Riskbedömning vid provsmakning av obehandlad mjölk

Rapport nr 4983 2000-04-14 Riskbedömning vid provsmakning av obehandlad mjölk Anders Christiansson Svensk Mjölk Forskning Telefon 0771-191900. E-post fornamn.efternamn@svenskmjolk.se

2 Riskbedömning vid provsmakning av obehandlad mjölk Anders Christiansson, Svensk Mjölk Forskning SAMMANFATTNING På senare år har ett relativt högt antal sjukdomsfall orsakade av E. coli O157 inträffat i Sverige. Denna bakterie har en mycket låg minsta infektionsdos och kan finnas i tarmen hos nötkreatur och därmed också i mjölk. Frågan om säkerheten vid provsmakning av obehandlad mjölk har därför aktualiserats. Detta dokument utgör ett försök till värdering av risken att bli exponerad för vissa patogener, inklusive E. coli O157:H7, i samband med provsmakning av mjölk. I rapporten ges fakta om aktuella patogener, de sjukdomar de kan orsaka samt de sätt som de kan hamna i mjölken. De aktuella patogenerna är sådana som kan orsaka mastit och/eller har låga infektionsdoser. Samtliga bakterier som bedöms vara viktiga, E. coli O157:H7, Salmonella, Campylobacter och Listeria monocytogenes, kan finnas i gödsel hos kor utan att de är sjuka. Via gödselnedsmutsade spenar kan de då hamna i mjölken. En beräkningsmodell presenteras som kan användas för att visa hur många bakterier som hamnar i mjölken och risken för att bakterier hamnar i munnen vid provsmakning och spottning. I modellen används svenska och utländska data om förekomst för beräkningarna. Beräkningarna görs för enskild gård och även för tankbil med mjölk där en av 10 gårdsleveranser antas innehålla patogener. Exponering per dag redovisas också vid provsmakning av 30 prover. För både EHEC, Campylobacter, Salmonella och Listeria visar beräkningarna, att risken att få i sig högre halter än enstaka bakterier vid provsmakning med spottning är liten, när orsaken till förekomst är gödselkontamination, vilket är det absolut vanligaste. Detta gäller i synnerhet för provsmakning från tankbil med mjölk från ett tiotal leverantörer, där en utspädning av bakteriehalten sker. Exponeringsdosen är även under de extremaste förhållanden mindre än vad som anses vara minimal infektionsdos, för Campylobacter. Salmonella och Listeria, vad gäller friska vuxna människor. För EHEC är den minimala infektionsdosen lägre, 10-100 bakterier, men halten EHEC som eventuellt sväljs överstiger sällan någon per dag, ens under synnerligen extrema förhållanden. Intag av låga halter av patogener i sig självt inte tillräckligt för att orsaka sjukdom. Hälsotillståndet hos personen som konsumerar mjölken är också viktigt, liksom mängden som konsumeras. I detta fall förutsätts att man spottar efter provsmakning. I rapporten också visas exempel på genomsnittlig exponering under mera normala förhållanden. Vid mastit kan det utsöndras betydligt högre bakteriehalter i mjölken än de som hamnar där på grund av gödselförorening. EHEC har inte påvisats orsaka mastit, medan de övriga kan ge mastit vid sällsynta tillfällen. Campylobacter-mastit har inte påvisats i Sverige, medan Salmonella- och Listeriamastiter förekommer med en frekvens av något fall per femårs-period. Oro för patogener vid smakprovning av opastöriserad mjölk är förståelig och måste respekteras. Med detta dokument vill jag belysa kunskapsläget angående förekomst av sjukdomsalstrande bakterier i leverantörmjölk och vilka exponeringsdoser som kan vara aktuella vid provsmakning. Sammanställningen har gjorts enligt den modell för riskvärdering som förordas av Codex Alimentarius. Enligt Codex bör riskvärdering göras separat från riskhanteringen, och således inte utföras av samma person, för att värna om riskvärderarens vetenskapliga integritet och opartiskhet. Riskhanteraren kan dra olika konsekvenser av rapporten beroende på totalbedömningen, där det också är viktigt att väga in andra aspekter än de här berörda.

3 INLEDNING Det förekommer ibland att mjölk från gården har smakförändringar. Dessa kan t.ex. bero på oxidation eller på inducerad lipolys i fettkulor som skadats t.ex. vid pumpning, på felaktigt foder eller något ämnesomsättningsfel hos kon. Även bakteriologiskt betingade smakfel kan förekomma (1). Lukt- och smakbedömning av mjölk anses viktiga att utföra för att förhindra att produkter med smakfel kommer ut till konsumenten. För att bedöma mjölkens kvalitet smakbedöms mjölken av MSAB och ofta också vid ankomst till mejeri. På senare år har ett relativt högt antal sjukdomsfall orsakade av E. coli O157 inträffat i Sverige. Denna bakterie har en mycket låg minsta infektionsdos och kan finnas i tarmen hos nötkreatur och därmed också i mjölk. Frågan om säkerheten vid provsmakning av obehandlad mjölk har därför aktualiserats. Detta dokument utgör ett försök till värdering av risken att bli exponerad för vissa patogener, inklusive E. coli O157:H7, i samband med provsmakning av mjölk. RISKIDENTIFIERING I obehandlad mjölk kan det förekomma mikroorganismer som kan orsaka sjukdom. Ett antal patogener kan förekomma i kons tarm i relativt låga halter utan att djuret är sjukt, t.ex. Campylobacter, Salmonella och Listeria (2-4). Mikroorganismerna hamnar i mjölken i samband med mjölkningen, oftast på grund av kontamination av spenarnas utsida med gödsel eller smuts. Man måste ofta anrika från en större volym (25-50 ml) för att påvisa eventuella patogener (5). Frekvensen förekomst av enskilda patogena bakterier i opastöriserad mjölk från olika gårdar har undersökts i ett antal länder och ligger ofta i storleksordningen 0,2-5% av gårdstanksproverna, för patogener som Salmonella, Listeria monocytogenes, Campylobacter (6-9). Vissa sjukdomsframkallande mikroorganismer kan orsaka juverinflammationer, vanligast är Staphylococcus aureus. Mjölken från en ko med akut juverinflammation kan innehålla höga bakteriehalter, ofta mer än en miljon per milliliter. Vid vissa andra sjukdomar, t.ex. tuberkulos och brucellos sprids bakterierna i kroppen och kan även utsöndras i mjölken (10). Matförgiftning orsakad av opastöriserad mjölk inträffar varje år i Sverige. Vid det största utbrottet under 1996 insjuknade 123 av 200 personer i ett träningsläger i campylobacterios efter att ha druckit opastöriserad mjölk. Sjukdomsfall av salmonella och eventuellt även E. coli O157 kan också knytas till opastöriserad mjölk (Källa Yvonne Andersson, SMI). Konsumtion av opastöriserad mjölk är helt klart en riskfaktor för uppkomst av gastroenterit och med tanke på eventuell förekomst av EHEC avråder de svenska myndigheterna från att dricka opastöriserad mjölk (11). Personer som smittas av mjölk är ofta de som ej i vanliga fall konsumerar opastöriserad mjölk, då de saknar den immunitet som bonden eventuellt förvärvat genom den dagliga kontakten med djuren och konsumtion av mjölken. Det förekommer dock att även personer i lantbrukarfamiljer kan bli sjuka (12). Personal på MSAB smakbedömer dagligen ca 300 mjölkprov från gårdstankar. Ingen onormal sjukfrånvaro har konstaterats av företaget. Detta kan förklaras genom att mjölken spottas ut efter bedömningen och en mycket liten mängd sväljs ned och därigenom också en mycket liten bakteriemängd. Bedömare kan också eventuellt utveckla immunitet. Vilka faktorer avgör om en person blir sjuk efter att ha druckit opastöriserad mjölk? Förekomst av låga halter patogener i leverantörmjölk är inte i sig självt tillräckligt för att orsaka sjukdom. Många faktorer påverkar detta. Graden av exponering, d.v.s. hur många bakterier man får i sig och under vilket tidsintervall, är viktig. Detta betyder att man måste ta hänsyn till patogenhalten i mjölken och volymen mjölk som konsumeras. Man talar ofta om att en viss minimal infektionsdos av bakterier behövs för att sjukdom ska uppstå. Denna varierar mellan olika bakterier och t.o.m. mellan stammar av samma art. För flertalet patogener är dosen relativt hög, t.ex. upp till 1 miljard bakterier för Yersinia enterocolitica och 100 miljoner för enterotoxigena Escherichia coli (13). För Salmonella kan den i sällsynta fall vara låg (10-tal bakterier) men oftast hög (100.000-10 miljoner bakterier) (14). Hälsotillståndet hos personen som konsumerar mjölken är också viktigt. Generellt är små barn, åldringar, gravida kvinnor och personer med nedsatt immunförsvar mera infektionskänsliga än

