Slutrapport 2010 Kost och nutritionsutbildning för omvårdnadspersonal Delprojektet har utbildat omvårdnadspersonal inom kost och nutrition med syfte att kvalitetssäkra nutritionsomhändertagandet inom äldreomsorgen i Marks kommun. Satsningen har finansierats av statliga medel för att stödja kommunen i arbetet med att utveckla vården och omsorgen av äldre personer. Therese Lindh
Innehåll 1. Sammanfattning... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Mål... 3 2. Bakgrund... 3 3. Metod... 4 4. Måluppfyllelse... 4 5. Erfarenheter från projektarbetet... 7 6. Utvärdering... 8 7. Övrigt.10 8. Sammanfattning... 11 Bilagor presenteras separat 2
1. Sammanfattning Sjuksköterskorna i Marks kommunen har under 2009 gått en gedigen utbildning i kost och nutrition. För att möta och fördjupa kunskapen inom området har fokus under 2010 legat på att utbilda omvårdnadspersonalen. 50% av kommunens dietisttjänsten har under våren 2010 använts till detta delprojekt. Utbildningen har bedrivits i studiecirkelform med matombud som cirkelledare för sina arbetskamrater. Under hösten 2010 har 25% av kommunens dietisttjänsten använts för bl.a. utvärdering och dokumentation av delprojektet. 1.1 Syfte Delprojektets syfte är att arbeta vidare med att kvalitetssäkra nutritionsomhändertagandet inom äldreomsorgen och denna gång med fokus på omvårdnadspersonalen. Studiecirklarna ska ses som en början på ett långsiktigt arbete med att höja kvalitén och säkra rutinerna för kost och näring. 1.2 Mål 1. utbilda omvårdnadspersonalen, tydlig förankring hos enhetschefer 2. anpassa e-handboken i kost och nutrition för omvårdnadspersonalen och ta bort matpärmarna 3. uppföljning nutritionsprojekt 2008-2009 - hur använder sjuksköterskorna sin utbildning idag? 4. rådgivning och enskilda patientärenden 2. Bakgrund Under hösten 2008 och våren 2009 drevs ett nutritionsprojekt i syfte att skapa enhetliga rutiner i hela kommunen och en elektronisk handbok i kost och nutrition togs fram som ett stöd till sjuksköterskor i sitt nutritionsomhändertagande. Därefter gick alla sjuksköterskor en nutritionsutbildning. Det är viktigt att i god tid upptäcka, identifiera och förhindra undernäring hos brukarna och att denna kunskap om nutritionsomhändertagandet finns hos personal som arbetar med äldre. Vårdtagarens nutrition ska betraktas på samma sätt som annan medicinsk behandling och samma krav ska ställas på utredning, diagnos, behandling, uppföljning och dokumentation. Dietisten hade under projekttiden även enskilda patientärenden. Vid utbildningens utvärdering framkom att sjuksköterskorna var nöjda, men oroliga för hur det skulle bli med uppföljning av utbildningen. Vad som önskades i form av uppföljning var att omvårdnadspersonalen skulle utbildas, att sjuksköterskor och omvårdnadspersonal ska ha gemensam utbildning och även patientrådgivning kändes som en viktig bit av uppföljningen. Att formulera riktlinjer och införa rutiner är bara en del av arbetet för att utveckla nutritionsarbetet. Riktlinjer i sig garanterar inte en praktisk användning eller en förändring i det dagliga arbetet. För att information ska bli kunskap 3
behöver man läsa, fundera och diskutera kring ämnet. För att få denna kombination av insatser valdes studiecirklar som utbildningsform för omvårdnadspersonalen. 3. Metod Information om projektet gick ut till alla enhetschefer inom äldreomsorgen och enhetscheferna på de somatiska boendena bjöds in till en separat informationsträff. En informationsfolder (bilaga 1) utformades och delades ut vid träffen, se bilaga 1. I projektets uppstarta var nödvändigt att göra ett urval och inleda utbildningen av omvårdnadspersonal på de somatiska boendena. Enhetscheferna ombads att prata med och informera sina matombud om projektet och ta reda på vilka som var intresserade av att delta. Matombuden erbjöds att utbildas till cirkelledare för att sedan kunna hålla i studiecirklar på sin arbetsplats. Lindäng, Solgård och Malmsäter var de boenden som startade med studiecirklarna. Sex matombud från enheterna utbildades till cirkelledare och studiecirklarna startades upp under våren 2010. Efter att ha varit i kontakt med ett flertal olika cirkelledarutbildare, beslutades