när texten flyter runt ch bkstäverna hppar Resurser för vuxna dyslektiker Läs- ch skrivsvårigheter kan lätt leda till dåligt självförtrende, en jbbig skltid ch kntakten med bibliteket blir fta ett misslyckande igen. Hur kan vi skapa lust att läsa ch lära för denna stra grupp människr? Hur kan vi göra en extra insats tillsammans för att ge dem ett varmt välkmnande sm studerande ch bibliteksbesökare - på samma sätt sm även vi förväntar ss stöd, förståelse ch hjälp av andra med våra egna prblem? Egentligen en demkratifråga. Här kmmer infrmatin ch tips på länkar sm nämndes i samband med en studieeftermiddag sm arrangerades i Jönköping den 9 ktber 2008 i samarbete mellan Gnsjöandans kunskapscentrum, Gnsjö biblitek, Eksjö vux, Specialpedaggiska sklmyndigheten, Talbks- ch punktskriftsbibliteket, Specialpedaggiska teamet i Jönköping ch Länsbiblitek Jönköping. Viss infrmatin är därför specifik för Jönköpings län. Innehåll: Allmänt Vad är dyslexi? Ansvars- ch finansieringsprincipen Styrdkument Hjälpmedel Traditinella På biblitek På vuxenutbildningen Ny teknik Hårdvara Mjukvara Ny teknik, att tänka på Ansvarsfördelning Direkt stöd till dyslektiker Indirekt stöd till dyslektiker Övrig infrmatin Myndigheter Organisatiner ch föreningar Några länkar Allmänt Vad är dyslexi? Att definiera dyslexi är inte enkelt. Det övergripande begreppet är läs- ch skrivsvårigheter. Dyslektiker utgör en undergrupp sm särskilt definieras med avseende på svårigheternas rsaker ch yttringar. Termen specifika läs- ch skrivsvårigheter används ibland med likartad innebörd sm dyslexi. Tidigare kallades dyslexi ckså för rdblindhet. Ansvars- ch finansieringsprincipen Ansvars- ch finansieringsprincipen innebär att varje sektr i samhället ska utfrma sin verksamhet så att den blir tillgänglig för alla medbrgare. I den Natinella handlingsplanen för handikapplitiken (prp. 1999/2000:79) står det så här m ansvars- ch finansieringsprincipen (s. 16): En av de grundläggande principerna inm svensk handikapplitik är den så kallade ansvars- ch finansieringsprincipen. Den innebär att varje sektr i samhället skall utfrma ch bedriva sin verksamhet så att den blir tillgänglig för alla medbrgare, inklusive persner med funktinshinder. Kstnaderna ch de nödvändiga anpassningsåtgärderna skall finansieras inm ramen för den rdinarie verksamheten. [min framhävning] Möjligheterna att vara delaktig i samhället är en demkratisk rättighet. Den rättigheten nås inte med insatser sm finansieras av verksamheter inm vård ch msrg eller inm de sciala verksamheterna. Enligt de generella
principerna m ansvar ch finansiering ska insatserna planeras, genmföras ch finansieras av de samhällsrgan ch verksamheter sm svarar för insatserna för medbrgarna generellt i samhället. (hämtat från Handisam (www.handisam.se) Principen gäller förstås ckså för funktinsnedsättning i frm av Dyslexi. Styrdkument (några) Från patient till medbrgare - en natinell handlingsplan för handikapplitiken (Prp. 1999/2000:79) Häls- ch sjukvårdslagen 3b: Landstinget skall erbjuda hjälpmedel för funktinshindrade (Läs- ch skrivsvårigheter/dyslexi är sedan 1990 