befolkningen total sett. För dessa grupper kan t.ex. intag av mindre än 100 bakterier orsaka listerios medan normalbefolkningen inte anses påverkas (15). Även genetiska faktorer och tidigare exponering (immunitet) påverkar. I tarmen finns effektiva försvarssystem mot främmande bakterier, bl.a. innefattande antikroppsbildning (16). Ett relativt stort antal patogena bakterier har påträffats i opastöriserad mjölk och även gett upphov till sjukdomsfall. Dessa beskrivs nedan. För ytterligare basfakta se referens (10). Mikrorganismer som bedöms som relevanta risker vid smakbedömning av opastöriserad mjölk. Patogena E. coli av gruppen EHEC Patogena E. coli av gruppen EHEC producerar s.k. verocytotoxiner vilka kan ge blodig diarré och i allvarliga fall njurskador på människa. Sjukdomen kan få mycket allvarliga konsekvenser framförallt hos barn eller gamla, dödsfall kan inträffa. Infektionsdosen tros vara mycket låg, ett tiotal bakterier kan räcka för att insjukna. I Sverige har vi haft utbrott av bakterien med ca 100 personer inblandade de senaste fyra åren. I några av fallen har smittorsaken misstänkts vara konsumtion av obehandlad mjölk, men kan också ha varit kontakt med djur. Sambandet mellan konsumtion av opastöriserad mjölk och EHEC-infektion är väldokumenterad internationellt sett. I en undersökning utförd av SVA har man konstaterat att E. coli O157 som tillhör gruppen EHEC förekommer i tarmen hos 1,3% av nötkreaturen i Sverige. Det har ej konstaterats att bakterien kan ge mastit. EHEC kan finnas hos djuren utan att de är sjuka. Campylobacter Campylobacterios orsakas av Campylobacter jejuni. Sjukdomssymptom är diarré, magont, trötthet, feber, illamående och huvudvärk. Inhemsk campylobacterios är den vanligaste orsaken till livsmedelsburen bakteriellt orsakad diarré. C. jejuni kan påträffas i gödsel från kor vilket är den viktigaste kontaminationsvägen till mjölken (17). Bakterien kan också sällsynt orsaka mastiter utan symptom hos kon (18). Bakterien är svår att isolera från mjölk och omgivningsprov pga. sin syrekänslighet. Det är därför svårt att finna tillförlitliga fakta angående prevalens hos nöt och förekomst i mjölk. Man har endast påvisat bakterien i låg frekvens i mjölk men mera frekvent i gödsel. Campylobacter är den vanligaste orsaken till sjukdom i samband med konsumtion av opastöriserad mjölk i Sverige (Källa SMI). Även internationellt sett är konsumtion av opastöriserad mjölk en vanlig orsak till Campylobacter-enterit (19). Infektions-dosen som krävs för sjukdom är låg, sannolikt räcker ett hundratal bakterier. Salmonella Salmonella kan orsaka tre olika sjukdomsförlopp, bl.a. tyfoidfeber som främst orsakas av S. typhi. Tyfoidfeber ger feber, huvud- och muskelvärk m.m. men ej diarré och kräkningar. Tyfoidfeber orsakade tidigare en dödlighet på 10-15% men antibiotika kan användas. Infektionsdosen för S. typhi är låg, ett hundratal bakterier räcker för att orsaka sjukdom. Inhemska fall av tyfoidfeber är ovanliga i Sverige. Gastroenterit kan orsakas av alla andra arter av Salmonella än S. typhi och denna sjukdomsform av Salmonella är den vanligaste. Här krävs i allmänhet höga halter av bakterien för att man skall bli sjuk, oftast mer än 100000. I sällsynta fall har så låga infektionsdoser som låga 10-tal bakterier konstaterats (14). Salmonella kan också orsaka blodförgiftning som kräver kraftig medicinering. Mjölken smittas via avföring och omgivning. Att Salmonella utsöndras ur juvret är ovanligt men har beskrivits för S. typhi, men också för de vanligaste Salmonella-typerna hos kor, S. typhimurium och S. Dublin (3). 4