att anlita en utbildare via Studieförbundet Vuxenskolan, då hon hade en passande bakgrund. Cirkelledarutbildningen hölls under två halvdagar i slutet på 2009. Cirkelledarna fick efter kursen utdelat varsitt diplom. Innan cirkelstarten i januari -10 strukturerades träffarnas innehåll (bilaga 2) av cirkelledarna på Lindäng tillsammans med ansvarig dietist. Material sammanställdes, bl.a. en kunskapstest, bilaga 3, och övriga praktiska detaljer ordnades, såsom kontakter för studiebesök, teknisk utrustning, lokaler, fika och så vidare. Studiebesöket genomfördes på Krokslätts äldreboende i Göteborg där de arbetade med att förbättra måltidssituationen hos äldre med hjälp av Genombrottsmetoden. Det innebär bl.a. att man testar olika idéer och inga idéer får förkastas. De idéer som innebär en förbättring för vårdtagarna blir en del av det ordinarie arbetet, medan de idéer som inte fungerar väljs bort. 4. Måluppfyllelse 1. Utbildning omvårdnadspersonal samt förankring hos enhetschefer Utbildningen startade i januari 2010. Lindäng var först ut och därefter Solgård. Malmsäter avstod från utbildningen En tydlig förankring hos enhetscheferna var nödvändig för att projektet skulle få ett genomslag i personalgruppen, men också för ett tydligt införande och en uppföljning i den ordinarie verksamheten. För att enhetscheferna skulle förstå vinsten av att delta i projektet bjöds enhetscheferna in till en informationsträff där dietisten bland annat berättade om bakgrunden till projektet. Dietisten berättade hur mycket kraft och fokus som faktiskt bör läggas på mat och de måltider som serveras och det goda resultat som ett aktivt arbete kan innebära för vårdtagaren. 4
Cirklarna har fallit väl ut. Utvärderingarna visar att deltagarna är nöjda med upplägg och innehåll. Många förändringar har kommit till stånd. En styrka med cirklarna är att personalen har dragit egna slutsatser och fattat egna, lokala beslut. På en avdelning på Solgård formulerades ett dokument, se bilaga 4, för att tydliggöra vad arbetsgruppen själv fattat beslut kring. Bl.a. nämns; mindre bord minskat nattfastan extra fin dukning till helgen måndag, filmkväll med dryck och snacks På Lindäng gjordes bl. a. dessa förändringar; skillnad mellan vardag och helg (dukning) mer färg på bordet väntar med disken till efter måltiden bättre kommunikation i arbetslaget mosar maten först vid bordet, inte innan lägga upp maten finare Dessutom diskuterades flera ändringar som arbetslagen ska lyfta på APT som t ex schemaläggning och pedagogiska måltider. Samtliga arbetslag upplevde att matsituationen har blivit lugnare och trevligare. Vid två studiecirkelavslutningar deltog enhetschefen. När enhetschefen inte medverkade fick hon information av såväl delprojektledare som studiecirkelledare. Dietisten följde upp studiecirklarna efter en tid genom att delta vid APT. Då diskuterades vad som var bestående och vilka förbättringar man hade sett, bilaga 5. 5
2. Anpassa e-handboken i kost och nutrition för omvårdnadspersonalenn och ta bort matpärmarna Matpärmarnaa har samlats in till viss del. Arbetet med att anpassa delar av den elektroniska handboken mer mot omvårdnadspersonalenn finns med på agendan under 2011. 3. Uppföljning av nutritionsprojekt 2008-2009 - hur använder sjuksköterskorna sin utbildning idag? Varje höst genomförs en kartläggning av de specialkoster som tillagas i kommunen. Resultatet visade (höst -09) att antalet E-koster har fördubblats sedan 2008 och detta är troligtvis en indikation på att utbildningen för sjuksköterskor har gettt resultat. höst 2008 - endast 51 portioner av drygt 600 portioner var E-kost. höst 2009 - beställningen ökat med ca 100%, 103 portioner E-kost höst 20100 - antalet beställda E-kostportioner sjunkit till drygt 70 portioner Under hösten har det framkommit att det finns en viss oklarhet bland personal om vem som är ansvarig för att ordinera E-kost. Under projektets gång har det framkommit att MNA- bedömningarna är svåra att genomföra på grund av att alla blir riskpatienter. I november 2009 hölls ett möte om en eventuell uppdatering av nutritionsr rutinerna med vårdchef, MAS samt två sjuksköterskor. Sammanställningen som gjordes av MAS och dietist pekar på att en omarbetning av gällande nutritionsrutinn är något som bör göras. Den medicinskt ansvariga sjuksköterskan (MAS) ställde frågan vid en träff och det visade sig att sjuksköterskorna känner stress inför nutritionsbedömningar och att det förekommer flera frågetecken kring hur man ska använda MNA. Vid ytterligare en träff under senvåren -10 ställdes samma fråga igen och då upplevde sjuksköterskorna inte arbetet med MNA lika betungande. Det framgick däremot att många patienter fortfarande faller ut och blir riskpatienter. 6
