2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

Relevanta dokument
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

Projektplan. Mat vid fetma. 17 maj 2011

Evidensgradering enligt GRADE

Slutsatser om livsmedel, drycker, koster- barnperspek=v. Slutsatser rörande råd om STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

en översikt av stegen i en systematisk utvärdering

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Råd om mat vs. fakoskt intag ramverk för tolkning av slutsatser om koster

2.1 Fokuserade frågeställningar. Projektet har tre övergripande frågeställningar: 2.2 Inklusionskriterier och avgränsningar

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING SYSTEMATISKA ÖVERSIKTER I TEORI OCH PRAKTIK

2. Metodik för systematisk litteraturgenomgång

Ohälsosamma matvanor. Linn Fjäll, leg. die7st

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

Utvärdering av metoder och tekniker i Hälso- och sjukvården med verksamhetsbaserad HTA

Specialiserade överviktsmottagningar

Program 1 oktober

Från ax till limpa: Att arbeta evidensbaserat

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa

HTA. Health Technology Assessment- Verktyg att evidensbasera vården. Christina Bergh

Hälso- och sjukvårdsnämnden

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING

Matprat i primärvården

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Svar till Föreningen Sveriges habiliteringschefer angående SBUrapporten Autismspektrumtillstånd

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet

Nationella riktlinjer för god vård och omsorg

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare

SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER OHÄLSOSAMMA MATVANOR ELISABETH STRÖMBLAD FHC

Sigurd Vitols Medicinskt sakkunnig, SBU Adj. professor, Karolinska institutet

Bilaga till rapport 1 (10)

Barn, ungdomar med intellektuella funktionsnedsättningar (ID): fysisk hälsa och levnadsvanor. Eva Flygare Wallén, PhD, Karolinska Institutet

B Johansson; Enheten för onkologi 1. Vad är evidensbaserad vård? Evidensbaserad vård. Birgitta Johansson.

Har Livsmedelsverkets kostråd passerat bäst före datum?

PREOPERATIV TVÄTT MED KLORHEXIDIN

En guidad tur i kostdjungeln

regiongavleborg.se Bildkälla: Fysioterapeuterna

Viktigaste Ändringar

Sigurd Vitols Medicinskt sakkunnig, SBU Adj. professor, Karolinska institutet

Screening för cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) med flexibelt sigmoideoskop

Hilde Brekke Fredrik Bertz Ena Huseinovic Anna Winkvist. Viktnedgång under amningsperioden två randomiserade studier

Tobaksbruk. 1,5 miljoner i riket länsbor. regiongavleborg.se. Avdelning folkhälsa och hållbarhet

Studiehandledning. Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt HT-12

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping

Anette Jansson, Livsmedelsverket

Bilaga till rapport 1 (11)

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Fetma. Bakgrund. bakgrundsmaterial skånelistan 2014

Oberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg. sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering

SBU:s roll i regional kunskapsstyrning. Måns Rosén SBU

Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature.

Ljusterapi vid depression

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Portfria perifera venkatetrar

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Sidfot

Prevention och behandling vid

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.

Kunskapsstyrning Om ledning och styrning för det bästa möjliga

En fråga som ibland dyker upp är den om illamående och kräkningar. Kan man med någon omvårdnadsintervention göra det lättare för patienten.

Skräddarsydd kostbehandling vid övervikt och fetma hos vuxna

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Litteraturunderlag till utvärdering av tandvårdsstöden

Nutrition vid cancer. Dietist Linda Sundkvist

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Community Reinforcement Approach (CRA) för vuxna med kognitiv funktionsnedsättning som missbrukar eller är beroende av droger

Vilken betydelse har fysisk aktivitet på hälsan? Cecilia Edström Folkhälsoenheten Region Västerbotten

Arbetsmiljöns betydelse för artrosbesvär #afaseminarier

Evidensbaserad informationssökning

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie

Politiskt initiativ från Värmlandssamverkan om utvecklat förhållningssätt i samband med kostråd och kostutbud

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Anders Berg, projektledare

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Remissversion publicerad i november 2014

Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor

2. Metoder för litteratursökning och granskning

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Etableringen av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård

Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete

Remissvar avseende För barnets bästa? Utredningen om tvångsåtgärder mot barn inom psykiatrisk tvångsvård (SOU 2017:111)

Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma i Stockholms läns landsting

Måltidersättning och viktreduktion

Mejàre nov Disposition. Processen för en systematisk översikt. Processen. Syfte Att tillägna sig ett kritiskt förhållningssätt

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

Bilaga 2 till rapport 1 (8)

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

Litteratursökning inför systematiska översikter. Hanna Wilhelmsson, bibliotekarie Malmö högskola 4 maj 2016

Vikt, viktminskning, & Modifast

VIKTEN AV EVIDENS ETISKA ASPEKTER 18 SEPTEMBER SAMORDNANDE SKOLSKÖTERSKOR, SKOLLÄKARE OCH VERKSAMHETSCHEFER

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

3,2 miljoner. Ca 84 tusen. Otillräcklig fysisk aktivitet

Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

RMPG Hälsofrämjande strategier. Årsrapport 2015

Transkript:

2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING 1

Fetma problem och åtgärder 2002 (li+eratursökning 2001) Förebyggande av fetma (uppdaterad 2005) Kostbehandling Specialkost Beteendeterapi Fysisk akfvitet Läkemedel Kirurgi AlternaFvmedicin 2

Fetma problem och åtgärder Budskapet: Ät mindre MoFonera mer Och om det inte fungerar, pröva sibutramin, orlistat eller operera. Pilotstudie januari 2011 Sökning i PubMed, fetma+kost+rct => 2 697 studier Urvalskriterier: balanserade koststudier, övervikfg populafon, > 10 personer per grupp, > 3 månader 210 studier 3

