75,13 /invånare när området hade 148 351 invånare. I samband med bokslutsbehandlingen beslöt direktionen returnera 600.000 av betalningsandelarna. Med returen beaktad så var kommunernas slutliga betalningsandel till räddningsväsendet 71,08 /invånare. Kuntaosuus 2013 / Kommunandel 2013: 10 845 386 Muutos / Förändring -300 000 Kuntaosuus / Kommunandel : 10 545 386-2,77 % 11
Kunta Asukasluku* Osuus %:ssa Osuus /asukas Kommun Invånarantal* Andel i % Andel / inv. Isokyrö Storkyro 4 886 3,293540 % 347 317 71,08 Kaskinen Kaskö 1 382 0,931574 % 98 238 71,08 Mustasaari Korsholm 19 012 12,815552 % 1 351 449 71,08 Korsnäs Korsnäs 2 232 1,504540 % 158 660 71,08 Kristiinankaupunki Kristinestad 7 055 4,755613 % 501 498 71,08 Laihia Laihela 7 993 5,387898 % 568 175 71,08 Maalahti Malax 5 586 3,765394 % 397 075 71,08 Uusikaarlepyy Nykarleby 7 531 5,076474 % 535 334 71,08 Närpiö Närpes 9 380 6,322842 % 666 768 71,08 Pedersöre Pedersöre 10 940 7,374403 % 777 659 71,08 Vaasa Vasa 65 674 44,269334 % 4 668 372 71,08 Vöyri Vörå 6 680 4,502834 % 474 841 71,08 148 351 100,00000 % 10 545 386 71,08 Asukasluku / Invånarantal * = Maistraatti / Magistraten, 1.1.2013 8.2.3. Mål som är bindande i förhållande till direktionen 8.2.3.1. Process: Förebyggande av olyckor 8.2.3.1.1. Verksamhetsidé Med förebyggande av olyckor avser man åtgärder, vilkas syfte är att minska sannolikheten, att en olycka sker, och genom förebyggande åtgärder minska skador orsakade av olyckor. 8.2.3.1.2. Uppnående av de operativa målsättningarna De operativa målsättningarna har i huvudsak förverkligats. Effektiverandet av behandlingsprocessen gällande anmälningar i anslutning enligt räddningslagens 42, samt utvecklandet av övervakningens uppföljningssystem på viktiga grundvattenområden befintliga underjordiska oljecisterners periodgranskningsförpliktelse har inte till alla delar slutförts. Företags- och anläggningsobjektens granskningar i enlighet med tillsynsplanen har förverkligats till 94% trots att kravet i tjänstenivåbeslutet är 100 %. Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Uppnående av målet Målet är, att antalet olyckor och följderna i förhållandet till Utvecklingen av antalet olyckor / PRONTO Räddningsväsendets Målet har uppnåtts. Olyckorna (totalantalet av uppdrag) är under invånarantalet minskar på resurs- och uppdragsstatistik. medeltalet. Brandolyckornas Österbottens räddningsverks område. Informationen jämförs med de fem senaste årens medeltal. antal i alla grupper förutom skogsbränder (torr sommar ) under medeltalet. I grupper över medeltalet ansluter sig uppdragen till skadebekämpningsuppdrag (åskstormar ) och olika kontrolloch säkerställningsuppdrag. ERHEuppdragen är under medeltalet (automatiska brandvarnares felaktiga brandanmälningar). Vid verkställandet av tjänstenivåbeslutet (PTP -17) granskas kraven och styrningen av verksamhetsmiljöförändringarna som riktar sig till processen för förebyggande av olyckor ur följande synpunkter: Åtgärder som ansluter sig till implementeringen av tjänstenivåbeslutet gällande organiseringen, personalresurserna och kunnandet. Målet har uppnåtts. Till grund för beslutsfattandet i budgeten för år 2015 har det i säkerhetstjänsterna (förebyggande av olyckor) har arbetskraftsinsatser och kostnader utretts med målsättningen att utveckla organisationen och personalstrukturen. 12
Ett nytt tjänstenivåbeslut, organisering, personalresurser och kunskaper. Tillsynsplanen uppdateras med beaktande av förändringarna i verksamhetsmiljön och riskerna, i det nya tjänstenivåbeslutet och i de nationella direktiven. Gransknings- och tillsynsuppdragen görs i enlighet med en fastställd tillsynsplan. Säkerhetskommunikationsplanen uppdateras med beaktande av lokala risker, det nya tjänstenivåbeslutet och den nationella strategin. En årsklocka för säkerhetskommunikationen utarbetas och förverkligas planenligt. Räddningsmyndigheten deltar i överläggningar som kräver sakkunnighet i räddningsväsendet, ger utlåtanden enligt tjänstenivåbeslutet och deltar i myndighetsgranskningar i den omfattning som tjänstenivåbeslutet och tillsynsplanen förutsätter. Man tar i bruk en auditeringsmodell för egen beredskap vid periodiska brandsyner som en verksamhetsmodell. Egen kontrollmodellen vid tillsynen av småhus används som ett pilotprojekt. Dokumentövervakningen effektiveras genom att beskriva dokumentens behandlingsprocesser och genom att kritiskt granska verksamhetsmodellen. Man effektiverar behandlingen av anmälningarna i räddningsverket Konstateras färdigställandet och godkännandet av tillsynsplanen för år, samt tillsynens resultat med beaktande av tjänstenivåbeslutet. Konstateras att en kommunikationssäkerhetsplan och en årsklocka för denna har färdigställts med beaktande av tjänstenivåbeslutet. Deltagande i ifråga varande överläggningar och myndighetsgranskningar samt givande av utlåtanden i den omfattning som tillsynsplanen förutsätter/ PRONTO Konstateras, om auditeringsmodellen är i huvudsak i bruk som en brandsynemodell vid företags- och anstaltsobjekten. Konstateras, om egenkontrollmodellen är i bruk vid tillsynen av småhus. Konstateras, om behandlingsprocesserna har beskrivits och om granskningen är utförd. Konstateras att det har getts en instruktion om en Målsättningen har i huvudsak förverkligats. Tillsynsplanen för år är färdig och godkänd och har levererats till regionförvaltningsverket. Tillsynsplanenliga allmänna brandsyner i företags- och anstaltsanläggningar har förverkligats till 94%, bostadsbyggnader 100% och egenkontroll åtgärderna inom småhus inom egenkontrollsystemet 80 %. Övriga granskningar och sakkunnigtjänster har enligt tillsynsplanen verkställts vid behov ; sammanlagt 443 prestationer. Endast företags- och anstaltsobjektens brandsyner har inte förvekligats enligt målsättningarna och tjänstenivåbeslutet. Målsättningen har förverkligats. Kommunikationssäkerhetsplanen har uppdaterats och årsklockan har utarbetats och följts. Med kommunikationssäkerhetstillställningar har 21% av områdets befolkning kunnat nås. Med hjälp av median har 99 942 personer nåtts med sex stycken teman. Målet har uppnåtts. Räddningsmyndigheten har agerat i ärendet enligt tjänstenivåbeslutet och tillsynsplanen. I brandsynesystemet har 298 st prestationer registrerats. Målsättningen har förvekligats. Auditeringsmodellen är i bruk vid brandsyner i företags- och anstaltssynerna. Målsättningen har förverkligats. Egenkontrollmodellen är i bruk vid tillsynen av småhus. Prestationerna har rapporterats under punkten gransknings och tillsynsuppdragen görs enligt en fastställd tillsynsplan. Målsättningen har förverkligats. Behandlingsprocesserna av dokumenten har beskrivits och en kritisk granskning har utförts. Behandlingsprocesserna är dock inte till alla delar i bruk. Målsättningen har inte i sin helhet förverkligats. Projektet har startat. Den 13
som görs i enlighet med räddningslagens 42 genom att instruera en verksamhetsmodell. Räddningslagens 42 ålägger övriga myndigheter utan att hindra sekretessbestämmelserna att meddela om en uppenbar brandfara eller annan olycksrisk. Övervakningen av uppföljningen av kravet på periodiska granskningar av underjordiska oljecisterner på viktiga grundvattenområden utvecklas ytterligare i samarbete med miljömyndigheterna och kommunerna. Brandutredningen utvecklas enligt ett brandutredningsdirektiv som har utarbetats i Österbottens räddningsverk. Man följer de direktiv och rekommendationer som den riksomfattande brandundersökningsarbetsgruppen - ger. Man effektiverar behandlingen av utrymningssäkerhetsutredningar genom att koncentrera behandlingen av utredningar till utnämnda personer och genom att göra en process av verksamhetsmodellen. En utrymningssäkerhetsutredning för vårdinrättningarna och servicesamt stödboende skall göras och levereras till räddningsmyndigheten senast 1.7.2012 eller uppdateras senast 1.7.. Områdets räddningsmyndighet bedömer utrymningssäkerhetsutredningen och vidtar de åtgärder som förutsätts i räddningslagen om utrymningssäkerheten inte är på lagstadgad nivå. Vid övervakandet av nybyggnationer beaktas speciellt uppgörandet av utrymningssäkerhetsutredningar hos vårdinrättningar samt serviceoch stödboende så att objektets utrymningssäkerhet är tillräcklig. verksamhetsmodell gällande anmälningar enligt räddningslagens 42. Utvecklingen av uppföljningssystemet. Konstateras, om man har följt de riksomfattande samt räddningsverkets egna direktiv i uppgörandet av brandutredningsbeskrivningarna. Brandutredningsarbetsgruppen- i räddningsverksnätgruppen har gett direktiv i fyra temautredningar år. En effektivering av behandlingen av utrymningssäkerhetsutredningar enligt målsättningen. Beaktandet av kravet på uppgörandet av utrymningssäkerhetsutredningar vid nybyggnationer. inledandebehandlingsprocessen har beskrivits samt direktiv och blanketter förbereds. Arbetet fortsätter 2015. Målsättningen har inte i sin helhet förverkligats. I Merlot brandsyneprogram har det skapats (skaffats) en karttillämpning, vilken man kan tillämpa att via registerinformationer, om de är aktuella, lokalisera underjordiska oljecisterner vid viktiga grundvattenområden. Över utnyttjandet av informationerna ges ett direktiv år 2015. Målsättningen har förverkligats. År har sammanlagt elva brandutredningsrapporter gjorts. Tre av dessa gäller utredningar, där personer har dött i bränderna, två med stora egendomsskador och en var en person har skadat sig allvarligt. Fem utredningar ansluter sig till de teman som brandutredningsarbetsgruppen- har gett. Målsättningen har förvekligats. En process (verksamhetsschema) har uppgjorts gällande utrymningssäkerhetsutredningar och personer har utnämnts. Utredningarna behandlas enligt schemat. Målsättningen har förverkligats. Beaktas i samarbetet mellan byggnadstillsynen och räddningsmyndigheten så att de planerade säkerhetsarrangemangen i ifråga varande byggnader fyller till sin del även kraven i räddningslagen. 14
