God folkhälsa en utmaning för sjukvården. Kalmar 150902 Henrik Nelson Distriktsläkare



Relevanta dokument
Distriktssköterskan och Socialstyrelsens nya Riktlinjer gällande Levnadsvanor!

Medelhavskost i Norden?

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Hälsoaspekter - mer än tallriksmodellen

Trendkänsligt! DALY Sverige Samma men olika Att navigera mellan tradition, evidens och kommers!?

Fysisk Aktivitet och KOL

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Vinsterna med fysisk aktivitet livsfarligt att sitta stilla!

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Rekommendationer från Hälsorådet

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

Dina levnadsvanor din hälsa

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Matprat i primärvården

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man?

Individualiserade kostråd

Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje

Konsten att samtala om levnadsvanor Vad fyller jag livsstilssamtalet med? Hur kan jag bidra till ett bra samtal?

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Anette Jansson, Livsmedelsverket

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa

Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken

Inspirationsfilm HFS matvanor

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Mat för att hålla sig frisk på äldre dar

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

tumregler för ett längre liv Vetenskapligt baserade råd för din hälsa

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Prevention och behandling vid

Nationell konferens om levnadsvanor 23 september 2015 Stockholm

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

Hälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning. Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

öppna och systematiska beslut om resursfördelning ordnat införande av nya metoder och insatser utmönstring av ineffektiva och skadliga metoder

Har Livsmedelsverkets kostråd passerat bäst före datum?

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

Gå eller cykla till jobbet. Kurt Boman Professor, överläkare Campus 3 April 2012

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION

WHO = World Health Organization

Stillasittande & ohälsa

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

Hur kan dietisten hjälpa till vid

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?

Råd för en god hälsa

Hälsosamma levnadsvanor

Mat på vetenskaplig grund

Fysisk aktivitet och hälsa. Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Företagssköterskan Livsviktigt Med Livsstil

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013.

Ämnesutbildning: Mat

3,2 miljoner. Ca 84 tusen. Otillräcklig fysisk aktivitet

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Samtal om hälsa HFS. Personalmaterial. För samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa

Levnadsvanor vid prediabetes

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Bakom våra råd om bra matvanor

BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING MAT OCH CANCER

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?

Nya tider, nya hälsoproblem

Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt

Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?

Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen.

Vegankost - populär diet med nutritionella begränsningar

Levnadsvanornas betydelse för hälsa och livskvalitet Vad innebär den fysiska hälsan för den psykiska hälsan?

SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

Hälsosamma Matvanor. Karin Kauppi Leg dietist/processledare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset

En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Samtal om hälsa

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande

ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Goda levnadsvanor gör skillnad

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.

Kortversion av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.

Transkript:

God folkhälsa en utmaning för sjukvården Kalmar 150902 Henrik Nelson Distriktsläkare

Utbildning av utbildare i levnadsvanor och hälsoarbete MÅLGRUPP: Utbildningen är riktad till ST läkare och nyfärdiga specialister i allmänmedicin. KURSENS FORM: Fem internat (sammanlagt 11 dagar) där varje internat har ett huvudtema: alkohol, tobak, stress/sömn, kost, fysisk aktivitet. KURSENS INNEHÅLL: Utbildningen är dels inriktad på medicinska kunskaper om levnadsvanor ur ett behandlarperspektiv, dels på effektiv organisation av hälsoarbete i vården. En pedagogisk strimma går som ett metaperspektiv genom utbildningen för att underlätta för deltagarna att föra kunskapen vidare och bli utbildare. KURSGIVARE: Statens folkhälsoinstitut, Åsa Wetterqvist

Levnadsvanor Fysisk aktivitet Alkohol Tobak Kost Sömn Stress

Hälsa Ett tillstånd av fullständigt fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande, och inte enbart frånvaron av sjukdom eller svaghet Världshälsoorganisationen 1946

Levnadsvana Specifikt beteende i vardagliga aktiviteter och som individen själv kan påverka Socialstyrelsens termbank

