Syrningshämmande substanser i mjölk. Frågor och svar

Transkript

1 Syrningshämmande substanser i mjölk Frågor och svar Januari 2003

2 Frågor och svar rörande syrningshämmande substanser i mjölk. Eftersom påvisande av antibiotikarester i mjölk bara inträffar som enstaka olycksfall, är det då värt mödan att arbeta för en minskning av frekvensen syrningsanmärkningar? JA. Antibiotikarester i mjölk är helt oacceptabelt ur konsumentsynpunkt, och kan även orsaka problem för mejeriindustrin. Totalt påvisades ca 400 positiva prov i grundkontrollen Använder alla mejerier i Sverige samma metod för att påvisa syrningshämmande substanser? JA. I Sverige används huvudsakligen två metoder, som är litet olika känsliga för olika syrningshämmande substanser. Metoderna heter Delvotest och Valio T101. Mejerierna växlar månadsvis mellan dessa metoder. Är det sant att mjölk som innehåller antibiotikarester inte kan vidareförädlas? JA. Antibiotikarester slår ut de starterkulturer i form av olika bakterier som används i de flesta processer, t.ex. vid tillverkning av ost, fil, yoghurt etc. Andra problem som kan uppstå är svårigheter att få ostar att mogna eller störningar när man kärnar smör. Även mycket låga doser antibiotika kan orsaka allvarliga problem, eftersom de kan störa både smak och utseende hos vissa produkter. Antibiotikarester från en ko kan förstöra en hel silo innehållande liter mjölk. Hur påverkas konsumenten av att dricka mjölk med antibiotikarester? Om mjölk med antibiotikarester från någon enstaka ko når ut till konsumenten via livsmedelshandeln, är den så utspädd med annan mjölk att det knappast är någon fara för den som dricker. Om mjölk däremot säljs direkt från gården, blir utspädningen mindre, och mjölk med antibiotikarester kan då vara en direkt fara för allergiker. Om man mer regelbundet dricker mjölk med låga mängder antibiotika kan dock bakterier i kroppen påverkas, så att de kan bilda motståndskraft (bli resistenta) mot antibiotika. Vad säger lagen om antibiotika i mjölk? Enligt livsmedelslagstiftningen får mjölk som skall konsumeras av människor inte innehålla antibiotika.

3 Vems är ansvaret för att leverantörsmjölk inte innehåller syrningshämmande substanser? Den enskilde mjölkproducentens. Vilka främmande substanser i mjölk är syrningshämmande? Helt dominerande är rester från behandling med antibiotika. Det finns dock även andra ämnen som i mycket sällsynta fall, kan vara syrningshämmande om de används på ett felaktigt sätt, t.ex. andra läkemedel eller desinfektionsmedel. Kan ämnen som förekommer naturligt i mjölken verka syrningshämmande? JA. Råmjölk, sinmjölk och mjölk från kor med juverinflammation innehåller ofta förhöjda halter av naturliga antibakteriella substanser från kons eget immunförsvar. Men genom att följa gällande regler, d.v.s. att inte leverera råmjölk, inflammationsmjölk och inte heller mjölk från kor som producerar mindre än 6 liter/dag, kan man i stor utsträckning undvika förekomst av sådana substanser. Kan mejeriet vägra betala för mjölk som innehåller syrningshämmande substans även om det inte är antibiotika? JA. För att garantera konsumenten en produkt med normal sammansättning gäller reglerna alla syrningshämmande substanser. De analysmetoder som används mäter mjölkens egenskaper som en summaeffekt av hela dess sammansättning. Oberoende av om en syrningshämning orsakas av antibiotika eller inte, så innebär resultatet att mjölkens sammansättning väsentligt avviker från det normala och således inte är godkänd. Dessa regler är ett led i vår strävan mot världens renaste jordbruk. Finns det någon behandlingsmetod som medför större risk för att syrningshämmande substanser skall påvisas i mjölken? JA. Lokala juverbehandlingar med tuber, framför allt vid sinläggning, innebär en ökad risk. Var noga med karenstider och sköt urmjölkningarna ordentligt. Karenstiden gäller bara under förutsättning att juvret mjölkas ur helt minst två gånger dagligen. Mjölkas inte juvret ur helt (t.ex. hos kalvförlamningskor eller kor med juverskador) måste karenstiden förlängas. Observera dock att att en del antibiotika hamnar i mjölken vilken behandlingsmetod man än väljer. Behandlingar där man kombinerar olika preparat, eller byter medicin under behandlingens gång, eller långvarig medicinering, kan leda till förlängd utsöndring av medicin i mjölken. Känner du dig osäker, kontakta den behandlande veterinären.