Säkerhets- och beredskapsutbildning ges till säkerhetspersoner i företag, anstalter och husbolag. Man följer upp hur förutredningsprojektet över sotningen och ett ev. lagstiftningsprojekt framskrider och förbereder ärendet vid behov för direktionens beslutsfattande. Som mätare används uppnåendet av målsättningarna i tjänstenivåbeslutet samt som bedömningskriterier från skolningstillfällen erhållna skriftliga responser. Framskridandet av sotningens förutredningsprojekts uppföljning samt eventuella åtgärder. Målsättningen har förverkligats: I samarbete med SPEK Österbotten har det ordnats grundkurs och fortsättningskurs i bostadsfastigheters säkerhet (på finska och svenska), befolkningsskyddsskötare -kurs samt hållits infotillfällen åt disponenter gällande boendets säkerhetsfrågor. Tillsammans med Vasa stads personaltjänst har det ordnats två finskspråkiga och ett svenskspråkigt infotillfälle åt förmännen gällande säkerhetsledning samt räddningsplaner samt två finskspråkiga och ett svenskspråkigt skolningstillfälle om kristids- kommunikationer Flera informationstillfällen i anslutning till räddnings- och beredskapsplaner har hållits åt städers/kommuners branscher, föreningar, företag och skolor. Målsättningen har förverkligats. Man har uppföljt framskridandet av sotningens förutredningsprojekt. Förutredningen har blivit klar och Inrikesministeriet har bett om utlåtanden över utredningen senast 31.1.2015. Direktionen informerades i ärendet 17.12., varefter utlåtandet har förberetts. 8.2.3.2. Process: Beredskap 8.2.3.2.1. Verksamhetsidé Med beredskap syftar man på verksamhet, med vilken man säkerställer en möjligen störningsfri skötsel av uppgifterna i alla säkerhetssituationer, vilka är normala förhållanden, störningssituationer, undantagsförhållanden samt specialsituationer. Befolkningsskyddet är skyddande av människor och egendom och skötande av räddningsväsendets uppgifter i undantagssituationer samt beredskap för dem. Beredskapsåtgärder är bland annat: beredskapsplanering, förhandsförberedelser, skolning samt beredskapsövningar. Den materiella beredskapen syftar på problemen i samband med materialtillgänglighet. Beredskapsplaneringen är planering av beredkap under normala förhållanden. Befolkningsskydd är skyddande av människor och egendom samt skötandet av räddningsväsendets uppgifter i undantagssituationer och beredskap inför dessa. Vad beträffar uppgifterna i anslutning till beredskapen så skall räddningsverket ombesörja på sitt område stödandet av kommunernas beredskapsplanering och för skyddandet av kontinuiteten av sin egen verksamhet göra planer för beredskap i olika störningssituationer och specialsituationer. Dessutom sköter räddningsverket varnandet av befolkningen i faro- och olyckssituationer samt sköter om alarmsystem som behövs till detta. 15
8.2.3.2.2. Uppnående av de operativa målsättningarna De till år uppsatta målsättningarna har i huvudsak nåtts. Samarbetet för stödande av kommunernas beredskapsplandering fortsätter och uppdateringen av räddningsverkets egna planer fortgår. Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Uppnående av målet Räddningsverket bekräftar med ett avtal samverkan om beredskapens/beredskapsplaneringens med kommunerna. Antalet planer. Man fortsätter med förverkligande av planen för befolkningslarm med fasta/flyttbara anläggningar. Man granskar och uppdaterar räddningsverkets evakueringsplan. Granskandet av räddningsverkets beredskapsplan i kontext med områdets kommuners beredskapsplan. Anskaffning och installering av nya befolkningslarm. Granskningen av evakueringsplanen. Färdigställandet av beredskapsplanen. Man har gett stöd i uppdateringen av beredskapsplanerna åt kommunerna och deras verksamhetsenheter. Arbetet fortskrider. Nya befolkningsalarm har installerats i Korsholm(Fågelberget) och Oravais. Dessutom har Vasklots gamla befolkningsalarm bytts till en ny. Räddningsverkets evakueringsplans granskning har gjorts och som bäst uppgörs en plan för uppdatering av denna. Granskningen av räddningsverkets beredskapsplan pågår ännu. Arbetet fortsätter. Man har utfört granskningar för i bruk- tagande av befolkningsskydd och periodiska syner samt gett utlåtanden åt byggnadsövervakningsmyndigheter. 8.2.3.3. Process: Räddningsverksamhet 8.2.3.3.1. Verksamhetsidé Räddningsverket ansvarar för de uppgifter som hör till räddningsverksamheten när en eldsvåda, någon annan olycka eller risk för en eldsvåda eller olycka kräver skyndsamma åtgärder för att skydda eller rädda människors liv eller hälsa, egendom eller miljö och åtgärderna inte kan vidtas på egen hand av den som drabbats av olyckan eller risken för den eller inte ankommer på någon annan myndighet eller organisation. Enligt 32 i räddningslagen hör det till räddningsverksamheten att: 1. ta emot larm, 2. varna befolkningen, 3. avvärja överhängande olyckor, 4. skydda och rädda offer för olyckor samt människor, miljö och egendom som är i fara, 5. släcka eldsvådor och begränsa skador, och 6. ha hand om ledning, kommunikation, underhåll och andra stödfunktioner i anslutning till de ovan nämnda uppgifterna. 8.2.3.3.2. Uppnående av de operativa målsättningarna De operativa målsättningarna har i huvudsak förverkligats. Det nya Firefit-programmet har tagits i bruk på hela området. Byggande av en ledningscentral har inletts och den blir färdig år 2015. Avvikelserna från målsättningen är minimala och de påverkar inte 16
befolkningens säkerhet i området. T.ex. deltagandet i MIRG-programmet och i specialgruppen är inga avgörande mål för räddningsverket. Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Uppnående av målet Implementeringen av nya tjänstenivåbeslutet -2017 för hela räddningsområdets personal. Innehållet i tjänstenivåbeslutet har lanserats. Räddningsverket följer med och reagerar på verksamhetsberedskapens krav genom att öka på uppföljningen av personalens funktionsförmåga och kunnande. Man uppställer som mål att riskrutorna I-III skall nås av en räddningsenhet med 80% och dessutom skall räddningsväsendets verksamhetsberedskap uppnås till 80%, dock så att bägge målen uppnås minst till 50%. Med stationsklassificeringen riktar man in förnyande och kompletterande av personal-, material- och redskapsresurser enligt budget. Räddningsväsendets planer granskas och uppdateras vid behov. Man sköter om publika samlingars räddningsplaner och granskningar i samband med dessa. Man utvecklar samarbetet med sjukvårdsdistriktet vad gäller lägesutrymmen och verksamhet. Utrymmeskrav och arbetsordning skall svara mot de ledningsbehov som störningssituationer och storolyckor kräver. Reserverandet av utrymme för ledningscentral ur skyddsutrymmen, plan för ibruktagandet av utrymmena. PRONTO:ts funktionsberedskapsrapporter. Personalens funktionsförmåga följs upp med det nya FireFitprogrammet. Uppgörande av en stationsklassificering. Räddningsväsendets planer och nuläge samt innehåll. Merlot brandsyneprogrammets statistik över bedömningen av publikevenemang. Byggandet av en ledningscentral. Reserverats och en plan har gjorts. Kretsbrandcheferna och stationsansvariga känner till innehållet i tjänstenivåbeslutet. För första enhetens del är uppfyllnadsprocenten gällande tidsmålsättningskravet på funktionsfärdighet 87%(mätt i 1083 uppdrag). Uppfyllnadsprocenten gällande tidsmålsättningskravet för räddningsväsendets del är 94% (mätt i 595 uppdrag). Den riskrutemässiga uppfyllnadsprocenten gällande tidsmålsättningskravet (båda 50%) uppfylldes inte i sju riskrutor ( i ifrågavarande rutor 6-22 uppdrag). antalet uppdrag år i 634 olika riskrutor. FireFit-programmet gällande de som deltar i räddningsdykningsarbete har fåtts i bruk på hela området. En enhetlig testningsverksamhet för hela personalens del kan avslutas före tidtabellen redan under år 2015. Den år 2012 uppgjorda stationsklassificeringsversionen (vrs. 1.3) har tillämpats till inventarieresursernas del. Fem olika planeringspaket har uppdaterats gällande vissa stora olyckor. I Merlot brandsyneprogram har 18 stycken räddningsplaner för publiktillställningar antecknats. Räddningsverkets ledningscentral har byggts på Vasa brandstation. Tas i bruk 2015. Utrymmena har reserverats. Man följer med och deltar i MIRG-verksamheten under ledning av den nationella ledningsgruppen. Oljebekämpningen utvecklas i enlighet med en skild/godkänd plan Deltagande i MIRG-verksamheten Planenliga åtgärder. Ledningsgruppens verksamhet har följts upp. Anskaffningarna och utbildningen har verkställts i enlighet med planen som är i kraft. 17