5 Listeria Listeria kan orsaka ett antal olika sjukdomar både på djur och människor. Listerios hos människa är ofta influensalik med feber och huvudvärk, bakterien kan också orsaka hjärnhinneinflammation. Hos gravida kvinnor kan bakterien orsaka abort eller missbildning. Hos personer med nedsatt immunförsvar pga. ålder eller sjukdom kan bakterien orsaka en dödlighet på 30%. På senare år har även matförgiftningsutbrott förknippats med Listeria. Den viktigaste kontaminationskällan till mjölk är omgivningen, i form av dåligt ensilage och smutsiga spenar hos kor (20). Listeria kan sällsynt orsaka mastit hos kor, den bakteriehalt som då utsöndras rapporteras vara mellan 2000 20000/ml (21). Experimentell infektion av juver med Listeria visade att en kronisk subklinisk mastit uppstår, med tillfälliga kliniska episoder (22). Infektionsdosen för friska personer är inte känd men det anses som troligt att den är relativt hög (>10000 bakterier). Mikroorganismer som ej bedömts som intressanta Staphylococcus aureus orsakar matförgiftning genom de enterotoxin som bildas då bakterien tillväxer i livsmedel. Mjölken är ofta kontaminerad med S. aureus eftersom bakterien kan finnas både på kons och mjölkarens hud, den kan också ge mastiter. Denna bakterie hämmas dock av konkurrensen från övrig bakterieflora i mjölken och kan dessutom ej bilda toxiner vid temperaturer under 10 C. De s.k. koagulasnegativa stafylokockerna, som också förekommer på hud och slemhinnor är oftast inte toxinbildare α-hemolytiska streptokocker förekommer på hud och slemhinnor och kan orsaka mastiter. S. dysgalactiae som är vanlig anses ej som patogen för människor. Mjölk anses inte som någon större infektionskälla för smitta av andra streptokocker, smittrisken är större mellan människor (23). Bacillus cereus producerar två typer av enterotoxin som kan orsaka magbesvär. Den ena typen kännetecknas av diarré och magsmärtor den andra typen orsakar i huvudsak kräkningar och illamående. B. cereus är vanligt förekommande i jord och på växtmaterial och kontaminerar kons spenar främst under betesperioden. Den infektionsdos som krävs för att orsaka magbesvär är vanligtvis hög, mer än en miljon bakterier. Denna bakteriemängd finns ej i den färska, kylda opastöriserad mjölken och i den lilla mängd som sväljs ned. Yersinia enterocolitica orsakar yersinios där sjukdomsbilden domineras av diarré, magsmärtor, feber och kräkningar. Hos unga individer kan ledbesvär uppstå som följdsjukdom. Y. enterocolitica har isolerats från många djurslag, de flesta serotyper orsakar dock sällan sjukdom hos människor. Opastöriserad mjölk är ofta kontaminerad med Y. enterocolitica, dock mera sällan med humanpatogena serotyper. Infektionsdosen är dock hög 10 miljoner och liksom för Bacillus cereus förekommer ej dessa halter i mjölken. Andra patogena serotyper av Escherichia coli än EHEC förekommer t.ex. enterotoxigena, enteropatogena eller enteroinvasiva E. coli, men dessa ger sjukdom först vid mycket höga doser, 100 miljoner bakterier eller mera (13). Aeromonas hydrophila och Enterococcus arter kan orsaka magsjukdom. De förknippas ofta med dålig, ohygienisk livsmedelshantering. Infektionsdosen är hög för dessa bakterier mer än en miljon oftast krävs hundra miljoner för att man skall bli sjuk, därför har vi ansett dessa som ointressanta ur risksynpunkt. Clostridium perfringens är en av de bakterier som ofta orsakar matförgiftningsutbrott. Otillräcklig temperatur vid varmhållning av mat är den vanligaste orsaken. Symtom är diarré och magsmärtor. C. perfringens sporer förekommer i opastöriserad mjölk dock i låga halter mindre än en spor per ml mjölk (24). Bakterien kräver temperaturer över 15 C samt anaeroba förhållanden för att tillväxa. Det

6 krävs en infektionsdos på ett hundra miljoner för att bli matförgiftad och tillväxt är inte möjlig i mjölk. Q-feber, brucellos och tuberkulos orsakade av Coxiella burnetti, Brucella abortus respektive Mycobacterium tuberculosis finns ej i svenska nötbesättningar idag. Tuberkulos förekommer dock bland människor och i vilthägn för hjortar och kan därför utgöra en framtida risk. Mul och klövsjuka orsakas av ett virus, som kon blir sjuk av men som också kan infektera människan, förekommer ej i Sverige idag. Övriga virus; virus är ofta mycket värdspecifika, dvs. de angriper en värd och oftast en viss typ av celler. Störst sannolikhet för att människan skall smittas är alltså från mjölkarens händer. Vilka halter som krävs för att man skall bli sjuk är inte känt. RISKVÄRDERING I de följande avsnitten har vi gjort ett försök till kvantitativ värdering med avseende på riskerna att bli exponerad för patogener vid provsmakning av opastöriserad mjölk. Sannolikhetsbedömning för exponering är utförd på bakterier som antingen kan orsaka sjukdom vid låga halter eller som kan orsaka juverinflammation och därigenom förekomma i höga halter i mjölken. Hur sannolikhetsberäkningarna är utförda För att utföra sannolikhetsbedömningar behövs sifferuppgifter på i vilken omfattning bakterien förekommer bland djurbesättningar i landet (prevalens), vilken procent av djuren per gård som kan vara smittade, i vilken mängd bakterien kan förekomma i gödsel och i vilka mängder den kan förekomma vid mastiter. I första hand har forskningsdata från Sverige använts och i de fall detta saknats har uppgifter från andra länder använts. Med dessa fakta kan man beräkna vilken halt som kan förekomma i gårdstank och med olika spädningsberäkningar beräkna i vilken halt den kan förekomma i tankbil. Spädning i tankbil är bedömd som dels 0, dvs. endast en gård per tankbil och dels 10, tio gårdar insamlade per tankbil. Spädning 0 motsvarar också de prover som bedöms vid mjölkbedömningslaboratorierna. Vid mjölkning med rengjorda spenar bedöms kontaminationen från kvarvarande gödselrester endast vara några milligram/l enligt nyare undersökningar (25, 26) och högst 10-20 mg gödsel/l i äldre litteratur (citerad i (25).Vi har uppskattat att ca 10 ml mjölk tas in i munnen vid provsmakning och att 5-10 % blir kvar då man spottar. De beräkningar som gjorts är baserad på scenarier av värsta möjliga-karaktär, men genom att beräkningarna är gjorda i kalkylprogrammet Excel kan enkelt andra siffror för de olika parametrarna sättas in och effekten av detta studeras. För att illustrera hur pass stor sannolikhet för att inträffa som de värsta scenarierna har måste mer sofistikerade beräkningar såsom Monte Carlo-simulering göras. Uppskattningarna i denna rapport ger dock en uppfattning om hur stor exponeringsdos av respektive patogen som man under maximalt ogynnsamma förhållanden utsätts för vid provsmakning med spottning. Vi har gjort beräkningarna under antagandet att man för varje prov sväljer 0,5-1 ml mjölk. Beräkningarna förutsätter även att bakterierna i huvudsak inte påträffas i klumpar. EHEC EHEC har inte beskrivits som orsak till mastit utan de bakterier som hamnar i mjölken kommer via gödsel på spenarna. Det finns få undersökningar över halterna av EHEC i gödsel, men oftast krävs anrikning för att påvisa dem. I en undersökning i USA fann man att vid 16 av 31 isoleringstillfällen så påträffades EHEC (av totalt 965 analyser) vid direkt plattspridning i halter mellan 1000 och maximalt 100000/g, medan anrikning krävdes för de övriga 15, d.v.s. halterna var lägre än 100/g (27). Liknande