Det finns en idé om att använda den kortare formen av MNA, inget beslut dock. MNA instrumentet ska inte fungera som ett uppföljningsinstrument i den dagliga verksamheten utan uppföljningen ska fokusera på de åtgärder som vidtagits och vilka effekter som uppnåtts, såsom livskvalitet, ADL, vikt, antal infektioner etc. MNA är till för att hitta personer med risk att utveckla undernäring eller hitta dem som är undernärda. Det är mycket viktigt att ha ett helhetsperspektiv vid nutritionsbedömningar, detta då nutritionen är en del av omvårdnaden som påverkar samt påverkas av andra områden. 4. Rådgivning och enskilda patientärenden Styrgruppen har kommit överens om att den projektanställda dietisten inte ska gå in i enskilda patientärenden utan enbart fungera som en rådgivande funktion gentemot sjuksköterskorna. Samtidigt har arbetsgruppen Samverkansgruppen i nutrition kommit fram till att dietistkompetensen behövs i vissa enskilda ärenden. 5. Erfarenheter från projektarbetet Sammanlagt har sex studiecirklar genomförts. I första omgången hölls fyra utbildningar på Lindäng som låg i nära anslutning till utbildningen av cirkelledarna. Grupperna var mellan 4 och 7 personer. Båda äldreboendena hade inriktat in sig på måltidssituationen men på Lindäng var innehållet var mer styrt, bilaga 6, än på Solgård. Dietisten medverkade vid alla tillfällena på Lindäng. Studiecirkeln avslutades med ett studiebesök vilket upplevdes positivt. Grupperna var större på Solgård (12 deltagare per grupp) eftersom det endast fanns två utbildade cirkelledare där. Cirklarna på Solgård startade upp sent på våren och cirkelledarna fick därför ytterligare ett utbildningstillfälle för att friska upp kunskaperna. Samma utbildare från Studieförbundet återkom. På Solgård deltog dietisten endast vid två tillfällen och studiecirkelledarna var mer uttalat ansvariga för cirklarna, bilaga 7, vilket ställer större krav på matombudet/studiecirkelledaren. Att låta matombuden vara cirkelledare har varit en stor styrka för att nå fram till personalen. Dels på grund av att det inte blir en känsla av att dietisten är läraren och personalen är elever och dels på grund av att det blir enklare att följa upp arbetet efter studiecirklarna slut. Det är viktigt att enhetschefen stämmer av med matombudet, att det känns bra att vara studiecirkelledare då inte alla är inte bekväma i den rollen. Det är ett annorlunda uppdrag att både vara studiecirkelledare och matombud jämfört med att bara vara matombud. Det är angeläget att enhetschefen kontinuerligt gör en bedömning om det är rätt person som har uppdraget att vara matombud. Finns de egenskaper som behövs och, framförallt, känner personen för uppgiften? 7
Att emellanåt kunna byta uppdrag i gruppen är en styrka. Om det befintliga matombudet inte känner sig manad till att vara studiecirkelledare bör enhetschefen utse en annan person som kan ta den rollen och eventuellt även träda in som matombud. I matombudets uppgift ingår att kunna förmedla information till övriga arbetskamrater. Erfarenheterna från studiecirklarna har presenterats på höstens broträff, då baspersonal och studiecirkelledare från både Solgård och Lindäng berättade om deras förändringsarbete. Dietisten medverkade vid en enhetschefsträff i december 2010 och presenterade studiecirklarnas upplägg och resultat. 