Oljebekämpningsplanens uppdateringsarbete har gjorts under år och blir klart för godkännande år 2015. Räddningsväsendets uppgifter årligen 2010 2011 2012 2013 Sammanlagt Sammanlagt 3 036 2 984 2 819 3 312 2 619 14 770 Förstadelvårds- och trygghetstelefonverksamhet Förstadelvårdsverksamhet finns i räddningsverkets alla medlemskommuner. I trygghetstelefonverksamheten deltog man i Vasa, Närpes och Kaskö. Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Uppnående av målet Första delvårdsverksamheten fortsätter som en del av räddningsväsendet upprätthållen part av förstavårdstjänsten och den utvecklas i samarbete med sjukvårdsdistriktet. Verksamhetens eventuella utvidgning sker på basen av en behovskartläggning i samarbete med sjukvårdsdistriktet. Personalens upprätthållande- och kompletterande skolning sker planenligt. Trygghetstelefonverksamheten fortsätter som en del av förstavårdstjänstens och socialoch hälsovårdens dejoursverksamhetens samarbete med sjukvårdsdistriktet i enlighet med ett handlingsmönster som det skall kommas överens om. Vid behov kan det till trygghetstelefonlarmen tas stöd av räddnings-väsendets dejoursberedskap. Trygghetstelefonverksamheten utvecklas till sitt innehåll som en central samarbetsform med kommunernas social- och hälsovård. Till producerandet av tjänsten har rätta resurser och förfaringssätt reserverats. Förstavårdens tjänstenivåbeslut 2017 Riskanalyser och riskhantering Fortbildningsgruppen. Utbildningen förverkligas planenligt Den avtalsenliga verksamheten förverkligas med Vasa stad samt områdets övriga kommuner. Granskningen av avtalet och kvalitetskriterierna. Verksamhetens och strategins interna granskning. Responsdiskussionerna mellan de centrala personerna. Rapporterna över kundmängder, alarm- och serviceuppdrag. Verksamheten fortsätter i sin nuvarande form och har förverkligats enligt avtalen. På basen av riskanalysen behövs det en ny enhet i Kaskö. Diskussioner har förts och kartläggning av resurserna har gjorts lokalt, men i detta skede har tillräckliga mängder av personalresurser inte funnits. Staden är medveten om situationen. Har förverkligats enligt utbildningsplanen i syd och norr, men svagare på mellersta området. Verksamheten fortsätter som tidigare. Lillkyro har anslutits till Vasa-avtalet på våren. Ett avtal mellan Vasa stads social- och hälsovård finns och kvalitetskriterierna har uppdaterats. Tre möten har hållits under året. En aktiv intern bedömning av verksamheten har gjorts och den fortgår. Personalresurserna är rätta från och med hösten. Täckande rapporter finns att få. Kundmängden på hela området är 670 st och alarmuppdragen på hela området är 1440 st. 18
Förstadelvårds- och trygghetstelefonverksamhetens uppgiftsantal 2010 2011 2012 2013 Trygghetstelefoner vi administrerar 660 681 750 780 844 Trygghetstelefonuppgifter* 970 1112 1102 1316 1442 Förstadelvården 818 755 792 1214 504 *i trygghetstelefonuppdragen har beaktats endast operativa av ambulansen utförda uppdrag 8.2.4. Förverkligandet av resultatet för räddningsväsendets och bekämpningen av oljeskadors resultatenhet Målet är att inkomsterna räcker till att förverkliga verksamheten enligt med den i servicenivåbeslutet uppställda nivån. Utgifterna är pga sparåtgärder mindre än uppskattat. Bokslut 2013 Ursprunglig Förändringar i budget budgeten Ändrad budget Utfall Avvikelse Verksamhetsutgifter -10 748 770,46-11 617 010,00 516 000,00-11 101 010,00-11 238 426,64-137 416,64 Verksamhetsinkomster 12 164 565,08 12 078 010,00-347 000,00 11 731 010,00 11 523 878,44-207 131,56 Verksamhetsbidrag 1 415 794,62 461 000,00 169 000,00 630 000,00 285 451,80-344 548,20 8.3. Resultatenhet: Prehospitala akutsjukvårdstjänster 8.3.1. Process: Prehospital akutsjukvård 8.3.1.1. Verksamhetsidé Österbottens räddningsverk producerar förstavårdstjänsterna kvalitativt, patienttryggt samt effektivt i samarbete med Vasa sjukvårdsdistrikt. Förstavårdstjänsterna strävar till att vara en mänsklig och läraktig organisation samt beaktar förändringarna i verksamhetsomgivningen. 8.3.1.2. Uppnående av de operativa målsättningarna I huvudsak nåddes de fastställda operativa målsättningarna år. En del av de operativa målsättningarna är ännu under arbete. 8.3.2. Mål som är bindande i förhållande till direktionen Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Uppnående av målet Österbottens räddningsverk verkar som en pålitlig och kvalitativ producent av förstavårdstjänster, som fyller hälsovårdslagstiftningens och förstavårdsförfattningens krav som ställs på en aktör i branschen. Förstavårdstjänsten fortsätter och verksamheten upprätthålls och utvecklas i enlighet med samarbetsavtalet mellan Vasa sjukvårdsdistrikt. Man försöker få räddningsverkets förstavårdsservice gradvis med i sjukvårdsdistriktets patientskyddsoch kvalitetssystemet. Man utnyttjar sjukvårdsdistriktets utbildnings- och material- Förstavårdens tjänstenivåbeslut 2017 Vsvd s styrelse/fullmäktigebedömning Responsretur av kunder, patienter, intressegrupper osv. Samarbetsavtalet med bilagor. Haipro - brist- och patientskyddssystemet Den elektroniska Love-tenten (en trygg medicinvård ) I kraft tillsvidare. Vsvd:s fullmäktige/styrelse nöjda. Haipro-anmälningar år totalt 15 st varav 4 st tekniska problem. Uppdragsantalet är 19 111. Negativa responser direkt från kunderna är cirka 10 st. Samarbetsavtalet och bilagorna har uppdaterats. Förverkligats redan länge. Love-tenten förverkligades från början av 2013. Förverkligats i enlighet med 19
anskaffningstjänster effektivare än tidigare. Servicestrukturen utvecklas behovsprövat och på basen av helhetsnyttan i samarbete med sjukvårdsdistriktet och kommunernas hälso- och socialvårdsenheter. Samarbetet tätas med områdets övriga räddningsverk och förstavårdscentraler. Samarbetet löper bra och är aktivt mellan intressegrupperna och samarbetsparterna. Man upprätthåller och stärker den rådande personalstrukturen och dess kunnande. Speciell uppmärksamhet fästs vid nya anställda. Man försöker förutse störningsmomenten. Man uppmärksammar personalens belastning genom att vid mån av möjlighet byta arbetsenheter. Åt studeranden och vikarier ges en bra arbetsgivarbild. Man ämnar, att trygga konkurrenskraften på området och nationellt. Förstavårdscentralens utbildningar och bedömningen av kunskaperna Centraliserade syre-,,medicinoch materialanskaffningstjänster (VCS) Samarbetet mellan förstavårdstjänsten, specialsjukvårdens enheter och bashälsovårdens samt socialservicens enheter. Räddningsväsendets partnerskapsnätverk. Förverkligade gemensamma möten med områdets förstavård och räddningsväsende. Förverkligande av samarbetet mellan övriga myndigheter samt eventuella gemensamma projekt. Personalmängden och strukturen motsvarar verksamhetens målsättningar. Data över förstavårdsenheternas motiveringsbundenhet. Volymerna i studerandenas övningsperioder. Hur man lyckas i rekryteringen kvantitativt och kvalitativt. utbildningsplanen. Förverkligats i sin helhet från och med 2013. Förstavårdscentralen styr och för dialog mellan bashälsovårdens enheter vid behov. Förverkligats 3 ggr. Förverkligats svagt. Förverkligats svagt. Personalmängden har stabiliserats och strukturen har nästan nått målsättningen. Det finns ännu behov att lyfta vårdnivåns förstavårdare internt från basnivån. Följs upp aktivt och situationen är under kontroll. Enheternas bruksnivåer är i skick. Höst- och vårterminen var en livlig studerandeperiod. Många vill komma och öva i förstavårdstjänsten. Rekryteringen var lyckad under sommaren. 65 st ansökningar. Behovet av övrig rekrytering har varit minimalt år. Uppdrag inom prehospital akutsjukvård 2010 2011 2012 2013* Prehospital akutsjukvård 16 790 17 096 16 631 19 765 19 111 *Siffran from år 2013 är inte direkt jämförbar med de tidigare åren. Den prehospitala akutsjuvården har utvidgats att omfatta även Korsholm, Malax, Korsnäs och Kristinestad. Storkyro flyttade till Södra Österbottens sjukvårdsdistrikt. 8.3.3. Förverkligandet av resultatet för den avgiftsbelagda serviceverksamheten Samarbetsavtalet är uppgjort så att Vasa sjukvårdsdistrikt täcker de kostander som uppstår av verksamheten och investeringsanskaffningarna, till den del intäkterna från verksamheten inte gör detta. Bokslut 2013 Ursprunglig Förändringar i budget budgeten Ändrad budget Utfall Avvikelse Verksamhetsutgifter -6 546 156,40-7 173 770,00 826 300,00-6 347 470,00-6 498 472,83-151 002,83 Verksamhetsinkomster 6 976 056,08 7 273 770,00-483 300,00 6 790 470,00 6 771 842,37-18 627,63 Verksamhetsbidrag 429 899,68 100 000,00 343 000,00 443 000,00 273 369,54-169 630,46 20
8.4. Investeringarnas förverkligande Räddningsväsendet och oljebekämpning Budget Utfall Avvikelse Intäkter sammanlagt 151 000,00 174 283,25 23 283,25 Utgifter sammanlagt -781 000,00-929 188,53-148 188,53 Nettoutgift -630 000,00-754 905,28 124 905,28 Förstavården Budget Utfall Avvikelse Intäkter sammanlagt 110 000,00 0,00-110 000,00 Utgifter sammanlagt -440 000,00-403 078,18 36 921,82 Nettoutgift -330 000,00-403 078,18 73 078,18 Investeringarna sammanlagt Budget Utfall Avvikelse Intäkter sammanlagt 261 000,00 174 283,25-86 716,75 Utgifter sammanlagt -1 221 000,00-1 332 266,71-111 266,71 Nettoutgift -960 000,00-1 157 983,46-197 983,46 21
BOKSLUTSKALKYLER 22
Affärsverket Österbottens räddningsverks resultaträkning Hela verksamheten 01.01.-31.12. 01.01.-31.12.2013 Omsättning 17 455 397,56 18 118 124,80 Övriga rörelseintäkter 840 323,25 1 020 496,36 Understöd och bidrag från kommunen 0,00 2 000,00 Material och tjänster Material förnödenheter och varor -1 369 577,15-1 159 480,69 Köpta tjänster -2 020 909,65-3 390 486,80-1 901 010,31-3 060 491,00 Personalkostnader Löner och arvoden -9 726 823,07-9 753 540,62 Personalbikostnader Pensionskostnader -1 839 953,39-1 796 582,81 Övriga lönebikostnader -657 207,75-12 223 984,21-639 916,81-12 190 040,24 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan -612 274,97-492 873,91 Hyreskostnader -1 397 347,35-1 361 695,81 Övriga rörelsekostnader -112 806,14-189 825,90 Rörelseöverskott (-underskott) 558 821,34 1 845 694,30 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 68 305,92 68 611,07 Övriga finansiella intäkter 5,03 23,57 Till kommunen betalda räntekostnader 0,00 0,00 Till övriga betalda räntekostnader 0,00 0,00 Övriga finansiella kostnader -25,58 68 285,37-405,00 68 229,64 Räkenskapsperiodens överskott (underskott) 627 106,71 1 913 923,94 Räddningsväsendet och oljebekämpning 01.01.-31.12. 01.01.-31.12.2013 Omsättning 10 828 002,80 11 300 882,63 Övriga rörelseintäkter 695 875,64 861 682,45 Understöd och bidrag från kommunen 0,00 2 000,00 Material och tjänster Material förnödenheter och varor -1 061 917,16-808 962,02 Köpta tjänster -1 786 442,69-2 848 359,85-1 670 789,92-2 479 751,94 Personalkostnader Löner och arvoden -5 217 115,98-5 191 834,52 Personalbikostnader Pensionskostnader -1 062 896,16-1 033 865,46 Övriga lönebikostnader -351 353,07-6 631 365,21-332 312,57-6 558 012,55 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan -377 416,49-304 313,08 Hyreskostnader -1 277 536,24-1 237 021,61 Övriga rörelsekostnader -103 748,85-169 671,28 Rörelseöverskott (-underskott) 285 451,80 1 415 794,62 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 68 305,92 68 611,07 Övriga finansiella intäkter 0,00 19,81 Till kommunen betalda räntekostnader 0,00 0,00 Till övriga betalda räntekostnader 0,00 0,00 Övriga finansiella kostnader -25,58 68 280,34-405,00 68 225,88 Räkenskapsperiodens överskott (underskott) 353 732,14 Räddningsväsendets resultatområde innehåller oljebekämpningen samt trygghetstelefon och 1 484 020,50 förstadelvårdsverksamheten. 23