erfarenhet har gjorts vid svenska undersökningar av SVA (12). Bakterien tycks utsöndras i varierande halter och ofta endast sporadiskt. Kalvar och ungdjur utsöndrar ofta mera bakterier och under längre tid än vuxna mjölkor. Vid den svenska prevalensundersökningen 1996/97 på djur vid slakt fann man EHEC i 1,3% av gödselproverna, med kalvar i dominans. Vid ett utfodringsförsök, där kor och kalvar gavs 10 miljarder EHEC-bakterier oralt, studerades utsöndringen av bakterierna i gödsel över tiden (28). För vuxna djur skedde en snabb nedgång i halterna under de första 14 dagarna, för att senare endast kunna påvisas sporadiskt i mer än 100/g. Kalvarna hade också en snabb nedgång till cirka 10000 EHEC/g gödsel och fluktuerade sedan mellan 100 och 10000/g under upp till 140 dygn efter utfodringstillfället (28). Skillnaden mellan enskilda djurs exkretion var stor. I en fältundersökning på mjölkkor fann man att 63% av djuren hade en medelexkretionstid som understeg en månad, medan enstaka djur kunde utsöndra EHEC under mer än 3 månader, med tillfälliga toppar (29). I en pågående svensk prevalensundersökning på mjölkgårdar undersökts kalvar med avseende på EHEC i gödsel. Resultaten hittills tyder på att det kan finnas EHEC-bakterier på cirka 7% av mjölkgårdarna. Halten i gödsel kan variera från <100 till 100.000 enl. litteratur, se ovan. Förekomsten i obehandlad mjölk ligger mellan 0 och 10% för mjölkkor i en holländsk undersökning (30), baserat på gödselanalyser. Chapman (31) anger en genomsnittlig prevalens på 16% för mjölkkor vid analys av gödsel i samband med slakt, men med en månatlig prevalens på 4,8-36,8% (högst vår och sensommar). Beräkningar för EHEC. Beräkningsmodellen visas schematiskt i figur1, där också ett exempel på ett värsta möjliga-fall finns redovisat. Ytterligare ett antal exempel kan studeras nedan: Antaganden: EHEC i gödsel = 100.000/g (maxvärde enligt litteraturen) Övergång av gödsel till mjölk vid mjölkning : 10 mg/l. 5% av mjölkkorna på en given gård bär EHEC 10 ml mjölk tas i munnen vid provsmakning och 5% blir kvar (sväljs) per mjölkprov = 0,5 ml Detta ger 0,01 g gödsel/l*100.000 EHEC/g = 1000 EHEC/l mjölk. 5% EHEC-bärare. Ger i tankmjölk 0,05*1000 = 50 EHEC/l (0,050/ml). (Detta förutsätter att mjölkmängden per ko är relativt lika.) Sannolikt antal EHEC kvar i munnen och nedsvalda: 0,5 ml*0,050/ml = 0,025 EHEC. Med denna genomsnittsiffra kan sannolikheten för att olika antal EHEC finns i 0,5 ml beräknas med hjälp av Poisson-fördelningen: p(0), sannolikheten att inte få EHEC munnen=97,8%, p(1), sannolikheten av svälja en EHEC-bakterie=2,4%, p(2), sannolikheten att svälja 2 EHEC-bakterier=0,03%. Detta (exempel nr 8) och andra exempel finns i tabell 1A. Dessa siffror gäller vid provsmakning av gårdstanksmjölk eller när endast mjölken från en gård finns i tankbilen vid provsmakning på mejeriet, eller vid smakbedömning på mjölkbedömningslaboratoriet. Om istället mjölken från gården blandas med nio andra gårdar (som förutsätts vara fria från EHEC) i bilen erhålles följande sannolikheter: Sannolikt antal EHEC i tankbilsmjölken: 5 EHEC/l Sannolikt antal EHEC kvar i munnen och nedsvalda: 0,5 ml/0,005 ml =0,0025 EHEC Sannolikhet för olika antal EHEC nedsvalda i 0,5 ml mjölk: p(0)=99,8%, p(1)=0,2%, p(2)=0,0003% (Tabell 1B exempel 8). Observera att ovanstående beräkningar bygger på att alla kor som har EHEC också har 100.000 bakterier per g i gödseln. Detta är inte ett sannolikt scenario. Det är mera sannolikt att korna har olika halter. Om följande antaganden görs (48% har mindre än 100/g, 6% har <1000/g, 36% har <10000/g och 10% har <100000/g) (32) så kan den genomsnittliga sporhalten i gödseln från de infekterade korna på en gård med 100 kor beräknas vara högst 13700 EHEC/g gödsel. Om dessutom övergången 7

8 Figur 1. Schematisk modell över beräkningarna Värsta fall Halt EHEC i gödsel 0-100.000/g 100.000 Överföring från gödsel till mjölk 0-20mg/l 20mg Andel utsöndrande djur 0-37% 37% Halt i mjölken i gårdstank Nedsvald mängd mjölk vid provsmakning 0,5-1ml 1ml Dos per gård: 0,74 EHEC Andel gårdar med EHEC 0-12% 12% Utspädning i tankbil 0-10 gånger 0 gånger Nedsvald mängd mjölk vid provsmakning 0,5-1ml 1ml Exponering per dag: 2,7 EHEC* *Vid bedömning av 30 prover per dag där samtliga EHEC-gårdar har 100000 EHEC/g i gödsel.

