Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården. Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda



Relevanta dokument
Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården. Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan

Erfarenhetsseminarie Västermodellen

Familjehemsplacerade barns röster

Barns delaktighet i socialtjänsten

Erfarenhet från ett år av Västermodellen

Frågar man inget får man inget veta. Jessika Arvik Lisa Dahlgren Oskarshamn

VISION: Barn och ungdomar i den sociala barnavården ska uppleva sig och vara delaktiga i frågor som rör deras eget liv

Förskolan Garnets pedagogiska grundsyn

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet

Socialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten.

Västernorrlands modell för att göra barnens röster hörda Rapport nr: 2012:5

Programteori Väster(norrlands)modellen. En modell för att öka barns delaktighet inom socialtjänsten

Larsbergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Stamvägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014

Nöjdhet hos brukare med Arvika kommun som assistentanordnare 1. Jag som fyller i enkäten är:

Barn och ungdomars brukarmedverkan i den sociala barnavården. Workshop torsdagen den 13 september

Mäta effekten av genomförandeplanen

Väster(norrlands)modellen - för att öka barns delaktighet

Att anmäla oro för barn

Västermodellen följeforskning

Plan mot diskriminering och kränkande behandling STEGATORPS FÖRSKOLA

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hur få r bårn du/ni mö ter vetå ått de hår rå tt till delåktighet?

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Intervjuguide - förberedelser

S.O.C. Hör du mig. 25 mars S.O.C. Hör du mig?

Våga Viljas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

VISION: Barn och ungdomar i den sociala barnavården ska uppleva sig och vara delaktiga i frågor som rör deras eget liv

Rutiner för samverkan mellan Barn- och utbildning (BU), Individoch familjeomsorg (IFO) samt Primärvården i Arjeplog NORRBUS.

Barns delaktighet i utredningsarbetet

Vägledande dokument. Att anmäla oro för barn Socialförvaltningen

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN

Trollskogens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Delaktighet i utvecklingen av tjänster för barn, unga och familjer

Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling.

Valås förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Herrgårdens förskola

Hos oss förverkligar barn och unga sina drömmar. S:t Jörgens skolområde

Kick Off Västermodellen. 18 oktober

MEDBORGARDIALOG. - en liten guide

Utredningar och insatser för barn och unga i socialtjänsten

Barnsyn: Inom Skänninge förskolor arbetar vi för att alla barn får vara sitt bästa jag.

Vårdnadsöverflyttning erfarenhetsutbyte utifrån lagstiftning och forskning

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Nolängens förskola Läsår 2015/2016

Vilka faktorer tror du är avgörande för att Sundsvalls kommunala skolor ska bli ännu bättre fram till år 2021?

Våga Viljas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Likabehandlingsplan 2014/15. År Bildning, Fritid och Kultur. Barn, utbildning och fritid

Barns delaktighet i socialtjänsten Delrapport från Västermodellen i Göteborg

Kusens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ersnäs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Brunna förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014

Mårdvägens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Väster(norrlands)modellen - för att öka barns delaktighet

Rutiner för synpunktshanteringen

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata Malmö 1

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Änggårdens förskola

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Vällingklockan/Ekorrens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Standard, handläggare

(8) Ev. sammanfattning och reflektion: En av de 11 kommunerna har svarat vet ej då ansvaret låg i annan nämnd.

Farkostens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Klockargårdens fsks plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola 1-5år

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun

När barnet är placerat. Christine Eriksson Mattsson

Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

FORSKNINGSCIRKLAR OM BARNS DELAKTIGHET INOM SOCIALTJÄNSTEN. En nationell studie. Ulla Beijer

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys

Dialog Gott bemötande

Vi välkomnar klagomål och ser att de gör oss bättre

Gimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen

Sammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011

BBIC/arbetsledarnätverk

Klockargårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förarbete, planering och förankring

Rutin utredning 11:1 barn

Holma förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

Björkgläntans och Tallens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Jonsereds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Barnkonventionen i Jönköpings län. Allt vi gör ska leda till att det blir bättre för barnen

Arbetsplan för Ängabo förskola, avdelning Älgen. Läsåret 2015/2016

Samtal kring känsliga frågor

Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost

Roknäs förskola avdelning Helmers plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullborg förskola

Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Utredning. Hur går en utredning för barn och ungdomar till? SOCIALFÖRVALTNINGEN BARN, UNGA OCH FAMILJ

Handlingsplan och arbetsgång för elevhälsan LKC

Plan mot kränkande behandling Högby förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Förskolan Älvans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript:

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda

Västernorrlandsmodellen ett sätt lyssna till barns röster om mötet med socialtjänsten Ger det enskilda barnet möjlighet att förmedla sin erfarenhet och kunskap om mötet med socialtjänsten. Analys av intervjuerna och förslag till verksamhetsutveckling utifrån det barnen sagt. Socialsekreterarnas erfarenheter av att lyssna på barn sammanställs och den professionella kunskapen systematiseras. 1. Intervjuer med barn 2. Seminarium i arbetslaget 4. Rapportering till nämnd 3. Terminsrapport Mat Socialnämndens politiker får del av barnens röster och socialsekreterarnas systematiserade kunskap. Politikerna kan använda kunskapen för att sätta mål och ge förutsättningar för verksamheterna. Matris för analys och sammanställning. Barnens erfarenheter och kunskap lyfts till en generell nivå och leder till konkreta förslag till utveckling av verksamheten.

Några röster från barn Om kontakt med socialsekreterare Om delaktighet Om att bli intervjuad Om relationen till socialsekreterare

Inför intervjun: Datum för seminarium ges vid årets första APT. Intervjuar varandras barn. Alla intervjuar ett barn per år. Barnen är i åldern 5-18 år. Skickar informationsbrev till barn och vårdnadshavare. Inhämtar samtycke från barn och vårdnadshavare. Skickar vykort till barnet med inbjudan till intervjutillfället. Barnet väljer plats. Intervjuaren och barnet fikar tillsammans vid intervjun. Två intervjuguider, en för tonåringar och en för yngre barn. Intervjun spelas in. Barnet får diplom och biobiljett.

Intervjun omfattar: Vilken kunskap har och vill barn ha om socialtjänstens arbete? Socialsekreterare - Vad vet du om socialsekreterarnas jobb, vad Anna gör Barn - ja det är väl mest att skriva ner det som sägs. Hur upplever barnen deras möjlighet till delaktighet och på vilket sätt vill barnen vara delaktiga? Socialsekreterare - Vet du vad delaktighet är för nåt? Barn - När man delar saker? Socialsekreterare - Näe, delaktig. Barn - Jaa, joo när man är med om nånting! Socialsekreterare - Jaaa, vad bra! När man är delaktig så betyder det att man får vara med och veta saker om det som handlar om en själv Hur upplever barnen möjlighet till kontakt med socialtjänsten och hur vill de att kontakten ska se ut? Socialsekreterare - Om du vill få tag på Anna, hur gör du då? Barn - Öhhh, jag vet inte fast, jo, jag säger ju till. Socialsekreterare - Du säger till? Vem säger du till då? Barn Kalle och Kerstin (familjehemsföräldrarna).

Exempel på frågor till yngre barn i intervjuguiden Rubrik - Kunskap om socialtjänstens arbetet Vad tänker du att Ulla/Anders har för jobb/vet du vad de jobbar med? Rubrik - Delaktighet När du träffar socialtjänsten, tycker du att du kan säga vad du tycker då? (Lyssnar Ulla/Anders på dig?) Rubrik - Kontakt och tillgänglighet Har du något förslag på hur vi på socialtjänsten kan göra för att det ska vara lätt att få tag på oss?

Seminarium: Alla ska ha läst varandras intervjuer. Gott fika och en trevlig stund för reflektion! Den gemensamma kunskapen sammanställs i en terminsrapport där eventuella åtgärder och vem som ansvarar för dessa framgår.