Prehospital akutsjukvård 01.01.-31.12. 01.01.-31.12.2013 Omsättning 6 627 394,76 6 817 242,17 Övriga rörelseintäkter 144 447,61 158 813,91 Understöd och bidrag från kommunen 0,00 0,00 Material och tjänster Material förnödenheter och varor -307 659,99-350 518,67 Köpta tjänster -234 466,96-542 126,95-230 220,39-580 739,06 Personalkostnader Löner och arvoden -4 509 707,09-4 561 706,10 Personalbikostnader Pensionskostnader -777 057,23-762 717,35 Övriga lönebikostnader -305 854,68-5 592 619,00-307 604,24-5 632 027,69 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan -234 858,48-188 560,83 Hyreskostnader -119 811,11-124 674,20 Övriga rörelsekostnader -9 057,29-20 154,62 Rörelseöverskott (-underskott) 273 369,54 429 899,68 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter 5,03 3,76 Till kommunen betalda räntekostnader Övriga finansiella kostnader 0,00 5,03 3,76 Räkenskapsperiodens överskott (underskott) 273 374,57 429 903,44 Affärsverket Österbottens räddningsverks finansieringsanalys 01.01.-31.12. 01.01.-31.12.2013 Kassaflödet i verksamheten Rörelseöverskott (-underskott) 558 821,34 1 845 694,30 Avskrivningar och nedskrivningar 612 274,97 492 873,91 Finansiella intäkter och kostnader 68 285,37 68 229,64 Försäljningsvinster av tillgångar bland bestående aktiva -65 260,47 1 174 121,21-24 232,93 2 382 564,92 Kassaflödet för investeringarnas del Investeringskostnader 1 332 266,71 1 684 602,62 Finansieringsandelar för finansieringsutgifter -126 488,00-330 518,23 Försäljningsvinster av tillgångar bland bestående aktiva -74 970,90-1 130 807,81-24 232,93-1 329 851,46 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde 43 313,40 1 052 713,46 Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i lånebeståndet Förändringen i kkortfristiga lån från andra 0,00 0,00 0,00 0,00 Övriga förändringar i likviditeten Förändring av fordringar på kommunen -474 145,83-1 615 714,02 Förändring i fordringar på övriga 578 225,62-719 807,00 Förändring av räntefria skulder till övriga -147 393,19-43 313,40 1 282 807,56-1 052 713,46 Kassaflödet för finansieringens del -43 313,40-1 052 713,46 Förändring av likvida medel 0,00 0,00 Sambandskontots saldo Saldo 31.12 4 329 598,96 3 855 453,13 Saldo 1.1 3 855 453,13 474 145,83 2 239 739,11 1 615 714,02 24
Affärsverket Österbottens räddningsverks balansräkning AKTIVA 2013 A I II III C II BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Övriga utgifter med lång verkningstid 12 953,95 19 712,52 12 953,95 19 712,52 Materiella tillgångar Bygnader 46 887,86 0,00 Fasta konstruktioner och anläggningar 35 357,71 44 197,14 Maskiner och transportmedel 4 798 913,07 4 014 516,81 Förskottsbetalningar och pågående nyannläggningar 0,00 231 892,81 4 881 158,64 4 290 606,76 Placeringar Övriga fordringar 1 200,00 1 200,00 1 200,00 1 200,00 RÖRLIGA AKTIVA Fordringar Kortfristiga fordringar Försäljningsfordringar 669 942,76 1 128 108,86 Fordringar på kommunen 4 329 598,96 3 855 453,13 Övriga fordringar 707 010,91 699 638,92 Resultatregleringar 32 147,84 159 579,35 5 738 700,47 5 842 780,26 AKTIVA SAMMANLAGT 10 634 013,06 10 154 299,54 PASSIVA 2013 A EGET KAPITAL I Grundkapital 220 000,00 220 000,00 IV Över-/underskott tidigare räkenskapsperioder V D II Räddningsväsende 1) 5 532 667,67 4 048 647,17 Förstavården 429 903,44 0,00 Räkenskapsperiodens över-/underskott Räddningsväsende 1) 353 732,14 1 484 020,50 Förstavården 273 374,57 429 903,44 6 809 677,82 6 182 571,11 FRÄMMANDE KAPITAL Kortfristigt Erhållna förskott 269 750,87 0,00 Leverantörsskulder 654 413,02 590 540,99 Övriga skulder 400 477,92 442 482,82 Resultatregleringar 2 499 693,43 2 938 704,62 3 824 335,24 3 971 728,43 PASSIVA SAMMANLAGT 10 634 013,06 10 154 299,54 1) Räddningsväsendets överskott är 5.886.399,81. Av detta är investeringars finansieringsandelar 3.340.602,21. Verksamhetens överskott vid slutet av år är: 2.545.797,60. 25
NOTER 26
Noter som gäller uppgörandet av bokslutet 1. Värderings- och periodiseringsprinciper samt metoder Värdering av bestående aktiva Bestående aktiva har antecknats i balansräkningen till anskaffningsutgiften minskad med finansieringsandelar och planenliga avskrivningar. De planenliga avskrivningarna har beräknats enligt en på förhand uppgjord avskrivningsplan. Beräkningsgrunderna för planenliga avskrivningar har presenterats i noterna till resultaträkningen. Anskaffningar under 10.000 euro har antecknats som årskostnad. Värdering av finansieringstillgångar Fordringar har antecknats i balansräkningen till det nominella värdet eller ett lägre sannolikt värde. Resultaträkningens bilageuppgifter 2. Verksamhetsintäkter enligt verksamhetsområde 2013 2012 Räddningsväsende 10 895 122,01 11 159 706,92 11 008 176,51 Prehospital akutsjukvård 6 771 842,37 6 976 056,08 3 913 216,87 Oljebekämpning 275 961,80 494 777,62 177 430,70 Trygghetstelefonverksamhet 244 694,63 230 860,54 219 722,67 Första delvård 108 100,00 279 220,00 169 034,98 Övrig avgiftsbelagd serviceverksamhet 0,00 0,00 9 594,35 Versamhetsintäkter sammanlagt 18 295 720,81 19 140 621,16 15 497 176,08 3. Utredning över grunderna för planmässiga avskrivningar De planenliga avskrivningarna har beräknats enligt en på förhand uppgjord plan. Avskrivningarna enligt plan beräknas på anskaffningsutgiften för immateriella och materiella tillgångar enligt den uppskattade ekonomiska brukstiden. De uppskattade avskrivningstiderna och motsvarande avskrivningsprocenterna samt avskrivningsmetoderna är: Immateriella rättigheter 4-5 år jämn avskrivning 30-35 % Övriga utgifter med lång verkningstid 5-20 år jämn avskrivning 15-30 % Byggnader 15 år restvärdesavskrivning 20 % Fasta konstruktioner och anläggningar 15 år restvärdesavskrivning 20 % Avskrivningsbelagd lös egendom 6-20 år jämn avskrivning 15-27 % Småa anskaffningar av bestående aktiva, vilkas anskaffningsutgifter är under 10.000 euro, har bokats som årskostnader 27
4. Genomsnittliga avskrivningars och investeringars motsvarighet 2013 Genomsnittlig avskrivning 551 029,78 497 498,01 Egen finansieringsandel för investeringarna 1 191 572,62 1 163 210,09 i medeltal Differens -640 542,84-665 712,08 Differens % -53,76-57,23 När man förnyar lös egendom som erhållits utan ersättning blir den egna finansieringsandelen högre än avskrivningarna. 5. Bestående aktiva Anläggningar bland bestående aktiva Immateriella anläggningar Materialle anläggningar Immateriella Övriga utgifter Sammanlagt Fasta byggnadermaskiner och Förskottsbetalningar Sammanlagt rättigheter med lång och anläggningarinventarier och halvfärdiga verkningsgrad anskaffningar Oavskriven anskaffningsutgift 1.1. 19 712,52 19 712,52 0,00 44 197,14 4 014 516,81 231 892,81 4 290 606,76 Ökningar under anskaffningsperioden 0,00 0,00 50 648,67 0,00 1 281 618,04 0,00 1 332 266,71 Finansieringsandelar under räk.per. 0,00 0,00 0,00 0,00-126 488,00 0,00-126 488,00 Minskningar under räk.per. 0,00 0,00 0,00 0,00-9 710,43 0,00-9 710,43 Transporter melllan grupper 0,00 0,00 0,00 0,00 231 892,81-231 892,81 0,00 Räkenskapseriodens avskrivning -6 758,57-6 758,57-3 760,81-8 839,43-592 916,16 0,00-605 516,40 Värdenedsättningar och retur av dessa Oavskriven anskaffningsutgift 31.12. 12 953,95 12 953,95 46 887,86 35 357,71 4 798 913,07 0,00 4 881 158,64 Värdeförhöjningar Bökföringsvärde 31.12. 12 953,95 12 953,95 46 887,86 35 357,71 4 798 913,07 0,00 4 881 158,64 Placeringar bland bestående aktiva Msb-, övriga låne- och övriga fordringar Fordringar övriga Sammanlagt samfund Anskaffningsutgift 1.1. 1 200,00 1 200,00 Ökningar 0,00 0,00 Minskningar 0,00 0,00 Anskaffningsutgift 31.12. 1 200,00 1 200,00 Värdeförhöjningar Bokföringsvärde 31.12. 1 200,00 1 200,00 6. Fordringar på rörliga aktiva från samfund inom samma koncern 2013 Fordringar från dotterbolag Kortfristiga Försäljningsfordringar 897,08 2 888,52 Fordringar från samkommuner Kortfristiga Försäljningsfordringar 36 603,75 270 999,58 Resultatregleringar 0,00 152 510,58 28