4 Är det verkligen så viktigt att följa läkemedelstillverkarens karensrekommendationer till punkt och pricka? JA. Som underlag för karenstidsbestämning bedriver läkemedelsföretagen en kontinuerlig forskning. Denna bedöms av Livsmedelsverket, som i sin tur fastställer karenstidernas längd. Den veterinär som använder läkemedlet är sedan skyldig att meddela om karenstiden av någon anledning måste förlängas. Sådant kan t.ex. orsakas av att veterinären beslutat använda en högre dos läkemedel än fabrikanten rekommenderar. Eller att kombinationer av läkemedel förlänger karenstiden. Om en ko som är sinlagd med långtidsverkande juvertuber kalvar för tidigt, vad gör jag då? Karenstiden på ca en månad efter sinläggning med tuber gäller alltid. De 4 sista dygnen av karenstiden skall fullständig urmjölkning ske. Om man ändå känner sig osäker, kan man kontakta sin mejeriförening för att ta reda på vilka rutiner den har. Det skiljer litet mellan föreningarna. Ibland finns det en möjlighet att ta ett mjölkprov från kons samtliga spenar och skicka det med mjölkbilen. Man kan då få ett snabbt svar på frågan om mjölken är leveransklar eller ej. Om antibiotikadosen höjs, förlängs då karenstiden? JA. Ibland rekommenderas högre dos antibiotika än vad som är brukligt, t.ex. om kon sintidsbehandlas lokalt med några veckors mellanrum. Det är då veterinärens skyldighet att meddela om detta påverkar karenstiden. Att rutinmässigt höja antibiotikadosen är ett ofog som kraftigt ökar risken för rester i mjölken. Om bara en juverfjärdedel är behandlad med antibiotika, t.ex. vid en spenskada, får man då leverera mjölk från de andra juverdelarna? NEJ, NEJ, NEJ. Antibiotika kan tas upp i blodbanorna och spridas i kroppen, bl.a. till obehandlade juverdelar. Kan jag alltid lita på den karenstidsmärkning som finns på läkemedelsförpackningen? NEJ. Karenstiderna ändras ibland från ett visst datum, men gamla läkemedelsförpackningar får ändå användas. Vid varje behandling är veterinären skyldig att ange gällande karenstid. Skiljer sig etikettens och veterinärens angivna karenstid, så gäller veterinärens. Känner man sig osäker, så skall man fråga.

5 Vilken är den vanligaste orsaken till syrningshämmande substanser i mjölk? Långtidsverkande sintidsantibiotika i tuber. Sådana skall inte användas generellt, utan bara på veterinärs rekommendation. Finns det andra läkemedel än antibiotika som kan påverka mjölkens egenskaper? JA. Men även för dessa finns karenstider som meddelas av veterinären. Hur är det med receptfria läkemedel, där ingen veterinär finns inblandad? Många läkemedel är receptfria, t.ex. många avlusningsmedel och avmaskningsmedel. Överdosera inte sådana medel. De karenstider som finns angivna (vanligast 0 dygn), gäller bara vid angiven dosering. Överdosering kan medföra risker för förekomst av läkemedelsrester i mjölken. Gäller karenstider för t.ex juvertuber, om salvan används som sårsalva så att den inte kommer i kontakt med mjölken? Det måste den behandlande veterinären avgöra. Använd inga läkemedel på annat sätt än de är avsedda för, utan att fråga veterinären. Många sårsalvor innehåller substanser som är syrningshämmande, och kan sålunda inte användas på juversår och spensår utan karens. Kan spendoppningspreparat orsaka syrningshämning? NEJ. Inte om de används på rätt sätt. De får bara användas efter mjölkning, och bara godkända preparat får användas. Detta kontrollerar veterinären i samband med mjölkdirektivsbesiktningen. Även mejeriföreningen kan rådfrågas om vilka preparat som är godkända. Hur är det med diskmedel som används till mjölkningsanläggningen. Kan det orsaka syrningshämning? NEJ. Precis som med ovanstående fråga, inte om diskmedlet används på rätt sätt och är avsett för disk av mjölkningsanläggning. Vilket blir straffet om syrninghämmande substans påvisas i mjölken? Olika mejerier har litet olika regler, men vanligast är ett ekonomiskt avdrag per kilo mjölk under en viss tid, t.ex. 20 öre per kilo under en månad. I princip innebär de flesta avdragssystem ett avdrag som motsvarar hela värdet av en leverans. Vid upprepning inom 60 dagar får man en varning för avstängning, och avstängd blir man om syrningsanmärkning upprepas två gånger till inom 60 dygn. Sedan finns det ytterligare regler om det hela upprepas fler gånger.