av gödsel till mjölk är 20 mg/l och 10% av korna beräknas ha EHEC i gödseln och 1 ml mjölk sväljs ned vid provsmakning så blir det sannolika antalet nedsvalda EHEC 0,0274. Detta ger p(0)=97,3%, p(1)=2,7%, p(2)=0,04% (Tabell 1A, exempel nr 6). För tankbil med 10 leverantörer blir p(0)=99,7%, p(1)=0,27% och p(2)<0,001% (Tabell 1B, exempel nr 6). Ytterligare ett extremscenario: 13700 EHEC/g gödsel, 50 mg gödsel/l mjölk och 50% av korna infekterade. För en gård per bil p(0)=71%, p(1)=24,3%, p(2)=14,1%, p(3)=0,5% (exempel 7, tabell 1A). Motsvarande för tankbil med 10 leverantörer: p(0)=96,6%, p(1)=3,3% och p(2)=0,06% (exempel 7, tabell 1B). Ett mera sannolikt scenarium med 13700 EHEC/g gödsel finns i exempel 5. Ett antal olika scenarier finns sammanfattade i tabell 1. Antag att 30 tankbilsprover (med endast en leverantör) provsmakas per dag vid mjölkmottagning och att 7% av gårdarna har EHEC hos 30-50% av korna (med 100.000/g i gödseln). Det totala genomsnittliga antalet EHEC som eventuellt sväljs per dag kan beräknas genom att multiplicera sannolikheterna för olika utslag med 30 och därefter summera antalet bakterier, samt multiplicera med gårdsprevalensen 7%, se tabell 1, kolumnen längst till höger. Summa sannolikt antal EHEC totalt som sväljs blir maximalt 2-3 i genomsnitt under en dag (exempel 11-12, tabell 1). I mera realistiska värsta möjliga-scenarier, t.ex. 13700 EHEC/l blir det sannolikt nedsväljda antalet bakterier/dag 0,006 (exempel 6, tabell 1A). Endast under mycket extrema omständigheter kan antalet överstiga en bakterie/dag. För tankbil med 10 leverantörers mjölk se tabell 1B. 9 Campylobacter Uppgifter om förekomst av Campylobacter jejuni i opastöriserad mjölk varierar mycket, sannolikt bl.a. beroende på bl.a. analysmetoderna. Förekomsten anges alltifrån negativt i 25 ml mjölk (71 prover) (5), till mellan 4 och 12,3% (2, 33-35). Frekvensen förekomst i gödsel är oftast högre än i mjölk, kanske delvis beroende på organismens syrekänslighet. Beumer (34) fann Campylobacter jejuni i 22% av 904 gödselprover, men endast i 4,5% av mjölken från motsvarande kor (variation 0-10% av korna på olika gårdar). Campylobacter kunde endast isoleras genom direktspridning från gödsel i 2 av 40 Campylobacter-positiva prover (2). Humphrey och Becket fann Campylobacter i gödsel från 10-72% av djuren från olika gårdar, men endast mellan 4 till 100 Campylobacter/100 ml i mjölken (36). Förorening med gödsel är den vanligaste orsaken till Campylobacter i mjölk. Positiva prover innehöll i genomsnitt 10000 Campylobacter per gram gödsel och maximalt 300000/g. (17). Årstidsvariation förekommer och Waterman (17) uppgav att 13% av undersökta gödselprover var positiva under betessäsongen medan 51% var positiva under stallperioden. Mastiter orsakade av Campylobacter är sällsynta (37, 38). Vid experimentell infection utvecklade korna akut klinisk mastit, med bakteriehalter upp till 100000/ml, som snabbt eliminerades efter en veckas tid (39). Beräkningar för Campylobacter. Beräkningar kan göras med samma indata som för EHEC (se Tabell 1). Om gödselhalten antas vara 10000/g, 20 mg gödsel/l hamnar mjölken och 50% av korna har bakterien i tarmen erhålls för en gård per bil p(0)=90,4%, p(1)=9,0%, p(2)=0,5%, p(3)=0,02%. Motsvarande för tankbil med 10 leverantörer: p(0)=99,0%, p(1)=1,0% och p(2)=0,005%. Således hamnar endast få Campylobacter i munnen även under extrema förhållanden. Uppgifter om Campylobacter-halt vid mastit är fåtaliga (38). Det kan antagas att halten i mjölken från enskild ko i akut fas i värsta fall når upp till 100000/ml. Andelen infekterade kor antas vara 5%, vilket ger en utspädning i tank till 5000/ml. Om 0,5 ml mjölk sväljs i samband med provsmakning motsvarar detta 2500 bakterier vid provsmakning av mjölk från bil med en enda gård. Vid provsmakning av mjölk från bil med 10 leverantörer blir mängden nedsvalda bakterier 250. Dessa scenarier är troligtvis inte särskilt sannolika. Enligt uppgift från SVA (Elisbet Lindal) har inga Campylobacter-mastiter diagnosticerats i Sverige.

10 Salmonella Halten Salmonella i gödsel från kor som är bärare utan att vara sjuka är oftast inte känd. Plym- Forshell anger 100000/g som högsta siffra i flytgödsel (40), men oftast finns betydligt lägre halter. Liksom för EHEC uppges Salmonella-infektioner hos nötkreatur vara vanligast hos kalvar. Salmonella typhimurium utsöndras och elimineras relativt snabbt, medan S. Dublin kan ge upphov till långvariga bärartillstånd med intermittent utsöndring i gödsel även hos vuxna djur (3). Salmonella förekommer mycket sällsynt i svenska mjölkbesättningar. Slaktundersökningar tyder på en prevalens på 0,02% bland nötkreatur i Sverige. Under 1998 påvisades och bekämpades Salmonella på 5 svenska mjölkgårdar (10). Mastit orsakad av Salmonella diagnosticeras endast vid något enstaka tillfälle under en femårsperiod (SVA, Elisabet Lindahl). Beräkningar för Salmonella: Samma antaganden som ovan för EHEC kan göras för Salmonella. Detta leder till samma beräkningar som ovan, d.v.s. endast ett fåtal Salmonella-bakterier kan under de mest ogynnsamma betingelser bli nedsvalda vid provsmakning om föroreningskällan är gödsel. Tabell 1 kan studeras för olika scenarier. Vid Salmonella-mastit kan halten i mjölken från enskild ko i akut fas förväntas i värsta fall nå upp till 1-10 miljoner/ml. Salmonella utsöndras då direkt i mjölken från juvret. Om andelen infekterade kor antas vara 5%, vilket ger en utspädning i tank från 1 miljon/ml till 50000/ml. Om 0,5 ml mjölk sväljs i samband med provsmakning motsvarar detta 25000 bakterier vid provsmakning av mjölk från bil med en enda gård. Vid provsmakning av mjölk från bil med 10 leverantörer blir mängden nedsvalda bakterier 2500. Om gårdsprevalensen för Salmonella antas vara 0,02% kan det totala antalet Salmonella per dag i genomsnitt beräknas vara 5 vid prov från enskild gård om det förekommer akut Salmonella-mastit. Listeria Listeria monocytogenes är allmänt förekommande i omgivningen, såväl i jord, vatten och foder och kan finnas som en tillfällig komponent i tarmfloran hos både ko och människa. Huusu (41) undersökte förekomsten av Listeria vid fyra finska gårdar. 7 av 59 gödselprover (11,9 %) var positiva för Listeria. Listeria kunde endast isoleras från 2 av 59 kor efter anrikning av 25 ml mjölk och inte i något tankmjölksprov efter anrikning av 100 ml mjölk. Saana (21) gjorde en noggrann utvärdering av riskfaktorer i omgivningen som bidrar till Listeria i mjölken. Listeria förekommer sannolikt ofta i mjölk, men i mycket låga halter. Listeria uppges i sällsynta fall kunna orsaka mastit (42). Experimentell infektion av juver med Listeria visade att en kronisk subklinisk mastit uppstår, med tillfälliga kliniska episoder (22). I en dansk undersökning över förekomst av Listeria i juverfjärdedelsprov vid klinisk mastitundersökning varierade antalet infekterade kor mellan 0,01-0,1%. Frekvensen gårdar med någon infekterad ko varierade mellan 0,2-4,2% (medeltal 1,2%) (42). Den högsta Listeria monocytogenes-halt som uppmätts vid mastit är 20-30000/ml. Listeria uppges också kunna utsöndras i mjölken vid akut listerios, utan mastit (43). Antaganden: Halten Listeria i tankmjölk kan med ovanstående tankmjölksanalyser beräknas till maximalt 10/liter. Om 1 ml mjölk sväljs vid provsmakning motsvarar detta 0,010 bakterier. För en gård per bil blir p(0)=99,0%, p(1)=1,0%, p(2)=0,005%. Motsvarande för tankbil med 10 leverantörer: p(0)=99,9%, p(1)=0,1%. Kontamination av mjölk med gödsel kan tänkas ske i samma omfattning som i tidigare exempel för EHEC. Även siffrorna i tabell 1 kan då användas för riskuppskattning vid olika scenarier. Vid Listeria-mastit kan halten i mjölken från enskild ko i akut fas förväntas i värsta fall nå upp till 100000/ml. Om andelen infekterade kor antas vara 5%, ges en utspädning i tank till 5000/ml. Om 0,5 ml mjölk sväljs i samband med provsmakning motsvarar detta 2500 bakterier vid provsmakning av