7. Resultatregleringar 2013 Kortfristiga Förskottsbetalningar 3 561,09 6 726,77 Övriga resultatregleringar 28 586,75 152 852,58 32 147,84 159 579,35 8. Eget kapital 2013 Grundkapital 1.1 220 000,00 220 000,00 Förändringar under räkenskapsperioden 0,00 0,00 Grundkapital31.12 220 000,00 220 000,00 Över-/Underskott från tidigare perioder 1.1 4 048 647,17 3 470 042,31 Minskning/Ökning under räkenskapsperioden 1 913 923,94 578 604,86 Över-/Underskott från tidigare perioder 31.12 5 962 571,11 4 048 647,17 Räkenskapsperiodens över-/underskott 1.1. 1 913 923,94 578 604,86 Överföring till tidigare räkenskapsperioders över-/underskott -1 913 923,94-578 604,86 Räkenskapsperiodens över-/underskott 627 106,71 1 913 923,94 Räkenskapsperiodens över-/underskott 31.12. 627 106,71 1 913 923,94 Eget kapital sammanlagt 6 809 677,82 6 182 571,11 9. Skulder till samfund inom samma koncern 2013 Kortfristiga Erhållna förskott Till samkommuner 269 750,87 0,00 Leverantörsskulder Dottersamfund 1 772,94 2 093,14 Samkommuner 159,97 1 373,25 Resultatregleringar Samkommuner 0,00 660 928,23 10. Resultatregleringar 2013 Kortfristiga Semesterlöneperiodiseringar 1 663 263,56 1 519 626,92 Personalbikostnader 234 688,08 248 404,08 Övriga resultatregleringar 601 741,79 1 170 673,62 2 499 693,43 2 938 704,62 29
11. Personal 2013 Löner och arvoden 9 726 823,07 9 753 540,62 Personalbikostnader Pensionskostnader 1 839 953,39 1 796 582,81 Övriga personalbikostnader 657 207,75 639 916,81 Sammanlagt enligt resultaträkningen 12 223 984,21 12 190 040,24 Antal 31.12. Ordinarie Tidsbundna Bisyssla Totalt Verksamhetsområde 1 Storkyro, Laihela, Korsholm och Vasa 1.1. 66 7 108 181 förändringar -13 0-18 -31 31.12. 53 7 90 150 Verksamhetsområde 2 Pedersöre, Nykarleby, Vörå, Kaskö, Kristinestad, Korsnäs, Malax och Närpes 1.1. 23 5 418 446 förändringar -4 1-25 -28 31.12. 19 6 393 418 Förstavårdstjänster 1.1. 87 13 100 förändringar -5-5 -10 31.12. 82 8 90 Stödfunktioner 1.1. 18 3 21 förändringar 0-2 -2 31.12. 18 1 19 Totalt 1.1. 194 28 526 748 förändringar -22-6 -43-71 Totalt 31.12. 172 22 483 677 12. Använda bokföringsböcker Bokslut inbunden Dagbok elektronisk arkivering Huvudbok mikrokort Försäljningsreskontra elektronisk arkivering Inköpsreskontra elektronisk arkivering Betalningsrörelse elektronisk arkivering Bestående aktiva adb-utskrift Lönebokföringen elektronisk arkivering 30
Affärsverket Österbottens räddningsverks direktion och räddningsdirektör I Vasa, 18.3.2015 Anita Niemi-Iilahti, pj Harri Hyvönen Timo Onnela Meri Markkanen Nicklas Pärus Sebastian Ingves Olli Uotinen Annika Nyfors Carola Bengs-Lattunen Sture Skinnar Carola Backholm Olav Sjögård Torbjörn Lang Anders Svahn Tapio Nyysti, vpj Heikki Latva-Nikkola Leena Tulimaa Helena Nurmikoski Stefan Asplund Robert Grönblom Terttu Harakka Heikki Pienimäki Mauno Hölsö Päivi Komsi Gunnar Backlund Gustav Rönnqvist Guy Käcko Eivor Back Karita Ohlis Sigfrid Hannus Tero Mäki pelastusjohtaja 31
REVISIONSANTECKNNG Vi har granskat bokslutet Vasa,..2015 BDO Audiator Oy Ab OFR-samfund ------------------------------------------- Minna Ainasvuori OFR 32
VAASAN ALUETYÖTERVEYS VASA REGIONALA FÖRETAGSHÄLSOVÅRD VASA STAD AFFÄRSVERKET VASA REGIONALA FÖRETAGSHÄLSOVÅRD BOKSLUT
Innehållsförteckning 1. Överläkarens översikt och väsentliga händelser 2 2. Förvaltning och redovisningsskyldighet 4 3. Personal och nyckeltal 5 3.2. Resultatbildning och nyckeltal 6 3.3. Finansiering av verksamheten och nyckeltal 7 3.4. Granskning av balansräkningen och nyckeltal 8 4. Budgetutfall 9 Utfall av anslag och inkomstuppskattningar 10 Uppgifter om verksamheten 11 5. Intern kontroll och riskhantering 12 Bokslutskalkyler Resultaträkning 14 Finansieringsanalys 15 Balansräkning 16 Noter Noter gällande uppgörande av bokslutet Resultaträkningens noter Balansräkningens noter Noter gällande personalen Använda bokföringsböcker 20 1
1. ÖVERLÄKARENS ÖVERSIKT OCH VÄSENTLIGA HÄNDELSER Året var Vasa Regionala Företagshälsovårds nionde verksamhetsår som affärsverk. Verksamhetsåret präglades fortsättningsvis av en försämring av ekonomin och detta redan för tredje året i rad. Den kommunalekonomiska situationen ledde för Vasa stads del till krav på personalbesparingar. Omvärdering av funktionerna och sparande på kostnader genom strukturella ändringar betonades. Ändringen i kommunallagen som gjordes under år 2013 föranledde dryftanden om hur verksamheten vid Vasa Regionala Företagshälsovård skulle fortsätta. Det centrala innehållet i ändringen av kommunallagen är att då kommunen sköter uppgifter i ett konkurrensläge på marknaden, borde den enligt huvudregeln överföra uppgiften till ett aktiebolag, ett andelslag, en förening eller en stiftelse. I lagen avgränsades de uppgifter som inte anses vara sådana som sköts i ett konkurrensläge på marknaden. Med tanke på företagshälsovården är det väsentliga i lagstiftningen att vid produktion av företagshälsovård som företagshälsovårdslagen förpliktar till kunde den produceras i affärsverksform. Om även sjukvårdsservice produceras, borde den produceras i form av ett aktiebolag, ett andelslag, en förening eller en stiftelse. Ändringen stöder sig i stor utsträckning på skyldigheterna enligt EU-lagstiftningen. Ärendet diskuterades under hela år. SHM framlade i slutet av år ett förslag om ändring av kommunallagen och förlängning av övergångsperioden. Det här förslaget hann man dock inte behandla i riksdagen under år. Då förslaget ändå var aktuellt, ansåg man det inte vara ändmålsenligt att göra förändringar i Vasa Regionala Företagshälsovårds organisationsform, speciellt som hela lagstiftningen om anordnande av social- och hälsovården också var i beredningsskedet. Dessutom fördes aktiva diskussioner om finansieringsunderlaget men man kom inte fram till några slutsatser. Till denna del ansågs det ändamålsenligt att vänta och följa med vilken form lagstiftningen för ordnandet av social- och hälsovården samt finansieringsunderlaget i framtiden får. Vasa Regionala Företagshälsovård har fortsättningsvis deltagit som medlemsorganisation i Arbete och Hälsa rf:s verksamhet, och den vägen har bl.a. lagberedningen och konsekvenserna av lagstiftningen följts med. Nätverkets värdegrund är fortsättningsvis etiskhet och ändamålsenlighet i verksamheten och erbjuder ett alternativ till andra aktörer i branschen. Nätverket fungerar på mer än 120 orter och det betjänar ca 530 000 arbetstagare och företagare inom ett verksamhetsområde som täcker hela landet. Vasa Regionala Företagshälsovård har under året deltagit i utvecklingsprogrammet BotniaSEITTI, vilket avslutades våren. Det avslutande seminariet hölls 13.6.. Syftet med projektet är att utveckla den kommunala företagshälsovården genom regionalt nätverkande. Nätverkandet har trots att projektet upphört fortsatt, samarbetet har koncentrerats speciellt på beredandet av en kvalitetshandbok samt på ibruktagandet av anvisningen om en god företagshälsovårdspraxis. Korsholms kommun anslöt sig till Vasa Regionala Företagshälsovårds verksamhet 1.1.. Sammanslagningen har beretts redan under år 2013. Lokalerna finns i Korsholms hälsocentrals huvudenhet i Smedsby. Behövliga datakommunikationsförbindelser och programändringar genomfördes i årsskiftet 2013/. I företagshälsovårdens lokaler gjordes en lätt sanering, främst måleri- och ytbehandlingsarbeten samt förnyande av inventarier. Invigning hölls 20.10.. Politices magister Jan-Erik Enestam, som fungerat som kommunindelningsutredare för Vasaregionen, invigde lokalerna. Direktionen beslutade om en genomsnittlig prishöjning på ca 2 % på sitt möte 6.11.. Förhöjningarna har varit skäliga och motsvarar kostnadsutvecklingen. Vasa Regionala Företagshälsovårds budget hade uppgjorts med ett litet överskott. Föregående år visade ett litet underskott. Underskottet kunde rättas till klart, man gjorde ett 0-resultat, vilket var målet. 2
Det är dock skäl att fortsättningsvis fästa uppmärksamheten på höjande av produktiviteten, de strukturella förändringsbehoven kommer för övervägande, speciellt nätverket med verksamhetsställen ska granskas från produktivitetens synvinkel. Utsikterna för år 2015 är osäkra, speciellt ändringarna i lagstiftningen och de halvfärdiga lagstiftningsprojekten, bl.a. lagen om ordnande av social- och hälsovården (hur blir den i framtiden?) ska beaktas vid planeringen av Vasa Regionala företagshälsovårds verksamhet i framtiden. Diskussionen om företagshälsovårdens finansieringsunderlag torde var aktuell under år 2015. Nuförtiden finansieras företagshälsovården med arbetsinkomstförsäkringen, som utgör en del av sjukförsäkringen. Finansieringen av sjukförsäkringen indelades år 2006 i två delar så att arbetsinkomstförsäkringen lösgjordes från sjukvårdsförsäkringen. Från arbetsinkomstförsäkringsdelen betalas sjuk- och föräldradagpenningar och rehabiliteringspenningar samt företagshälsovårdsersättningar. Asko Martikainen företagsöverläkare 3
2. AFFÄRSVERKET VASA REGIONALA FÖRETAGSHÄLSOVÅRDS FÖRVALTNING Social- och hälsovårds nämnden Direktionen Överläkaren Team I Team II Team III Byrå Laihela Lillkyro Korsholm DIREKTIONEN FÖR VASA REGIONALA FÖRETAGSHÄLSOVÅRD Direktionen för affärsverkets Vasa Regionala Företagshälsovård bestod av tio (10) medlemmar och deras ersättare. Vasa sjukvårdsdistrikt och Laihela kommun samt stadsstyrelsen hade egna representanter i direktionen. Ordinarie medlemmar Vesa Isomöttönen, ordförande Helena Boucht Kai Kleemola Maija Alasalmi Tuija Kuivinen Joonas Kevari Leena Kaunisto Vasa sjukvårdsdistrikts representant Olle Gull, vice ordförande Laihela kommuns representant Raimo M J Kinnari Korsholms kommuns representant Mikael Gädda Stadsstyrelsens representant Marjatta Kiviranta Ersättare Matti Raudaskoski Marianne Buss Susanna Jokinen Christer Westerback Sirpa Suonperä Jari Wikman till 10.8. och Vesa-Matti Rantanen från 11.8. Tapio Lehto Ann-Charlott Gröndahl Pauli Ylihärsilä Ulla-Maj Salin Som ordförande för direktionen för affärsverket Vasa Regionala Företagshälsovård fungerade Vesa Isomöttönen och som vice ordförande Olle Gull. Som föredragande för ärendenna fungerade Asko Martikainen och som direktionens sekreterare Anneli Huhtala och i reserv Marjo Ala-Reini. Under år sammanträdde direktionen sju (7) gånger. REDOVISNINGSSKYLDIGHET Vasa Regionala Företagshälsovårds redovisningsskyldighet vilar på företagsöverläkare Asko Martikainen. 4
SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN Social- och hälsovårdsnämndens medlemmar år Ordinarie medlemmar Ersättare Bernt Fagerroth (Saml) Milla Paunula (Saml) Susanna Koski (Saml) Laura Välimäki (Saml) Thomas Öhman (SFP) Reinhold Klockars (SFP) Gun Väkeväinen (SFP) Helena Boucht (SFP) Patrik Ehnström (SFP) Kenneth Haglund (SFP) May-Gret Axell (KD) Jussi Perttola (Saml) Toivo Ikonen (Centern) Juha Tuomikoski (Gröna) Virve Airaksinen (SDP) Erik Cederholm (SDP) Kurt Jäntti (SDP) Markku Saari (SDP) Raimo Mäenpää (Sannf) Rauno Niemi (Sannf) Tea Laaksoharju-Elpren (Sannf) Marja-Leena Mäkynen (Sannf) Liisa Laaksonen (Vf) Marketta Semi (Vf) Laihela kommuns representant Päivi Lapiolahti (Centern) Anne Marttila (Saml) Ungdomsfullmäktiges representant Atte Hautala Lotta Storbacka Stadsstyrelsens representant Marjatta Kiviranta Som ordförande för social- och hälsovårdsnämnden fungerar Thomas Öhman, som vice ordförande Virve Airaksinen och som sekreterare Christine Nyholm. 3. PERSONAL Situationen 31.12 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Ordinarie/Heltidsanställ 25 29 31 38 41 43 31 32 32 da Ordinarie/Deltidsanställ 1 1 3 4 4 5 17 17 21 da Visstidsanställda/På 1 2 3 1 1 1 1 1 4 heltid Visstidsanställda/På 1 1 1 3 2 3 2 1 1 deltid Årsverken/ÅV 23,04 25,74 30,92 40,80 39,42 43,60 45,94 44,3 47,0 Personalens medelålder 46,6 47,2 46,9 50,3 47,9 49,0 50,1 51,6 50,2 Sjukledigheter/dgr/pers. 5 10 14 11 9 5 7 10,7 8,0 Utbildning/dgr/pers. 2,5* 4,5* 7,5 6,5 7 7 6 6,5 4,7 Utbildningskostnader / 22642 38500 49168 63850 69386 54650 43363 55827 42714 *) I utbildningsdagarna åren 2006 och 2007 endast extern utbildning. Löner och arvoden totalt uppgick år till 2 350 267,68. 5
3.2. RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTATANALYS Resultaträkning och dess nyckeltal 2013 1 000 1 000 Omsättning 4 438 4 289 Affärsverksamhetens övriga intäkter 167 99 Material och service Material, förnödenheter och varor -163-124 Köp av service -1 090-1 058 Personalkostnader Löner och arvoden -2 350-2 285 Pensionskostnader -432-419 Övriga lönebikostnader -130-129 Avskrivning och nedsättningar Avskrivningar enligt plan -98-145 Hyror -350-333 Affärsverksamhetens övriga kostander -19-10 Rörelseöverskott (-underskott) -28-115 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 25 26 Övriga finansiella intäkter 0 0 Ersättning för grundkapital -22-22 Övriga finansiella kostander 0 0 Räkenskapsperiodens över-(under-)skott -25-111 Avkastning på placerat kapital % -0,26-7,46 Avkastning på av komm.pl.kap.% -0,26-7,46 Vinst % -0,56-2,59 Avkastning på placerat kapital % = 100 * (Över-/underskott före extraordinära poster + Till kommunen betalda räntekostander + Till övriga betalda räntekostander + Ersättning för grundkapital)/(eget kapital + Placerat räntebärande främmande kapital + Avskriviningsdifferens och reserver) Avkastning på av kommunen placerat kapital % = 100 * (Över-/underskott före extraordinära poster + Till kommunen betalda räntekostander + Ersättning för grundkapital)/(eget kapital + Lån från kommunen + Avskrivingsdifferens och reserver) Vinst % = 100 * (Över-/underskott före reserveringar/omsättning) Resultaträkningens innehåll Resultaträkningens uppgift är att visa hur räkenskapsperiodens intäkter räcker till för att täcka kostnaderna som föranletts av serviceproduktionen.i affärsverkets resultaträkning presenteras intäkter som erhållits från utomstående samt stadens andra enheter och kostnader som betalats till dessa. Vasa Regionala Företagshälsovårds intäkter uppgick år till 4,6 milj.euro Intäkterna ökade jämfört med föregående räkenskapsperiod med 0,22 milj. euro (5,0%). Vid motsvarande tidpunkt var de totala kostnaderna 4,53 milj. euro och ökningen från föregående år var 0,18 milj. euro (4,0 %). Vasa Regionala Företagshälsovårds resultat för räkenskapsperioden var ett underskott på 25 tusen euro/år (111 tusen euro år 2013). Räkenskapsperiodens resultat förbättrades med 86 tusen euro (77,5 %) jämfört med föregående räkenskapsperiod. 6
3.3. FINANSIERING AV VERKSAMHETEN Finansieringsanalys och dess nyckeltal 2013 1 000 1 000 Kassaflödet i verksamheten Rörelseöverkott (-undeskott) -28-115 Avskrivningar och nedskrivningar 98 145 Ersättning för grundkapital -22-22 Finansiella intäkter och kostnader 25 26 Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter -31 0 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde 42 33 Finansieringens kassaflöde Övriga förändringar i likviditeten Förändringar i fordnigar hos 63-116 kommunen Förändringar i fordnigar hos -43 42 andra Förändringar i räntefria skulder till -62 40 andra Finansieringens kassaflöde -42-33 Förändring av likvida medel 0 0 Samlingskontots saldo Saldo 31.12 1 468 1 531 Saldo 1.1 1 531 1 415 FINANSIERINGSANALYSENS NYCKELTAL Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde under 5 år, 46 407,92 169 140,62 Intern finansiering av 232,33 investeringar, % Likviditet, kassadagar 122 128 Quick ratio 2,57 2,37 Current ratio 2,57 2,37 Intern finansiering av investeringar, % = 100 * (Överskott före extraordinära poster + Avskrivningar och nedskrivingar - Inkomstskatter) / Egen anskaffningsutgift för investeringar Likviditet (kassadagar) = 365 dgr * Samlingskontos saldo 31.12 / Kassautbetalningar under räkenskapsperioden Quick ratio = (Samlingskontots saldo 31.12 + Finansiella värdepapper + Kortfristiga fordringar) / (Kortfristigt främmande kapital - Erhållna förskott) Current ratio = (Omsättningstillgångar + Kortfristiga fordringar + Finansiella värdepapper + Samlingskontots saldo 31.12) / (Kortfristigt främmande kapital - Erhållna förskott) Finansieringsanalysens innehåll I finansieringsanalysen sammanställs affärsverkets alla penningskällor och penninganvänding under räkenskapsperioden. Finansieringsanalysen beskriver räkenskapsperiodens transaktioners inverkningar på affärsverkets likvida medel. Affärsverkets likvida medel ingår i stadens medel och ömsesidig fordran/skuld följs upp med hjälp av samlingskontot. Verksamhetens och investeringarnas kassaflödes inverkan på de likvida medlel år var 42 tusen euro. År 2013 var motsvarande belopp 33 tusen euro. Under räkenskapsperioden minskade affärsverkets fordan hos staden som följs upp på samlingskontot med 63 tusen euro. 7
3.4. BALANSANALYS Balansräkning och dess nyckeltal AKTIVA 2013 PASSIVA 2013 1 000 1 000 1 000 1 000 BESTÅENDE AKTIVA EGET KAPITAL Immateriella tillgångar Grundkapital 355 355 Övr. utgifter med lång 55 116 Över-/undersk.från 784 895 verkn. tid föreg.räk.per 55 116 Räkensk.per.över-/undersk. -25-111 1 114 1 139 Materiella tillgångar FRÄMMANDE KAPITAL Maskiner och inventarier 31 38 Kortfristigt 31 38 Skulder till leverantörer 79 126 RÖRLIGA AKTIVA Övriga skulder 94 99 Fordringar Resultatreglingar 483 493 Kortfrisiga fordringar 656 717 Försäljningsfordringar 199 161 Fordringar hos kommunen 1 468 1 531 PASSIVA TOTALT 1 770 1 857 Övriga fordringar 16 12 Resultatreglingar 0 0 1 683 1 703 AKTIVA TOTALT 1 770 1 857 BALANSRÄKNINGENS NYCKELTAL Självförsörjningsgrad, % 62,94 61,34 Relativ skuldsättning, % 14,25 16,36 Ackumulerat överskott, 1000 759 784 Självförsörjningsgrad, % = 100 * (Eget kapital + Avskrivningsdifferens och reserver) / ( Hela kapitalet - Erhållna förskott) Relativ skuldsättning, % = 100 * (främmande kapital - Erhållna förskott) / Driftsinkomster Ackumulerat överskott = Överskott (Underskott) från tidigare räkenskapsperioder + Räkenskapsperiodens överskott (underskott) Lånestock 31.12 = Främmande kapital - (Erhållna förskott + Skulder till leverantörer + Resultatregleringar + Övriga skulder) Lånefordringar 31.12 = I placeringar antecknade masskuldebrevlånefordringar och andra lånefordringar Balansräkningens innehåll Balansräkningen beskriver affärsverkets ekonomiska ställning på bokslutsdagen. Balansräkningen innehåller affärsverkets egendom och kapitalposter i slutet av räkenskapsperioden De mest betydande förändringarna bland balansräkningen aktiva skedde i bestående aktiva -68 tusen euro och i fordringar + 74 tusen euro. Bland balansräkningens passiva minskade det egna kapitalet med beloppet för räkenskapsperiodens resultat 25 tusen euro och det främmande kapitalet minskade -61 tusen euro. FÖRSLAG OM BEHANDLING AV RESULTATET Affärsverkets direktionen föreslår att överföra räkenskapsperiodens underskott 25 055, 90 till räkenskapsperiodens över/-underskott. 8
4. BUDGETUTFALL Vasa Regionala Företagshälsovård fungerar som ett särredovisat affärsverk, som med sina inkomster finansierar alla sina utgifter. Regionala Företagshälsovårdens uppgift är att producera och utveckla kvalitativ sakkunnigservice inom företagshälsovården, utbildning, sjömanshälsovårdstjänster samt olika inspektioner som förutsätts i lagstiftningen. År var affärsverkets nionde verksamhetsår. Verksamheten expanderade. Korsholms kommuns företagshälsovård sammanslogs med Vasa Regionala Företagshälsovård 1.1.. Verksamhetsenheten invigdes i oktober. Förberedelserna för en anslutning till det nationella hälsoarkivet (Kanta) inleddes. BotniaSEITTI-nätverksprojektet avslutades i juni. Beredningen av ett skriftligt kvalitetssystem inleddes, lagstiftningen förutsätter ett sådant fr.o.m. början av år 2016. Företagshälsovårdssamarbetet har accentuerats kraftigt i verksamheten, detta kommer fram i de förändrade verksamhetsplanerna för företagshälsovården och i de ökande företagshälsovårdsförhandlingarna. Måluppfyllelse Mål som är bindande i förhållande till fullmäktige Bindande mål Mål gällande inkomstföring av placerat kapital Investeringarnas totalbelopp Mätnings- /uppföljningssätt Ersättning för grundkapitalet Verksamhetens överskott (rörelseunderskott + avskrivningar) Investeringar netto Mål/målnivå för 31.12. Skillnad år 22 100 22 100-379 600-27 881,04-98 124,02 70 242,98 309 357,02 40 000 31 451 8 549 Mål som är bindande i förhållande till direktionen för affärsverket Vasa Regionala Företagshälsovård Mål Rättidig och kvalitativ service Fungerande och mångsidig servicestruktur Balans mellan mål, resurser och verksamhet Kunnig, innovativ och motiverad personal Målnivå under budgetåret Servicenöjdhet Kontinuerlig utveckling av den regionala företagshälsovården i nuvarande lokaler. 1300-1500 arbetstagare/läkare 800-1000 arbetstagare/skötare En egen förfrågan gällande arbetshälsa gjordes. Måluppfyllelse Läkarrekryteringen var lyckad. Beredningen av ett skriftligt kvalitetssystem inleddes. Regionala företagshälsovårdens verksamhet är befäst och regional. Korsholms kommuns företagshälsovård slogs samman med Regionala företagshälsovården. Strukturen för företagshälsovårdens verksamhetsplaner förnyades. 1300-1500 arbetstagare/läkare 700-1000 arbetstagare/skötare Utgående från förfrågningen vidtogs nödvändiga åtgärder enligt principen om fortgående utveckling. 9