Livsstilsfrågor - mycket aktuella Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 stöd för styrning och ledning

Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? 50% av alla kvinnor och 65% av alla män har minst en ohälsosam levnadsvana Minst 20% av sjukdomsbördan i Sverige beror på ohälsosamma levnadsvanor Det finns effektiva metoder som hälso- och sjukvården kan använda för att stödja patienterna Det finns ingen enhetlig praxis i sjukvården Socialt utsatta har oftare ohälsosamma levnadsvanor Källa: Socialstyrelsen

Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13%(Totalt tobaksbruk 21%) Riskabla alkoholvanor 14% Otillräcklig fysisk aktivitet 35% Ohälsosamma matvanor 20% Källa: Socialstyrelsen

Riktlinjerna handlar inte om vilka levnadsvanor som är nyttiga

Riktlinjerna handlar inte om vilka levnadsvanor som är nyttiga utan om hur vården kan påverka levnadsvanorna

Riktlinjernas rekommendationer Alla rekommendationer är någon form av rådgivning/samtal Tre nivåer: enkla råd <5 min, standardiserade utan uppföljning rådgivande samtal 5-30 min, individuella exv MI kvalificerat rådgivande samtal 30-60 min, strukturerat/ teoribaserat. Särskilt utbildad personal. Rökning - Kvalificerat rådgivande samtal, enkla råd också effektiva Riskbruk av alkohol - Rådgivande samtal Otillräcklig fysisk aktivitet - Rådgivande samtal med tillägg och särskild uppföljning Ohälsosamma matvanor - Kvalificerat rådgivande samtal Källa: Socialstyrelsen

Hippokrates 460-377 f.kr Om man kunde ge varje individ en passande mängd näring och motion, icke för lite, icke för mycket, skulle man ha den säkraste vägen till hälsa

2009 rökte 16% av kvinnorna före sin graviditet och 6,8% vid inskrivning på MHV

Prevention hur mycket satsas? Statens anslag Trafiksäkerhet Alkohol/narkotika Tobak 1 miljard (statliga vägar) 258,3 miljoner 13,5 miljoner Antal döda per år 500 2 100/300 7 000 Risk att dö 0,00005% 0,002%/1% 50% Skadade eller sjuka per år 12 000 24 000/8 300 19 600 Samhällskostnad 20 miljarder 25 miljarder 26 miljarder Statens mål antal döda 0 döda Minskat bruk, ingen exakt siffra 2014: 3 500 döda Källa: Cancerfondsrapporten 2008 s 116.

Totalkonsumtionen av alkohol i Sverige 1996 2010. Liter 100% alkohol per person över 15 års ålder 12 10 8 6 4 2 0 1996 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 Liter per person Resandeinförsel

Komplexa vårdbehov 15 000 Beroende med sociala problem 35 000 -------------------------------------- Beroende utan sociala problem 250 000 Missbruk/skadligt bruk 300 000 Riskbruk 450 000.. Aktuella inom Missbrukar- eller beroendevården Inga alkoholproblem 6,5 miljoner svenskar >15 års ålder

Komplexa vårdbehov 15 000 Beroende med sociala problem 35 000 -------------------------------------- Beroende utan sociala problem 250 000 Missbruk/skadligt bruk 300 000 Riskbruk 450 000.. Flest problem Störst kostnad Epidemiologisk paradox Inga alkoholproblem 6,5 miljoner svenskar >15 års ålder

Vad är riskbruk? Alkoholkonsumtion som signifikant ökar risken för somatiska eller psykiska skador. Hög genomsnittlig konsumtion - en man dricker mer än 14 standardglas per vecka - en kvinna dricker mer än 9 standardglas per vecka Regelmässigt berusningsdrickande - en man dricker mer än 4 st-glas vid ett och samma tillfälle - en kvinna dricker mer än 3 st-glas vid ett och samma tillfälle