ett erkänt funktinshinder i Sverige) Biblitekslagen 8: Flk- ch sklbibliteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt funktinshindrade samt invandrare ch andra minriteter bl.a. genm att erbjuda litteratur på andra språk än svenska ch i frmer särskilt anpassade till dessa gruppers behv.. Hjälpmedel Traditinella På biblitek Persnalen Be m hjälp med sökning i katalgen ch visning av anpassad litteratur. Ny teknik Lättläst litteratur Läs mer: Centrum för lättläst (www.lattlast.se). Talböcker Nya prduceras sm cd-rm skivr i daisyfrmat. Kan även laddas ner via Internet av biblitek med tillstånd ch brännas på plats. Läs mer: Talbks- ch punktskriftsbibliteket (www.tpb.se). Ljudböcker Inlästa böcker sm kan lånas av alla, i mtsats till talböcker sm kräver funktinshinder. Fråga biblitekspersnalen efter ljudböcker. På vuxenutbildningen Persnalen Studievägledare, persnal med specialpedaggisk utbildning I Jönköpings kmmun finns en specialpedaggisk grupp sm en resurs för all vuxenutbildning inm dyslexi ch dyskalkyli (matteprblem). Samma medier sm van under på biblitek förutm talböcker. (Lånas individuellt via bibliteket). Hårdvara, några exempel: Olympus WS-321M 1 GB Mp3 spelare för röstinspelning med digitalt fickminne, usb-minne. V s: Du kan skanna in en text, överföra den till ljudfil med talsyntes ch sedan föra över den till spelaren via t ex usb.
Svensk talpenna Skannar in ch översätter rd. Mjukvara, några exempel presenterade av Git Hjalmarssn, Specialpedaggiska sklmyndigheten: Stava Rex (har tagits fram med stöd av Specialpedaggiska sklmyndigheten) Spell Right (stavningsprgram för engelska) Bildbas Tecken + Ebba Editr VITex Ett kmplett verktyg för att läsa text via datr. VITex gör allt i ett steg skannar, tlkar till text ch läser med talsyntes Paperprt 11 Prgrammet Paperprt 11 skannar in ch hanterar alla typer av dkument med text ch bild. Numera finns även i svensk versin OmniPage 16 Prgrammet OmniPage 16 ch en skanner mvandlar like dkument till redigerbara elektrniska dkument. Det går att mvandla till flera lika frmat sm Wrd, Excel, Pdf, html, ljudfiler m. m. Ny teknik, att tänka på: Fördelar: Möjlighet att lära sig nya rd ch begrepp på svenska, språkutveckling stimuleras, eleven kan använda sin visuella förmåga, många tycker m att arbeta vid datrn. Nackdelar: Datrn kan inte svara på frågr, för att behärska ett språk fullt ut behövs kmmunikatin ch samspel med andra, tekniken kan vara svår ibland. Ansvarsfördelning Direkt stöd för dyslektiker (utbildningsanrdnarens ch biblitekens ansvar): Via ansvars- ch finansieringsprincipen: Kstnaderna ch de nödvändiga anpassningsåtgärderna skall finansieras inm den rdinarie verksamheten, d.v.s av utbildningsanrdnaren. Via biblitekslagen: 8: Flk- ch sklbibliteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt funktinshindrade samt invandrare ch andra minriteter bl.a. genm att erbjuda litteratur på andra språk än svenska ch i frmer särskilt anpassade till dessa gruppers behv.. Persnliga hjälpmedel kan fås via Landstingets hjälpmedelscentraler. Utbildningsanrdnaren ansvarar för hjälpmedel på utbildningsplatsen.