6. Utvärdering Utvärderingen visade att deltagarna var mycket positivt inställda till denna utbildningsform. Nedan redovisas några av svaren från utvärderingen, se utvärderingsenkäten, bilaga 8. Vilket är ditt helhetsintryck av studiecirkeln? Jag tycker att upplägget har varit bra. Dietisten har varit med och gett oss goda råd. Vi har fått ta del av andra äldreboenden, vad de har gjort som fungerat bra eller dåligt. Positivt. Inspiration, lärorikt, kul att göra något ihop i gruppen som leder till att vi får det trivsammare ihop med vårdtagarna. Det har varit bra med cirkeln och att dietisten var med några ggr och föreläst. Att vi inte bara kommer med förslag på mycket som vi tycker att vi ska göra utan vi har fattat beslut och arbetar utifrån dessa. Har bara varit med på studiebesöket och det var intressant och givande att se hur andra arbetar. Bra med smågrupper för diskussion. Hur relevant har studiecirkeln varit för din yrkesutövning? f % 1. Mycket relevant 39 95 2. Lite relevant 2 5 3. Obetydlig - - 8
Kommentarer till frågan: Det har blivit bättre gemenskap i personalgruppen. Vi har ju haft tillfälle att diskutera vår problematik. Vi som grupp har inspirerats och vi har kommit fram till många förändringar och fattade beslut. Har lärt mig mycket och denna cirkel har verkligen fått mig att tänka till. Vad tycker du är det viktigaste du lärt dig? Att vi alla har fått komma med sina förslag och att vi har förbättrat mycket på kort tid och vad dom gamla behöver för slags näring och tillskott. Att det framförallt blivit lugnare vid bordet när vi äter. Hur man kan berika olika maträtter, tips på extra energi och att det är viktigt att faktiskt lägga fokus på maten och måltiderna som man ofta tar för givet. Hur viktig mjölken är och att vi faktiskt kan påverka väldigt mycket. Alla frågor vi gjorde i kunskapstestet tycker jag har varit bra och viktigt. Också skillnad på fett/kolhydrater, vikter, att den gröna mjölken har mer vitaminer än den röda, det va det sista man trodde! Kostens betydelse och hur viktig den är och miljön runtomkring. Är detta en utbildningsform som du kan rekommendera även till andra i fortsättningen? f % 1. Ja 41 100 2. Nej - - Kommentarer till frågan: Man får sitta och diskutera, så det inte bara blir korvstoppning, som är sövande. Man för diskussioner och kommer fram med idéer och beslut. 9
Roligt och inspirerande inlärningsmetod. Mkt bra att man inte bara lyssnar, utan verkligen får chans att diskutera. Tror det är viktigt för all personal att få tid tillsammans och prata och lyssna om ämnet. Vad anser du om Handboken för kost- och nutrition? Har inte kollat i den så noga ännu. Innehållet är relevant och ok i text. Har ej läst den men ska göra det nu. Lätt att komma åt, lätt att förstå och innehåll var bra däremot har vi inte mycket tid över att sitta vid datorn och leta efter information. Handboken är säkert bra, har inte läst i den än. Har du något du vill tillägga som inte har kommit fram i utvärderingen? Att vi på avdelningarna gjort många förändringar. Nej Studiecirklar är alltid bra. Man kan alltid lära sig något nytt. Bra tillfälle för personalgruppen att fatta beslut. Nej, vi har kommit fram till positiva saker. 7. Övrigt Radio Sjuhärad har haft tema Mat för äldre, 80+ under hösten. Studiecirklarna på Solgård och Lindäng har beskrivits liksom arbetet i Marks kommun kring mat för äldre. Omvårdnadspersonal, pensionärer och dietist har medverkat vid direktsändning vid fyra tillfällen. Carolina och Evelina från Solgård, Fritsla. 10
De sjuksköterskor som inte var med på nutritionsutbildningen under 2009 fick möjlighet under hösten 2010. 11 sjuksköterskor deltog. 8. Sammanfattning Studiecirklarna har uppskattats av deltagarna. De flesta uttrycker att det är en bra form och samliga deltagare rekommenderar utbildningsformen till andra i fortsättningen. Lindäng och Solgårds studieupplägg har skiljt sig åt och det känns angeläget att upprätta en utbildningsplan för vad som ska vara obligatoriska moment i en studiecirkel inom kostområdet. För att metoden med studiecirklar ska fungera i den befintliga verksamheten behövs fler matombud erbjudas utbildning till studiecirkelledare. Det ska också finnas en tydlig ram för utbildningens innehåll. Studiebesök kan mycket väl göras inom kommunens egen verksamhet men på andra än den egna enheten. Studiebesöken som gjordes upplevdes som positiva och det kan dessutom vara inspirerande för de verksamheter som tar emot studiebesök. 11