Exempel från terminsrapport Bilaga 1, Barnens delaktighet i barnavården Terminsrapport Datum Verksamhet Rapportansvarig Barnens Röst Socialarbetarnas utvecklingsförslag Kunskap; Vill ha mer information och kunskap om socialtjänstens arbete och om vad som händer i det egna ärendet Alltid informera barn och unga om vad som ska hända i deras ärende Ta fram informationsbroschyr riktad till barn och unga om vad som händer när de möter soc och vilka rättigheter de har Delaktighet (Bemötande och Kontakt); Man kan träffas på olika ställen Kommunikation; Lyssna på riktigt, inte bara säga ja, ja Alltid fråga om mötesplats Vara flexibel från socialtjänstens sida Regelbundet diskutera bemötande av barn och unga och genomföra utbildning i samtal med barn Förslag till lösningar/förändringar Ta fram informationsbroschyr till barn och unga Löpande informera barn om vad som händer i deras ärende Rutin att fråga om var barnet/ ungdomen vill träffas Utbildning i samtal med barn varje termin Beslut och ansvar Enhetschef barnenhet Enhetschef utvecklar rutiner tillsammans med arbetsgruppen Enhetschef utvecklar rutiner tillsammans med arbetsgruppen IfO-chef ansvarar för utbildningssatsning

Socialnämnden informeras: Socialnämnden informeras årligen vid ett nämndsmöte om terminsrapporterna. Ger socialnämnden både kunskap om vad barn som brukare tycker om mötet med socialtjänsten och om socialsekreterares professionella kunskap.

En lätt modell att använda! Modellen har använts i alla delar av den sociala barnavårdens arbete, från mottagning till insats. Det är en enkel och rolig modell för alla inblandade! Modellen ger både en samlad kunskap om barns erfarenheter av mötet med den sociala barnavården och synliggör professionellas erfarenhet. Detta ligger sedan till grund för utveckling av verksamheten. Om du vill läsa mer finns en rapport om arbetet http://www.fouvasternorrland.se/filer/rapporter/barnsbrukarmedverkan-vnl.pdf

Fallgopar Jag hinner inte. Oj är det redan dags för seminarium. Har jag inte gjort det här nu, jag kan det redan. Glömmer att kollegor som inte kommit igång inte vet hur roligt det är!

Västernorrlands modellen har förbättrat möten med barnen Barn erbjuds fika. Barn får en personlig inbjudan till möten t.ex. ett vykort. Placerade barn får sommar och julhälsning. Placerade barn får kontaktbok att skriva ner frågor/funderingar tills nästa träff. Barn väljer i större utsträckning vart de vill träffa socialtjänsten. Barn väljer på vilket sätt de vill hålla kontakt med socialtjänsten t.ex. via sms eller mail. Rummen för barnsamtal har utvecklas. Barn får återkoppling även när socialtjänsten avslutar utredningar utan insats. Socialsekreterare har utrustats med mobiltelefoner för ökad tillgänglighet. Socialsekreterare beskriver att de i högre utsträckning ser barn som kompetenta och har större tilltro till barnens förmåga att uttrycka sig. Socialsekreterarna möter och ser det unika barnet i större utsträckning.

Västernorrlands modellen har förbättrat socialarbetarens vardag Vi är viktigare än vi tror! Ger möten med barnen utanför den ordinarie socialsekreterarerollen, dessa erfarenheter tas tillvara i det vardagliga arbetet. Barnens kunskap hjälper oss att utvecklas professionellt. Det ökar förståelse för barns känslor. Det skapar nyfikenhet att prata mer med barn trots alla formella krav. Det är en form av kontinuerlig fortbildning och leder till utveckling.

Fort Västernorrlands modellen har förbättrat socialarbetarens vardag Barnkonventionen används tydligare i det dagliga arbetet tex. i rutiner och ärendehandledning. Barnen synliggörs i socialtjänstens arbete t.ex. efterfrågas barns röst och barnens perspektiv/ord tydligare i utredningar. Systematiserar professionellas kunskap tyst kunskap blir synlig. Utveckling av information till barn t.ex. hemsidor. Bidrar till en ökad medvetenhet om barn som brukare på alla nivåer dvs för socialsekreterare, chefer och politiker. Ger energi och glädje till såväl barn som socialsekreterare. Det är roligt att möta barn på detta sätt!

Glöm nu inte att ha roligt! Socialsekreterare- Är det nånting mer du vill fråga om eller berätta för mig innan vi slutar? Barn- Njaa, det vet jag nog inte Jag tror faktiskt inte jag har nånting mer att säga Socialsekreterare- Näe. Barn- Jag vill nog spela lite fotboll nu ja, med dig. Socialsekreterare- Jaså! Hörru, jag är jättedålig på det Barn- Vi gör det ändå.

Tack! 16