6 Får jag ge karenstidsmjölk till kalvar? Rekommendationen är att mjölken skall hällas bort under hela tiden kon behandlas med antibiotika plus en dag. Därefter kan den användas som kalvfoder. För kalvar som går i förlossningsbox och diar sina mödrar, rekommenderas att om kon är sinlagd med långtidsverkande antibiotika så bör kalven inte få dia kon, utan tillföras råmjölk och mjölk på annat sätt, tills kon är helt urmjölkad minst 4 5 gånger. Om kalven under den tiden går med kon, är rekommendationen att kon förses med juverhållare, som förhindrar kalven att dia. Var skall jag göra av mjölk som inte får levereras till mejeriet? Ansvarig för detta är kommunens miljökontor, men vanligast är att mjölk i små mängder, t.ex. en spann med karenstidsmjölk, får hällas ut i avloppet. Är det däremot större mängder, t.ex. en tank, kan det få hällas ut i urinbrunnen eller i flytgödselbrunnen. På så vis kan man återanvända mineralämnena i mjölken.

7 Gällande karenstider för mjölk; juli 1996 Ampivet vet, injektionssubstans Aureomycin vet, lösligt pulver Axilur vet, mixtur och granulat Baytril vet, injektionsvätska Benestermycin vet, juvertuber dygn Bimotrim vet, injektionsvätska Borgal vet, injektionsvätska Combiotic vet, injektionsvätska 1 Dexafort vet, injektionsvätska Dihydrostreptomycinsulfat vet, tabletter Domosedan vet, injektionsvätska Engemycin vet, injektionsvätska, 10 mg/kg mg/kg 6 dygn Ethacillin vet, injektionsvätska 6 dygn Ethacillin Comp vet, injektionsvätska 1 Fluvet vet, injektionsvätska Hippotrim vet, injektionsvätska Ilcocillin vet, injektionsvätska 1 Juvanesta comp. vet, juvertuber Maxipen vet, injektionsvätska 8 dygn Medicyklin vet, injektionsvätska Neguvon vet, pulver 1 dygn Novalgin vet, injektionsvätska 10 dygn Novocillin vet, injektionsvätska Opticortén vet, bollar 1 dygn Oxyject vet, injektionsvätska Oxysentin vet, injektionsvätska Penovet vet, injektionsvätska 8 dygn Plegicil vet, injektionsvätska 1 dygn Procillin vet, injektionsvätska 1 Rintal vet, tabletter, granulat, mixtur Sebacil vet, bad- och tvättlösning, vid dosering över 0,025% Siccalactin vet, juvertuber dygn Socatyl vet, pasta, invärtes bruk (får ej komma i kontakt med leveransmjölk vid utvärtes bruk) Spiramycin vet, injektionsvätska 8 dygn Streptocillin vet, injektionsvätska 1 Streptocillin vet, juvertuber Terramycin vet, injektionsvätska, 100 mg/ml prolongatum, 200 mg/ml 7 dygn Terramycin vet, livmoderstavar Tribrissen vet, injektionsvätska Tylan vet, injektionsvätska 7 dygn Valbazen vet, lösning Vetcyklin vet, injektionsvätska Vorenvet vet, injektionsvätska

8 Kom-i-håg-lista: Förvara medicinen i skåp eller kylskåp. Journal över all läkemedelsanvändning skall finnas i ladugården. Använd läkemedlet såsom det är avsett. Följ bruksanvisningen eller veterinärens anvisningar. Gör medicinska behandlingar med karensbelagda läkemedel efter mjölkningen. Injicera på rätt ställe, vid allmänbehandling vanligast i muskulaturen. Dosera rätt. Märk ut den behandlade kon. Registrera datum för behandling och tidigaste leveransdatum vid sinläggning med långtidsverkande antibiotika. Hantera inte antibiotika på mjölktanken. Tvätta händerna när du hanterar antibiotika. Leverera inte mjölk före karenstidens utgång. Mjölka alltid minst 8 hela urmjölkningar efter kalvning före mjölkleverans. Leverera inte mjölk från kor som mjölkar mindre än 6 liter per dag. Byt sköljproppar om de använts för disk efter antibiotikamjölk. Skölj ur mjölkningssystemet en extra gång efter disk, om det använts till antibiotikamjölk, innan det åter används för leveransmjölk. Ta kontakt med mejeriet innan du levererar, om du är osäker på om mjölken innehåller syrningshämmande substanser eller inte.