Arbetsprocessen från förslag Oll färdig rapport Metodförslag inkommer/ fångas upp Metod- förslaget bereds Prioritering och beslut om start Experter utses Precisering av frågeställning Avgränsning Manus- bearbetning Synpunkter från SBU:s kvalitets- / priogrupp Urval av studier Granskning & bedömning Tabell- presentafon Li+eratur- sökning Godkännande av projektplan Extern granskning OK från experterna SBU:s råd & nämnd synpunkter & beslut Synpunkter från SBU:s kvalitets- / priogrupp 4

Projektplanens förankring ChrisFna Fleetwood Carl- Jan Granqvist MarFn Ingvar Andreas Eenfeldt Lena Ljungkrona- Falk Anna Karin Lindroos Preliminär version (kansliet) SBU- rådets kommentarer Projektgruppens kommentarer Referensgruppens synpunkter Externa granskares synpunkter Projektgruppens beslut SBU- rådet beslutar Primärt fokus för den nya fetmarapporten: Vad ska man äta om man lider av övervikt eller fetma? Kost ( kostmönster, proporfoner av makronutrienter) Livsmedel Dryck Inte hur mycket! (möjligen hur o/a?) Övergripande frågor Vilken effekt har råd om eller fakfskt intag av kost/ livsmedel/dryck på erhållande av viktminskning, riskmarkörer? bibehållande av viktminskning, riskmarkörer? sjuklighet, livskvalitet eller risk för dödlighet hos personer med fetma? PICO- modellen: PopulaFon IntervenFon Control(intervenFon) Outcome 5

PopulaOon Fetma (BMI 30 kg/m 2, midjeomfång 88/102 cm, sagi+al diameter 25 cm) Blandad populafon: särredovisning fetma, 75% eller 1 SD 30. Alla 2 år, särredovisning ålder, etnicitet etc styrs av fynden Viss samsjuklighet (t ex hypertoni, DM2, IGT, lipidrubbningar, annan hjärt- kärlsjuklighet, artros, astma) Även pafenter som genomgå+ kirurgi eller som får relevant läkemedelsbehandling Exkluderade populaooner Andra allvarliga sjukdomar (ex cancer, KOL) Ärpliga fetmasjukdomar (ex Prader- Willi) Psykossjukdom Kvinnor med PCOS Endokrin fetma (ex Cushings syndrom) Gravida kvinnor med övervikt/fetma, upp Fll 1 år eper förlossning Allvarlig njur- eller leversjukdom IntervenOoner/exponering Alla kosfntervenfoner/exponeringar, förutsa+ a+ de är definierade m.a.p. exempelvis: Makronutrienter (proporfon, mängd, typ) Energitäthet Livsmedel Fibermängd Kostmönster Dryck MålFdsordning 6

KontrollintervenOoner Normalkost Annan definierad kost eller kosfntervenfon Relevans för svenska förhållanden Studier där kontrollgruppens kost inte är undersökt och redovisad beaktas ej! Kursiverade intervenooner För följande intervenfoner är vi i första hand intresserade enbart av systemafska översikter 2005 och senare: EnergirestrikFon med VLED- pulver Fysisk akfvitet som alternafv Fll eller Fllägg Fll kosfntervenfon Exkluderade intervenooner Kostllsko+ (mineraler, fe+syror, vitaminer, fibrer, enskilda bantningsprodukter, fe+ersä+ning) Specialprocessad mat (valnötsberikat kö+, fe+syraberikad mjölk) Rådgivning med olika intensitet (belyses i nafonella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder) 7

KriOska uvallsmåw (minst ew krävs för inklusion) Kroppsvikt/BMI/midjeomfång/waist- hip- rafo/ förändring av kroppssammansä+ning Sjuklighet (t ex hjärt- kärlhändelser, diabetesincidens, ortopediska belastningsskador) Livskvalitet, depression, ätstörning, sexuell funkfon, cravings Mortalitet VikOga uvallsmåw Riskfaktorer: blodfe+er, blodsocker, blodtryck LeverfunkFon, bentäthet, behov av medicinering Totalt energiintag Studiedesign Randomiserade kontrollerade studier (RCT) Balanserade så a+ effekten av kosten ska kunna särskiljas ProspekFva observafonsstudier 8

Behandlings- och uppföljningsod BehandlingsFd: ingen begränsning UppföljningsFd: 6 månader (24 veckor) (avser Fd från behandlingens start Fll mätllfället) Kostds- (erhållande) och långfdseffekter(bibehållande) bedöms separat vid analysen Studiestorlek IntervenFonsstudier: Vid förekomst av större intervenfonsstudier för en enskild fråga: minst 20 individer per grupp Annars: minst 10 individer per grupp Metaanalys Hantering av bristande stafsfsk styrka görs på GRADE- nivå. Språk och Odsperiod Svenska och engelska För primärstudier Fllämpas ingen bakre gräns för publikafonsdatum SystemaFska översikter publicerade från 2005 och framåt 9

Databaser PubMed EMBASE Cochrane Library Cinahl PsycInfo HTA- databaser LiWeratursökning 10

Relevans och kvalitet Relevans: uppfyller inklusionskriterierna Kvalitet: mallarna harmoniserar med GRADE Risk of bias: selekfons-, behandlings-, bedömnings-, borvallsbias Överförbarhet Precision Evidensgradering enligt GRADE 11

2013-10- 08 GRADE Sidfot Från Hus är go+, sa Oskar Sidfot KUNSKAPSCENTRUM FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN www.sbu.se 12