Indirekt stöd för dyslektiker (sm kan sökas av utbildningsanrdnare) Studieförbund ch flkbildning På Flkbildningsrådets uppdrag administrerar Specialpedaggiska sklmyndigheten stöd till studieförbund ch flkbildningen. Mer infrmatin finns på Specialpedaggiska sklmyndighetens webbplats (www.spsm.se). Vuxenutbildning på grundläggande ch gymnasial nivå, påbyggnadsutbildning, sfi ch särvux Specialpedaggiska sklmyndigheten ansvarar för framställning av anpassat studiematerial ch kan ge råd ch stöd vid ökade lärarinsatser ch frtbildning. Ky-utbildningar (kvalificerad yrkesutbildning) (www.ky.se) KY-myndigheten kan bevilja stöd till utbildningsanrdnare för pedaggiska hjälpmedel för studerande med funktinshinder, så kallat särskilt pedaggiskt stöd. Myndighetens definitin av särskilt pedaggiskt stöd är liktydigt med den studentinfrmatin sm finns på webbplatsen. Det kallas där för kmpenserande pedaggiskt stöd En förutsättning för att få kmpenserande pedaggiskt stöd är att det finns intyg, utredning eller mtsvarande sm styrker behvet av stöd. Kntakt: Helmut Jankvic, e-pst enligt frnamn.efternamn@ky.se Högskleutbildningar Läs mera på Studera med funktinshinder (sidan har även talsyntes) (www.studeramedfunktinshinder.nu) Vid universiteten ch högsklrna finns kntaktpersner/samrdnare sm erbjuder studenter med funktinshinder individuella samtal för att diskutera både utbildningsval ch eventuella behv av pedaggiska stödåtgärder. Övrig infrmatin Myndigheter Specialpedaggiska sklmyndigheten (www.spsm.se) bildades den 1 juli 2008 för statens samlade stöd i specialpedaggiska frågr. Denna myndighet har övertagit all verksamhet inm Sisus, Specialpedaggiska institutet ch Specialsklemyndigheten. Myndighetens alla insatser syftar till att barn, ungdmar ch vuxna med funktinsnedsättningar ska få en utveckling ch utbildning sm präglas av likvärdighet, delaktighet, tillgänglighet ch gemenskap. Myndighetens uppgift är att ge specialpedaggiskt stöd till sklhuvudmän, främja tillgången på lärmedel, driva specialsklr för vissa elevgrupper ch fördela statsbidrag till studerande med funktinsnedsättningar ch till utbildningsanrdnare. Det övergripande uppdraget är att alla ska ges möjlighet att nå målen för sina studier ch utbildning. Talbks- ch punktskriftsbibliteket (www.tpb.se) Talbks- ch punktskriftsbibliteket är en statlig myndighet. Vi anpassar litteratur till medier för persner med läshandikapp ch deltar i utveckling av ny teknik kring anpassade medier Citat från www.tpb.se.
Organisatiner ch föreningar FMLS (Funktinsnedsättning med läs- ch skrivsvårigheter/dyslexi) (www.fmls.se) (ca 5000 medlemmar) Ger ut tidningen Läs&skriv Kntaktpersn för Jönköpings län: Karl-Gustav Jsefssn, tel 036-161204 Dyslexiföreningen (www.dyslexiföreningen.se). I första hand för persner sm arbetar med barn eller vuxna sm har grava läs- ch skrivsvårigheter, till exempel lärare, specialpedagger, lgpeder, läkare ch psyklger, men föreningen är öppen för alla. Flkbildning ch studieförbund Synskadades Riksförbund (www.sfriks.rg) har ett statligt uppdrag via Flkbildningsrådet att anpassa litteratur till synskadade ch dövblinda inm Flkbildning ch studieförbund. Kntakta stud@srf.nu Länsbiblitek Jönköping (www.f.lanbib.se) Föräldrarföreningen för dyslektiska barn (FDB) (www.fb.se) Sammanställningen är gjrd av Uli Wllrab (uli.wllrab@jnkping.se), Bibliteksknsulent, Länsbiblitek Jönköping. Texten har granskats av Specialpedaggiska sklmyndigheten ch Talbksch punktskriftsbibliteket. Texten får fritt mångfaldigas eller publiceras, även elektrniskt. Ändringar i sammanställningen sm innebär en anpassning till de egna lkala/reginala förhållanden får göras. Jönköping 2008-12-04.