Regelbunden fysisk aktivitet minskar risken för: Hjärt-kärlsjukdom Diabetes typ 2 Övervikt och fetma Colorektalcancer, bröstcancer och 10 andra cancersjukdomar Artros Osteoporos Psykisk ohälsa Gallstenssjukdom och divertikulit Demens Förtida död oavsett orsak - i en och samma behandling 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Inaktiv Då och då En gång/v Två ggr/v Hård 2 ggr/v Grad av fysisk aktivitet eller kondition Justerat för andra relevanta faktorer

Lingfors, H. Livsstilsbehandling. Läkemedelsboken

Finnish Diabetes Prevention Study 522 medelålders kvinnor och män med fetma och förstadium till diabetes 58% riskminskning NNT(tre år)=8 Tuomilehto J et al. N Engl J Med 2001

Ändrad livsstil minskar diabetes och hjärtsjukdom och sparar pengar - upprepade råd om fysisk aktivitet och mat - medelålders kvinnor och män - överviktiga, bukfetma - efter 5 år 58 % minskad risk för diabetes Kostade 24 000 kr per patient över fem år Vinst i framtiden 33 000 kr Besparing för sjukvården på 9 000 kr Tuomilehto J et al. N Engl J Med 2001;344:1343-50. Lindgren P et al. Int J Techn Asses Health Care 2007:23:2 177 183.

Livsstilsmottagningar för prevention av typ-2 diabetes vid prediabetes Henrik Nelson Handledare: Ulla-Britt Andersson, Distriktsläkare Joep Perk, Seniorprofessor Hälsovetenskap, Läkare Sven Tågerud, Professor Farmakologi

Physical Activity Is As Good As Other Treatments for Clinical Depression 80 patients, 12-week treatment % of Patients with Remission of Depression 50 40 30 20 10 0 Control 80 Min/Week 180 Min/Week Amount of Brisk Walking Drug therapy and cognitive behavioral therapy produce remission in approximately 40% of clinically depressed individuals Dunn A et al. Am J Prev Med 2005

Effekter av träning jämfört med ballongsprängning hos män med kärlkramp Randomiserad kontrollerad studie 101 män yngre än 70 år Träning (51 patienter) Ballongsprängning (50 patienter) Uppföljning under 1 år Träning: råd att cykla 20 min/dag samt 60 min gymnastik 1 g/vecka på sjukhuset

Träning Ballongspr. Hjärthändelser 6 21 12 månader (6 pat) (15 pat) Träning Ballongspr. 12 månader Stenosgrad -2% -61% Symtom förbättring förbättring Arbetsförmåga förbättring oförändrad Kostnad/pat $3708 $6086 Hambrecht R et al. Circulation 2004;109:1371-1378

Relativ risk Vältränade överviktiga män löper mindre risk att dö i hjärtkärlsjukdom än otränade normalviktiga män 7,5 Hjärtkärl dödlighet 6 4,5 3 Vältränad Otränad 1,5 0 Smal Normal Övervikt Lee CD, Blair ST, Jackson AS. Am J Clin Nutr 1999;69:372-80.

Hälsoeffekter av fysisk aktivitet Om en fysiskt inaktiv 30-åring blir: -måttligt fysiskt aktiv ökar förväntade livslängden 3,7 år -mycket fysiskt aktiv ökar förväntade livslängden 7,5 år Sörensen 2005 Fysisk inaktivitet dödar lika många som rökning Lee 2012

Dos-responskurva fysisk aktivitet Hälsoeffekt Totala mängden fysisk aktivitet inaktiv individ aktiv individ

Begränsa stillasittande tid ta varje tillfälle till rörelse Energi förbrukning kcal/h Levine JA. J Intern Med 2007;262:273-287.

Livsfarligt att sitta stilla Negativa effekter av att sitta stilla länge kraftigt sänkt energiförbrukning enzymsystem stannar av (t.ex. LPL) blodfetter stiger glukostransportörer fungerar sämre (t.ex. GLUT 4) blodsockret stiger fettomsättning minskar bukfetman ökar inflammationsframkallande proteiner ökar..