11 mjölk från bil med en enda gård. Vid provsmakning av mjölk från bil med 10 leverantörer blir mängden nedsvalda bakterier 250. Om istället andelen infekterade kor sätts till 0,1% så blir antalet svalda bakterier i 0,5 ml mjölk 50 för enskild gård och 5 för tankbil med 10 leverantörer. DISKUSSION Ovanstående beräkningar tyder på att även vid kontamination av mjölk med gödsel som innehåller mycket höga halter av patogener, så är den mängd bakterier som blir kvar i munnen (nedsväljs i beräkningarna) vid provsmakning mycket få. Det är sannolikt att man inte sväljer 0,5-1 ml av varje prov vid provsmakning, eftersom man normalt spottar. Det antal bakterier som verkligen sväljs är därför sannolikt lägre än i beräkningarna. Beräkningarna i tabell 1 visar sannolikheterna för att, om man sväljer upp till 1 ml/prov, få i sig olika antal bakterier. Flertalet exempel är beräkningar under olika situationer som kan bedömas som extrema eller värsta möjliga och visar hur olika parametrar påverkar resultatet. Även under mycket extrema omständigheter riskerar man ytterst sällan att få i sig mer än 2-3 bakterier från ett enskilt prov från en gård. Den verkliga bilden är emellertid att man vid mottagning på mejeri kan smaka på 30 prover under en dag. Eftersom gårdsprevalensen av EHEC anses vara 7% så måste man vid beräkningarna för en hel dag ta hänsyn till detta. En kolumn i tabell 1 visar det totala antalet bakterier som i genomsnitt sväljs vid provsmakning av 30 bilar, om varje bil endast håller mjölk från en gård, och samtliga bilar håller den angivna EHEC-halten. Även här blir antalet lågt. Ett annat sätt att uttrycka saken är att beräkna riskerna om en bil innehåller mjölk från 10 gårdar, varav en har EHEC. Som framgår av tabellen är sannolikheten att vid provsmakning från bilen få i sig en enda bakterie mindre än 10%, ens vid de mest extrema scenarierna (tabell 1 och 2, exempel 11-12). Vid mjölkbedömningslaboratorierna kan en bedöma smaka på upp till 300 prover per dag. Det sannolika antalet bakterier som sväljs kan erhållas genom att multiplicera den högra kolumnen i tabell 1 med en faktor 10. Det har inte varit möjligt att ange hur stor sannolikheten är att de mest extrema scenarierna inträffar. För detta krävs s.k. Monte Carlo-simuleringar, där de olika parametrarna varieras slumpmässigt inom vissa givna gränser och sannolikheten för att olika halter EHEC kan finnas i mjölken beräknas (32, 44). Men med ledning av litteraturen (se ovan) kan dock de nedre exemplen i tabellerna sägas vara mycket ovanliga. Mera normala scenarier finns i den övre delen av tabellen. Scenarium nr 6 kan antas vara en genomsnittlig situation när det finns EHEC-smitta på en gård, med sämre hygien i samband med mjölkning. Risken att då få i sig EHEC-bakterier vid provsmakning från en sådan är 2,7%, d.v.s. i 1 fall på 37 kan man få i sig en eller möjligen två EHEC-bakterier. Om hänsyn tas till 30 provsmakningar under en dag med 7% gårdsprevalens blir den genomsnittliga intaget 0,0063, d.v.s. risken för exponering är 1:150 om alla tankbilslass kommer från enskild gård och 0,05% (1:2000) i tankbil med mjölk från 10 gårdar. Vid mastit kan det utsöndras betydligt högre bakteriehalter i mjölken än de som hamnar där på grund av gödselförorening. Underlaget för att beräkna halterna i samband med mastit är bristfälligt och beräkningsresultaten är starkt beroende av de antaganden som gjorts. Vid akut mastit är djuret oftast synligt sjukt och mjölken levereras inte. De största riskerna för exponering med patogener är i det inledande skedet, när bakterierna växer till i juvret, men kroppens svar i form av inflammation ej är fullt utvecklat. Mastiter orsakade av såväl Campylobacter, Salmonella som Listeria är dock mycket sällsynta.

12 SLUTSATSER För både EHEC, Campylobacter, Salmonella och Listeria visar beräkningarna att risken att få i sig högre halter än enstaka bakterier vid provsmakning med spottning är liten, när orsaken till förekomst är gödselkontamination, vilket är det vanligaste. Detta gäller i synnerhet för provsmakning från tankbil med mjölk från ett tiotal leverantörer, där en utspädning av bakteriehalten sker Exponeringsdosen är även under de extremaste förhållanden mindre än vad som anses vara minimal infektionsdos, för Campylobacter. Salmonella och Listeria, vad gäller friska vuxna människor. För EHEC anses den minimala infektionsdosen låg för alla åldersgrupper, cirka 10-100 bakterier. Effekterna av låga doser, under vad som anses vara en normal infektionsdos är dåligt kända för EHEC liksom för andra patogener. Normalt sett ökar risken för sjukdom med exponeringsdosen (32, 45). Enligt Cassins dos-responsmodell för EHEC beräknades risken för sjukdom till 10% vid intag av 100 bakterier och cirka 70% vid 10000 bakterier (32). Med tanke på att man vid mjölkbedömningslaboratorierna kan smakbedöma upp till 300 prover dagligen, utan att någon sjuklighet rapporterats på grund av detta måste risken att bli sjuk på grund av smakbedömning av mjölk med spottning vid mottagningskontroll på mejeri anses vara mycket liten. Liknande slutsatser har också dragits av Norske Meierier efter konsultation med mydigheterna (46). Vid mastiter kan högre bakteriehalter utsöndras i mjölken. Det är här svårare att uttala sig om halterna i mjölken, men mastit orsakad av Listeria, Salmonella och Campylobacter är mycket sällsynta och mastit med EHEC som orsak är inte känd. Mjölk från kor med mastit får inte levereras till mejeri. Under olyckliga omständigheter skulle eventuellt exponering för doser som skulle kunna orsaka sjukdom kunna ske. Men risken att bli sjuk varierar både med bakteriedos och människans hälsotillstånd och andra faktorer. Det är viktigt att den personal som smakbedömer är friska, ej gravida och inte medicinerar med immunförsvarsnedsättande substanser eller har förhöjt ph i magsäcken p.g.a. medicinering av t.ex. Losec. Med tanke på att storleken på exponeringen kan öka väsentligt får det anses som olämpligt att provsmaka mjölk från enskild ko. Oro för patogener vid smakprovning av opastöriserad mjölk är förståelig och måste respekteras. Med detta dokument vill jag belysa kunskapsläget angående förekomst av sjukdomsalstrande bakterier och vilka exponeringsdoser som kan vara aktuella vid provsmakning. Sammanställningen har gjorts enligt den modell för riskvärdering som förordas av Codex Alimentarius (47). Enligt Codex bör riskvärdering göras separat från riskhanteringen, och således inte utföras av samma person, för att värna om riskvärderarens opartiskhet och vetenskapliga integritet. Riskhanteraren kan dra olika konsekvenser av rapporten beroende på totalbedömningen, där det också är viktigt att väga in andra aspekter än de här berörda.