UTFALL FÖR ANSLAG OCH INKOMSTUPPSKATTNINGAR BS 2013 Urspr. Budgetför- Ändrat Utfall Avvikelse budget ändringar budget Dritfsekonomi Verksamhetsufgifter 4 504 207 5 860 920 0 5 860 920 4 632 466 1 228 454 Verksamhetsinkomster 4 388 793 6 090 520 0 6 090 520 4 604 585-1 485 935 Verksamhetsbidrag -115 414 229 600 0 229 600-27 881-257 481 Verksamhetsutgifterna och -inkomsterna har förverkligats under det uppskattade. I synnerhet i fråga om läkarsservicen blev serviceutbudet mindre än beräknat.. Finansiering BS2013 Finansiella utgifter 22 089 23 100 0 23 100 22 161 939 Finansiella inkomster 26 428 20 000 0 20 000 24 986 4 986 Finansiering totalt 4 339-3 100 0-3 100 2 825 5 925 De finansiella inkomsterna överskreds i fråga om räntor som erhölls från samlingskontot. Investeringar Investeringar utgifter 0 40 000 0 40 000 31 451 8 549 10
A. Lagstadgad företagshälsovård VASA REGIONALA FÖRETAGSHÄLSOVÅRD UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN 2013 - Specifikation per verksamhetspunkt Verksamhet inriktad på arbetsmiljön och arbetsgemenskapen Verksamhet inriktad på arbetstagaren Arbetsplatsutredningar (h) Information och rådgivning (h) Hälsogranskningar (st) 2013 2013 2013 Vasa Laihela Lillkyro Tillsammans Vasa Laihela Lillkyro Tillsammans Vasa Laihela Lillkyro Tillsammans Yrkespersoner Läkare 404,15 33,00 17,15 437,15 193,45 12,00 4,15 209,60 2336 244 122 2702 Hälsovårdare 954,15 142,75 99,45 1196,35 905,30 40,75 33,15 979,20 3441 555 371 4367 Sakkunniga Fysioterapeuter 791,45 90,30 45,30 927,05 177,30 26,00 10,30 203,30 2496 574 120 3190 Psykolog 34,15 - - 34,15 146,30 - - 146,30 836 - - 836 Specialläkare (köpservice) 8 Övriga sakkunniga 5.00 agrolog 57 opt. 1 opt. 58 (köpservice) Vasa Laihela Lillkyro Korsholm Tillsammans Vasa Laihela Lillkyro Korsholm Tillsammans Vasa Laihela Lillkyro Korsholm Tillsammans Yrkespersoner Läkare 418,00 27,30 10,45 9,00 464,75 171,15 11,00 3,00 12,00 197,15 2108 218 109 76 2511 Hälsovårdare 768,15 129,45 100,30 88,30 1086,20 919,00 66,15 43,00 136,00 1164,15 3849 561 326 854 5590 Sakkunniga Fysioterapeuter 730,15 84,30 39,15 100,45 954,05 204,30 36,15 7,30 39,45 287,20 2306 517 131 468 3422 Psykolog 12,15 12,15 113,30 113,30 888 888 Specialläkare 60 4 1 65 (köpservice) Övriga sakkunniga 18.30 agrolog 40 opt. (köpservice) A. Lagstadgad företagshälsovård B. Sjukvård med betoning på företagshälsovård Tel + kons. KL I (st) Sjukvårdbesök (st) Tel + kons. KL II (st) 2013 2013 2013 Vasa Laihela Lillkyro Tillsammans Vasa Laihela Lillkyro Tillsammans Vasa Laihela Lillkyro Tillsammans Yrkespersoner Läkare 670 90 108 868 5678 738 770 7186 4662 683 346 5691 Hälsovårdare 2361 66 109 2536 8065 1445 889 10399 9496 372 503 10371 Sakkunniga Fysioterapeuter Psykolog Specialläkare (köpservice) 763 56 127 946 Vasa Laihela Lillkyro Korsholm Tillsammans Vasa Laihela Lillkyro Korsholm Tillsammans Vasa Laihela Lillkyro Korsholm Tillsammans Yrkespersoner Läkare 836 103 49 14 1002 4818 567 715 286 6386 4305 256 247 200 5008 Hälsovårdare 2528 40 94 826 3488 7902 1506 872 561 10841 7128 368 476 1252 9224 Sakkunniga Fysioterapeuter Psykolog Specialläkare 723 74 131 31 959 (köpservice) C. Undersökningar Företagshälsovårdsavtal Avtal (st) 2013 2013 Vasa Laihela Lillkyro Tillsammans Vasa Laihela Lillkyro Tillsammans Laboratorium 29694 5210 3581 38452 Nya avtal som är gjorda under året 44 5 5 54 Radiologi 2335 239 223 2797 Alla avtal tillsammans 269 140 89 498 Vasa Laihela Lillkyro Korsholm Tillsammans Vasa Laihela Lillkyro Korsholm Tillsammans Laboratorium 28463 5052 2865 2573 38953 Nya avtal som är gjorda under året 32 2 9 24 67 Radiologi Acute Alla avtal tillsammans 236 140 87 179 642 118 Pegasos 11
5. INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING Vasa Regionala Företagshälsovårds övervakande organ är direktionen, som regelbundet får information om verksamhetens och ekonomins nuläge (varannan månad), verksamhetens lagenlighet och produktivitet samt förverkligandet av god förvaltningspraxis. Genomförandet övervakas regelbundet. Olika personer fungerar som sakgranskare och godkännare av fakturor. Särskilt fördjupade man sig i förbättrande av produktiviteten år. Som självvärderingsverktyg har Vasa stads blankett använts och Vasa Regionala Företagshälsovårds ledningsgrupp anser att den interna kontrollen är på en bra nivå. Utveckling behövs i att uppleva den interna kontrollen som en del av ledningen och i att beakta åtgärder för riskhantering i den dagliga verksamheten. I synnerhet har beaktats: - iakttagande av god förvaltningspraxis - uppsättande och förverkligande av mål - riskkartläggning - informationshantering och -förmedling - uppföljningens kontinuitet I riskkartläggningen lyfts i synnerhet personrisker fram, speciellt viktigt är kontinuitet bland personalen och överföring av s.k. tyst information. I riskkartläggningen har beaktats: - strategiska risker - operativa risker - ekonomiska risker - skaderisker Bevakning har ordnats och alla i personalen har ett personligt larmsystem som testats på sakenligt sätt. En plan för läkemedelsvård har uppgjorts och den uppdateras årligen. Ansvarspersoner och deras ersättare har utsetts. Föråldrade mediciner förstörs i enlighet med direktiven. 12
BOKSLUTSKALKYLER 13
VASA REGIONALA FÖRETAGSHÄLSOVÅRDS RESULTATRÄKNING 01.01.-31.12. 01.01.-31.12.2013 Omsättning 4 437 633,33 4 289 416,15 Övriga intäkter av affärsverksamhet 166 951,39 99 377,27 Material och service Material, förnödenheter och varor -162 720,32-124 278,47 Köp av tjänster -1 090 280,55-1 253 000,87-1 058 688,55-1 182 967,02 Personalkosnader Löner och arvoden -2 350 267,68-2 284 560,73 Lönebiskostnader Pensionskostnader -432 148,10-419 091,61 Övriga lönebikostnader -129 765,02-2 912 180,80-129 057,33-2 832 709,67 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivingar enligt plan -98 124,02-144 541,73 Hyror -349 737,12-333 497,42 Affärsverksamhetens övriga kostnader -19 422,95-10 491,13 Rörelseöverskott/-underskott -27 881,04-115 413,55 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 24 960,95 26 427,65 Övriga finansiella intäkter 25,00 0,00 Ersättning för grundkapital -22 100,00-22 000,00 Övriga finansiella kostander -60,81 2 825,14-88,61 4 339,04 Räkenskapsperiodens över-/ underskott -25 055,90-111 074,51 14
VASA REGIONALA FÖRETAGSHÄLSOVÅRDS FINANSIERINGSANALYS 01.01.-31.12. 01.01.-31.12.2013 Verksamhetens kassaflöde Rörelseöverskott (-underskott) -27 881,04-115 413,55 Avskrivningar och nedskrivningar 98 124,02 144 541,73 Ersättning för grundkapital -22 100,00-22 000,00 Finansiella intäkter och kostnader 24 925,14 73 068,12 26 339,04 33 467,22 Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgiter 31 450,64-31 450,64 0,00 0,00 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde 41 617,48 33 467,22 Finansieringens kassaflöde Övriga förändringar i likviditeten Förändringar i fordringar hos 62 807,48-115 819,08 kommunen Förändringar i fördringar hos andra -42 566,79 42 482,50 Förändringar i räntefria skulder till -61 858,17-41 617,48 39 869,36-33 467,22 andra Finansieringens kassaflöde -41 617,48-33 467,22 Förändringar i likvida medel 0,00 0,00 Samlingskontots saldo Saldo 31.12 1 468 000,88 1 530 808,36 Saldo 1.1 1 530 808,36-62 807,48 1 414 989,28 115 819,08 15
VASA REGIONALA FÖRETAGSHÄLSOVÅRDS BALANSRÄKNING AKTI VA 2013 A I II C II BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Övriga utgifter med lång verkningstid 55 267,46 115 559,22 55 267,46 115 559,22 Materiella tillgångar Maskiner och inventarier 31 418,52 37 800,14 31 418,52 37 800,14 RÖRLIGA AKTIVA Fordringar Kortfristiga fordringar Försäljningsfordringar 198 785,88 160 948,37 Fordringar hos kommunen 1 468 000,88 1 530 808,36 Övriga fordringar 16 143,12 11 901,68 Resultatregleringar 487,84 0,00 1 683 417,72 1 703 658,41 AKTIVA TOTALT 1 770 103,70 1 857 017,77 PASSIVA 2013 A EGET KAPITAL I Grundkapital 355 000,00 355 000,00 IV Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder 784 097,15 895 171,66 V Räkenskapsperiodens över-/underskott -25 055,90-111 074,51 1 114 041,25 1 139 097,15 D FRÄMMANDE KAPITAL II Kortfristigt Skulder till leverantörer 78 760,13 126 234,16 Övriga skulder 94 333,64 99 130,70 Resultatregleringar 482 968,68 492 555,76 656 062,45 717 920,62 PASSIVA TOTALT 1 770 103,70 1 857 017,77 16
NOTER 17