Vardagsmotion (Lifestyle physical activity) Non- Exercise Activity Thermogenesis

Strävan bör vara att med hjälp av ett patient-centrerat förhållningssätt säkerställa att patienten tar aktiv del i besluten om behandlingsmetod SBU-rapport 2006, Metoder att främja fysisk aktivitet

Hälsofrämjande Processen som gör det möjligt för människor att öka kontrollen över, och förbättra, sin hälsa Världshälsoorganisationens Ottawa-konferens 1986

Ohälsosamma matvanor - fakta Den levnadsvana hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Förenat med kraftigt förhöjd risk för sjukdom, t ex fetma, hjärta/kärl, diabetes, viss cancer, sänkt livskvalitet och förtida död. Extra farligt vid exempelvis övervikt, bukfetma, hypertoni, dyslipidemi, depression, ångest och efter hjärtinfarkt.

Kostcirkeln

Tallriksmodellen

Kost och hjärt-kärlsjukdom Starkt bevis: Kostmönster - minskad risk: Medelhavskost, prudent diet ( livsmedelsverket ) Kostmönster - ökad risk: Western diet (rik på fett, socker & salt, fiberfattig) Systematisk review (Bradford Hill kriterium)

Medelhavsmat mycket omättat, lite mättat fett baljväxter frukt och grönsaker nötter, mandel mycket spannmål fisk måttlig alkohol konsumtion lite kött och köttprodukter lite mjölk och mejeriprodukter Livsmedelsverkets kostråd på vetenskaplig grund 8 september 2015 40

43 396 kvinnor från Uppsala i åldern 30-49 år. Fyllde i kostformulär. Följdes i 16 år. 1270 hjärtkärlhändelser inträffade; 703 hjärtinfarkter 364 stroke 121 subduralhematom 82 periferkärlsjukdom Lagiou P eta l. BMJ 2012;epub.

Starka samband mellan lågt intag av kolhydrater och högt intag av protein och risk att drabbas av hjärtkärlsjukdom - oberoende av vikt, utbildning, rökning, fysisk aktivitet, fettintag, alkohol...för varje minskning a 20 gram kolhydrat per dag och ökning a 5 gram protein ökade risken med 5%... Lagiou P eta l. BMJ 2012;epub.

Bra mat för hälsan på vetenskaplig grund Öka Byt till Begränsa Grönsaker, inkl. bönor, linser, lök, kål, tomater, rotfrukter Frukt och bär Nötter och frön Fullkorn Magra mjölk- produkter Feta mjölkprodukter Smör Vegetabilisk olja, mjuka bordsmargariner, lättmargarin Rött och processat kött Dryck med tillsatt socker Raffinerade spannmålsprodukter, vitt bröd Söta bakverk, godis, konfekt Fisk och skaldjur Skräpmat Glass, socker, sötade livsmedel Alkohol Skräpmat: Livsmedel som är näringsfattiga och oftast innehåller mycket fett, socker och/eller kalorier Källa: Nordic Nutrition Recommendations 2012

Konsumtionstrenden går tvärs emot de Svenska Näringsrekommendationerna (SNR) vi konsumerar allt mer mättade fetter saltintaget fortsatt högt sockerkonsumtionen fortsatt hög allt färre konsumenter tittar efter nyckelhålsmärkta produkter i butikerna

Det lönar sig att följa Livsmedelsverkets kostråd! Malmö Kost Cancer. 10 186 kvinnor och 6940 män. Kostregistrering, följdes i 14 år. 2450 dödsfall. 1221 i cancer och 709 i hjärtkärlsjukdom. De som följer Livsmedelsverkets kostråd ; lever längre färre drabbas av hjärtkärlsjukdom färre drabbas av cancer fr.a. männen Drake I et al. Publ Health Nutr 2012; epub.

Livsstilsmottagning Särskilt utbildad sköterska på hälsocentral Besök 0,3,6 och 12 mån, remiss ff a från läkare Provtagning: Vikt, BMI, Midjemått, fpglukos, BT, Lipider Tobaksbruk, alkohol, stress, sömn, fysisk aktivitet, allmän hälsoupplevelse, kost