13 LITTERATUR 1. Anderssson, Ardö, Y., Christiansson, A., Johnsson, G., Lindmark Månsson, H., Nyberg, L., Pettersson, H.-E. & Svensson, U. 1998. Mjölkråvaran. Svensk Mjölk FoU rapport nr 4593 : 36-41. 2. Ataby, H.I. & Corry, J.E.L. 1998. The isolation and prevalence of campylobacers from dairy cattle using a variety of methods. J. Appl.. Microbiol. 84: 733-740. 3. Wray, C. & Sojka, W.J. 1977. Reviews in the progress of dairy science: Bovine salmonellosis. Journal of Dairy Research 44: 383-425. 4. Skovgaard, N. & Morgen, E.-A. 1988. Detection of Listeria spp in faeces from animals, in feeds, and in raw foods of animal origin. International Journal of Food Microbiology 6: 229-224. 5. Stone, D.L. 1987. A survey of raw mik for Campylobacter jejuni, Listeria monocytogenes and Yersinia enterocolitica. New Zealand Journal of Dairy Science and Technology 22: 257-264. 6. Desmasures, N., Bazin, F. & Guéguen, M. 1997. Microbiological composition of raw milk from selected farms in the Camembert region of Normandy. Journal of Applied Microbiology 83: 53-58. 7. O'Donnell, E.T. 1995. The incidence of Salmonella and Listeria in raw milk from farm bulk tanks in England and Wales. Journal of the Society of Dairy Technology 48: 25-29. 8. Rea, M.C., Cogan, T.M. & Tobin, S. 1992. Incidence of pathogenic bacteria in raw milk in Ireland. Journal of Applied Bacteriology 73: 331-336. 9. Steele, M.L., et al. 1997. Survey of Ontario bulk tank raw milk for food-borne pathogens. Journal of Food Protection 60: 1341-1346. 10. Svensk Mjölk. 1999. FoU-databasen FIL.. 11. Eriksson, E., PM rörande handlingspolicy avseende EHEC på nötkreatur, in Utarbetat av: Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), Statens Jordbruksverk (SJV), Statens livsmedelsverk (SLV) och Smittskyddsinstitutet (SMI). 1997, http://www.sjv.se/smittskydd/ehecpolicy.htm. 12. Eriksson, E. 1998. EHEC-situationen i Sverige bland djur och i miljön. Kungliga Skogsoch Lantbruksakademiens Tidskrift 137(22): 35-39. 13. Dáoust, J.-Y. 1989. Manufacture of dairy products from unpasteurized milk: A safety assessment. Journal of Food Protection 52: 906-914. 14. Varnam, A.H. & Evans, M.G., Salmonella, in Foodborne pathogens. 1991, Wolfe Publishing Ltd. p. 51-85. 15. Commission, E. 1999. Opinion of the Scientific Committee on Veterinary Mesaures Relating to Public Health on Listeria monocytogenes. Health and Consumer Protection Directorate-General. Brussels. 16. Mowat, A.M. & Viney, J.L. 1997. The anatomical basis of intestinal immunity. Immunological Reviews 156: 145-166. 17. Waterman, S.C., Park, R.W. & Bramley, A.J. 1984. A search for the source of Campylobacter jejuni in milk. Journal of Hygiene Cambridge 93: 333-337. 18. Hutchinson, D.N., Bolton, F.J., Hinchliffe, P.M. & Dawkins, H.C. 1985. Evidence of udder excretion of Campylobacter jejuni as the cause of milk-borne campylobacter outbreak. Journal of Hygiene Cambridge 94: 205-215. 19. Wood, R.C., MacDonald, K.L. & Osterholm, M.T. 1992. Campylobacter enteritis outbreaks associated with drinking raw milk during youth activities. JAMA 268(22): 3228-3230. 20. Bemrah, N., Saana, M., M.H., C., Griffiths, M.W. & Cerf, O. 1998. Quantitative risk assessment of human listeriosis from comsumption of soft cheese made from raw milk. Preventive Veterinary Medicine 37: 129-145.

21. Saana, M., Poutrel, B., Menard, J.L. & Serieys, F. 1993. Risk factors associated with contamination of raw milk by Listeria monocytogenes in dairy farms. Journal of Dairy Scienc 76: 2891-2898. 22. Bourry, A., Poutrel, B. & Rocourt, J. 1995. Bovine mastitis caused by Listeria monocytogenes: characteristics of natural and experimental infections. Veterinary Microbiology 43: 125-132. 23. Degre, M., Medisinsk mikrobiologi. 1994. 24. Jones, F.T. & Langlois, B.E. 1977. Microflora of retail fluid milk products. Journal of Food Protection 40: 693. 25. Stadhouders, J. & K., J. 1990. Prevention of the contamination of raw milk by a hygienic milk production. Bulletin of IDF 251: 32-36. 26. Christiansson, A., Magnusson, M., Nilsson, J., Ekelund, K. & Samuelsson, O. 1997. Förekomst av Bacillus cereus-sporer i leverantörmjölk under stallperioden. Rapport 114: 1-55. 27. Zhao, T., Doyle, M.P., Shere, J. & Garber, L. 1995. Prevalence of enterohemorraghic Escherichia coli O157:H7 in a survey of dairy herds. Applied and Environmental Microbiology 61: 1290-1293. 28. Cray, W.C.J. & Moon, H.W. 1995. Experimental infection of calves and adult cattle with Escherichia coli O157:H7. Applied and Environmental Microbiology 61: 1586-1590. 29. Besser, T.E., Hancock, D.D., Pritchett, L.C., E.M., M., Rice, D.H. & Tarr, P.I. 1997. Duration of detection of fecal excretion of Escherichia coli O157:H7 in cattle. Journal of Infectious Diseases 175: 726-729. 30. Heuvelink, A.E., Van den Biggelar, F.L.A.M., De Boer, E., Herbes, R.G., Melchers, W.J.G., J.H.J., H.i.T.V. & Monnens, L.A.H. 1998. Isolation and characterization of verotoxin-producing Escherichia coli O157:H7 strains from Dutch cattle and sheep.. 31. Chapman, P.A., Siddons, C.A., Cerdan Malo, A.T. & Harkin, M.-A. 1997. A 1 year study of Escherichia coli O157:H7 in cattle, sheep, pigs and poultry. Epidemiology and Infection 119: 245-250. 32. Cassin, M.H., Lammerding, A.M., Todd, E.C.D., Ross, W. & McColl, R.S. 1998. Quantitative risk assessment for Escherichia coli O157:H7 in ground beef hamburgers. International Journal of Food Microbiology 41: 21-44. 33. Humphrey, T.J. & Hart, R.J.C. 1988. Campylobacter and salmonella contamination of unpasteurzed cow's milk on sale to the public. Journal of Applied Bacteriology 65: 463-467. 34. Beumer, R.R., Cruysen, J.J. & Birtantie, I.R. 1988. The occurrence of Campylobacter jejuni in raw cow's milk. Journal of Applied Bacteriology 65: 93-96. 35. Rohrbach, B.W., Draughon, F.A., Davidson, P.M. & Oliver, S.O. 1192. Prevalence of Listeria monocytogenes, Campylobacter jejuni, Yersinia enterocolitica and Salmonella in bulk tank milk: Risk factors and risk of human exposure. Journal of Food Protection 55: 93-97. 36. Humphrey, T.J. & Reid, T.M.S. 1987. Campylobacter jejuni in dairy cows and raw milk. Epidemilogy and Infection 98: 263-269. 37. Orr, K.E., et al. 1995. Direct milk excretion of Campylobacter jejuni in a dairy cow causing cases of human enteritis. Epidemiology and Infecton 114: 15-24. 38. Hahn, G. 1994. Campylobacter jejuni, in The significance of pathogenic microorganisms in raw milk. Bulletin of the International Dairy Federation 9405: 55-67. 39. Lander, K.P. & Gill, K.P.W. 1980. Experimental infection of the bovine udder with Campylobacter coli/jejuni. Journal of Hygiene Cambridge 84: 421-428. 40. Plym Forshell, L., Concerning Salmonella survival and animal wastes, in Instutionen för husdjurshygien, Veterinärmedicinska fakulteten. 1996, Sveriges Lantbruksuniversitet: Skara. 14