NOTER ANGÅENDE TILLÄMPADE BOKSLUTSPRINCIPER 1. VÅRDERINGS- OCH PERIODISERINGSPRINCIPER SAMT METODER Värdering av anläggningstillgångar Anläggningstillgångarna har antecknats i balansräkningen i anskaffningsutgiften minskat med planenliga avskrivningar.. Avskrivningarna enligt plan har beräknats i enlighet med en på förhand uppgjord avskrivningsplan. Beräkningsgrunderna för avskrivningarna enligt avskrivningsplanen har presenterats i resultaträkningens noter. Värdering av finansieringstillgångar Fordringarna har antecknats i balansräkningen till nominellt värde eller ett lägre sannolikt värde. NOTER TILL RESULTATRÄKNINGEN 2. REDOGÖRELSE FÖR GRUNDERNA FÖR AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN För bestämmande av avskrivningarna på avskrivningsbara tillgångar har en på förhand upprättad avskrivningsplan använts. Planavskrivningarna har beräknats på anskaffningspriset för immateriella och materiella tillgångar enligt den uppskattade ekonomiska livslängden. De uppskattade avskrivningstiderna och motsvarande årliga avskrivningsprocenterna samt anskrivningsmetoderna är: Immateriella rättigheter 4-5 år jämnstora avskrivningar Öriga utgifter med lång verkningstid 5-20 år jämnstora avskrivningar Avskrivning lös egendom 4-20 år jämnstora avskrivningar Små anskaffningar av bestående aktiva, vars ansaffningsutgift är under 10.000 euro, har bokförts som årskostnad. NOTER TILL BALANSRÄKNINGEN 3. TILL RÖRLIGA AKTIVA HÖRANDE FORDRINGAR HOS SAMFUND INOM SAMMA KONCERN 2013 Kortfristiga fordringar Fordringar hos dottersamfund Försäljningsfordringar 6 772,22 10 240,04 Fordringar hos samkommuner, där kommunen är medlem Försäjlningsfordringar 58 332,95 75 901,13 4. BESTÅENDE AKTIVA OCH ÖVRIGA LÅNGFRISTIGA PLACERINGAR Immateriella tillgångar Övriga utg. med lång verkn.tid Materiella tillgångar Maskiner och inventarier Oavskriven anskaffningsutgift 1.1. 115 559,22 37 800,14 Ökningar under räkenskapsperioden 0,00 31 450,64 Räkenskapsperiodens avskrivningar -60 291,76-37 832,26 Oavskriven anskaffningsutgift 31.12. 55 267,46 31 418,52 Bokföringsvärde 31.12. 55 267,46 31 418,52 18
5. EGET KAPITAL 2013 Grundkapital 1.1 355 000,00 355 000,00 Förändringar under räkenskapsperioden 0,00 0,00 Grundkapital 31.12. 355 000,00 355 000,00 Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder 1.1. Ökning/minskning under räkenskapsperioden Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder 31.12. 895 171,66 1 156 440,17-111 074,51-261 268,51 784 097,15 895 171,66 Räkenskapsperiodens över-/underskott 1.1. -111 074,51-261 268,69 Överf. till tid.räkenskapsper. över- 111 074,51 261 268,69 /underskott Räkenskapsperiodens över-/underskott -25 055,90-111 074,51 Räkenskapsperiodens över-/undeskott 31.12. -25 055,90-111 074,51 Eget kapital totalt 1 114 041,25 1 139 097,15 6. SKULDER TILL SAMFUND INOM SAMMA KONCERN 2013 Kortfristigt främmande kapital Skulder till samkommuner Skulder till leverantörer 19 686,90 24 879,62 7.RESULTATREGLERINGAR 2013 Lönebikostaner 6 583,55 4 157,31 Periodisering av semesterlöner 468 476,14 483 326,40 Övriga resultatregleringar 7 908,99 5 072,05 482 968,68 492 555,76 NOTER ANGÅENDE PERSONALEN 8. PERSONALKOSTNADER 2013 Personalkostnader Löner och arvoden 2 350 267,68 2 284 560,73 Lönebiskostnader Pensionskostander 432 148,10 419 091,61 Övriga lönebikostanader 129 765,02 129 057,33 Totalt enligt resultaträkningen 2 912 180,80 2 832 709,67 Personalkostnader aktiverats i 0,00 0,00 anläggningstillgångarna Personalkostnader sammanlagt 2 912 180,80 2 832 709,67 19
FÖRTECKNING ÖVER ANVÄNDA BOKFÖRINGSBÖCKER Bokslut Dagbok Huvudbok Försäljningsreskontra Inköpsreskontra Bestående aktiva Lönebokföring inbundet elektronisk arkivering mikrokort elektronisk arkivering elektronisk arkivering adb-utskrift elektronisk arkivering 20
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Verksamhetsberättelsen 1 Lokalitetsdirektörens översikt 2 2 Affärsverket Vasa Hussektors förvaltning 3 2.1 Förvaltning och redovisningsskyldighet 3 2.2 Organisation 3 2.3 Personal 4 3 Väsentliga ändringar i verksamheten och ekonomin 4 3.1 Det finansiella läget för affärsverket Vasa Hussektor 4 3.2 Bevarande av fastighetsegendomens värde 4 3.3 Utvecklingen i fråga om byggnadernas värde och reparationsskuld 5 3.3 Ändringar i grundkapitalet inom affärsverket Vasa Hussektor år 2013 5 3.4 Verksamhetslokaler som förvaltas av affärsverket Vasa Hussektor 6 4 Uppskattning av den sannolika kommande utvecklingen 6 5 Ordnande av intern kontroll och riskhantering 7 6 Resultatbildning och nyckeltal under räkenskapsperioden 8 7 Finansieringen av verksamheten och nyckeltal 10 8 Balansräkning och nyckeltal 12 9 Förslag till hantering av resultatet 13 Förverkligandet av budgeten 10 Budgetutfall 14 10.1 Måluppfyllelse 14 10.2 Driftsekonomins utfall 15 10.3 Resultaträkningsdelens utfall 15 10.4 Finansieringsdelens utfall 16 10.5 Investeringarnas utfall 17 Bokslutskalkyler Resultaträkning 20 Finansieringsanalys 21 Balansräkning 22 Noter Noter för uppgörande av bokslutet 24 Noter till resultaträkningen 24 Noter till balansräkningen 25 Noter gällande säkerheter och ansvarsförbindelser 27 Noter gällande personalen 27 Förteckning över använda bokföringsböcker 28 1
1. Lokalitetsdirektörens översikt Vasa Hussektors ekonomiska resultat år visade ett underskott, -194 000, men det driftsekonomiska målet som är bindande i förhållande till fullmäktige var bra i förhållande till det budgeterade målet, vilket överskreds med 1,5 miljoner euro. Underskottet för räkenskapsperioden föranleds enbart av en ändring i avskrivningsplanen, vilken inte hade beaktats i budgeten. Avskrivningarna var som helhet 2,2 miljoner större än budgeterat. År var investeringsprogrammet märkbart mindre än under några av de föregående åren. År var husbyggnadsinvesteringarna totalt 10,0 miljoner, för vilket det kom in statliga investeringsunderstöd på totalt 0,465 miljoner. Nettoinvesteringsbeloppet blev 9,4 miljoner, av vilket andelen för nybyggande var 3,0 miljoner och för grundliga renoveringar 6,4 miljoner. Vasa Hussektor har i flera år deltagit i riksomfattande jämförande undersökningar inom sin bransch. Dessa olika jämförande undersökningar fungerar som ett redskap för ledningen av lokalitetsegendomen. Hussektorn deltar i bl.a. följande jämförelser: kundnöjdhet, effektivitet i rumsanvändningen, fastigheternas driftskostnader, byggnadernas skick och reparationsskuld samt nivån på de interna hyrorna. Under år har resultat kommit från följande jämförelseundersökningar: reparationsskuldsindex 2013 och Lokalitetsinfo Tilainfo interna hyror. I en nationell jämförelse som publicerades år var den relativa reparationsskulden för det bostadsbestånd som Vasa äger i slutet av år 2013 minst bland jämförelsestäderna. Med hjälp av reparationsskulden beskrivs byggnadsbeståndets ekonomiska läge. Reparationsskuldens belopp kan man påverka genom rättidiga renoveringsinvesteringar samt genom att sälja/riva byggnadsbestånd i dåligt skick. I bokslutet var reparationsskulden 31,0 miljoner euro (85,9 /m 2 ). Lokalitetsinfo - Tilainfo var den fjärde hyresjämförelsen i ordningen (år 2004, 2006, 2010 och ) och jämförelsen visade att sättet att räkna hyrorna och fastställa dem har förenhetligats betydligt. Jämförelsen av de interna hyrorna gjordes mellan 17 städer. Kapitalhyran var i genomsnitt 7-9 /m²/mån. utan arrende, i Vasa var kapitalhyran 3,64 /m²/mån. I innehållet för underhållshyran finns mycket skillnader stadsvis och därför är underhållshyrans variationsbredd stor. Bruttohyrans variationsbredd mellan 7,5 14 /m²/mån, beroende på fastställandet av kapitalhyran och underhållshyrans innehåll. Bruttohyran var i genomsnitt 11,41 /m²/mån., i Vasa var bruttohyresbeloppet minst i jämförelsen, dvs. 7,48 /m²/mån. Den jämförande undersökningen visade att på nationell nivå identifieras hyressystemet inte ännu helt som ett ledningssystem för hantering av tillgångar och lokalitetsanvändning på stadsnivån i sin helhet. Under år kunde man slutföra arbetet med att förnya beräkningsprinciperna för interna hyror, där de mest betydande ändringarna är övergång från hyresutjämningssystemet till fastställande av objektvis hyra samt ändring av kapitalhyrans beräkningsprinciper. Förnyandet av beräkningsprinciperna för de interna hyrorna har behandlats och godkänts i direktionen för Vasa Hussektor 7.5. samt i Vasa stadsstyrelse 9.6.. De nya interna hyrorna träder i kraft 1.1.2015. Beaktas bör att ändringen inte ökar stadens externa utgifter, utan dess inverkan syns i stadskoncernens interna redovisning. I enlighet med stadens sparåtgärder inom driftsekonomin har årsverkena inom Vasa Hussektor minskats årligen. Årsverkena uppgick år till totalt 99,6 (2013: 105,5 och år 2 Per Strömman Lokalitetsdirektör 2
2. Affärsverket Vasa Hussektors förvaltning 2.1 Förvaltning och redovisningsskyldighet Till direktionen för affärsverket Vasa Hussektor hör nio medlemmar. Ordinarie medlemmar Parti Ersättare Parti Johanna Ahopelto, ordf. Saml Salla Rundgren Saml Pasi Keskinen, v.ordf. C Pekka Heinola Vänst Kaj Smeds SFP Roy Syring SFP Nina Stubb SFP Elisabet Rantschkoff SFP Peter Remahl Saml Katariina Pukkila-Palmunen Saml Kai Kleemola SDP Helinä Jyrkiäinen SDP Maarit Kujala SDP Kristian Toikka SDP Kullervo Ketolainen Sannf Risto Dufva Sannf Pirjo Hokkanen KD Tomi Kaunismäki KD Direktionen har sammanträtt tio gånger under året och behandlat 65 paragrafer. Stadsstyrelsens representant i direktionen har varit Mauri Ollila (Sannf) och hans ersättare Ville Jussila (Sannf). Tekniska direktören Markku Järvelä och tekniska sektorns jurist Sebastian Rönnlund har deltagit i mötena i mån av möjlighet. Lokalitetsdirektören har fungerat som föredragande och byråchefen som sekreterare. Redovisningsskyldiga i affärsverket Vasa Hussektor är medlemmarna i direktionen samt lokalitetsdirektören. 2.2 Organisation 3