41. Huusu, J.R., Seppanen, J.T., Sivelä, S.K. & Rauramaa, A.L. 1990. Contamination of raw milk by Listeria monocytogenes on dairy farms. Zentralblatt fur Veterinarmedizin 37: 268-275. 42. Jensen, N.E., Aerestrup, F.M., Jensen, J. & Wegener, H.C. 1996. Listeria monocytogenes in bovine mastitis. International Journal of Food Microbiology 32: 209-216. 43. Von Schultz, G. 1967. Untersuchungen uber das Vorkommen von Listerien in Rohmilch. Monatsheft fur Veterinaermedizin 22: 766-768. 44. Thompson, K.M., Burmaster, D.E. & Crouch, E.A.C. 1992. Monte Carlo techniques for quantitative uncertainty analysis in public health risk asssessments. Risk Analysis 12: 53-63. 45. Medema, G.J., Teunis, P.F.M., Havelaar, A.H. & Haas, C.N. 196. Assessment of the dose-response relationship of Campylobacter jejuni. International Journal of Food Microbiology 30: 101-111. 46. Anonymous. 1997. Lukt/smak-bedömmelse av leverandörmelk og smitterisiko. Norske Meierier FoU og Norske Meierier Organisasjonsavdelingen. 47. Anonym. 1999. Draft principles and guidelines for the conduct of microbiological risk assessment. Codex Alimentarius, ALINORM 99/13A. 15

Tabell 1. Beräkningar över exponering för EHEC eller andra patogener vid smakbedömning av mjölk, vid olika halt i gödsel och föroreningsgrad. EHEC-scenarier Vid 7% prevalens Tabell 1A. Mjölk från en gård. Mest sannolika antal Tankbil från en gård Genomsnittligt antal Nr. Gödselhalt/g Mg gödsel/l EHEC/l Andel kor med EHEC EHEC/l i tank ml svald mjölk nedsvalda EHEC p(0) p(1) p(2) p(3) EHEC/dag nedsvalda 1 100 10 1 0,05 0,05 1 0,00005 99,9950% 0,0050% 0,0000% 0,0000% 0,0001 2 1000 10 10 0,3 3 1 0,003 99,7004% 0,2991% 0,0004% 0,0000% 0,0063 3 5000 20 100 0,1 10 1 0,01 99,0050% 0,9900% 0,0050% 0,0000% 0,021 4 10000 20 200 0,5 100 1 0,1 90,4837% 9,0484% 0,4524% 0,0151% 0,21 5 13700 10 137 0,05 6,85 1 0,00685 99,3173% 0,6803% 0,0023% 0,0000% 0,014 6 13700 20 274 0,1 27,4 1 0,0274 97,2972% 2,6659% 0,0365% 0,0003% 0,0063 7 13700 50 685 0,5 342,5 1 0,3425 70,9993% 24,3173% 4,1643% 0,4754% 0,72 8 100000 10 1000 0,05 50 0,5 0,025 97,5310% 2,4383% 0,0305% 0,0003% 0,05 9 100000 10 1000 0,05 50 1 0,05 95,1229% 4,7561% 0,1189% 0,0020% 0,105 10 100000 50 5000 0,3 1500 1 1,5 22,3130% 33,4695% 25,1021% 12,5511% 3,1 11 100000 20 2000 0,5 1000 1 1 36,7879% 36,7879% 18,3940% 6,1313% 2 12 1000000 20 20000 0,05 1000 1 1 36,7879% 36,7879% 18,3940% 6,1313% 2,1 Vid 7% prevalens Tabell 1B. Mjölk från 10 gårdar Mest sannolika antal Tankbil med mjölk från 10 gårdar Genomsnittligt antal Nr. Gödselhalt/g Mg gödsel/l EHEC/l Andel kor med EHEC EHEC/l i tank ml svald mjölk nedsvalda EHEC p(0) p(1) p(2) p(3) EHEC/dag nedsvalda 1 100 10 1 0,05 0,05 1 0,000005 99,9995% 0,0005% 0,0000% 0,0000% 0,00001 2 1000 10 10 0,3 3 1 0,0003 99,9700% 0,0300% 0,0000% 0,0000% 0,00063 3 5000 20 100 0,1 10 1 0,001 99,9000% 0,0999% 0,0000% 0,0000% 0,0021 4 10000 20 200 0,5 100 1 0,01 99,0050% 0,9900% 0,0050% 0,0000% 0,021 5 13700 10 137 0,05 6,85 1 0,000685 99,9315% 0,0685% 0,0000% 0,0000% 0,0014 6 13700 20 274 0,1 27,4 1 0,00274 99,7264% 0,2733% 0,0004% 0,0000% 0,00063 7 13700 50 685 0,5 342,5 1 0,03425 96,6330% 3,3097% 0,0567% 0,0006% 0,072 8 100000 10 1000 0,05 50 0,5 0,0025 99,7503% 0,2494% 0,0003% 0,0000% 0,005 9 100000 10 1000 0,05 50 1 0,005 99,5012% 0,4975% 0,0012% 0,0000% 0,0105 10 100000 50 5000 0,3 1500 1 0,15 86,0708% 12,9106% 0,9683% 0,0484% 0,31 11 100000 20 2000 0,5 1000 1 0,1 90,4837% 9,0484% 0,4524% 0,0151% 0,2 12 1000000 20 20000 0,05 1000 1 0,1 90,4837% 9,0484% 0,4524% 0,0151% 0,21 Svensk Mjölk Forskning Scheelevägen 18, 223 63 LUND. Tel: 0771-191900. Fax: 046-137040

17